Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Rapport: Stålsicklat eller stenslipat?


Niklas

Recommended Posts

Som först föreslaget här så har vi nu sammanställt en preliminär version av en rapport som sammanfattar vinterns glidtester och diskussioner kring dessa här på Skidforum.se. Ni kan ladda ned rapporten som PDF-fil här.

 

Vi inbjuder nu de som vill och speciellt de som varit med och testat att komma med eventuella synpunkter på innehållet, som till exempel om det är något speciellt ni tycker borde läggas till, tas bort eller ändras i slutversionen, som vi avser presentera före sommaren. Det går säkert inte att göra en slutverion som precis alla 100 % nöjda med, men vi är djupt tacksamma för alla eventuella synpunkter som kommer in och gör vårt bästa att få till en slutversion som vi tycker sammanfattar läget så bra som möjligt.

 

Hjärtligt tack till alla som bidragit med tester, intressanta synpunkter, funderingar och expertkunskaper som varit en stor inspirationskälla till att denna rapport skrevs.

 

 

/ Niklas Grip, Lars-Erik Persson och Stefan Sand

(rapportförfattarna i bokstavsordning)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 141
  • Created
  • Last Reply
Huh bra jobbat, har dock en fundering på om inte glidlängd kan påverkas av en massa yttrefaktorer, tex vind, tyngdplacering och att skidans egenskaper kommer mer till sin rätt vid längre glidlängd än när man kör med en glidtestapparat då man kanske bara använder en 10meter sträcka och i hastigheter runt 20-30km/h att man då skulle få fram själva glidvallaegenskaperna ?? va tror ni
Link to comment
Share on other sites

Huh bra jobbat, har dock en fundering på om inte glidlängd kan påverkas av en massa yttrefaktorer, tex vind, tyngdplacering och att skidans egenskaper kommer mer till sin rätt vid längre glidlängd än när man kör med en glidtestapparat då man kanske bara använder en 10meter sträcka och i hastigheter runt 20-30km/h att man då skulle få fram själva glidvallaegenskaperna ?? va tror ni

Helt klart är det en hel del faktorer som påverkar ett glidtest. Tyvärr finns inte mycket att göra mer än att öka antalet "glidningar". I vilken hastighet och på vilket sätt som ett glidprov skall utföras är en intressant fråga som i alla fall jag inte kan svara på. Rent generellt kan man ju tycka att 20 km/h är en intressant fart då det speglar en snittfart som känns relevant. Visst, på ett Vasalopp är det en snittfart inte många klarar men det är väl ungeför den fart vi kan prestera under ett kortare perioder. Kanske en skillnad finns om man skulle jämföra i tex 15 km/h men jag tvivlar. Utför man ett glidprov med en lång glidsträcka får man i slutfasen en hastighet som är väldigt låg. Det kan handla om många meter som man glider i denna låga fart. Huruvida den glidegenskapen är relevant är som sagt en bra fråga. Av praktiska skäl är det dock den enda metoden vi som amatörer kan göra då vi saknar utrustning för att mäta hastighet. Mig veterligen var det inget glidtest i rapporten som gjorts på annat sätt än ren jämförelse i glidsträcka. Sedan har rent objektiva bedömnningar gjorts vad gäller "högfart" och "lågfarts" glid.

Link to comment
Share on other sites

En av de första saker som jag noterade och funderade på när jag läste Kuzmins avhandlig var det faktum att det i arbetet inte fanns med några feluppskattningar. Feluppskattningar kan i och för sig vara mycket svåra att göra för att inte tala om att göra beräkningar på detta.

 

Några fel som kan uppkomma när man mäter glidsträcka, kan ju vara att försökspersonen står olika på skidorna vilket resulterar i olika tryck och area som fångar vinden. Detta kan ju leda till ett fel som i sammanhanget är litet typ upp till 5 %. Men det kan ju vara ännu större vilket då är ett bekymmer efterom det kan bli i princip omöjligt att jämföra glidkurvor.

 

En metod för att minska risken för denna typ av fel är ju att göra många mätningar och ta ett medelvärde. Jag tycker dock att det skulle kännas mer vetenskapligt korrekt om man tog fram en docka eller någon typ av fantom som representerar vikt, tyngdpunkt och area av en standardman, 70kg, ..., etc. Och låta denna stå på skidorna under mätningarna. Allt för att minska risken för variationer på grund av tyngdpunkt och vindfång.

 

Det vore sedan ur ett vetenskapligt perspektiv vara intressant att göra olika mätserier. Dels glid experiment i långa backar. Men också mätningar i hög fart med sensorer för att se om det är några skillnader, självklart med samma fantom.

 

Ja ja, detta kanske inte är något för glada amatörer. Men jag var tvungen att skriva ner några idéer jag funderat på ett tag. Kanske någor Lars Eriks doktorand kan använda sig av.

Link to comment
Share on other sites

Helt klart är det inte lätt, för att inte säga omöjligt, att reproducera exakta glidtester efter varandra. Det bästa sättet är att ha mätserier som är stora och enligt mig nog enda sättet. Idén med en "testdocka" låter spännande men jag har svårt att se hur en sådan skulle kunna fungare. Att få en docka som står på ett par skidor och samtidigt håller balansen låter näst intill omöjligt. Det man skulle kunna tänka sig är mer en låda med en vikt i. Om vi är ute efter att bara mäta glidet och bortse från så många faktorer som möjligt (vind, balans mm) kanske man skulle ha en låda, säg 30cm bred, X cm lång och ty15cm hög. Denna låda förses med infästning i underkant likt en pjäxsula. Lådan fylls med vikt, spänns på skidorna och släpps lös utför backen. Det kanske skulle fungera!?

 

Men stor mätserie är nog väl så bra och jag tycker ändå att de tendenser som visat sig i de redan utförda glidproven ändå speglar en rättvis bild och att resultatet inte påverkats i sådan utsträckning av andra faktorer än det rena glidet att ett annat resultet erhållits om man använt en "testdocka" eller "testlåda"!?

Link to comment
Share on other sites

Om vi är ute efter att bara mäta glidet och bortse från så många faktorer som möjligt (vind, balans mm) kanske man skulle ha en låda, säg 30cm bred, X cm lång och ty15cm hög. Denna låda förses med infästning i underkant likt en pjäxsula. Lådan fylls med vikt, spänns på skidorna och släpps lös utför backen. Det kanske skulle fungera!?

Är det inte en sån "låda" Kuzmin har färgfoto av på framsidan av sin avhandling?

Link to comment
Share on other sites

Är det inte en sån "låda" Kuzmin har färgfoto av på framsidan av sin avhandling?

Jo titta, tyckte att det var för enkelt för att ingen annan "kommit" på det tidigare :)

 

Nu vet jag inte om Kuzmin använde "lådan" vid själva glidtestet eller om det handlade om att få skidmil på skidorna med hjälp av att dra skidorna bakom skotern, ska kolla det!

Link to comment
Share on other sites

Utan att ha lusläst rapporten har jag dock inte sett något om användande av annat än teståkare för glidtesterna. Kanske dags att läsa hela ordentligt från pärm till pärm. =)

 

På sid 12 i sista artikeln har han i alla fall skidåkare som glidtestar.

Link to comment
Share on other sites

Bra jobbat! Jag lovar att bidra med några tester nästa vinter.

Tack för uppskattande ord. Det värmer.

Jätteroligt att du vill joina oss i TT (Test team).

 

Det behövs nya friska krafter eftersom att jag misstänker att vi även fortsättningsvis får lita till oss själva och det vi kan pröva oss fram till.

 

Vi har ju föreslagit en del i rapporten vi borde koncentrera vårt vidare testande på.

* Vad tycker du vi speciellt skall testa ? Vad vill du testa ?

* Vad tycker ni andra debattlystna på tråden om detta och om själva rapporten (t.ex. Mario ?, Leaf ?, janne ?, jonas ?, kustlöparen ?, Rogerhår (med den långa tråden)?, Dunderklumpen ?, GundeG ? Stevens ?, jo ?, enklaresport ? Lejonet ?, HW ?, Finn ?, finn2 ?, K2 ?, deas ?, Boljohan ?, Jouni ?, ellen ?, Axel ?, myrstakaren ?,Pelikan ?, Patrik ?, Glidaren ?, Kayaker ?, Rune ?, Pomp ?, FALUN ?, J Fries ?, Sport ?, Dell ?, 4missioner ?, Ekis ?, ironman ?, Lars_P ?, LOM ?, GreatSki ?, Skater ?, hjälten ?, EvertBerg ?, andreas T ?, swixaren ? etc.)

Och vad säger theh ? och leende Figge35 ?

 

Ju fler som testar OCH redovisar ju mer kunskap får vi och dessutom möjlighet till nya intressanta debatter.

Det var synd att flera som jag vet tänkt testa denna vinter inte fick möjlighet eftersom det var så dåliga förhållanden. Om jag minns rätt så fick ju exempelvis Dunderklumpen avbryta sitt test pga. föehållandena och det tycker jag var speciellt synd eftersom han naturligt var (är ?) lite skeptisk till stålsickling men samtidigt uppenbarligen är mycket kunnig/ärlig så det vore speciellt intressant att se vad han kommer fram till.

 

* Jag efterlyser även förslag på vi bör offentliggöra vår rapport förutom på skidforum.

Link to comment
Share on other sites

Tycker inte man kan ha ett anonymt forum som referens, vem vet vem som talar sanning eller inte. I en ev. sammanställning.

 

Sen tycker jag längd man glider är fel som mått, det som är intressant är vilken fart du kommer upp i när du glidtestar den hastighet du har när du glidtestar på längd i slutfasen är jag inte intresserad av kanske om man står i led 8 …

 

 

Är det vetenskapligt att jämföra två olika skidor med olika fabrikat?

Det finns ingen som testar glid med fästvalla på. Det man så fall gör det är det för att testa vilken av fästvalla kombinationerna som går lenast.

 

Ang kuzmins "box" han använde väl de från början ställde upp den i en backe och använde en vanlig kronotest sen hade han en lina som fångade upp projektilen . men vad ja vet va det inte så lyckat.. för de senare testerna gör han själv vad jag vet.

 

Tycker era tester är på en sån nivå att jag tycker ni ska funderar på om ni ska publicera den över huvud taget. Finns det en gnutta vetenskap i de hela eg?

 

Det är jättesvårt att testa skidor, köper man två par av samma modell fabrikat med samma årsmodell. Samma hårdhet. Skulle man slipa upp dem och mätta dom så är det ingen garanti att dom skulle gå närheten av lika ändå. utan att man måste nolla dom varje gång. vissa par går bättre i kallare före och andra i varmare m,m

 

Ikväll är jag bitter men… if its worth doing its worth doing right…

Link to comment
Share on other sites

Jag instämmer. Bra jobbat alla ni som varit med och testat och till er som sammanställt allt i denna rapport. Det vore lite synt om rapporten inte kom längre än till detta forum. Kanske kan den marknadsföras mot diverse tidningar/magasin och TV/radio där det speciella är att dess ursprung är just ett diskussionsforum på nätet.

 

Det jag för egen del tycker är mest intressant att utveckla/testa är bättre strukturer för stålsicklat. Speciellt vid fören när det är lite mer fukt i snön. Att stålsicklat fungerar utmärkt vid kalla torrare fören är det inget snack om. Dom tester som redovisats visar ju att de vattenavvisande egenskaperna är nästan lika höga för ett sicklat belag som för dom värsta vallorna. Men när det kommer till fuktigare fören så är dom stenslipade strukturerna fortfarande effektivare och kan ytterligare trimmas med handstrukturering. När man enkelt kan sickla och handstrukturera fram lika effektiva strukturer så behövs inte längre stensliparna oavsett om man vallar eller inte.

 

För mig är valet enkelt. Efter som jag inte hinner träna så mycket som jag vill så tänker jag inte lägga ner en massa tid på att parafinera skidorna.

 

Nya tag till nästa år. Kör hårt grabbar!!

Link to comment
Share on other sites

Tycker inte man kan ha ett anonymt forum som referens, vem vet vem som talar sanning eller inte. I en ev. sammanställning.

 

Sen tycker jag längd man glider är fel som mått, det som är intressant är vilken fart du kommer upp i när du glidtestar den hastighet du har när du glidtestar på längd i slutfasen är jag inte intresserad av kanske om man står i led 8 …

 

 

Är det vetenskapligt att jämföra två olika skidor med olika fabrikat?

Det finns ingen som testar glid med fästvalla på. Det man så fall gör det är det för att testa vilken av fästvalla kombinationerna som går lenast.

 

Ang kuzmins "box" han använde väl de från början ställde upp den i en backe och använde en vanlig kronotest sen hade han en lina som fångade upp projektilen . men vad ja vet va det inte så lyckat.. för de senare testerna gör han själv vad jag vet.

 

Tycker era tester är på en sån nivå att jag tycker ni ska funderar på om ni ska publicera den över huvud taget. Finns det en gnutta vetenskap i de hela eg?

 

Det är jättesvårt att testa skidor, köper man två par av samma modell fabrikat med samma årsmodell. Samma hårdhet. Skulle man slipa upp dem och mätta dom så är det ingen garanti att dom skulle gå närheten av lika ändå. utan att man måste nolla dom varje gång. vissa par går bättre i kallare före och andra i varmare m,m

 

Ikväll är jag bitter men… if its worth doing its worth doing right…

Härligt bitter! Men jag har också funderat mycket hur mycket glidtester igentligen ger. Det ända man kan konstatera är ju att den ena skidan glider bättre just i denna backen just nu. Men den skidan kanske inte var den som skulle glidit bäst under själva tävlingen. Om det är så svårt hur kan man då igentligen säga att något är bättre eller sämre??

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att det var bra med en sammanfattning, eftersom trådarna på forumet är lite långa att följa.

 

Eftersom jag instämmer med finn2 om att olika skidpar kanske inte är jämförbara, så blev det inget testande för mig i vintras. Då jag snabbt vallade upp det par jag sicklade, (med kanske lite enklare belag).

 

Det som jag däremot kommer att testa nästa vinter är hur mycket sämre mina vallade skidorna glider efter att ha åkt på dem olika träningspass. (Här kan jag bara göra enkla glidtester i backe.) Mest bara för egen del, för att avgöra om jag tycker det är intressant att gå vidare överhuvudtaget. Men även för att testa om olika vallor eller smutsförhållanden har avgörande betydelse. Skillnaden i testresultat mellan olika åkare i rapporten tycker jag är för stor för att testerna ska kännas vetenskapliga för min egen del. (Vissa får oerhört markant sämre glid på vallade skidor efter bara några km´s åkning, medan andra inte får det. Visst kan det ligga riktiga variabler med så som smutsig snö mm, men jag undrar ju även om vallningar görs på motsvarande sätt.) Jag hoppas dock på en så pass bra nästa säsong, så det blir lite mer skidåkning.

Link to comment
Share on other sites

För egen del så är stålsicklingen ett enkelt val. Har precis som Jo inte den tid det krävs att analysera fram&tillbaks vad som egentligen blir bäst. Jämfört med att använda parafiner så blir stålsicklingsalternativet överlägset vad gäller resultat kontra nedlagd tid. Förr stod man och smälte parafin och borstade ihäl sig men fick ändå aldrig till några bra skidor. Nu är det mycket enklare och får ibland bra skidor.

Jag har tyvärr bara en endaste gång under de senaste sju åren känt att jag har haft riktigt bra skidor och det var i år på stålsicklat (inte VL). Förmodligen beror det på att jag är en riktig råsopa på att glidvalla.

 

Det finns så många parametrar att hålla reda på om man ska få till riktigt bra skidor. Kolla bara inför de två senaste årens VL. Dagen innan var det en viss prognos. På morgonen när man stod med nyfixade skidor, glad i hågen och nu jävlars, så hade vädret slagit om... Vem har som glad amatör tid att gå upp kl 2-3 på morgonen för att analysera väderleken. Man har fullt sjå med att försöka sova och få i sig frukosten. Ett annat alternativ är att hyra ett vallateam och det är ju jätteaktuellt...

 

I år la vi ner en massa tid på lördagen med glidtester i Evertsberg och rillningar fram&tillbaks + fästvalla analyser kors&tvärs. Skitkul var det. Superglid hade jag då. Sedan på VL-dagen, väderomslag och värsta keff-skidorna...kompisen som hade lämnat in skidorna för parafinering hade keff-skidor på lördagen men orkade inte göra om dem. Han hade sjukt bra glid på VL. Det räcker alltså inte bara med kompetens utan man måste ha lite tur också...

 

För mig känns det som att stålsickling är det bästa alternativet. Tyvärr har jag dock inte den tiden som krävs för att bidra med några kompetenta glidtester på detta forum. Jag får nöja mig med att dela med mig av mina träningserfarenheter istället.

 

simma lugnt =)

Link to comment
Share on other sites

Efter att passivt följt dessa trådar en längre tid känns det som jag inte längre kan vara helt tyst utan måste ge min synpunkt.Jag vet att man i detta forum blir betraktat som en idiot om man överhuvudtaget säger ngt postivt om stenslipning.Men jag tar risken att bli betraktad som idiot,bakåtsträvare ochallt man kan bli beskylld för.

 

Håller med Finn fullständigt i att det är mer eller mindre orimligt att testa olika skidpar mot varandra.Likaså att att flertalet tester genoförts med fästvalla.Hur mycket av denna fästvalla sitter på glidytan efter ett visst antal km?

 

En annan tanke som slår mig i era "vetenskapliga tester" är att det ofta står att ni testat stenslipat men ingen som helst information om slipstruktur o vem som stått för slipandet?(utom i ett fall tror jag)

Det är ju trots allt milsvida skillnad på hur slipstrukturer går i olika fören.

 

En annan rolig tanke som slog mej är att av dessa 15 redovisade tester som gjorts så har 11st gjorts i ett före kallere än minus 6 grader o oftare mycket kallare än så.En slump?

 

I riktiga kallfören o gnetfören så har väl alltid en slät yta visat sig gå lätt och det känns inte som ngt Kuzmin kommit på i nutid eftersom stålsicklade ytor i olika former används under hela 80talet.

Link to comment
Share on other sites

Vadå inte trovärdiga tester? Menar Ni att jag har reggat alla nick i onödan? ;-) Håller med om att skall man redovisa ett test skall man också kunna redovisa sitt namn och det tror jag inte är några problem. Och som jag förstod det så var det just Kuzmins stålsickel vi jämförde mot och är det inte så så måste det ju också framgå med vilken sickel man provar med.

Vetenskapligt eller inte så framgår det med största tydlighet att stålsicklat är ett mycket slagkraftigt och enkelt sätt att fixa sina skidor på. Och sen kanske det t.o.m är så att med stålsicklade vallade samt rillade skidor kommer man allra bäst. Ju mer man testar ju bättre resultat får man. Vetenskapligt eller ovetenskapligt.

Btw så håller jag mig ifrån testandet (hinner inte) utan tar mera in hur det har gått för de som kör stålsicklat.

Link to comment
Share on other sites

Tack för alla inlägg, och fortsätt gärna komma med fler.

 

Lite spridda kommentarer:

 

Vi har försökt att göra vårt bästa för att inte framställa testerna som mer vetenskapliga än de är och t ex påpekat att noggrannare och mer omfattande tester behövs för mer långtgående slutsatser, och i lång utsträckning t ex pekat på tendenser och intressanta resultat som bör undersökas närmare hellre än att lyfta fram något som "obestridlig sanning". Sen tycker vi ändå att vi kan dra vissa slutsatser redan nu, i sådana fall där vi känner oss övertygade från egna erfarenheter och inte är tvungna att bara lita på anonyma tester. Men ingen av oss har någonstans försökt upphöja det till vetenskap (som någon gav kritik för). Riktigt slutgiltiga resultat tycker vi nog inte att vi lägger fram, men vi tycker ändå att det skulle vara mycket mer ovetenskapligt att bara strunta i att testa själv och fortsätta som förr, d v s bara bestämma sig för att blint och utan att ifrågasätta lita på, säg, antingen Kuzmin eller stenslip-valla-förespråkarna. Där tyckte vi Skidforum varit till god hjälp och rapporten ser vi som ett sätt att försöka sammanfatta (vår bild av) vad som framkommit så här långt i en mer överskådlig form.

 

Sen är det helt rätt att det går att göra ändå bättre glidtester. En sak som nog råkade falla bort i huvudtexten är att glidtester utan fästvalla undanröjer en osäkerhetsfaktor (samtidigt som det å andra sidan säger mindre om hur skidorna glider MED fästvalla, vilket kanske ändå också borde undersökas?). Det nämns i Test 10, men borde nog finnas med i huvudtexten också. Så det var bra att den saken och annat som kan förbättras i själva testerna togs upp här. För nån mening om det saknas nog, som jag kommer ihåg vad vi skrivit. (Alltid glömmer man nåt...)

 

Vi håller även med om att man få ta allt som skrivs på ett sånt här forum, speciellt av anonyma medlemmar, med en nypa salt och en god dos källkritik (så inget ont om de som kritiserar här). Men fortfarande känns det ändå bättre att fösöka gå ihop och testa själv än att lita blint på andra eller bara göra någon enstaka test själv. Även om det på gott och ont blir mer spridning på testerna då, så tycker vi ändå att Skidforum och glidtesttråden gjort bilden betydligt mindre oklar än före. Sen går det ju alltid att göra fler och bättre tester, tips om det är alltid välkomna och skulle någon vänlig och kunnig själ vilja gå från ord till handling och själv bidraga med "riktiga proffstester" med nollning o s v, så vore det mer än välkommet. =)

 

Varför bara 4 av testerna gjordes i -6 grader eller varmare har jag ingen aning om. Skidtesttråden har varit och är fortfarande öppen för vem som helst och precis allt som skrevs där kom (som bilagor) med i rapporten. Helt oredigerat och utan undantag. Varför det sedan var relativt få på varmare breddgrader som bidragit med någon test kanske någon av dessa har någon teori om. Själv bor jag i Luleå, var lite för sysselsatt med annat för att ha möjlighet glidtesta förrän i februari, och räknar ni antalet dagar med temperatu varmare än -6 här så är det inte så konstigt att de testerna som gjordes då blev huvudsakligen på andra sidan 10-gradersstrecket. =)

 

Att stålsicklar fanns och användes även före Kuzmin påpekas i rapporten. Att det sedan står Kuzmin i stället för stålsicklat i tabellen berodde ursprungligen helt enkelt bara på att det är färre bokstäver i "Kuzmin" och på utrymmesskäl (tabellen blev nog stor och med nog liten text ändå). =) Sen finns det lite vits att skriva Kuzmin där och på andra ställen eftersom den är annorlunda än äldre tunnare dito (som jag tror är utstansade ur plåtskivor medan Kuzmins dito är slipad). Fast när jag tänker efter så kommer jag ihåg att en test (Test 4) gjordes med hemmagjord sickel, men jag tror det var den enda där stålsickling inte gjordes med Kuzmin-sickel. (Rätta mig gärna annars.)

 

Det får räcka för nu.

Link to comment
Share on other sites

Tack för alla inlägg, och fortsätt gärna komma med fler.

 

Lite spridda kommentarer:

 

Vi har försökt att göra vårt bästa för att inte framställa testerna som mer vetenskapliga än de är och t ex påpekat att noggrannare och mer omfattande tester behövs för mer långtgående slutsatser, och i lång utsträckning t ex pekat på tendenser och intressanta resultat som bör undersökas närmare hellre än att lyfta fram något som "obestridlig sanning". Sen tycker vi ändå att vi kan dra vissa slutsatser redan nu, i sådana fall där vi känner oss övertygade från egna erfarenheter och inte är tvungna att bara lita på anonyma tester. Men ingen av oss har någonstans försökt upphöja det till vetenskap (som någon gav kritik för). Riktigt slutgiltiga resultat tycker vi nog inte att vi lägger fram, men vi tycker ändå att det skulle vara mycket mer ovetenskapligt att bara strunta i att testa själv och fortsätta som förr, d v s bara bestämma sig för att blint och utan att ifrågasätta lita på, säg, antingen Kuzmin eller stenslip-valla-förespråkarna. Där tyckte vi Skidforum varit till god hjälp och rapporten ser vi som ett sätt att försöka sammanfatta (vår bild av) vad som framkommit så här långt i en mer överskådlig form.

 

Sen är det helt rätt att det går att göra ändå bättre glidtester. En sak som nog råkade falla bort i huvudtexten är att glidtester utan fästvalla undanröjer en osäkerhetsfaktor (samtidigt som det å andra sidan säger mindre om hur skidorna glider MED fästvalla, vilket kanske ändå också borde undersökas?). Det nämns i Test 10, men borde nog finnas med i huvudtexten också. Så det var bra att den saken och annat som kan förbättras i själva testerna togs upp här. För nån mening om det saknas nog, som jag kommer ihåg vad vi skrivit. (Alltid glömmer man nåt...)

 

Vi håller även med om att man få ta allt som skrivs på ett sånt här forum, speciellt av anonyma medlemmar, med en nypa salt och en god dos källkritik (så inget ont om de som kritiserar här). Men fortfarande känns det ändå bättre att fösöka gå ihop och testa själv än att lita blint på andra eller bara göra någon enstaka test själv. Även om det på gott och ont blir mer spridning på testerna då, så tycker vi ändå att Skidforum och glidtesttråden gjort bilden betydligt mindre oklar än före. Sen går det ju alltid att göra fler och bättre tester, tips om det är alltid välkomna och skulle någon vänlig och kunnig själ vilja gå från ord till handling och själv bidraga med "riktiga proffstester" med nollning o s v, så vore det mer än välkommet. =)

 

Varför bara 4 av testerna gjordes i -6 grader eller varmare har jag ingen aning om. Skidtesttråden har varit och är fortfarande öppen för vem som helst och precis allt som skrevs där kom (som bilagor) med i rapporten. Helt oredigerat och utan undantag. Varför det sedan var relativt få på varmare breddgrader som bidragit med någon test kanske någon av dessa har någon teori om. Själv bor jag i Luleå, var lite för sysselsatt med annat för att ha möjlighet glidtesta förrän i februari, och räknar ni antalet dagar med temperatu varmare än -6 här så är det inte så konstigt att de testerna som gjordes då blev huvudsakligen på andra sidan 10-gradersstrecket. =)

 

Att stålsicklar fanns och användes även före Kuzmin påpekas i rapporten. Att det sedan står Kuzmin i stället för stålsicklat i tabellen berodde ursprungligen helt enkelt bara på att det är färre bokstäver i "Kuzmin" och på utrymmesskäl (tabellen blev nog stor och med nog liten text ändå). =) Sen finns det lite vits att skriva Kuzmin där och på andra ställen eftersom den är annorlunda än äldre tunnare dito (som jag tror är utstansade ur plåtskivor medan Kuzmins dito är slipad). Fast när jag tänker efter så kommer jag ihåg att en test (Test 4) gjordes med hemmagjord sickel, men jag tror det var den enda där stålsickling inte gjordes med Kuzmin-sickel. (Rätta mig gärna annars.)

 

Det får räcka för nu.

Vad beträffar resonemenget om Kuzmins slipade sicklar så har iaf jag en i stort sett identisk av annat märke som är inköpt under 90 talet.Även den tjock med slipad egg.Säkert många fler än jag som har den kvar.

Link to comment
Share on other sites

Niklas sammanfattar mycket väl det vi som författare till rapporten haft för syfte med denna. Jag tittade återigen snabbt på rapporten och kan inte någonstans se att vi skrivit ordet "vetenskapligt". Helt enkelt för att det inte är helt vetenskapligt utförda tester. Men det är fortfarnade tester som har en ambition att åtminstonde redovis HUR de är utförda och därmed enkelt repriserbara för vem som helst som känner att han/hon själv vill testa. Tester som beskriver HUR de är gjorde, VAR, NÄR och vilket RESULTAT som framkom är inte vanliga, för att inte säga MYCKET OVANLIGA OCH NÄST INTILL OBEFINTLIGA.

 

När det gäller stålsickel så kan man ju undra om det nu är så viktigt vem som utför, på vilken maskin det görs och vilken struktur som läggs så borde det även gälla stålsicklingen. Eller hur?. Jag har ägt många typer av stålsicklar genom åren, även en variant av glas. Med den erfarenheten i ryggen kan jag säga att det inte funnits någon som varit i närheten av det resultat du får med Kuzmins variant. Den slipade OCH vinklade eggen gör arbetet mycket enklare och resultatet bättre. Det i sin tur betyder ju inte att stålsicklen fortfarande går att förbättra. Jag skulle initialt kunna tänka mig ett form av verktyg som fixerade sickeln skulle vara den första utvecklingen.

 

Det är ändå härligt att se att det kommit i gång en debatt om vår rapport. Det var meningen och jag hoppas kunna läsa fler inlägg framöver!

Link to comment
Share on other sites

Niklas sammanfattar mycket väl det vi som författare till rapporten haft för syfte med denna. Jag tittade återigen snabbt på rapporten och kan inte någonstans se att vi skrivit ordet "vetenskapligt". Helt enkelt för att det inte är helt vetenskapligt utförda tester. Men det är fortfarnade tester som har en ambition att åtminstonde redovis HUR de är utförda och därmed enkelt repriserbara för vem som helst som känner att han/hon själv vill testa. Tester som beskriver HUR de är gjorde, VAR, NÄR och vilket RESULTAT som framkom är inte vanliga, för att inte säga MYCKET OVANLIGA OCH NÄST INTILL OBEFINTLIGA.

 

När det gäller stålsickel så kan man ju undra om det nu är så viktigt vem som utför, på vilken maskin det görs och vilken struktur som läggs så borde det även gälla stålsicklingen. Eller hur?. Jag har ägt många typer av stålsicklar genom åren, även en variant av glas. Med den erfarenheten i ryggen kan jag säga att det inte funnits någon som varit i närheten av det resultat du får med Kuzmins variant. Den slipade OCH vinklade eggen gör arbetet mycket enklare och resultatet bättre. Det i sin tur betyder ju inte att stålsicklen fortfarande går att förbättra. Jag skulle initialt kunna tänka mig ett form av verktyg som fixerade sickeln skulle vara den första utvecklingen.

 

Det är ändå härligt att se att det kommit i gång en debatt om vår rapport. Det var meningen och jag hoppas kunna läsa fler inlägg framöver!

Skall detta då tolkas som att du/ni anser att det inte är några skillnader mellan olika maskinstruktuer?Eller fattar jag fel?

Link to comment
Share on other sites

Skall detta då tolkas som att du/ni anser att det inte är några skillnader mellan olika maskinstruktuer?Eller fattar jag fel?

Ja, då har du fattat fel eller så har jag uttryckt mig oklart. Självfallet är det skillnad mellan olika maskinstrukturer på samma sätt som det är skillnad på olika rillningsstrukturer. På samma sätt vet vi (jag) att det även är skillnan mellan varje unikt skidpar.

 

För en motionär finns inte alternativet att välja från en diger hög av skidor. Vi är (och "vi" är typ 99% av skidåkarna) har att välja bland de paren en given butik kan erbjuda. Har vi någon gång lyckats få tag i ett par som går bra vårdar vi dem ömt. Men jag är övertygad om att det stora flertalet skidåkare har max 2par skidor i sin "samling". Ofta är då det ena paret ett par träningsskidor som är fulla av repor då mycket av träningen bedrivs i snöfattiga förhållanden. Det andra paret är "tävlingsskidorna" eller "finskidorna" som kanske används en handfull gånger per säsong. Om man dessutom bor långt ifrån de få "mästerslipare" som fins så inser man frustrationen bland skidåkare som då får höra "Ojoj, det är ruggig skillnad mellan skidparen", "Ojoj, du måste slipa hos rätt kille", "Ojoj, du måste veta precis hur man ska valla" och "Ojoj, har du valt den maskinstrukturen".

 

Detta måste då innebära att:

1. Att producera skidor är så komplicerat att det är omöjligt att i produktionen göra en serie skidor som har samma egenskaper eller så är produktionen av skidor alldeles för ojämn och måste gå att förbättra

2. Att lära sig slipa är ett sådant avancerat hantverk att få är skapade att klara av det eller så är utbildningen från slipleverantören dålig eller så är sliparna så dåligt konstruerade att det med anledning av det blir svårt att få ett jämnt och bra resultat.

3. Att valla är en mycket svår konst som kräver stort urval av vallor, mycket verktyg och mycket gott om tid.

4. Eller att det inte är så svårt att tillverka bra skidor i jämna serier, inte svårt att slipa och inte speciellt svårt att valla men i försäljningsledet skiter man i att man säljer "sekunda skidor", att man slarvar vid slipningen och snackar massa "salestalk" om vallor för att prångla ut så mycket som möjligt

5. Eller att vi skidåkare koncentrerar oss på vandringssägner och odlar myten om fyndet av det perfekta skidparet, slipade i ett mörkt garage i den djupa skogen och vallade när månen stod i ett visst läge och med en utrustning som knappt går att köpa för pengar.

 

Om jag då tittar på ett av mina utförda tester där jag har ett par Fischer RCS skidor utvalda åt mig av Larry Porroma, slipade en gång av honom och en gång av Kalle hos Pölder på deras senaste "state of the art" maskin och grundparraffinerade enligt konstens alla regeler och med topp produkter, månne av en amatör som mig men som ändå besitter ca 20års erfarenhet av skidåkning och vallning och slutligen "för dagen vallade" med en HF valla. Jag får då ett något sämre glidresultat över 20km på ett par skidor som jag köpt på utförsäljning (enda kvarvarande paret i butik) och sicklat på egen hand i ca 15min måste ju göra att man ställer sig en hel del frågor, eller hur?

 

Det som dock är det mest MÄRKLIGA är ändå avsaknaden av redovisade fakta och jämförelser, eller hur?

Link to comment
Share on other sites

Sen tycker jag längd man glider är fel som mått, det som är intressant är vilken fart du kommer upp i när du glidtestar den hastighet du har när du glidtestar på längd i slutfasen är jag inte intresserad av kanske om man står i led 8 …

Intressant. Varför tycker du det?

 

När jag själv funderat över van man borde mäta bestämde jag mig för att det jag helst ville optimera var sluttiden i Vasaloppet och i så fall borde väl det optimala vara att mäta glidtid mellan två mätpunkter i en backe med sådan profil att fördelningen mellan olika glidhastigheter är ungefär densamma som fördellningen mellan olika åkhastigheter för mig i Vasaloppet (d v s om jag kör x % av åktiden i Vasaloppet i y km/h, så borde skidorna glida ungefär y km/h ungefär x % av glidtesttiden för att resultatet direkt skall avspegla hur bra de skidorna skulle vara för mig i det föret i Vasaloppet). I praktiken skulle det kanske krävas bra med tur och snöskottning för att få till exakt rätt profil i en testbacke för en sådan test, så i praktiken kanske man helre skulle utgå från vilken snitthastighet man åker större delen av Vasaloppet på och leta reda på en backe med sådan lutning att skidorna glider med ungefär den hastigheten under mätningen. Den snitthastigheten är lätt att mäta upp genom att mäta tid samt teststräckand längd och dividera. Att sedan mäta tid i själva glidtesterna är lätt att göra med hyfsad noggrannhet för vem som helst. Så det kändes spontant som bästa mätmetoden som vem som helst kan använda med hyfsad noggrannhet.

 

Finns något annat argument för att det skulle vara bra/bättre att i stället t ex mäta upp toppfarten så vore det intressant att ta del av. Och vad behöver man i så fall för mätutrustning för det? (Något en vanlig Svennson har råd med?)

Link to comment
Share on other sites

Skall detta då tolkas som att du/ni anser att det inte är några skillnader mellan olika maskinstruktuer?Eller fattar jag fel?

Ja' date=' då har du fattat fel eller så har jag uttryckt mig oklart. Självfallet är det skillnad mellan olika maskinstrukturer på samma sätt som det är skillnad på olika rillningsstrukturer. På samma sätt vet vi (jag) att det även är skillnan mellan varje unikt skidpar.

 

För en motionär finns inte alternativet att välja från en diger hög av skidor. Vi är (och "vi" är typ 99% av skidåkarna) har att välja bland de paren en given butik kan erbjuda. Har vi någon gång lyckats få tag i ett par som går bra vårdar vi dem ömt. Men jag är övertygad om att det stora flertalet skidåkare har max 2par skidor i sin "samling". Ofta är då det ena paret ett par träningsskidor som är fulla av repor då mycket av träningen bedrivs i snöfattiga förhållanden. Det andra paret är "tävlingsskidorna" eller "finskidorna" som kanske används en handfull gånger per säsong. Om man dessutom bor långt ifrån de få "mästerslipare" som fins så inser man frustrationen bland skidåkare som då får höra "Ojoj, det är ruggig skillnad mellan skidparen", "Ojoj, du måste slipa hos rätt kille", "Ojoj, du måste veta precis hur man ska valla" och "Ojoj, har du valt den maskinstrukturen".

 

Detta måste då innebära att:

1. Att producera skidor är så komplicerat att det är omöjligt att i produktionen göra en serie skidor som har samma egenskaper eller så är produktionen av skidor alldeles för ojämn och måste gå att förbättra

2. Att lära sig slipa är ett sådant avancerat hantverk att få är skapade att klara av det eller så är utbildningen från slipleverantören dålig eller så är sliparna så dåligt konstruerade att det med anledning av det blir svårt att få ett jämnt och bra resultat.

3. Att valla är en mycket svår konst som kräver stort urval av vallor, mycket verktyg och mycket gott om tid.

4. Eller att det inte är så svårt att tillverka bra skidor i jämna serier, inte svårt att slipa och inte speciellt svårt att valla men i försäljningsledet skiter man i att man säljer "sekunda skidor", att man slarvar vid slipningen och snackar massa "salestalk" om vallor för att prångla ut så mycket som möjligt

5. Eller att vi skidåkare koncentrerar oss på vandringssägner och odlar myten om fyndet av det perfekta skidparet, slipade i ett mörkt garage i den djupa skogen och vallade när månen stod i ett visst läge och med en utrustning som knappt går att köpa för pengar.

 

Om jag då tittar på ett av mina utförda tester där jag har ett par Fischer RCS skidor utvalda åt mig av Larry Porroma, slipade en gång av honom och en gång av Kalle hos Pölder på deras senaste "state of the art" maskin och grundparraffinerade enligt konstens alla regeler och med topp produkter, månne av en amatör som mig men som ändå besitter ca 20års erfarenhet av skidåkning och vallning och slutligen "för dagen vallade" med en HF valla. Jag får då ett något sämre glidresultat över 20km på ett par skidor som jag köpt på utförsäljning (enda kvarvarande paret i butik) och sicklat på egen hand i ca 15min måste ju göra att man ställer sig en hel del frågor, eller hur?

 

Det som dock är det mest MÄRKLIGA är ändå avsaknaden av redovisade fakta och jämförelser, eller hur?[/quote']

Tack för ditt klargörande!Det jag blev skeptisk till i er rapport är att ni EJ redovisar vilken slip ni nu testat emot utan dömer alla slipstrukturer som en enda o kallar det stenslipat.Kan ju vara strukturer allt från grovt våtföre till en fin maskinstrukur för kallföre.

 

Egna erfarenheter om stenslip:

 

 

a)Ja det är stor skillnad på slipare i detta land.Jag tror skillanden består i om man slipar av eget intresse o nyfikenhet eller om man är"vanlig" butiksanställd som gör det för att man blir tillsagd att göra det 1ggr i veckan.

Jag tror att en person som har egen erfarenhet av skidor har en större möjlighet att bedömma när skidan skall anses som färdigslipad i maskinen än en anställd som bara släpper skidan genom maskinen 2ggr o anser den färdigslipad.

 

b)Ditt påstående om att de dåliga slipningarna beror på dåliga maskiner vet jag inte heller om jag håller med om.Om vi då jämför med en grävmaskin så kan alla gräva men med mycket olika resultat som följd.Skulle då resultatet bero på maskinen?.Njae..En del har mer fallenhet än andra men många livnär sig på det iaf.Detta tror jag oxå gäller stenslipning.

 

c) Visst är det ohyggligt stor skilland på olika skidpar o det kan vara oerhört svårt att hitta tbx till ett favoritpar man har vid nyköp.Men det är ju oxå många parametrar som spelar in med åkstilar,belagsammansättningar,spannlängd,hårdhet mm o garaneterat ser inte ditt o mitt favoritpar inte överhuvudtaget lika ut.Kan ngn hitta en universallösning som går bäst för alla tror jag både skidtillverkare o skidköpare skulle bli glada! :-)

Link to comment
Share on other sites

Vi som har argumenterat för sickling här gör det med stöd från EGNA tester som utförts så noggrant som möjligt. Jag hade testat även om detta utmärkta forum ej existerat. Tack vare det och att det redovisats hur testerna har utförts kan även andra intresserade ta del av resultaten. Var och en får sedan dra sina egna slutsatser. Någon kanske blir motiverad att göra egna tester och i så fall förhoppningvis redovisa dem här - på samma noggranna sätt. Själv skulle starkt ifrågasätta ett test om det inte kan redovisas hur det är utfört.

 

Om vädrets makter vill, kommer det att finnas fler tester att ta del av efter nästa vinter!

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...