Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Valla träskidor – bästa tipsen


Maria Snö

Recommended Posts

Det vore kul att kunna valla de gamla träskidor som vi har. Av nostalgiska skäl, och så är det värdefullt att bevara gammal kunskap. Ni som har gjort det, kan ni inte dela med er av hur det går till?

Jag undrar i princip allt. Vad har tjäran för effekt? Ska man ha den på hela skidan? Finns det olika tjära? Hur gör man rent praktiskt, det finns kanske speciella handgrepp. 
 

(PS: Jag behöver inga argument för att plastskidor är bättre. Vi kan ju låta tråden handla om träskidor.)

Link to comment
Share on other sites

Inte för att jag är expert men man vill få skidan vatten och snöavstötande. Annars kan nog fukt och snö ta sig in i skidan och fastna och förstöra både glid och fäste.  Hela skidan är det som gäller. Jag körde aldrig med någon fästvalla, men stearin som gnuggas in kan nog förbättra glidet något.

Link to comment
Share on other sites

Som 70+ har jag en del erfarenhet av både preparera och åka på träskidor. Minns att vid min första skidtävling 1966 använde jag ett Limex träskidor, som jag tjärat själv. Ledaren i föreningen tyckte att jag lämnat för mycket tjära kvar på glidytorna, vilket hämmade glidet. Ung så här minns jag att jag gjorde;

Jag använde tjätjära i en plåtburk, som värmdes upp innan den ströks på glidytorna, som därefter värmdes antingen över en eld eller en blåslampa/gasollampa. När tjäran värmts in och skidan sugit åt sig torkade man av all överflödig tjära och lät skidorna torka. En regel var att på den första skidan tog man så mycket tjära som man trodde krävdes och på den andra skidan hälften så mycket och då var det lagom.

När skidorna torkat oftast efter någon dag eller två tog man Swix grön burkvalla och vallade på hela skidan, värmde snabbt med gasollampan och korkade ut. Vid minus två och kallare Swix blått som fäste, ner mot nollan Rex lila och runt noll Swix röd alternativt Husum-Jonsson tövax med tjära, Vid klisterföre Swix rött klister över hela skidan, men klister var ett problem att få bort, då man fick värma upp det med gasollampan och torka av det, vilket kunde hämma glidet, fanns också Swix skarklister som gled väldigt bra. För att få lite spann på skidorna band man ihop dem och satte en kloss emellan och behövde brättena böjas upp värmde man vatten och doppade ner skidorna i vattenbadet så länge att de mjuknade. Sen fick man sätta dem i spänn och jag hade tillverkat en egen spännare i vedboden,  som jag spikat fast i väggen. Det var bara att sticka ner brättena och sen försiktigt böja och lägga en mindre tyngd på så att böjningen var kvar och sen kunde de sitta där till nästa dag och då hade man en fin böj på brättena. Tjäran under skidorna slets bort så småningom och när de började bli ljusbruna med trävita partier var det dags att tjära om dem och det varierade med föret. Ett par dåligt tjärade skidor sög åt sig mycket vatten vid töföre och blev väldigt tungförda, vilket skedde i vasaloppet 1971 (7.50), men vid kallföre gick det att åka ganska fort ändå som 1970 (6.50), då det visserligen gick ner mot nollan, men inte blev blött. 1972 var sista året jag åkte på träskidor (7.23), som kom plasten 1974 och det är en annan historia.

1968 gjorde jag lumpen och då använde vi breda tjärvallade skidor, tror de kallades "Vita blixten" och de funkade bra, då man hade tung packning, men någon vallning förutom tjäran på skidorna var inte aktuell, då man mer "gick" på skidorna.

Jag kan tillägga att de skidmärken som jag kommer ihåg från 60-70-talet är Limex, Six-Je elit, Sandströms, Splitkein, Peltonen och kanske något mer. Inköpte ett par Limex träskidor för några år sedan, preparerade glidytorna med paraffin och fästvallade som vanligt, men avfärdade snabbt tanken att åka vasaloppet på dem igen, "träeran" var ett avslutat kapitel. Det är dock viktigt att kunskapen om tjärvallade skidor bevaras för att lättare förstå vilka prestationer gamla tiders skidåkare gjorde.

Link to comment
Share on other sites

Utan tjära blir som sagt träskidor mer eller mindre oanvändbara runt nollan. Tänk plattådojorna som man kan få vid för varm fästvalla, fast under hela skidan.

 

Fortfarande i slutet av 90-talet så åkte man som norrlandsjägare på vita blixten, dragandes på träpulka M/39. 

 

Skidvallningen gick till så här:

På kaserngården gjorde man upp en rejäl eld, och en lite mindre eld bredvid. I den mindre elden ställdes plåtburken med tjära. Värmde man för mycket började tjäran brinna i burken. Över den större elden värmde man först upp skidorna eller pulkan försiktigt. Sedan penslade man på varm tjära och värmde igen. Sedan torkade man av överskottet av tjära med en trasa. Hade man åkt mycket på skare, sjöisar, plogade vägar osv som slet mycket på skidorna så fick proceduren upprepas flera gånger. Var det blötföre så kunde man förbättra glidet genom att gnida skidorna med stearin. Ingen fästvalla.

 

Jag har ett par vita blixten kvar av nostalgiskäl. Men det blir ändå alltid Åsnes plastskidor med stålkant som kommer fram när jag ska på tur. Däremot så tjärar jag en gammal Segebaden-pulka regelbundet. Jag har dock övergett den öppna elden till förmån för en större gasolbrännare.

 

Innan värnplikten hade jag för övrigt som upplänning och skidåkare en vanföreställning att alla människor kan åka skidor. Visst var det en viss omställning att gå från Fischer RCS (värstingskidan 1997) till vita blixten, men inte värre än att det var hanterbart. I mitten på januari så hamnade jag så i Norrland med en massa stockholmare och göteborgare. Det var tre saker som genom flitig övning skulle sätta sig i ryggmärgen direkt - vapenhantering, överlevnad i kyla och skidåkning. Skidåkningsträningen gick till så att vi gav oss av på led efter löjtnanten ut i skogen, upp på någon höjd. För att sedan sätta av i ett skoterspår på skrå nerför höjden, genom ett dike, uppför en två meter hög plogvall, ner på en isig väg, uppför nästa tvåmeters plogvall och sedan ner på en myr. Raskt lärde jag mig att ta rygg på löjtnanten för att slippa kryssa genom högarna med liggande soldater på vägen som mest liknade massvurporna i Risbergsbackarna. Då kunde man dessutom skida efter löjtnanten upp på vallen igen och muntert betrakta den växande högen på vägen. Så inte behöver man gå på vita blixten. Det går utmärkt att åka på dom också.

Link to comment
Share on other sites

Utan tjära blir som sagt träskidor mer eller mindre oanvändbara runt nollan. Tänk plattådojorna som man kan få vid för varm fästvalla, fast under hela skidan.

 

Fortfarande i slutet av 90-talet så åkte man som norrlandsjägare på vita blixten, dragandes på träpulka M/39. 

 

Skidvallningen gick till så här:

På kaserngården gjorde man upp en rejäl eld, och en lite mindre eld bredvid. I den mindre elden ställdes plåtburken med tjära. Värmde man för mycket började tjäran brinna i burken. Över den större elden värmde man först upp skidorna eller pulkan försiktigt. Sedan penslade man på varm tjära och värmde igen. Sedan torkade man av överskottet av tjära med en trasa. Hade man åkt mycket på skare, sjöisar, plogade vägar osv som slet mycket på skidorna så fick proceduren upprepas flera gånger. Var det blötföre så kunde man förbättra glidet genom att gnida skidorna med stearin. Ingen fästvalla.

 

Jag har ett par vita blixten kvar av nostalgiskäl. Men det blir ändå alltid Åsnes plastskidor med stålkant som kommer fram när jag ska på tur. Däremot så tjärar jag en gammal Segebaden-pulka regelbundet. Jag har dock övergett den öppna elden till förmån för en större gasolbrännare.

 

Innan värnplikten hade jag för övrigt som upplänning och skidåkare en vanföreställning att alla människor kan åka skidor. Visst var det en viss omställning att gå från Fischer RCS (värstingskidan 1997) till vita blixten, men inte värre än att det var hanterbart. I mitten på januari så hamnade jag så i Norrland med en massa stockholmare och göteborgare. Det var tre saker som genom flitig övning skulle sätta sig i ryggmärgen direkt - vapenhantering, överlevnad i kyla och skidåkning. Skidåkningsträningen gick till så att vi gav oss av på led efter löjtnanten ut i skogen, upp på någon höjd. För att sedan sätta av i ett skoterspår på skrå nerför höjden, genom ett dike, uppför en två meter hög plogvall, ner på en isig väg, uppför nästa tvåmeters plogvall och sedan ner på en myr. Raskt lärde jag mig att ta rygg på löjtnanten för att slippa kryssa genom högarna med liggande soldater på vägen som mest liknade massvurporna i Risbergsbackarna. Då kunde man dessutom skida efter löjtnanten upp på vallen igen och muntert betrakta den växande högen på vägen. Så inte behöver man gå på vita blixten. Det går utmärkt att åka på dom också.

Trevlig berättelse, som i stort sett överenstämmer med vad jag upplevt. Vill dock tillägga att min lumparkompis Almqvist berömde mig för mitt sätt att ta mig fram på vita blixten. Han tyckte att jag åkte som "en riktig skidåkare" trots packning och stavar med stora trugor och vita blixten på fötterna. Minns dock inte om det var före eller efter jag vunnit RM, men då hade jag Six Je Elit och kände mig mer som "en riktig skidåkare" :)

Link to comment
Share on other sites

Så talar en sann veteran! I och för sig, när jag kom till "lägg Swix grön burkvalla på hela skidan" trodde jag ett tag att du drev med oss. Varför la man fästvalla på hela skidan?

Paraffin fanns inte utom stearinljus (= i töföre) och därför tog man den hårdaste burkvallen, värmde den och korkade ut och det blev en yta som gled lätt, dessutom satt ju fästvallan bättre med grönt i botten.Det är samma princip jag använder än i dag en hård bukvalla som bas i fästet alt tillsammans med grundvax. Sen hade vi svart Exelit, att ta till vid sträng kyla som glidvalla

Link to comment
Share on other sites

Paraffin fanns inte utom stearinljus (= i töföre) och därför tog man den hårdaste burkvallen, värmde den och korkade ut och det blev en yta som gled lätt, dessutom satt ju fästvallan bättre med grönt i botten.Det är samma princip jag använder än i dag en hård bukvalla som bas i fästet alt tillsammans med grundvax. Sen hade vi svart Exelit, att ta till vid sträng kyla som glidvalla

Var det inte folk som smälte ned stenkakor också?

Link to comment
Share on other sites

Fantastisk berättelse, Volevodin, tack! Precis som du säger, bra att kunskapen bevaras. Tack också Grizzlybrottarn, bra med dina praktiska erfarenheter!

 

Jag har en arbetskamrat i 30-årsåldern som inte bara brygger öl och bakar med surdeg, utan nu har upptäckt träskidor. Så vem vet, det är väl på väg att bli inne igen. 

 

Behandlade man någonsin sidorna av skidorna, eller översidan, på något sätt? Jag tänker att allt trä kanske behövde vårdas?

Link to comment
Share on other sites

Fantastisk berättelse, Volevodin, tack! Precis som du säger, bra att kunskapen bevaras. Tack också Grizzlybrottarn, bra med dina praktiska erfarenheter!

 

Jag har en arbetskamrat i 30-årsåldern som inte bara brygger öl och bakar med surdeg, utan nu har upptäckt träskidor. Så vem vet, det är väl på väg att bli inne igen. 

 

Behandlade man någonsin sidorna av skidorna, eller översidan, på något sätt? Jag tänker att allt trä kanske behövde vårdas?

Om man ska åka träskidor som hipstersport så räcker det inte bara med ett par schyssta lagg. Behövs ett komplett kit. Hur är det med stavar?? Måste det vara bambustavar och var hittar man i såfall sådana som inte är så gamla och spröda att de knäcks medelbart? Eller räcker det med stålstav om den har kringla och läderremmar ?

Link to comment
Share on other sites

Om man ska åka träskidor som hipstersport så räcker det inte bara med ett par schyssta lagg. Behövs ett komplett kit. Hur är det med stavar?? Måste det vara bambustavar och var hittar man i såfall sådana som inte är så gamla och spröda att de knäcks medelbart? Eller räcker det med stålstav om den har kringla och läderremmar ?

Gör man inte stavarna själva från grunden med närodlad ekologisk bambu, giftfria läderremmar och hemsmidda stavspetsar...?;)

Link to comment
Share on other sites

Om man ska åka träskidor som hipstersport så räcker det inte bara med ett par schyssta lagg. Behövs ett komplett kit. Hur är det med stavar?? Måste det vara bambustavar och var hittar man i såfall sådana som inte är så gamla och spröda att de knäcks medelbart? Eller räcker det med stålstav om den har kringla och läderremmar ?

 

Jag skulle vilja ha ett par gamla Tegsnäs Rajd med Rottefella Backcountry och Alfas Polarpjäxor med damasker till knäna. Kompletterat med teleskopstavar, knickers, anorak och nån stilig mössa (försvarets gröna vinter?).

Link to comment
Share on other sites

Jag har kvar stavar inköpta från överskottsbolaget på den tiden det var överskott från militären i gamla lagerhus... även två par vita blixten (numera med träklossar i spannet och på långtidsförvaring). Försvarets gröna vintermössa är alltid med på vinterjakten som vinterrocken (M59)... men inga damsker eller liknande.

Mina gamla skidskor blev så spröda att de böjdes sönder i läppen och är kastade...

Till vita blixten använder jag försvarets gummikängor och kabelbindning.

 

Vita blixten har namnet till trots inte så mycket blixt kvar och jag har sällan behov av fästvalla... mer avsaknad av glid men stearinljus fungerar litegrand (eller paraffin) och i nödfall en blå eller violett burk. Även jag har alltid vallat med burken över hela skidan... fast jag var instruerad att korka i åkriktning för glidets skull... lite fiskfjällstanke tror jag... givetvis onödigt men var ju något att skylla om man misslyckades med fäste :)

Link to comment
Share on other sites

Har ett fritidshus i Värmland och brukar börja samt avsluta skidsäsongen med träskidor.

 

Kylan brukar komma i november men skidspår brukar inte finnas förrän runt årsskiftet, då är det bra att kunna glida runt på ett par brädlappar i den lilla snö som finns. Det samma gäller framåt april-maj när snötillgången börjar tryta, då kommer skidorna till pass igen.

 

Brukar grunda dem med tjära som förtunnats med terpentin, gör detta efter varje säsong sen för de stå och torka till och lukta av sig i vedboden. 

 

Hittade ett par ursnygga Tegnesskidor på loppis för ett tag sedan.....för 200 kronor! Funderar starkt på att åka nästa års halvvasa med dessa skidor för att fira Vasaloppets 100-års jubileum.

Link to comment
Share on other sites

  • 7 months later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...