Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Glidtest slätsicklat vs glidvallat nr 2


Volevodin

Recommended Posts

Avsikten med de två tester jag genomfört var inte att bevisa om man skall stålsickla sina skidor eller ej. Bakgrunden är att det hävdats på Skidforum i många år att man får lika bra eller tom bättre glid genom att inte glidvalla sina skidor.

Jag hade medvetet valt bort sådan faktorer som struktur o rillning för att minimera andra faktorer som kunde påverka resultatet. På detta testet började jag med en ren slätsicklad skida utan valla i första testet,avbröt och torrtorkade strök på ett lager Swix gul glidvalla, korkade ut och borstade med tagel som förra gången och fortsatte sen testet. Genom att valla den slätsicklade skidan minimerade jag risken att gammal struktur kunde gynnat den vallade skidan i testet i torsdags. Avsikten var heller inte att kontrollera smutsupptaget, ty då skulle jag använt en hård glidvalla typ Maraton och åkt en mycket längre sträcka med resp metod på vardera skida med transparent belag.

Vädret var sol och varierad temperatur i sol och skugga, bättre glid i skuggan och sämre i solbackar, lite mer smuts i snön än i torsdags. Både spår och skejtbädd var uppkörda, då en skidåkare åkt där före mig, så förhålladena var likartade i båda testen, iaf ingen nackdel att starta först.

Jag utförde testet exakt likadant  som förra gången; glidtest i lilla backen med låg fart i både spår och skejtbädd före och efter 5x1 km, i stora backen 5 ggr med hög fart och längre glidsträcka.

 

Resultatet blev ännu tydligare denna gång: glidvallat gled mycket bättre i alla test ! I stora backen skilde det drygt 20 meter mellan ovallats bästa resultat och vallats bästa resultat och vallats sämsta resultat var var ca 15 m bättre än ovallats bästa resultat. Resultatet i lilla backen var detsamma om än inte lika stora i meter både före och efter 5 km.

 

Min slutsats efter de här två testen är att glidvallade skidor glider mycket bättre än skidor med rensicklat färskt belag och min Personliga åsikt är att det inte räcker med att STÅLSICKLA sina skidor utan man måste även GLIDVALLA  sina skidor.

Link to comment
Share on other sites

Om jag hat fattat hela upprinnelsen rätt så ifrågasätter väl ingen att vallade skidor går bättre på korta sträckor. Den andra delen handlar väl även om hur mycket man vinner på att valla, om man nu skulle åka kort. För eliten spelar 0,5 sek stor roll på 10 km
Link to comment
Share on other sites

Avsikten med de två tester jag genomfört var inte att bevisa om man skall stålsickla sina skidor eller ej. Bakgrunden är att det hävdats på Skidforum i många år att man får lika bra eller tom bättre glid genom att inte glidvalla sina skidor.

Jag hade medvetet valt bort sådan faktorer som struktur o rillning för att minimera andra faktorer som kunde påverka resultatet. På detta testet började jag med en ren slätsicklad skida utan valla i första testet,avbröt och torrtorkade strök på ett lager Swix gul glidvalla, korkade ut och borstade med tagel som förra gången och fortsatte sen testet. Genom att valla den slätsicklade skidan minimerade jag risken att gammal struktur kunde gynnat den vallade skidan i testet i torsdags. Avsikten var heller inte att kontrollera smutsupptaget, ty då skulle jag använt en hård glidvalla typ Maraton och åkt en mycket längre sträcka med resp metod på vardera skida med transparent belag.

Vädret var sol och varierad temperatur i sol och skugga, bättre glid i skuggan och sämre i solbackar, lite mer smuts i snön än i torsdags. Både spår och skejtbädd var uppkörda, då en skidåkare åkt där före mig, så förhålladena var likartade i båda testen, iaf ingen nackdel att starta först.

Jag utförde testet exakt likadant  som förra gången; glidtest i lilla backen med låg fart i både spår och skejtbädd före och efter 5x1 km, i stora backen 5 ggr med hög fart och längre glidsträcka.

 

Resultatet blev ännu tydligare denna gång: glidvallat gled mycket bättre i alla test ! I stora backen skilde det drygt 20 meter mellan ovallats bästa resultat och vallats bästa resultat och vallats sämsta resultat var var ca 15 m bättre än ovallats bästa resultat. Resultatet i lilla backen var detsamma om än inte lika stora i meter både före och efter 5 km.

 

Min slutsats efter de här två testen är att glidvallade skidor glider mycket bättre än skidor med rensicklat färskt belag och min Personliga åsikt är att det inte räcker med att STÅLSICKLA sina skidor utan man måste även GLIDVALLA  sina skidor.

 

Jätteintressant att du testar Volevodin!

Alltid bra när det kommer mer kunskap.

 

Dock är det som några poängterat svårt att dra slutsatser då först skriver slätsicklat (med ??PLASTsickel??) För att sedan i slutsatsen säga att STÅLsickel är sämre än glidvalla.

Eller har du nu fått tag i en stålsickel?

 

Skulle jag göra om testet så skulle jag:

  1. först glidvalla ett par skidor.
  2. Testa dem.
  3. Sedan göra rent dem och stålsickla
  4. Testa dem stålsicklade

Detta då det går så snabbt att bara göra rent och stålsicka skidor så länge man har en stabil profil/vallaställ

 

En till anledningen till varför jag skulle ha STÅLsicklingen sist är att den tar bort eventuella mikrohår. Så gör du den först så får glidvallan fördel från stålsicklingen

 

Stålsickling är ett sätt för att slippa stenslipa och glidvalla. Dvs istället för att stenslipa och sedan glidvalla. Så stålsicklar man, behöver man fräsha upp belagen efter att ha åkt ett antal mil, så tar man några tag med stålsickeln och så slipper man glidvallan.

 

Kul att någon har snö och intresse att testa!  :)

Link to comment
Share on other sites

Ja, mycket intressant och dessutom att det normalt sett redovisas att struktur påverkar mer än valla.

Nu låter det som att en slätsicklad och vallad skida är relativt bättre än vallad skida med struktur, jämfört med slätsicklad och ren skida.

 

Men en fråga Volevodin, upplevde du snön som fuktig?

Link to comment
Share on other sites

Jätteintressant att du testar Volevodin!

Alltid bra när det kommer mer kunskap.

 

Dock är det som några poängterat svårt att dra slutsatser då först skriver slätsicklat (med ??PLASTsickel??) För att sedan i slutsatsen säga att STÅLsickel är sämre än glidvalla.

Eller har du nu fått tag i en stålsickel?

 

Skulle jag göra om testet så skulle jag:

  1. först glidvalla ett par skidor.
  2. Testa dem.
  3. Sedan göra rent dem och stålsickla
  4. Testa dem stålsicklade

Detta då det går så snabbt att bara göra rent och stålsicka skidor så länge man har en stabil profil/vallaställ

 

En till anledningen till varför jag skulle ha STÅLsicklingen sist är att den tar bort eventuella mikrohår. Så gör du den först så får glidvallan fördel från stålsicklingen

 

Stålsickling är ett sätt för att slippa stenslipa och glidvalla. Dvs istället för att stenslipa och sedan glidvalla. Så stålsicklar man, behöver man fräsha upp belagen efter att ha åkt ett antal mil, så tar man några tag med stålsickeln och så slipper man glidvallan.

 

Kul att någon har snö och intresse att testa!  :)

Tack, i stället för att hitta alla möjliga orsaker att ogiltigförklara mitt test försöker hitta något av intresse och vill göra ett eget test med ett annat upplägg. Jag välkomnar fler att göra test, det är bra om man tillför kunskap om hur man skall behandla sina skidor. :)

 

Jag använde en glassickel med mycket vassa kanter (se test 1) och fick till en slät och jämn yta med färskt belagsmaterial, dock fanns några djupa repor kvar från "naturrillningen", men tror inte det påverkade resultatet.

Link to comment
Share on other sites

Ja, mycket intressant och dessutom att det normalt sett redovisas att struktur påverkar mer än valla.

Nu låter det som att en slätsicklad och vallad skida är relativt bättre än vallad skida med struktur, jämfört med slätsicklad och ren skida.

 

Men en fråga Volevodin, upplevde du snön som fuktig?

Snön var fuktig i solpartierna, i skuggpartierna om inte torr men inte mjukfuktig.

Link to comment
Share on other sites

Vi har gjort masse testing av steinslip vs stålsikling for løpere på relativt høyt nivå.

Samme mht ren såle vs ren fluor. Vi har aldri sett ren såle glid i nærheten av like bra som fluorpreppet. Dette er likt for både stålsiklet og steinslipt såle. I konkurranse på høyt nivå er det ikke aktuelt å gå på ski uten fluortopping. 

 

Nå begynner testingen av de nye fluorfrie toppingene. Disse er på 50% av fører ikke i nærheten av like gode. For å nærme seg ses det på nye sålematerialer, samt nye måter å strukturere sålen på.  

Link to comment
Share on other sites

Vi har gjort masse testing av steinslip vs stålsikling for løpere på relativt høyt nivå.

Samme mht ren såle vs ren fluor. Vi har aldri sett ren såle glid i nærheten av like bra som fluorpreppet. Dette er likt for både stålsiklet og steinslipt såle. I konkurranse på høyt nivå er det ikke aktuelt å gå på ski uten fluortopping. 

 

Nå begynner testingen av de nye fluorfrie toppingene. Disse er på 50% av fører ikke i nærheten av like gode. For å nærme seg ses det på nye sålematerialer, samt nye måter å strukturere sålen på.  

Jag får tacka för denna informationen, lite av detta har jag efterlyst i tidigare inlägg ang stålsickling, men inte fått något svar. Det är ung vad jag anat hela tiden, men inte haft något att hänvisa till. :)

Link to comment
Share on other sites

Takk for testing og informasjon!

Skulle gjerne sett en test av smussavstøtning også. På vått føre. Er det virkelig slik at ski uten valla har lite smutsn på sålen etter en vårtur?

Etter turen i går hvor guttungen gikk med gul rode fluorkloss topping, og jeg gikk med vanlig HF voks var det enorm forskjell på hvor mye griseri som hadde festet seg på sålen. (Også foran på skia). Ca 3 mils tur. (Fluorkloss skia var nesten rene)

Link to comment
Share on other sites

Takk for testing og informasjon!

Skulle gjerne sett en test av smussavstøtning også. På vått føre. Er det virkelig slik at ski uten valla har lite smutsn på sålen etter en vårtur?

Etter turen i går hvor guttungen gikk med gul rode fluorkloss topping, og jeg gikk med vanlig HF voks var det enorm forskjell på hvor mye griseri som hadde festet seg på sålen. (Også foran på skia). Ca 3 mils tur. (Fluorkloss skia var nesten rene)

Det tror jag också, men jag ville inte gynna vallat mot ovallat. Idag blir det en vanlig träning, troligen sista för säsongen, och idag har jag toppat med Swix HF fourkloss 0-+10.

Edit: stämmer att smutsupptaget var mycket mindre idag med hf-kloss.

Link to comment
Share on other sites

Vi har gjort masse testing av steinslip vs stålsikling for løpere på relativt høyt nivå.

Samme mht ren såle vs ren fluor. Vi har aldri sett ren såle glid i nærheten av like bra som fluorpreppet. Dette er likt for både stålsiklet og steinslipt såle. I konkurranse på høyt nivå er det ikke aktuelt å gå på ski uten fluortopping. 

 

Nå begynner testingen av de nye fluorfrie toppingene. Disse er på 50% av fører ikke i nærheten av like gode. For å nærme seg ses det på nye sålematerialer, samt nye måter å strukturere sålen på.  

Hej, det vore intressant och veta lite mer om dessa tester om ni har något dokumenterat.

 

T.ex. om ni testade att åka en längre sträcka innan ni gjorde tester. T.ex. 3 mil för att se hur skidorna beter sig efter lite slitage.

 

Jag tittade på dokumentet som Lars-Erik delade i den andra tråden och det finna många frågeställningar kvar testa.

 

Men annars håller jag med Lars-Erik i den här frågan. Dvs att glidvalla troligen ger bättre toppresultat speciellt på kortare lopp men för de flesta vanliga skidåkare blir det enklare och troligen nästan lika bra med stålsickling. Den stora fördelen är att det går så fort och man slipper eventuella problem med damm och flour från glidvallan. (hur många använder ansiktsmaske med filter varje gång ni vallar..)

 

Dvs allt som gör att man har med tid i spåren till snarlikt resultat är bra för oftast är det inte tävling  :)

Link to comment
Share on other sites

For oss med medium O2 opptak er det viktig å ha god glid når det stakes.

Når det er grov og tørr eller litt fuktig snø glir skia bra nok uansett prepping eller ikke

Men ved kalt vær, nysnø eller vått føre trenger jeg all den hjelpen jeg kan få for å greie å stake langt.

Link to comment
Share on other sites

Disse har kjørt skisleden sin 2000 ganger over 3 år og målt med forskjellig voks. Dessverre ikke uten voks. Så der er testen til Volevodin nyttig

http://www.skitestguys.com/ski-wax-reference-guide.html

Det er mye fahrenheit på x aksen.

0.001 i coeficient of friction tilsvarer 1 høydemeter på 1 km.

@Volevodin. Hvis det kommer skikkelig kalt til neste sesong, så ville det vært interessant å se samme testen med og uten grønn voks

Link to comment
Share on other sites

Disse har kjørt skisleden sin 2000 ganger over 3 år og målt med forskjellig voks. Dessverre ikke uten voks. Så der er testen til Volevodin nyttig

http://www.skitestguys.com/ski-wax-reference-guide.html

Det er mye fahrenheit på x aksen.

0.001 i coeficient of friction tilsvarer 1 høydemeter på 1 km.

@Volevodin. Hvis det kommer skikkelig kalt til neste sesong, så ville det vært interessant å se samme testen med og uten grønn voks

Ja, om får liknande förhållanden som den gångna vintern, då vi hade två perioder med ganska kallt och nysnö/snö som inte undergått frysning kan jag mycket väl tänka mig att testa igen. Det som styr upplägget är vad jag vill ha reda på, i så fall stålsicklat med struktur för kallsnö vs vallning av den stålsicklade skidan med för dagen adekvat valla och syftet med testet i så fall är att få reda på vilket som glider bäst. Viktigt är då att man använder en ny eller helt ren borste på den obehandlade stålsicklade skidan, annars blir den lite "vallad" vilket kan påverka resultatet. Att blanda in stenslipning i testet blir för komplicerat och inte aktuellt.

Link to comment
Share on other sites

Säg till nästa år ska kan jag visa skidproppagandas grejer för dig. Som du kanske förstått så är jag helt frälst när det kommer till denna metod. Framförallt för att det går fort och ger bra skidor, möjligt att pulver och HF ger bättre skidor men det är inte aktuellt för mig att använda dessa gifter.
Link to comment
Share on other sites

Valevodin skriver gul voks i første posten. Regner med at det er gul voks uten fluor?

Så testen i tråden gjelder vel med og uten hydrocarbon voks. (De er vel ikke farligere en andre høyrensede petroliumsprodukter eller vokslys)

 

(Mener fluorcarbon bare ble regnet som middels miljøskadelig. OBS ved bruk under 300grader. Så ikke noe gift merke på mine bokser.

Det er vel derfor EU tillater at vanlige forbrukere kan bruke opp restlageret sitt)

Link to comment
Share on other sites

Enligt ett 4år gammalt youtubeklipp menar Henrik på Skistart att en Skimateria sickling motsvarar en LågFluor vallning. Mer fluor i vallan och den vallade glider bättre så länge vallan sitter kvar! Jag antar att detta gäller fortfarande och även andra sickelmärken så ytterligare testning behövs inte. Testa olika rillning istället.

 

Skickat från min SM-G398FN via Tapatalk

Link to comment
Share on other sites

Först: Jag är helt neutral här i princip. Mitt tävlingspar är stenslipat medan några träningspar underhålls med en Kuzmin universal. Jag har några Vasalopp på tazarrislip och högflour + topping med bra resultat, men har även åkt ett par stycken med Kuzmin universal med rill och flourtopping med minst lika bra släpp. Enda gången jag bommat glidet lite var (råkade vara) stenslipat med lite för grov struktur en dag då det aldrig tinade. 

 

Sen: 

Svajig tes. Svajigt test. Givet vem som utförde det, läs Volevodin, får man ju ett intryck av att det på nåt sätt är ett inlägg i slip+vallning vs stålsicklat. Men det är ju, får man anta, slipade skidor som körs ovallade, och sen vallade. Det är ju begränsat nyhetsvärde i och egentligen inte en del av "debatten" här. 

Link to comment
Share on other sites

Betviler veldig sterkt at en nyslipt ski med varmslip og gul LF glir likt med en siklet ski på våt snø, uansett sikling.

Dersom skia ikke har struktur og gul LF kan det vel stemme.

 

Dersom skia har gul LF som topplag og det er 15 minus glir den skikkelig dårlig. Er det kanskje det han sammenlikner med?

Link to comment
Share on other sites

Disse har kjørt skisleden sin 2000 ganger over 3 år og målt med forskjellig voks. Dessverre ikke uten voks. Så der er testen til Volevodin nyttig

http://www.skitestguys.com/ski-wax-reference-guide.html

Det er mye fahrenheit på x aksen.

0.001 i coeficient of friction tilsvarer 1 høydemeter på 1 km.

@Volevodin. Hvis det kommer skikkelig kalt til neste sesong, så ville det vært interessant å se samme testen med og uten grønn voks

 

Den här var ett guldkorn!

Intressant sida

Väldigt bra uppsättning de har med testsläden

 

Det fanns ett kontaktformulär på sidan och jag skickade iväg en fråga om de hade några planer på att testa stålsicklade skidor. En av de bakom svarade direkt.

 

Det verkar dock finnas ett kunskapsglapp och då de verkar vara i USA så behöver man få dit en stålsickel eller vet någon om de säljs där också?

 

Ska bli kul att se vad de svarar på att jag kunde ordna fram en stål :) sickel och instruktioner om de är intresserade av att testa 

Link to comment
Share on other sites

Disse har kjørt skisleden sin 2000 ganger over 3 år og målt med forskjellig voks. Dessverre ikke uten voks. Så der er testen til Volevodin nyttig

http://www.skitestguys.com/ski-wax-reference-guide.html

Det er mye fahrenheit på x aksen.

0.001 i coeficient of friction tilsvarer 1 høydemeter på 1 km.

@Volevodin. Hvis det kommer skikkelig kalt til neste sesong, så ville det vært interessant å se samme testen med og uten grønn voks

 

 

Disse har kjørt skisleden sin 2000 ganger over 3 år og målt med forskjellig voks. Dessverre ikke uten voks. Så der er testen til Volevodin nyttig

http://www.skitestguys.com/ski-wax-reference-guide.html

Det er mye fahrenheit på x aksen.

0.001 i coeficient of friction tilsvarer 1 høydemeter på 1 km.

@Volevodin. Hvis det kommer skikkelig kalt til neste sesong, så ville det vært interessant å se samme testen med og uten grønn voks

Mycket intressant, om jag inte läser fel så på gammal snö är Rex blå vinnare, men även Start grön tappar heller inte så mycket glid, vilket stödjer vad jag kom fram till långt innan de hårda hf-vallorna för långlopp kom fram.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...