Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Tabell för grundstrukturer


Volevodin

Recommended Posts

Det skulle vara till god hjälp i valet hur man skall grundstrukturera sina skidor om det togs fram en gemensam tabell, som visade olika strukturer för stenslipningsmaskin och olika strukturer för  stålsicklar.

 

Tyvärr är en struktur från struktursickel inte möjlig att återskapa då den är slumpmässig. Sägs vara bra för glidet, men det gör det svårt att testa ut EXAKT i vilka temp/snö förhållanden en viss struktur går bra. Varje struktur skapad med en struktursickel är unik..

Link to comment
Share on other sites

Tyvärr är en struktur från struktursickel inte möjlig att återskapa då den är slumpmässig. Sägs vara bra för glidet, men det gör det svårt att testa ut EXAKT i vilka temp/snö förhållanden en viss struktur går bra. Varje struktur skapad med en struktursickel är unik..

 

Det er strengt tatt litt det samme for steinslip. Slipesteinen preges på nytt før sliping, og håndarbeidet til sliperen avgjør hvor lik slipen blir fra gang til gang. 

Link to comment
Share on other sites

Det er strengt tatt litt det samme for steinslip. Slipesteinen preges på nytt før sliping, og håndarbeidet til sliperen avgjør hvor lik slipen blir fra gang til gang. 

Så du menar att man präglar om slipstenen när man byter struktur, jag trodde man hade olika stenar, som man bytte ut. Vanligtvis jobbar man med tre olika strukturer för klassiskt och två olika för skate, men det finns fler.

Link to comment
Share on other sites

Tyvärr är en struktur från struktursickel inte möjlig att återskapa då den är slumpmässig. Sägs vara bra för glidet, men det gör det svårt att testa ut EXAKT i vilka temp/snö förhållanden en viss struktur går bra. Varje struktur skapad med en struktursickel är unik..

Nu vet jag inte hur många olika sicklar det finns, men att märka var och en med en siffra borde vara möjligt, så att man ung visste vilken struktur den gav.

Link to comment
Share on other sites

Nu vet jag inte hur många olika sicklar det finns, men att märka var och en med en siffra borde vara möjligt, så att man ung visste vilken struktur den gav.

Problemet är väl att du måste göra motsvarande för snö, en siffra för varje snötyp i olika temperaturer. Sedan skall det kombineras med dina strukturer. Utan grova förenklingar så blir det då inte hanterbart om man skall hinna jobba systematiskt och inför en tävling reda ut vad som går bäst.

 

Kanske landar det då i 3 grundstrukturer och 3 grundsnötyper? Sen så finns det ju de som även vill laborera med valla och pulver.....

 

Att valla och strukturera antar jag att många klarar av att göra väl, men att kunna testa repeterbart, snabbt och effektivt - där ligger nog det svåraste.

Link to comment
Share on other sites

Nu vet jag inte hur många olika sicklar det finns, men att märka var och en med en siffra borde vara möjligt, så att man ung visste vilken struktur den gav.

 

Ja, tillverkarna anger ju temperaturspann på sicklarna t ex kuzmin har Kall, Medium, Varm-varianter.

Link to comment
Share on other sites

Så du menar att man präglar om slipstenen när man byter struktur, jag trodde man hade olika stenar, som man bytte ut. Vanligtvis jobbar man med tre olika strukturer för klassiskt och två olika för skate, men det finns fler.

 

Diamant og slipestein er ikke faste variable. Her i Norge har de fleste leverandører 5 klassisksliper og 4 skøytesliper. 

Link to comment
Share on other sites

Problemet är väl att du måste göra motsvarande för snö, en siffra för varje snötyp i olika temperaturer. Sedan skall det kombineras med dina strukturer. Utan grova förenklingar så blir det då inte hanterbart om man skall hinna jobba systematiskt och inför en tävling reda ut vad som går bäst.

 

Kanske landar det då i 3 grundstrukturer och 3 grundsnötyper? Sen så finns det ju de som även vill laborera med valla och pulver.....

 

Att valla och strukturera antar jag att många klarar av att göra väl, men att kunna testa repeterbart, snabbt och effektivt - där ligger nog det svåraste.

Men det handlar ju inte att göra om strukturen för varje före utan har man ett par klisterskidor lägger man en struktur på dem som passar grovt före, samma sak kan man då begära när man skall lämna in skidorna för stenslipning. Har man ett par skidor som används i olika fören får det bli en medelstruktur, i stenslipning oftast LJ03. Att läsa av snön ingår ju en skidåkares rutiner inför vilken valla/toppning man skall göra, (jag blandar inte in fästvallning här)

Link to comment
Share on other sites

Ja, tillverkarna anger ju temperaturspann på sicklarna t ex kuzmin har Kall, Medium, Varm-varianter.

OK, och då vore det bra med ett gemensamt system stålsicklar-stenslipning. (tex kunde man testa själv om man skulle begära en annan struktur vid nästa stenslipning av sina bättre skidor).

Link to comment
Share on other sites

En intressant fråga i det här sammanhanget är hur Rossignol får fram sin fabriksstruktur på sina skidor. Det är ett vertikalt parallellt mönster över glidytan och jag antar att man vill få in luft mellan glidyta och snö. Mönstret är //// uppifrån och ner över glidytan. Någon mer som har skidor med det mönstret och hur upplever ni att de går ?

Link to comment
Share on other sites

En intressant fråga i det här sammanhanget är hur Rossignol får fram sin fabriksstruktur på sina skidor. Det är ett vertikalt parallellt mönster över glidytan och jag antar att man vill få in luft mellan glidyta och snö. Mönstret är //// uppifrån och ner över glidytan. Någon mer som har skidor med det mönstret och hur upplever ni att de går ?

 

Menar du den struktur som fanns på gamla orange/vita x-ium med svarta belag och nyare svart/röda med vitt belag? Mönstret är inte helt rakt som /// utan lite mera kurvigt som ett kursivt utdraget S? Om det är det du menar så har jag förstått att det är en "Mellaneuropa" struktur för blöta förhållanden. De flesta par med svarta belag som kommit till Norden tror jag nog att har slipats om eller sicklats.

Link to comment
Share on other sites

Menar du den struktur som fanns på gamla orange/vita x-ium med svarta belag och nyare svart/röda med vitt belag? Mönstret är inte helt rakt som /// utan lite mera kurvigt som ett kursivt utdraget S? Om det är det du menar så har jag förstått att det är en "Mellaneuropa" struktur för blöta förhållanden. De flesta par med svarta belag som kommit till Norden tror jag nog att har slipats om eller sicklats.

Jag har ett par Delta skin med det möstret och har sett att Delta skate har samma mönster, båda med svart belag, huruvida X-ium har samma struktur vet jag inte. Om det är struktur för blöta förhållande borde det passa i södra Sverige och på konstsnö. Jag slipar om väldigt sällan, kanske vad 5:e år och på träningsskidor eller fulskidor aldrig, så strukturen är bara intressant på mina bästa skidor.

Link to comment
Share on other sites

Jag har ett par Delta skin med det möstret och har sett att Delta skate har samma mönster, båda med svart belag, huruvida X-ium har samma struktur vet jag inte. Om det är struktur för blöta förhållande borde det passa i södra Sverige och på konstsnö. Jag slipar om väldigt sällan, kanske vad 5:e år och på träningsskidor eller fulskidor aldrig, så strukturen är bara intressant på mina bästa skidor.

 

Jag har sicklat bort strukturen från mina x-ium. Fabriksstrukturen gick väl okej på ren konstsnö, men dåligt på natursnö i normala vinterförhållanden.

Link to comment
Share on other sites

Finns det någon annan än jag som gillar Fischers fabriksstruktur? Är det möjligt att få skidor slipade med den strukturen i efterhand?

Det är så jag tänker också, att om man har en favoritstruktur så vill man kunna få den slipad på fler skidor. Det bästa är nog att ha med sig skidorna till sliparen och fråga om denne kan fixa den strukturen på ett annat par. Till stor hjälp skulle vara om det fanns bilder i tabellen, då man inte vet om Fischer har samma fabriksstruktur på alla modeller.

Link to comment
Share on other sites

Kul initiativ, med slip-appen!

Ja, enig. Synd at Madshus legger ned sin app for å holde orden på skistivhet

 

Ser at det er flere som bruker Ra i slipnavnet.

https://www.sorensensport.no/slip

Bra og informativt skrevet.

Så en

fin sikkel burde gi en Ra på ca 2 micro meter

mellomgrov sikkel 3 micro meter

og grov 4 til 5 micrometer

 

Er greit å vite at det er noen få tusendels mm det er snakk om. Så ikke så rart at det er håndarbeid på høyt nivå. (Både sikling og sliping)

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...