26 svar till detta ämne

[Nybörjarbruden]

Hej!

Är helt grön på längdskidor. Köpte mina skidor för fyra vintrar sedan, första åren höll jag på att bryta av dem i ren frustration. Förra året började jag nånstans känna att det kaaaaanske kan gå att lära sig detta.

 

I år börjar det kännas betydligt bättre och det börjar till och med bli roligt! Åker ungefär 5 gånger i veckan.. 

 

Är rädd för nedförsbackar då jag slog mig rejält för ett par år sedan, har börjat på att ploga i de snällare nedförsbackarna på längst elljusspåret och börjar känna att det går helt okej. Fortfarande läskigt att lyfta på foten i farten och sätta tillbaka skidan jag använder för att ploga, så de flesta backar blir att jag plogar hela vägen ned för att börja åka igen när jag är nere i trygghet

 

Hur som helst är jag lite dum i huvudet och sugen på att bevisa för mig själv att jag reder ut att åka skidor.

Tjejvasan har dykt upp i skallen på mig. 30 km tror jag nog att jag löser, har inga tankar på någon tid, bara att ta mig i mål.

 

MEN - jag är rädd för nedförsbackarna. Försökt ta reda på så mycket info jag kan och det jag hittar är att det är nedför direkt från Evertsberg och sedan rejält nedför från Hökberg.

 

Finns det fler backrädda som kan komma med lite tips och input? Eller ska jag avvakta några år till tills jag inte är lika rädd?   

[LFN]

En väldigt vanlig anledning till att folk ramlar i nedförsbackar är att de är rädda för att ramla. Då får du stela raka ben, hög tyngdpunkt och svårt att hålla balansen. Försök slappna av, böj på benen och lita på din balans. 

 

Träna på backen i sektioner. Klättra upp några få meter och åk nedför. Utöka succesivt. Gör en slalombana på ett platt parti och träna på att kliva runt med skidorna. Det ger bättre balans och vana att styra med skidorna. 

[Nybörjarbruden]

En väldigt vanlig anledning till att folk ramlar i nedförsbackar är att de är rädda för att ramla. Då får du stela raka ben, hög tyngdpunkt och svårt att hålla balansen. Försök slappna av, böj på benen och lita på din balans. 

 

Träna på backen i sektioner. Klättra upp några få meter och åk nedför. Utöka succesivt. Gör en slalombana på ett platt parti och träna på att kliva runt med skidorna. Det ger bättre balans och vana att styra med skidorna. 

Ja jag har lärt mig den hårda vägen att låg tyngdpunkt är att föredra i nedförsbackarna Slalombana var ett bra tips! Tack, det ska prövas. Hört så mkt olika om backarna. Vissa säger att det är snälla utförslöpor och vissa säger att det är rejält brant... 

[Maria Snö]

JA!!! Du vågar! Visst är det en del rejäla utförsbackar. Fördelen är att de alla är ganska raka - man ser liksom vart man ska. Nackdelen är att det kan vara ganska många andra åkare runt en, som också tycker att utförsbackar är svåra mycket bra råd ovan att göra slalombanor åt sig själv.

[DP_motionären]

Hej

Va kul, tjejvasan är en folkfäst med så mycket ernergi och glädje i luften, klart du ska åka tjejvasan:-)

LFN har bra tips där att testa och dela upp backen. Börja gärna med någon som är rak och inte svänger också.
Lektionen är jätte bra och ta en också och få träna på det. Antingen privat eller i grupp som kan vara sporrande med likasinnade och finns för alla nivåer ofta lägger dom tyngd på ha de bästa lärarena för nybörjargrupper ?

Vet inte vart du bor men kan vara bra att teståka delar av banan och ha chaufför med dig så kan du åka vissa deler flera gånger. Dom backar som är värt att nämna är efter Gophus slalombacke och efter kontrollen i Hökberg. Den förstnämnda är ganska rak och har motbacke som bromsar ned farten. Hökbergbackarna kommer i tre etappar så där hinner man få ner farten lite i mellan.

Ett annat tips är att köpa kompbipjäxa eller satbilare pjäxa(kanske en senare fråga och dyrt nu).

En till sak jag kommer på är bra om du hinner åka ett litet kortare lopp som är seedningsgrundande och det är för att du får stå i bättre led och tidigare starttid, vilket gör att spåren är mycket finare och du känner mer trygghet när det inte är så sent på dagen då snön är varmare och håller ihop sämre.

hör av dig om du har mer funderingar här finns det mycket duktigt folk.

 

[Maria Snö]

Förresten, du skulle kunna fundera på Vasaloppet 30 i stället. Jag har åkt båda, både i tidiga och sena startgrupper, och det är helt olika upplevelser. Jag ska fundera lite så återkommer jag. Träna slalom så länge

[Volevodin]

Du är inte ensam om att ploga, i värsta fall får du sätta dig på rumpan om det blir läskigt. Ett bra tips är att ta reda på vilka som är de värsta nedförsbackarna och helt enkelt ta av dig skidorna och promenera ner, det är du heller inte ensam om. Trots att jag åkt 30 lopp är det nedförsbackarna jag har ångest inför och om det blir fler lopp kommer jag att ta av skidorna i två backar. Sen beror det givetvis hurdant föret blir, kommer det snö så bromsar det effektivt och farten blir låg.

[Badmotorfinger]

Du er i godt selskap i Tjejvasan. Mange der "kan" egentlig ikke gå på ski. Men de kommer seg fram. Jeg kan ikke forstå hvor det skal være vanskelige nedoverbakker der. De er nok i så fall snillere enn i lysløypa di.
Lykke til!

[Maria Snö]

Hej igen!

Jag tror nog att du kan klara backarna, om du tränar på just backar i vinter. Som jag skrev ovan, backarna är egentligen inte svåra för de är relativt raka och man ser vart de leder.

 

Problemet är att man inte är ensam i spåret... Det är svårt när man själv trillar i backen. Stavarna och skidorna går ut över spåren bredvid, och det kan vara jättesvårt att ta sig upp när det är fullt av skidåkare runtomkring. Som ett stressigt plockepinn. Det är ju fyra spår i bredd och ibland kommer det folk väldigt tätt i alla spåren. Träna på att trilla med vilje, dra in alla stavar och skidor parallellt med spåret och ta dig upp snabbt! I de bakre leden i Tjejvasan (där jag en gång åkt med min dotter) är det många som tycker att det är svårt med backarna, åker oförutsägbart och trillar. Det är lätt att flera personer dras med i vurpor.

 

Som jag ser det finns det flera alternativ. Allt är baserat på mina många starter i Tjejvasan (långt fram och långt bak) och Vasaloppet 30 (också långt fram och långt bak).

 

1) Starta i Tjejvasan men se till att du är i en av de sista startgrupperna. (Så blir det ju automatiskt om du anmäler dig nu.) Är du långsam så blir det snart glesare i spåret = bra för dig. Alla runtomkring dig kommer att förstå om du stannar och tar av skidorna i utförsbackarna, eller om du ser osäker ut. För en del kan det vara mentalt jobbigt att "oj, alla har åkt ifrån mig, är jag så dålig, tänk om jag kommer sist?", så det kan man få jobba med.

 

2) Starta i Tjejvasan men satsa på att åka ett skidlopp (seedningslopp) i förväg. På så sätt får du starta i rätt startgrupp för dig. Problemet är att man behöver vara relativt snabb för att hamna i de startgrupperna. Det här kan jag rekommendera om du åker... säg en mil på 60-70 minuter. Du kan ju testa på ett träningspass? I de seedade startgrupperna flyter loppet väldigt bra, men det kan vara rätt tufft i utförsbackarna. Många duktiga åkare som håller hög fart utför och inte är rädda när det är trångt, samt riktigt snabba åkare som klämmer sig fram bakifrån.

 

3) Åk Vasaloppet 30, f d Kortvasan, i stället. Det är exakt samma som Tjejvasan, förutom att män och yngre ungdomar får vara med. Det är inte heller en formell tävling. (Tjejvasan är ju en tävling med gott om vinnarskallar i alla startgrupper.) I Vasaloppet 30 finns ingen seedning utan man hamnar i startled i den ordning som man har anmält sig. Det finns massor av starka män som snabbt åker ifrån en, samt 11-åringar i klubbdräkt, men det gör inget för när de har dragit förbi blir det glest och skönt i spåret. Målet är öppet in på kvällen och det brukar vara marschaller sista biten! Om du menar allvar med att du inte har nån tidspress är det här ett bra alternativ.

 

4) Åk Vasaloppet 10! Det är sista milen på Tjejvasan. Kanske perfekt som inkörsport till tyngre grejer? Du kan ju unna dig att genomföra ett första skidlopp som "bara" är en mil. Dessutom är det den allra lättaste delen av hela Vasaloppsbanan. https://www.vasalopp.../vasaloppet10/ 

 

Utan att veta mer om dig än vad du har skrivit ovan så rekommenderar jag 3 eller 4. Om du tar privatlektioner och är riktigt flitig med slalombanorna och att snabbt kunna resa dig i utförsbackar kan du ju överväga Tjejvasan. 

 

Förresten, du skrev att du är "sugen på att bevisa för dig själv att du reder ut att åka skidor." Att åka en mil på skidor är inte fy skam det heller! Om du är rädd, och dessutom har slagit dig illa förut, så kan du ju vara lite snäll mot dig själv. Det kommer ju fler vintrar och nya möjligheter.

 

I vilket fall, lycka till med träningen och loppet! Fortsätta gärna att skriva, ska bli kul att följa dig. 

[Nybörjarbruden]

WOW så mycket tips och pepp! 

Bor för långt ifårn för att ha möjlighet att kunna provåka. Någon lektion med en skidtränare ska jag försöka få till, om inte annat ska jag försöka haffa en erfaren skidåkare och se om denne är villig att ge mig lite tips och råd.

 

TACK allihopa för era peppande ord! Ta av sig skidorna och gå ned är absolut en lösning, det har hänt mer än en gång att jag traskat mig nedför backarna i elljusspåret här hemma

 

Från och med idag blir det fokus på

1. öka distansen på mina rundor

2. träna på att bromsa

3. slalombanor. 

4. träna på att kliva i och ur spåret i farten

5. intala mig själv - JAG KLARAR DETTA!

 

Får bjuda på mig själv och ha slalomträning i början av skidspåret där det finns mycket plats och svaaaagt nedförslut så man får lite fart.

 

Ska hålla mig ifrån alla skräckvideos på Youtube om masskrascher. Jag får väl stå på backkrönet och vänta tills jag är alldeles ensam och glida in absolut sist över mållinjen  

[Maria Snö]

Om du vill skriva var du bor, eller vilket spår du normalt åker i, så kan det hända att det finns någon frivillig här som kan ge dig tekniktips.

[artur]

Om man vrider lite på problemet, vad är det värsta som kan hända?

 

Är du 75 och benskör eller om det är väldigt isigt förstår jag om du inte vill ramla men är du inte så gammal och i hyfsad form är det i 95% ingen fara att ramla. Många gånger upplever jag att det gör det svårare att ta sig ner för en backe om man försöker bromsa och liknande. Jag tycker att LFN:s tips om att börja längst ner i en backe och gradvis testa att åka från högre och högre upp i backen var riktigt bra.
 

[Maria Snö]

 

Ska hålla mig ifrån alla skräckvideos på Youtube om masskrascher. Jag får väl stå på backkrönet och vänta tills jag är alldeles ensam och glida in absolut sist över mållinjen

Bra tänkt! Youtubevideorna är från en helt annan del av banan. Det finns inga som står och filmar i Tjejvasan, tack och lov. Svårigheten är ofta att veta när de svåra backarna kommer - det finns liksom inga skyltar. Ibland står det funktionärer i toppen av backen (om det är extra svårt före).

 

Apropå att ploga eller inte. Jag kör ofta med ena skidan utanför spåret (typ halvplogning) för att lätt kunna parera och hålla ner farten utan att behöva kliva ur spåret. Bra knep när man inte känner till hur backen är. Träna på att kunna det med båda benen. Bra att variera, för fästvallan slits bort av det här.

[Anl]

Tjejvasa/kortvasan har en rejäl backe, den efter Hökberg. Den är visserligen spikrak, men det är väldigt många som går nerför där. Det kan du också göra. De andra backarna är klart beskedliga. En svårighet är att spåren utför väldigt snabbt blir sönderplogade under tjejvasan, men du kommer som sagt att vara i gott sällskap om du går utför här och där.

 

Du är rädd för att ramla. Det är ett problem i sig, för om du är rädd för marken kommer du att stå upprätt, ha bakvikt och hålla händerna utåt/bakåt. Och det är absolut bästa sättet att göra en riktig Janne Långben-vurpa. Det du ska göra är förstås att bli bättre på att ramla - dvs öva på att ramla kontrollerat i måttlig fart. Då kommer du både att bli mindre rädd/mer avslappnad, och få bättre kontroll/balans. 

 

Stina visar bra position här: www.youtube.com/watch?v=4uBa8wX7iYo

Gunde visar fall-övning här: www.youtube.com/watch?v=TN8ZRxHSraA&t=357s

 

Att kunna stå avslappnat och glida utför gör åkningen både behagligare och snabbare, och är klart värt lite specialträning

[Ola på Österlen]

Jag vill rekommendera
2. köttbullen. Alltså att hopkrupen, nästan sitta på skidorna, bromsa med knutna nävar vid sidorna om pjäxorna och sätta ned rumpan när det börjar gå överstyr.

Öva, öva och öva från mindre till större backar så kommer du tillslut kunna skida asfort nedför.

2. att öva nedför på skejtbädd/mellan spåren. Chansen/risken är stor att alla spår nedför i vassloppsspåret är sönderplogade när det är din tur.

Det kommer att gå fint! Och som många skriver, det är helt ok att gå nedför bredvid spåret.

[MSO]

Backarna ner från Evertsberg är visserligen hyfsad fart på, men de ingår inte i Tjejvasan. Den startar ju vid Oxberg. 

 

Backen ned från Hökberg drar iväg en del, men är inte jättebrant. Typiska backar på elljuspåren där ute är rejält mycket brantare jämfört med den här. Det är i princip en snäll och rak, men lång nedförsbacke. Man ska ner typ 70 meter i ren fallhöjd innan man är nere. Bra vila mao.

[Volevodin]

Backarna ner från Evertsberg är visserligen hyfsad fart på, men de ingår inte i Tjejvasan. Den startar ju vid Oxberg. 

 

Backen ned från Hökberg drar iväg en del, men är inte jättebrant. Typiska backar på elljuspåren där ute är rejält mycket brantare jämfört med den här. Det är i princip en snäll och rak, men lång nedförsbacke. Man ska ner typ 70 meter i ren fallhöjd innan man är nere. Bra vila mao.

Håller med, den backen är inte farlig även om det kan gå fort och är inte spåren sönderplogade skall det inte vara några problem. Jag skall ge ett bra tips för att minska risken att ramla i nedförsbackar och det är att ta ett stadigt grepp om handtaget på staven och håll sedan stavar i snön utanför spåren. Det hjälper att hålla balansen och skulle något i spåret göra att man får lite slagsida trycker man extra hårt mot snön med staven på den sidan och man kommer tillbaka i neutralläget. Har många gånger förhindrat omkullkörning med denna metod.

[Anl]

Tjejvasa/kortvasan har en rejäl backe, den efter Hökberg. Den är visserligen spikrak, men det är väldigt många som går nerför där. Det kan du också göra. De andra backarna är klart beskedliga. En svårighet är att spåren utför väldigt snabbt blir sönderplogade under tjejvasan, men du kommer som sagt att vara i gott sällskap om du går utför här och där.
 
Du är rädd för att ramla. Det är ett problem i sig, för om du är rädd för marken kommer du att stå upprätt, ha bakvikt och hålla händerna utåt/bakåt. Och det är absolut bästa sättet att göra en riktig Janne Långben-vurpa. Det du ska göra är förstås att bli bättre på att ramla - dvs öva på att ramla kontrollerat i måttlig fart. Då kommer du både att bli mindre rädd/mer avslappnad, och få bättre kontroll/balans. 
 
Stina visar bra position här: www.youtube.com/watch?v=4uBa8wX7iYo
Gunde visar fall-övning här: www.youtube.com/watch?v=TN8ZRxHSraA&t=357s
 
Att kunna stå avslappnat och glida utför gör åkningen både behagligare och snabbare, och är klart värt lite specialträning

Kollade ett gammalt Brynte-klipp. Han berättade att han fått en enkel instruktion av en ungdomstränare, som ger dig hela grunden: "Böj 90 grader i knäna, sätt armbågarna på knäna. " Och så enkelt är det att få bästa balansen. Skulle du sen ramla från den positionen har du bara ett par dm ner till marken.

[Volevodin]

Kollade ett gammalt Brynte-klipp. Han berättade att han fått en enkel instruktion av en ungdomstränare, som ger dig hela grunden: "Böj 90 grader i knäna, sätt armbågarna på knäna. " Och så enkelt är det att få bästa balansen. Skulle du sen ramla från den positionen har du bara ett par dm ner till marken.

Nej, det tror jag inte riktigt på, då du låser knäleden och kan inte parerar ojämnheter i spåret. Kommer det ett stort gupp i ena spåret, så flyger du iväg åt andra hållet. Mitt tips att använda stavarna att stärka balansen fungerar bra för en gammal gubbe som jag och borde även hjälpa en ovan backåkare.

[Micke31]

Utförsåkning inom längdåkning är en konst i sig. Att kunna lära sig grundtekniken gällande diagonal är oftast enklare än vad man kan föreställa sig. Men utmaningen kan bestå i att man ska ta sig nerför den backen man just bestigit. Steg för steg är oftast det mest gångbara och säkra. Efter att ha läst övriga inlägg skriver jag under på att det är tillåtet att ta sig skidorna och gå ner. Utförslöporna är ju inte längre än att det inte tar mer än cirka ett par minuter. Värre än så är det inte. På pluskontot så slipper man osäkerhet och kanske rentav .. plocka någon placering för den som känner för de :-)