12 svar till detta ämne

[KrW]

Noen som vet hvordan trykksoner måles på stakeski? 

Marcus Laggar sier at de leter etter DP sprint ski med trykksoner på 25cm fram og 35cm bak på blå og grønn. Og 21cm og 31cm på blå/gul. 

 

Hvordan måler han? 7cm, eller 14cm bak balansepunktet på halvvekt? Hvor tjukk er pinnen som slides under skiene? 0,5mm, eller även 0mm?

[Magnus1969]

Noen som vet hvordan trykksoner måles på stakeski? 

Marcus Laggar sier at de leter etter DP sprint ski med trykksoner på 25cm fram og 35cm bak på blå og grønn. Og 21cm og 31cm på blå/gul. 

 

Hvordan måler han? 7cm, eller 14cm bak balansepunktet på halvvekt? Hvor tjukk er pinnen som slides under skiene? 0,5mm, eller även 0mm?

Om det är halvvikt så borde det vara 14cm bakom BP. Fullviktsmätningar borde väl inte vara intressant på stakskidor?

 

0,10mm (??).

[DaJo]

Om det är halvvikt så borde det vara 14cm bakom BP. Fullviktsmätningar borde väl inte vara intressant på stakskidor?

 

0,10mm (??).

Långt spann

 

Halv vikt = 1,4

Full vikt = 0,7

[KrW]

En venn av meg fikk svar direkte fra Marcus Laggar. Han sa at målepinnen er 0,2mm. 

14cm bakom BP er nok riktig for stakeski også ja. Mindre interessant med fullvekt, men spennende å se hvordan sonene forandrer seg når man starter stavtaket med vekt langt fram.

[Knappen]

Hur mäter man glidzoner egentligen?
Jag trodde mer på att mäta var trycket ligger.
Fästvallazonen mäter man som spannhöjd under trampet, jag har sett 1-3 olika höjder användas.
Men glidzoner är väl ändå inte samma sak som resten av skidan?

När jag ser på mina skidors slitage efter några mil (5-10) så blir det en vit del fram och en bak. Jag tror att detta är vad jag anser vara glidzon, resten har så lågt tryck mot snön att den inte slits så hårt.
Hur mäter man då detta?
Knappast med höjd över spannbrädan…

Min tanke är att längre del av skidan behöver ta upp trycket vid lössnö och kortare vid hårdare snö/is.
Cold skidor är väl tänkta att vara sådana lössnö skidor?
Slipning ger sedan temperatur anpassning.
Så start tidigt i t ex VL ger mer warm skida och längre bak cold skida…
Struktur efter dagsförhållanden.

[Magnus1969]

Glidzoner/tryckzoner omnämns i denna film från Skistart.

https://www.skidforu...e-2#entry212392

[Skitester]

Glidsoner måles på ulike høyder, som for festesmurning. 0.05, 0.1 og 0.2 brukes vanligvis. Lengden på sonene vil variere for de ulike målene. Sammen med hvor trykksonene ligger sier høydene mye om overgangene, som ofte betyr mer for skiens egenskaper enn lengden på trykksonen. For f.eks DP Sprint produseres det veldig få batcher, og generelt er det mye mindre forskjell mellom skiene mht lengde på trykksonene enn for klassisk- og skøyteski. Det viktigste er å teste skiene på ulike fører og sette slipen deretter. Vi har gode kaldski med litt kortere soner, og gode varmski med litt lengre soner. At lengden på trykksonene henger tett sammen med skiens idealføre er delvis en gammel myte.

[KrW]

Vi har gode kaldski med litt kortere soner, og gode varmski med litt lengre soner. At lengden på trykksonene henger tett sammen med skiens idealføre er delvis en gammel myte.

Hvorfor tror du det er slik? Er det bare at noen ski er bedre enn andre selv om de er ¨like¨? Eller handler det om overgangene?

[Knappen]

En kortare tryckzon ger högre tryck och jag inbillar mig att den därmed gräver sig djupare i lössnö.
Övergången är givetvis viktig också i det resonemanget, om man ska tänka sig en landstigningsbåt som puttar vatten framför sig eller en båt med bärighet (låg vinkel) som kan plana på vattnet.

Kanske fungerar det inte så med skidor men det är så jag letar skidor nu…
Lång glidzon, mjuk övergång och allroundslip.

[Skitester]

Hvorfor tror du det er slik? Er det bare at noen ski er bedre enn andre selv om de er ¨like¨? Eller handler det om overgangene?

 

Teorien sier f.eks at man skal ha lange trykksoner på kaldt føre for å varme opp snøen og få en bedre vannfilm. Hvor mye tror du skifriksjonen varmer opp snøen? (Dette finnes det forøvrig forskning på). 0.5C oppvarming motvirker ofte ikke at en lengre sone betyr at man faktisk har mer friksjon siden mer såle ligger mot snøen. Så ofte er det ski med korte soner som glir best på knirkeføre, gitt at overgangene er myke nok. Jeg vil tro at empirien mht lengre soner på kaldt føre kommer fra at lengre soner ofte har snillere overganger, og at det ikke har noe med lengden på trykksonen å gjøre. Vi har testet veldig mye (hundretalls tester) og ingenting tilsier at ting som lengde på trykksoner og sprik er gode indikatorer.

[PetterM]

Har inte åkaren vikt även en betydelse på glidzoner? Om vi har två skidor med lika långa glidzoner och snarlika övergångar plockade för säg 65kg och 100kg. Blir inte resultatet olika för dessa? Någon nämnde att lättare åkare kan ha kortare glidzoner än tyngre åkare. Det gällde mer slitage av vallan om jag minns rätt. Men det borde även gälla hur stort trycket i glidzonerna är.

[Skitester]

Har inte åkaren vikt även en betydelse på glidzoner? Om vi har två skidor med lika långa glidzoner och snarlika övergångar plockade för säg 65kg och 100kg. Blir inte resultatet olika för dessa? Någon nämnde att lättare åkare kan ha kortare glidzoner än tyngre åkare. Det gällde mer slitage av vallan om jag minns rätt. Men det borde även gälla hur stort trycket i glidzonerna är.

Trykksonene vil jo variere ut i fra løperens vekt. På stakeski er min erfaring at de endrer seg betydelig mindre enn for andre ski. Ihvertfall DP Sprint er veldig lav og død i spennet. 

 

I bruk er det gjerne en mindre del av såkalt trykksone som hovedsaklig bærer løperen. Der vil jo slitasjen bli størst. Min erfaring er at ski som typisk får grå såle (som er møkk og ikke slitasje) er et dårlig tegn. Det viser at skien har et markant trykkpunkt (gjerne rett bak hælen) som soper med seg mikropartikler fra snøen. 

[PetterM]

Trykksonene vil jo variere ut i fra løperens vekt. På stakeski er min erfaring at de endrer seg betydelig mindre enn for andre ski. Ihvertfall DP Sprint er veldig lav og død i spennet. 
 
I bruk er det gjerne en mindre del av såkalt trykksone som hovedsaklig bærer løperen. Der vil jo slitasjen bli størst. Min erfaring er at ski som typisk får grå såle (som er møkk og ikke slitasje) er et dårlig tegn. Det viser at skien har et markant trykkpunkt (gjerne rett bak hælen) som soper med seg mikropartikler fra snøen.

Hårda tryckpunkter är nått att undvika. Om jag tolkar rätt så ex för en 70kg åkare kan 20 fram och 30 bak vara det bästa i ett visst före medan en 100kg åkare kanske behöver 25 fram och 35 bak I samma före? Längder i exemplet är endast för att jämföra mellan olika vikter och inget facit;)