18 svar till detta ämne

[Vasafinnen]

Hej!

 

Jag tycker det vore ytterst intressant att höra era erfarenheter och åsikter om vilka dp (stak) skidor som det lönar sig att satsa på. Vilka skidor sticker ut och vilket märke har jämnast kvalité? 

 

Om man ser på elitklungan i långloppen kan man lätt tro att det bara finns ett märke, men är det så enkelt att bara välja Fischer och så är man nöjd?

 

Så gott som alla märken börjar ha en dp skida i sitt sortiment. Fischer har sin dp sprint, Madshus både lång och kort dp skida, Atomic kom till denna säsong med en dp skida (192cm) och samma gjorde Rossignol under pågående säsong. Peltonen har dp skida och även av märket Kästle verkar det också finnas en dp modell. Salomon har mig veterligen ingen renodlad dp skida utan där plockas det skate skidor som passar för stakning.

 

Det är möjligt att det finns någon motsvarande tråd från tidigare, men då nästan alla skidmärken nu har nya modeller och intresset för stakning bara verkar växa tänker jag mig att finns en hel del aktuella tankar och erfarenheter att delge.

 

 

 

[Per Gu]

Jag har ett par Madshus propulsion (första stskskidan från madshus) än så länge så har mina Salomon s-lab alltid gått bättre när jag jämfört. Tror dock att mina madshus går bra när det är lösa spår, har bara inte fått möjlighet att testa.

Madshus har ju också en stskskidan i mellanklassen race speed, en kompis har dessa och är mycket nöjd.

Eliten snackar ofta om att den stora skillnaden är känslan uppför, mellan mina skidor kan jag inte känna någon skillnad.

[Skitester]

All testing viser at det kun er 1 sikkert valg

[Vasafinnen]

All testing viser at det kun er 1 sikkert valg

Och vilket är det?

[Skitester]

Och vilket är det?

 

Det som hele eliten bruker. Jevnt over veldig gode serier, og sannsynligheten for at du går på naboskien til løpsvinneren er veldig stor. Konstruksjonen er spesielt lettgått oppover, som faktisk er enda viktigere for mosjonister. 

[PetterM]

Att nästan alla i eliten åker på samma fabrikat beror troligen på hur många åkare fabrikanten väljer att kontraktera. Vad jag hört är de väldigt jämna i tillverkningen vilket gör att de är säkert kort. Att de passar allas smak är inte säkert. Har kompisar som inte gillar dom. Själv kör jag Atomic DP och är riktigt nöjd med de par jag har. Om jag haft tur med mina 3 par låter jag va osagt. I riktigt kalla förhållanden och natursnö har mina gamla madshus vart klart bäst.

[effe]

Har Atomic och Fischer dp. Testat madshus. Håller fischers högst. Vallar åt fler och jag tycker fischers belag generellt ofta har väldigt bra/jämn kvalitet.

[Skitester]

Att nästan alla i eliten åker på samma fabrikat beror troligen på hur många åkare fabrikanten väljer att kontraktera. Vad jag hört är de väldigt jämna i tillverkningen vilket gör att de är säkert kort. Att de passar allas smak är inte säkert. Har kompisar som inte gillar dom. Själv kör jag Atomic DP och är riktigt nöjd med de par jag har. Om jag haft tur med mina 3 par låter jag va osagt. I riktigt kalla förhållanden och natursnö har mina gamla madshus vart klart bäst.

 

Fischer har veldig få utøvere som får ski. De fleste kjøper ski av dem til relativt gunstig pris, men med dårligere betingelser enn fra andre leverandører. De fleste tester ski på tvers av leverandører, og ender opp med det merket de får best erfaring med. På stakeski er det absolutt ingen tvil om hvilke ski som er best. Spesielt hvis man kjøper ski som normalt i butikk. DP Sprint har også blitt bedre og bedre for hver sesong. Vi velger ikke ski basert på glidtester, men finner de skiene som er lettest å stake på og som derfor gir best tid i renn. For de aller fleste vil det lønne seg å velge de skiene som går best i motbakker, siden det er der det skiller mest tid og der kreftene tømmes. DP Sprint skiller seg ut som veldig gode oppover, men det er forskjell mellom seriene der også.

[Vasafinnen]

Fischer har veldig få utøvere som får ski. De fleste kjøper ski av dem til relativt gunstig pris, men med dårligere betingelser enn fra andre leverandører. De fleste tester ski på tvers av leverandører, og ender opp med det merket de får best erfaring med. På stakeski er det absolutt ingen tvil om hvilke ski som er best. Spesielt hvis man kjøper ski som normalt i butikk. DP Sprint har også blitt bedre og bedre for hver sesong. Vi velger ikke ski basert på glidtester, men finner de skiene som er lettest å stake på og som derfor gir best tid i renn. For de aller fleste vil det lønne seg å velge de skiene som går best i motbakker, siden det er der det skiller mest tid og der kreftene tømmes. DP Sprint skiller seg ut som veldig gode oppover, men det er forskjell mellom seriene der også.

Du skriver att dp sprinten blivit bättre för varje säsong, men jag upplever att många pro team i år istället har haft svårt att hitta skidor av den nya modellen (gul) som slår den gamla (svarta)? T.ex. på Vasan, men egentligen hela säsongen, känns det som att halva elitklungan gick på gamla dp sprint?!

[Rotebrostakaren]

Fischer har veldig få utøvere som får ski. De fleste kjøper ski av dem til relativt gunstig pris, men med dårligere betingelser enn fra andre leverandører. De fleste tester ski på tvers av leverandører, og ender opp med det merket de får best erfaring med. På stakeski er det absolutt ingen tvil om hvilke ski som er best. Spesielt hvis man kjøper ski som normalt i butikk. DP Sprint har også blitt bedre og bedre for hver sesong. Vi velger ikke ski basert på glidtester, men finner de skiene som er lettest å stake på og som derfor gir best tid i renn. For de aller fleste vil det lønne seg å velge de skiene som går best i motbakker, siden det er der det skiller mest tid og der kreftene tømmes. DP Sprint skiller seg ut som veldig gode oppover, men det er forskjell mellom seriene der også.

Att det ska vara så viktigt hur skidan glider i uppförsstakning, jag är skeptisk och har sett detta som ett argument för att sälja stakskidor som glider dåligt..., det är inte uppför som glidet avgör, har du dåligt glid så kan man hänga med uppför och inte på de lättåkta partierna eller framförallt nedför. Att man är längre tid uppför beror på att det är då du måste "brottas" mot graviationen, inte snöfriktionen, snöfriktionsenergin som måste övervinnas är nog rätt linjer med sträckan, inte tiden. Det enda man kan säga om uppförsglidet, det går inte att mäta...(för övrigt har jag själv ett par Fisher DP-sprint som glider bra nedför, aldrig kännt att det nöp när jag stakade med mina andra skidor, fast jag stakade fortare då, fast det är en annan historia:)).

[Vasafinnen]

Har Atomic och Fischer dp. Testat madshus. Håller fischers högst. Vallar åt fler och jag tycker fischers belag generellt ofta har väldigt bra/jämn kvalitet.

De Madshus jag har haft/har är svårjobbade och ofta ojämna i belaget, det betyder ju i och för sig inte att de inte skulle glida lika bra. Madshus har ju på sina nya modeller bara styrspår bak av någon anledning. De nya långa dp skidan de har verkar främst gå bra i lösa förhållanden?!

[Micke31]

Jag har resonerat på samma sätt som dig, dvs att argumentera om bra glid/ släpp i lättare motbackar då det är i princip omöjligt att mäta. Man kan ju inte göra glidtest uppförs. Men efter detta Vasalopp så är jag fullkomligt övertygad om att dp-skidor fungerar bra i en sådan terräng. Tänker närmast på Krångåsen. Tidigare har det varit ett parti då jag kört på vallade skidor, men ändå stakat med ett "sisådär" resultat. Nu i år gick jag på Fischers senaste modell och kunde köra på ett effektivt sätt utan att bränna för mycket energi. Mycket handlar om flexvärden, tryckpunkter samt stakteknik. Det är huvudnyckeln, att hitta ett par skidor som passar just dig. 

Att det ska vara så viktigt hur skidan glider i uppförsstakning, jag är skeptisk och har sett detta som ett argument för att sälja stakskidor som glider dåligt..., det är inte uppför som glidet avgör, har du dåligt glid så kan man hänga med uppför och inte på de lättåkta partierna eller framförallt nedför. Att man är längre tid uppför beror på att det är då du måste "brottas" mot graviationen, inte snöfriktionen, snöfriktionsenergin som måste övervinnas är nog rätt linjer med sträckan, inte tiden. Det enda man kan säga om uppförsglidet, det går inte att mäta...(för övrigt har jag själv ett par Fisher DP-sprint som glider bra nedför, aldrig kännt att det nöp när jag stakade med mina andra skidor, fast jag stakade fortare då, fast det är en annan historia:)).

[Skitester]

Du skriver att dp sprinten blivit bättre för varje säsong, men jag upplever att många pro team i år istället har haft svårt att hitta skidor av den nya modellen (gul) som slår den gamla (svarta)? T.ex. på Vasan, men egentligen hela säsongen, känns det som att halva elitklungan gick på gamla dp sprint?!

 

At halve feltet går på ski fra i fjor betyr vel ikke så mye. Man bytter aldri ut hele skiparken på 1 år. Du finner ikke mange DP Sprint der som er 2-3 år gamle. Såpass mye bedre har de blitt. Men det var mange bra ski i fjor også. 

[Skitester]

Att det ska vara så viktigt hur skidan glider i uppförsstakning, jag är skeptisk och har sett detta som ett argument för att sälja stakskidor som glider dåligt..., det är inte uppför som glidet avgör, har du dåligt glid så kan man hänga med uppför och inte på de lättåkta partierna eller framförallt nedför. Att man är längre tid uppför beror på att det är då du måste "brottas" mot graviationen, inte snöfriktionen, snöfriktionsenergin som måste övervinnas är nog rätt linjer med sträckan, inte tiden. Det enda man kan säga om uppförsglidet, det går inte att mäta...(för övrigt har jag själv ett par Fisher DP-sprint som glider bra nedför, aldrig kännt att det nöp när jag stakade med mina andra skidor, fast jag stakade fortare då, fast det är en annan historia:)).

 

Det er oppover det er størst forskjell på skiene i staking. Det spørs selvsagt på hva slags renn man går, men på de fleste langløp i Norge er det gjerne 2 mil+ staking i slak motbakke. I Birken er det betydelig mer. Det er andre ski som kan gli bedre enn stakeski, men det hjelper lite når forskjellen oppover blir så stor. For de fleste mosjonister vil stakeski eller ikke være det avgjørende for om man i det hele tatt klarer å stake opp de tyngste bakkene. I de lettere partiene er det viktigere om man henger på en rygg foran enn om skien er 110%. 
Vi måler fort 1 min forskjell på en eliteløper på en 3 km motbakke med en god vs en middels stakeski. Når vi kjører samme bakke nedover er forskjellen maks 5-10sek. 

[Rotebrostakaren]

Det er oppover det er størst forskjell på skiene i staking. Det spørs selvsagt på hva slags renn man går, men på de fleste langløp i Norge er det gjerne 2 mil+ staking i slak motbakke. I Birken er det betydelig mer. Det er andre ski som kan gli bedre enn stakeski, men det hjelper lite når forskjellen oppover blir så stor. For de fleste mosjonister vil stakeski eller ikke være det avgjørende for om man i det hele tatt klarer å stake opp de tyngste bakkene. I de lettere partiene er det viktigere om man henger på en rygg foran enn om skien er 110%. 
Vi måler fort 1 min forskjell på en eliteløper på en 3 km motbakke med en god vs en middels stakeski. Når vi kjører samme bakke nedover er forskjellen maks 5-10sek. 

Jag kan förstå att det "nyper" om du har fäste eller ruggat, men är hela skidan preparerad på samma sätt för båda paren så har jag svårt att tro på denna oerhårda bromseffekt för att glidytorna ändrar form när du hoppar upp och ner uppför, för övrigt så bör den största delen av vikten komma på stavarna?

[Skitester]

Jag kan förstå att det "nyper" om du har fäste eller ruggat, men är hela skidan preparerad på samma sätt för båda paren så har jag svårt att tro på denna oerhårda bromseffekt för att glidytorna ändrar form när du hoppar upp och ner uppför, för övrigt så bör den största delen av vikten komma på stavarna?

 

Staker man på blank is så har du rett. Da betyr trykksonene veldig lite. Staker man i et spor med snø så betyr det mye mer, men selvsagt mer på enkelte forhold. Vi tester mest på forhold som er relevante for renn, dvs ganske nykjørte spor av god kvalitet. 

Forskjellen mellom ski på overgangene i trykksonene er jo hele grunnen til at eliten har mange ski. Alle ski har 1 trykksone bak og 1 foran. Vanligvis er ca 2/3 av vekten bak, mens 1/3 er foran. Uansett stilart så vil trykksonene være en brems for fremdriften. Man ønsker minst mulig friksjon mot snøen. Det meste av friksjonen kommer fra en veldig liten del av trykksonen, foran hovedsaklig fra overgangene. 
I skøyting ønsker man på løst føre en ski med veldig forsiktige (lange, myke) overganger. På hardt føre ønsker man harde trykksoner og overganger for at man skal få grep på hard snø(is). 
Ser man på staking så ønsker man en ski med veldig myke overganger foran. Spesielt oppover er det viktig at skien nesten løfter seg fra snøen foran i stavtaket. Da vil ikke fronten av skia bremse som en plog, men 'løfte' løperen oppover. 

Forskjellen på å stake oppover på en skøyteski og en stakeski er ganske stor. Som er å forvente siden en skøyteski er designet for å ha god, stabil kontakt med underlaget foran. Dette trenger du ikke når du står og staker.
Klassiskski har forøvrig ofte veldig god glid og kan være raske å stake på flatt underlag. Ulempen blir oppover hvor de er designet for å ha sterke nok overganger til å holde festesonen over underlaget. Så fremre del av trykksonen har ofte myke overganger, mens overgangen i retning bindingen er mer markant. 

Pga stakingens enkelhet har man kunnet komme opp med døde, flate ski med lite trykk foran som fungerer bedre enn tradisjonelle ski. Jeg tror ikke utviklingen har stanset, og det vil sikkert komme opp med nye konsepter også for stakeski. Spesielt for å få det mer differensiert til ulike fører. 

[Lejonet]

Jag kan förstå att det "nyper" om du har fäste eller ruggat, men är hela skidan preparerad på samma sätt för båda paren så har jag svårt att tro på denna oerhårda bromseffekt för att glidytorna ändrar form när du hoppar upp och ner uppför, för övrigt så bör den största delen av vikten komma på stavarna?

Jag har ju nästan bara stakat på skate och klassiska skidor (Fischer) dom senaste åren, och dom nyper verkligen inte uppför om inte dom är felkonstruerade eller väldigt mjuka. Däremot så är ju inte alla (främst skate) modeller bra att staka på.

[Skitester]

Jag har ju nästan bara stakat på skate och klassiska skidor (Fischer) dom senaste åren, och dom nyper verkligen inte uppför om inte dom är felkonstruerade eller väldigt mjuka. Däremot så är ju inte alla (främst skate) modeller bra att staka på.

 

Skal mye til at skien 'nyper', det er bare at med de beste stakeskiene kan man stake opp en bakke ved bruk av litt færre watt. Det betyr mye på høyt nivå. For de fleste er ikke noen minutter fra eller til nødvendigvis det viktigste

[PetterM]

Skal mye til at skien 'nyper', det er bare at med de beste stakeskiene kan man stake opp en bakke ved bruk av litt færre watt. Det betyr mye på høyt nivå. For de fleste er ikke noen minutter fra eller til nødvendigvis det viktigste

jag upplever att stakskidorna har samma känsla i stakningen uppför oavsett före. Mina skate är ok att staka på så länge det är fasta hårda förhållanden men när det blir mjuk bromsar dom i stakningen uppför, det upplever jag inte att stakskidor gör, om man kallar det nyper eller bromsar eller plogar vet inte jag. Men mina skate tappar mycket när det blir mjuka sockriga förhållanden uppför. Jag gissar att det är för aggressiva övergångar på skateskidorna som skapar detta.