Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Startordningen i Vasaloppet


Tjodleik

Recommended Posts

Som førstegangsreisende i Vasaloppet 2008 ble jeg sjokkert over måten starten organiseres på. Når 15000 personer skal opp bakkene samtidig, blir det et vanvittig kaos. Jeg startet i led 6. Skal jeg beskrive starten, må det bli med ordene, idiotisk, vanvittig, patetisk og parodisk.

 

Hvorfor starter alle puljene samtidig? Har det alltid vært slik? Hvis man eksempelvis hadde lagt inn en delay på 5 minutter mellom hver pulje, ville starten gått mye bedre. Sånn det er nå, er det latterlig. Noe bør gjøres!

 

Hadde folk vært høflige og utvist vanlig folkeskikk, hadde problemet sikkert blitt halvert, men så lenge veldig mange folk synes å endre personlighet når de tar på seg skiene, blir de første 3 kilometrene en krig. En komisk krig for de som ser på, en tragikomisk krig for de som deltar.

 

Jeg fatter ikke hvordan ledelsen kan sitte og se på at dette skjer. Har de sett hvordan dette foregår "der nede", eller har de kun studert "konseptet" fra et helikopter? De som har deltatt, vet hvordan det er, så jeg sparer meg for å beskrive detaljene.

 

Jeg har videreformidlet mine synspunkter til Vasaloppsledelsen pr. mail, men antar det må mange stemmer til for at det skal skje endringer. Jeg oppfordrer derfor andre som er enige med meg om å gjøre det samme.

 

Jeg håper de ikke-norske forstår mesteparten av det jeg skriver :-)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 90
  • Created
  • Last Reply
Som førstegangsreisende i Vasaloppet 2008 ble jeg sjokkert over måten starten organiseres på. Når 15000 personer skal opp bakkene samtidig, blir det et vanvittig kaos. Jeg startet i led 6. Skal jeg beskrive starten, må det bli med ordene, idiotisk, vanvittig, patetisk og parodisk.

 

Hvorfor starter alle puljene samtidig? Har det alltid vært slik? Hvis man eksempelvis hadde lagt inn en delay på 5 minutter mellom hver pulje, ville starten gått mye bedre. Sånn det er nå, er det latterlig. Noe bør gjøres!

 

Hadde folk vært høflige og utvist vanlig folkeskikk, hadde problemet sikkert blitt halvert, men så lenge veldig mange folk synes å endre personlighet når de tar på seg skiene, blir de første 3 kilometrene en krig. En komisk krig for de som ser på, en tragikomisk krig for de som deltar.

 

Jeg fatter ikke hvordan ledelsen kan sitte og se på at dette skjer. Har de sett hvordan dette foregår "der nede", eller har de kun studert "konseptet" fra et helikopter? De som har deltatt, vet hvordan det er, så jeg sparer meg for å beskrive detaljene.

 

Jeg har videreformidlet mine synspunkter til Vasaloppsledelsen pr. mail, men antar det må mange stemmer til for at det skal skje endringer. Jeg oppfordrer derfor andre som er enige med meg om å gjøre det samme.

 

Jeg håper de ikke-norske forstår mesteparten av det jeg skriver :-)

Svaret på den frågan är ganska enkel - tradition! :-)

 

Det har ju alltid varit så och vi åkare har väl protesterat för lamt. Vasaloppet kanske vinner i längden på att det skall vara trångt och så länge åkarna kommer så lär det väl fortsätta så. Men jag håller med om att det borde vara typ kanske 3000 åkare som släpps iväg på en gång och sedan kör man iväg 2000 åt gången var 5:e minut eller så. Då har man en stor tävlingsklass.

 

Vi kan väl köra en omröstning. Själv så har jag aldrig upplevt det så himla jobbigt och tycker väl att alternativet Öppet Spår är en bra lösning. Eller helt enkelt köra som jag föreslog ovan.

Link to comment
Share on other sites

Åkte själv inte i år men hade en vän som åkte. Han har åkt två gånger tidigare på runt 7-8 timmar. Detta året var han dock tvungen att bryta redan vid andra milen. Orsaken sa han var 2 timmars kö de första 2-3 kilometrarna. Var det ovanligt kaotiskt detta år eller vad var det som hände? Var det ovanligt många som fick bryta i år?

Känns ju oerhört frustrerande att lägga ner massa tid och pengar bara för att få köa i 3 kilometer.

Har själv bara åkt öppet spår men funderar på att åka "riktiga" vasan men man blir ju lite rädd när man hör sådant.

Link to comment
Share on other sites

Visst är det en fråga om tradition. Själva starten i dess nuvarande form är ju en de häftigaste grejerna med Vasaloppet. En mäktig syn för åskådare och TV-tittare i alla fall. Mindre kul för åkarna men de flesta av dessa vet ju vad som väntar.
Link to comment
Share on other sites

Är det inte så att de tycker att man sparar många hjärtattacker genom att inte de mest otränade har möjlighet att knäcka sig i första backen?

Det tror jag knappast. Det handlar nog mer om tradition och på senare år även om "bra tv". Jag har fått verifierat samma sak som Inge_I skriver och jag fick delvis även uppleva det själv, startade i led3 och kom till Smågan på placering över 4000 pga tvärstopp i första backen. Men jag kom iaf i mål som strax över 2000.

 

I alla andra stora skidlopp runt om i världen så används ju intervallstart, t.ex Marcialonga, La Transjurassienne, Birkebeinerrennet. Det fungerar hur bra som helst där, inga köer inga sura miner, inga hjärtattacker och de startar ju vid normal bansträckning ganska tufft även de.

 

Dags för Vasaloppets ledning att inse vansinnet med masstart. Det funkade förmodligen jättebra 1922 med 100 startande, men bevisligen inte nu längre.

 

En annan sak för att förbättra starten är ju att röja bort skogsdungen som finns mitt i backen, men det är väl någon stackare som har stuga där så det går ju förmodligen inte.. Men tänk så mycket mer plats för blåbär det skulle bli!

Link to comment
Share on other sites

En annan sak för att förbättra starten är ju att röja bort skogsdungen som finns mitt i backen, men det är väl någon stackare som har stuga där så det går ju förmodligen inte.. Men tänk så mycket mer plats för blåbär det skulle bli!

Skulle inte det bara flytta problemet 150m upp i backen?

Link to comment
Share on other sites

Såg forumtråden och kan väl delge min syn som förstagångsåkare. Från blogg:

 

3,15 ringde klockan och jag tänkte "man måste fan vara dum i huvudet om man håller på med sånt här!" . I bussen, 2,5 timmar senare tänkte jag "vad fan håller jag på med?" A sa till mig att "du ser ju alldeles askgrå ut" Jag var inte taggad för fem öre. Jag kände inte hur klassiskt hela evenamanget var. I stället kände jag en rejäl ångest över det helvete som skulle komma.

 

Starten gick och fortfarande var det inte någon känsla att "wow, jag är verkligen en del av något klassiskt" Min far har åkt det en gång, då var det 1998 och det år som Vasaloppet hävdar var det bästa någonsin. Rekordtiden på 3,38 (ofattbart snabbt) sattes och alla hade bra förutsättningar. Min far pratar fortfarande lyriskt om känslan kring loppet. Det kommer jag aldrig göra. I stället kommer jag avråda samtliga människor att prova på Vasaloppet - ett lopp med många brister.

 

Det är oerhört svårt att beskriva inledningen av Vasaloppet för någon utomstående, men jag gör ett försök: Tänk dig att du ska åka längdskidor uppför en slalombacke. Kan du föreställa dig känslan? Tänk dig också att du är en av 13 000 åkare. Som startar samtidigt. Som alla samtidigt ska ta sig upp för denna backe. I ultrarapid tar sig alla framåt, samtidigt som de måste trycka stavarna hårt i snön för att inte tappa balansen och orsaka en dominoeffekt bakåt.

 

Dessutom måste du hålla koll på de som är omkring dig. Hur går han framför dig? Hur gör de vid sidan om? Gång på gång fälls åkare av medåkaren till höger, vänster och framför. Det är ett veritabelt kaos. Dessutom är det glashalt.

 

Slalombacken är 3 km lång. När vi passerar 2 km är mölksyran påtaglig i triceps och klockan visar 55 minuter! När backen är slut har ytterligare en lång tid passerat och många omkring mig är rejält slitna.

 

Nu börjar åkning nedför och i flacka partier. Det snöar under de första två milen (tror jag, minns inte exakt när det slutade snöa) vilket gjorde att spåren blev rejält tunga att åka i. Ingen, absolut INGEN, hade fäste under loppet och då man sprang vid sidan om spåren fastnade nysnön under skidorna i flera centimeter tjocka lager, som man sedan fick hacka bort. För annars fastnade man då man skulle åka nedför...

 

Efter knappa milen har jag rejält ont i både knän och fotleder. Vid 24 km-kontrollen i Mångsbodarna går jag till läkarteamet och frågar om jag kan få något för mina knän och fotleder, typ Tigerbalsam, eller vad som helst. Svaret blir, något överraskande:

 

"Nej, du måste bryta!"

 

Öh, va... den tanken hade jag inte alls. Jag kan ju för fan inte bryta Vasaloppet! Medan jag står hos kvinnan som gav mig ovanstående råd så ropar de ut i högtalarna:

 

"Vi förstår att de dåliga spåren gör att många av er får problem med både fötter och knän"

 

"Skojaru", tänkte jag. Det var ju för bövelen långa partier där det inte var några spår, man bara åkte på ojämn barmark. Och både nedför- och uppför var det glashalt på många ställen, vilket gjorde att det slet rejält på fötter och knän.

 

Jag sa i alla fall att jag inte ville bryta och hon sa då att jag ju kunde testa att åka till Risberg om jag ville, men hon tyckte ändå att jag skulle bryta. Jag fortsatte mot Risberg, men det gick himla tungt. Längs vägen pratade jag med en gubbe och jag förklarade att jag hade så ont i mina knän och mina fötter.

 

Han berättade då om en kollega som hade åkt ett skidlopp och genomfört hela, trots knäsmärtor. Kollegan hade sedan haft ont i knäna i en månad efteråt och hade, enligt honom, fått men för livet. Efter det samtalet var jag helt inställd på att bryta. Det var fan inte värt det att gå omkring att ha ont i en månad efter ett sånt här helvete till Skidlopp!

 

Sträckan till Risberg tar över 1,5 timmar. Det gör ont i fötter och knän och armbågarna har börjat smärta rejält. Jag tar beslutet att bryta loppet.

 

Väl hos "Medical care" så säger de till mig att det absolut inte är värt att riskera något om man har ont i knäna. Särskilt inte eftersom jag berättade att jag ska springa Marathon om några månader. Jag sätter mig i bussen, där jag förväntade mig många deppiga personer. I stället var det mest glada miner, där folk skrattade och tjoade över vilket helvete det var. Många vältränade personer i alla åldrar som helt enkelt hade gett upp.

 

Lite senare får jag höra att cirka 2000 hade brutit redan i Smågan - den första kontrollen efter dryga milen. I dag, trots att inga officiella källor bekräftat detta, har jag och A räknat ut att knappa 3000 personer bröt loppet. Inte långt ifrån 25 procent av alla deltagare!

Link to comment
Share on other sites

25 % som bryter får väl ses som ett misslyckande - och inte bara för de som bröt. Är det inte så att alla lopp under veckan minskar möjligheterna att göra bra spår på söndagen?

 

Såg i Mora Tidning att en man som åkte sitt 34:e sa att 2008 var det värsta. Fast en annan sa till mig att så säger de gamla uvarna varje år - kanske för att de har blivit äldre och det är tyngre. Vad vet jag.

 

Förra året hade Vasaloppets ledning ett pressmeddelande som svar på varför förra årets spår var så dåliga. http://www.vasaloppet.se/wps/VasaCMS/generated/resources.Nyheter/nyheter/se/Telegram/876.html

 

Vad jag iaf vet är att det är bra surt att inte kunna prestera nåt bra i och med att spåren är urkassa. Fast jag kanske bara är en medioker skidåkare som gnäller? (men som fullföljde)

Link to comment
Share on other sites

Och mina starkaste intryck är:

 

- Precis som norrmannen ovan skrev: varför ända in i helsefyr kör man masstart? Lidingöloppet, Göteborgsvarvet, alla andra stora lopp i Sverige delar ju upp starten. Urbota dum tradition som förstör så mycket.

 

- Varför får man inte medalj? Bara om du åker +50% av vinnartiden så är du värd medalj?! Jag är löpare och t.om i små lopp där du pröjsar 100-200 spänn så får man ju en medalj efter loppet som blir ett roligt minne. Här pröjsar man 1500 spänn och får ingenting. Vilket skämt!

 

Vasaloppet var verkligen ingen höjdare.

Link to comment
Share on other sites

Jag sa i alla fall att jag inte ville bryta och hon sa då att jag ju kunde testa att åka till Risberg om jag ville, men hon tyckte ändå att jag skulle bryta. Jag fortsatte mot Risberg, men det gick himla tungt. Längs vägen pratade jag med en gubbe och jag förklarade att jag hade så ont i mina knän och mina fötter.

 

Han berättade då om en kollega som hade åkt ett skidlopp och genomfört hela, trots knäsmärtor. Kollegan hade sedan haft ont i knäna i en månad efteråt och hade, enligt honom, fått men för livet. Efter det samtalet var jag helt inställd på att bryta. Det var fan inte värt det att gå omkring att ha ont i en månad efter ett sånt här helvete till Skidlopp!

 

Sträckan till Risberg tar över 1,5 timmar. Det gör ont i fötter och knän och armbågarna har börjat smärta rejält. Jag tar beslutet att bryta loppet.

 

Väl hos "Medical care" så säger de till mig att det absolut inte är värt att riskera något om man har ont i knäna. Särskilt inte eftersom jag berättade att jag ska springa Marathon om några månader. Jag sätter mig i bussen, där jag förväntade mig många deppiga personer. I stället var det mest glada miner, där folk skrattade och tjoade över vilket helvete det var. Många vältränade personer i alla åldrar som helt enkelt hade gett upp.

 

Lite senare får jag höra att cirka 2000 hade brutit redan i Smågan - den första kontrollen efter dryga milen. I dag, trots att inga officiella källor bekräftat detta, har jag och A räknat ut att knappa 3000 personer bröt loppet. Inte långt ifrån 25 procent av alla deltagare!

Såklart, inte roligt med dåligt före och svåra förhållanden. Men jag har svårt att tro att de som bryter redan efter en mil eller två är särskilt vältränade. Man får inget gratis i längdskidåkning - ju bättre förberedd man är, desto roligare är det att åka. Det innebär också att det är roligare/lättare om man seedat sig och slipper stå längst bak i starten.

Link to comment
Share on other sites

Äsch. Det är väl så här. Det är inte svårt att åka skidor. Men det är jättelångt att åka skidor 9 mil. Och det är svårt att åka med rätt teknik. Och att åka fort.

 

Vidare så har ni som kör på 5-6 timmar (eller snabbare) en gedigen skidbakgrund. Har man inte det, står långt bak och vädret är emot arrangörerna så blir Vasaloppet tungt som attan.

 

De erfarna/tekniskt drivna åkarna kan också åka skidor även i taskiga spår, för den mindre drivne är det bra svårt.

 

Vasaloppet är också som nån skrev, en utomhussport. Att anmäla sig till Vasaloppet är långt ifrån en garanti för att få gå i mål i Mora. Man ska vara rätt förberedd, ha tillräcklig skidvana samt inte ha vädret/spåren alltför mycket emot sig. Är man en rätt ovan skidåkare, så är det kanske bättre att börja med Öppet spår, eller åtminstone prova vingarna innan i några kortare lopp.

 

Avslutningsvis vill jag säga att skidåkning är otroligt kul! Dags att börja planera nästa säsong.

Link to comment
Share on other sites

Vädret och snöfallet är ju tyvärr inget som Vasaloppet kan göra något åt och det var ju en av de stora bovarna i årets lopp. Hur det flyter i backen beror till stor del på föret, hur lätt det är att få fäste och om folk står och slinter. Har vart med om långsamma år typ för 2 år sedan när det var kallt och nysnö alla hade kanonfäste då gick det fort upp för backen men långsamt sedan i det kärva föret.

 

Tyvärr är det ju mer eller mindre omöjligt att göra spår som håller under årets förutsättningar. När man står spm de flesta av oss lite längre bak så måste man vara förberedd på helt eller delvis dåliga spår. Normalt sett brukar väl ca 10% bryta loppet vill jag minnas men årets kaos i backen var nog något utöver det vanliga vilket gjorde att många kom sent till Smågan och förmodligen bröt för de insåg att de inte skulle hinna till Mora vilket givetvis inte är bra för loppet, det är ändå rätt dyrt med alla kringkostnader.

 

Vill man inte knö kan man ju åka Öppet spår, för egen del tycker jag att det hör till även om jag förstår att man kan bli vansinnig på det.

 

Jag tror att det är lite så att antingen åker man en gång och aldrig mer eller så kan man inte sluta. Förresten ett snyggt diplom får man, tycker det är en sporre att försöka klara prestationsmedaljen så det systemet är bra. För mig är Vasalopet en av årets höjdpunkter och en upplevelse utöver det mesta som är väl värd kostnaden.

Link to comment
Share on other sites

Äsch. Det är väl så här. Det är inte svårt att åka skidor. Men det är jättelångt att åka skidor 9 mil. Och det är svårt att åka med rätt teknik. Och att åka fort.

 

Vidare så har ni som kör på 5-6 timmar (eller snabbare) en gedigen skidbakgrund. Har man inte det, står långt bak och vädret är emot arrangörerna så blir Vasaloppet tungt som attan.

 

De erfarna/tekniskt drivna åkarna kan också åka skidor även i taskiga spår, för den mindre drivne är det bra svårt.

 

Vasaloppet är också som nån skrev, en utomhussport. Att anmäla sig till Vasaloppet är långt ifrån en garanti för att få gå i mål i Mora. Man ska vara rätt förberedd, ha tillräcklig skidvana samt inte ha vädret/spåren alltför mycket emot sig. Är man en rätt ovan skidåkare, så är det kanske bättre att börja med Öppet spår, eller åtminstone prova vingarna innan i några kortare lopp.

 

Avslutningsvis vill jag säga att skidåkning är otroligt kul! Dags att börja planera nästa säsong.

helt rätt.

tror att många av de som har det tuffast inte är några skidfantaster utan ska göra klassikern och det är klart tycker man inte det är roligt med skidor och får uppleva sådana här förhållanden så kan VL upplevas som ett ritkigt skitlopp. Pratade med en kompis idag som åkt på närmare 11 timmar och var helnöjd tyckte det hade gått bra, han hade haft bra fäste och tog det lugnt (han hade inte stått på snö de senaste 2 vintrarna!). Känner även några andra gubbar som åker varje år och alltid på tider runt 10-11 timmar men ändå älskar dom detta! Så jag tror att det spelar stor del roll vilken inställning man har och om man vet vad som väntar.

Link to comment
Share on other sites

Och mina starkaste intryck är:

 

- Precis som norrmannen ovan skrev: varför ända in i helsefyr kör man masstart? Lidingöloppet, Göteborgsvarvet, alla andra stora lopp i Sverige delar ju upp starten. Urbota dum tradition som förstör så mycket.

 

- Varför får man inte medalj? Bara om du åker +50% av vinnartiden så är du värd medalj?! Jag är löpare och t.om i små lopp där du pröjsar 100-200 spänn så får man ju en medalj efter loppet som blir ett roligt minne. Här pröjsar man 1500 spänn och får ingenting. Vilket skämt!

 

Vasaloppet var verkligen ingen höjdare.

Du kan få tre skokartonger med medaljer av mig. Fattar inte vitsen med alla tävlingar som ska dela ut sånt där metallskrot.

Link to comment
Share on other sites

Qbert

 

Hehe... vitsen är ju att man ska ha åkt det själv.

 

Alltså, visst fattar jag att Vasaloppet inte kunde göra så himla mycket åt det här. Men mycket av skiten kunde försvinna om man delade upp starten.

 

Sedan att jag fick knä- och fotont kan ju inte hjälpas. Är det halt som attans så kan ju sådant hända. Och jag ville inte förstöra löparsäsongen genom att gneta mig 55 km till

Link to comment
Share on other sites

Når det gjelder vær- og føreforhold, vil jeg presisere at jeg ikke klandrer Vasaloppet for det. Naturlig nok. Jeg har full tillit til at de sporene som kjøres opp er det optimale av det som lar seg gjøre etter forholdene.

 

Jeg hadde gledet meg til å gå Vasaloppet, og var overbevist om at arrangementet etter så mange år var "optimalisert". Overraskelsen var derfor stor da jeg "møtte veggen" i bakkene ut fra start.

 

Hvis bakgrunnen for startordningen er tradisjon, synes jeg dette er dumt. Verden må gå fremover!

 

På hvilken måte er starten i Öppet spår annerledes fra Vasaloppet? Jeg kommer nok aldri til å bli seedet bedre enn gruppe 5-6 uansett, og da vil jeg - med dagens startordning - uansett råke ut for helvetet ut fra start. Jeg vil derfor vurdere å heller gå Öppet spår, hvis rennet der foregår på en annen måte. Men jeg er skeptisk til "utan tävling och stress". Jeg liker tävling og stress - men ikke et arrangementsmessig helvete :-)

Link to comment
Share on other sites

Känns som det var extremt trångt i år liksom förra året (har åkt ett antal vasalopp) Ser en enorm skillnad i backen upp när fästet inte håller. Alla måste saxa och i år menar jag verkligen alla. Paniken spred sig och stämningen var dämpad när alla insåg vad vi hade framför oss. Saxningen gör att platsen blir begränsad och tiderna uppför backen mycket långa. Själv startade jag i led 7 och hade jätteflyt som valde höger där det flöt på bra och uppe i "tratten" var jag plötsligt mitt i led 5 som fått stopp i vänster del. Var i Smågan på exakt en timme trots avsaknad av fäste (som alla andra).

Håller dock med om att Vasan skulle kunna släppa på traditionen och börja köra intervallstarter med grupper om 2000. det är ändå så många åkare så att känslan av mäktighet finns kvar.

Link to comment
Share on other sites

Q-bert: Skön kommentar om medaljerna! Håller med dej. Framför allt i dessa tider då man talar så mycket om resursslöseri..... Hur som helst så tycker jag att årets vasalopp var helt OK. startade i led 2 och det flöt ganska bra uppför backen, men det är nog som några av er säger att tempot i första backen beror på hur fästet är. Går nog snabbare då alla har bra fäste.
Link to comment
Share on other sites

Håller helt med dig Tjodleik,

Förra året var kattskit. I år var det ett STORT jävla skämt. Detta är inte skidåkning....

 

Stod nästan främst i starled 3 och hade ändå ett helvete hela backen upp. Med noll jävla fäste sladdade jag till ordentligt efter 1/3-del av första backen så ena skidan löste ut och 3-4 andra gubbar åkte i däck. Med en skida i handen och den andra på foten kämpade jag mig till lössnön bredvid där jag till slut fick på skidan med en puls 3-4 slag över tröskeln och mjölsyran sprutande i öronen. Väl ute i krigszonen upptäckte jag att någon trampat bort ena trugan......vetefaan hur jag kom upp men nästan väl uppe stod ett gäng damer med massor av stavar av "Kalle Anka" modeller. Bestämde mig då för att köra vidare med ett "stavrör" och en hel stav, det var inte värt 1.700 spänn att slänga bort ena staven....

 

Trodde spåren skulle bli bättre efter Smågan men det blev tvärtom. Två spår som gled klart bättre och tre spår som ingen åkte i pga klart sämre glid. Dessa två spår var dessutom helkassa. Tycker verkligen synd om alla som kom senare. Var fanns spårskotrarna??

 

Väl i Mångsbodarna tröttnade jag på hela skiten. Tog mitt pick och pack, liftade till Mora med en tysk, var först i duschen och kom ut i Moraparken lagom till att se Jörgen Aukland staka som vinnare mot mål....jag hejade och skrek som en gris....

 

Jag tycker också VL-arrangörerna ska se över startproceduren och hur man hanterar spåren utefter banan. Det är heller inte schysst att låta 95% av alla åkarna ha keffspår år efter år.

 

En bra och vettig lösning är precis som Tjodleik skriver att ha olika strattider för olika startgrupper, t.ex, elit+ startled 1 startar samtidigt, sedan 2:an och 3:an med 15-20min mellarum osv. Då skulle man under loppet få mer tid att regelbundet förbättra spåren.

 

Det innebär också att loppet kommer ta längre tid. Personligen tycker jag att om man inte kan åka loppet på 10 tim eller snabbare ska man istället åka ÖS eller lägga ett extra år på träning innan man kör.

 

Nästa år blir det ÖS för egen del. Då är chansen många gånger större att få åka skidor i fädrens spår....

Link to comment
Share on other sites

Verkar som att allting förvärras från mittleden och bakåt när det är fuktig nysnö nära nollan, när folk inte har fäste uppför backen.

Jag anar att stor del av förklaringen ligger i att vallaleverantörerna är livrädda för att rekommendera något som ger underfrysning. Jag var själv i sälentältet på lördagskvällen och hörde snacket:

"de som hade fäste förra året gick ju på platådojor uppför backen" var det en som sa (kommer inte ihåg vilket märke, men alla verkade ju ha typ samma inställning)

Jaha.. so what.. nästa morgon var det jag som gick på platådojor med min gulburk i trampet men jag stressade inte upp mej för det. Efter granruskorna på krönet var det hyfsat fritt under laggen igen och så pjåkig kan ju inte min strategi ha varit då jag var i smågan 0:50 från led 5. Alla de som jag hade platåklampat förbi uppför backen fick slita djävulskt hårt för att komma förbi mej i det tröga omkörningsspåret och de allra flesta lyckades inte..

 

Vissa har ju rekommendationer uppdelat på "elit" och "motionär". Men "motionär" ska man nog tolka som åkare i led 2-3 ungefär, d.v.s. folk som har sådan kapacitet och teknik att de klarar att ta backar även med begränsat fäste så att de har råd att valla mer för glid. Själv räknar jag mej inte till den kategorin och valde därmed en vallastrategi under "motionärsnivå" (enligt den måttstock som vallaleverantörerna tycks använda)

 

Jag hörde inte en enda av vallakillarna fråga någon av sina kunder vilken nivå (startled, tidsmål, etc) personen befann sig på. Suck.. tänk om jag skulle behandla mina kunder på det sättet i mitt jobb..

Link to comment
Share on other sites

Känns som det var extremt trångt i år liksom förra året (har åkt ett antal vasalopp) Ser en enorm skillnad i backen upp när fästet inte håller. Alla måste saxa och i år menar jag verkligen alla. Paniken spred sig och stämningen var dämpad när alla insåg vad vi hade framför oss. Saxningen gör att platsen blir begränsad och tiderna uppför backen mycket långa. Själv startade jag i led 7 och hade jätteflyt som valde höger där det flöt på bra och uppe i "tratten" var jag plötsligt mitt i led 5 som fått stopp i vänster del. Var i Smågan på exakt en timme trots avsaknad av fäste (som alla andra).

Håller dock med om att Vasan skulle kunna släppa på traditionen och börja köra intervallstarter med grupper om 2000. det är ändå så många åkare så att känslan av mäktighet finns kvar.

Jag fick ungefär samma resa som du upp till Smågan. Startade i led 5, körde höger i backen och var i Smågan på 55 min. Sen hade jag det lika hemskt som alla andra....

 

Intervallstarter låter bra för att få lite bättre flyt i loppet, framförallt för de bakre leden.

 

En annan relativt enkel åtgärd för att lätta på trycket vid lopp som i år, vore att köra förpatruller i alla spår. Då slipper man problemet som många upplevde igår med att endast ett spår var "körbart".

Det är rätt självklart att det blir kö i detta enda spår som sen fortplantar sig bakåt med stopp i backen som följd, eftersom många åkare tvingas åka långsammare än de har kapacitet till med. (Normala år byter man spår och stakar förbi dem som åker lite långsammare, detta gick inte igår eftersom spåren bredvid "huvudspåret" var markant långsammare.)

Med förpatrull i alla spår bör kvalitén redan från start bli likvärdig i de olika spåren, åkarna fördelar sig jämnare, alla spåren blir lika bra och hela startfältet rör sig snabbare framåt.

Link to comment
Share on other sites

Kan bara gratulera esset till ett bra vägval. Själv startade jag i led fem till vänster. Hamnade i ett vacuum och insåg att detta kostar placeringar. På vägen upp i backen hamnar jag ytterligare två gånger i ett kaotiskt stopp då fältet knappast rör sig. Är Smågan efter en och en halv timme (!) med >6000 åkare före varför hela loppet förvandlas till en lång transport mot mål. Jag tappade alltså två startled placeringsmässigt. Med de spår som vädret sen bjöd oss åkare på var det meningslöst att försöka hämta upp den förlorade positionen i loppet. Jag kommer att se loppet på tv nästa år med en kopp kaffe och en tärning. En lösning är diskuterad att ha olika starttider för de olika leden. Ett annat kan väl vara att bredda backen fem till tio meter ytterligare för att ge plats för inte bara spå utan även de som ska saxa de år vädret inte bjuder på några spår.
Link to comment
Share on other sites

Maila länk till denna tråd direkt till Vasaloppet...

Inser också att om man inför intrevallstart av klart mindre betydelse vilket borde ha viss negativ inverkan på startfältens storlek i seednikngsloppen. Men visst intervallstart är egentligen ingen dum idé gör man det på ett bra sätt så skulle man kanske tom ta in fler åkare.

det är inte säkert loppet behöver ta längre tid eftersom många led 10åkare säkert lägger minst en timme i backen i snitt.

Link to comment
Share on other sites

Även jag som ålderman lägger mig i denna intressanta debatt. Jag har ju åkt båda öppna spår och Vasalopp många år så jag tror mig ha viss erfarenhet av detta. Öppet spår, inklusive dess startprocedur, fungerar mycket bra och starten i Vasaloppet skulle kunna lära sig en del av detta Jag anser att arrangörerna är mycket rädda för att ändra på den tradition som gäller (jämför med det kuriosa faktum att det tog så lång tid att bestämma sig för att damer faktiskt fick åka Vasaloppet !). Jag delar alltså synpunkterna med er många ovan och efter att ha räknat (!) lite på det hela så borde följande förslag fungera:

Starttid 7.30: elitled, Led 1, Led 2

Kommentar: Här avgörs garanterat de 100 första viktiga placeringarna i alla fall så att det blir en riktig tävling

Starttid 7.40:Led 3, Led 4

Kommentar: Här avgörs i stort sett medaljfördelningen

Starttid 7.50: Led 5, led 6

Starttid 8.00: Led 7, Led 8

Starttid 8.10: Led 9 +1200 löpare från led 10

Starttid 8.20: Resten av led 10

 

Jag tror INTE detta ledertill några ändra spärrtider eller annat. Tvärtom kommer detta att medföra att fler löpere kan fullfölja och fler få möjlighet att åka skidor på ett mer likartat och naturligt sätt som i öppet spår.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...