Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Sandpapper istället för stålsickel (?)


Dunderklumpen

Recommended Posts

Nu tänkte jag slänga ut ett köttben åt alla glupska stålsicklare!

 

Ett stort problem vid stålsickling är om sickeln börjar "wobbla", dvs istället för ett skarpt snitt får man massor av tvärgående hack. Jag anser att risken för detta är ganska stor vid stålsickling, med mer eller mindre förstörda skidor som följd. Förvisso är risken större vid lite slö sickel och om man trycker onödigt hårt, eller om man har ett lite ostadigt vallabord. Men jag tycker ändå att detta tagits upp ovanligt lite på detta forum med mängder av stålsickelfrälsta.

 

En poäng från början med just stålsickling var väl enkelheten för vanligt folk. Jag tycker lite av den aspekten börjat gå lite förlorad med alla rillrar och primatera-sicklar för tusentals kronor. (Även om jag vet att det senare är ett försök till att skapa ett optimalt glid...)

 

Det jag undrar över är om det inte är bättre att rekommendera en vanlig Svensson som inte vill lämna in sina skidor på stenslipning, att helt sonika köpa våtslippapper på Biltema, ett paket 800 korns och ett 1200 korns samt en slipklots. Det borde inte kosta mer än 80 kronor och helt garanterat eliminera risk för förstörda skidor. Dessutom räcka flera år för en vanlig Svensson-skidåkare.

 

Och vilka här på forumet har gjort en glidtest mellan stålsickling och slipning med sandpapper av 1200korn (i längsled i åkriktning så klart). Vilka olika glidresultat har ni i så fall kommit fram till?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 102
  • Created
  • Last Reply
:) Den idén fick jag också för några år sedan. Jag slipade en skida upp till 1200-papper och en mindre yta m 2000-papper. Dock får man börja med grövre papper än 800 om man vill hinna ut och åka innan säsongen tar slut. Belaget är ju slitstarkt och det tar betydligt mer än en kvart att slipa... Den yta jag fick fram kändes grymt slät! Men hydrofobiciteten var dålig och skidan sög rejält i spåret (mycket mer än en Kuzmin-sicklad). Eftersom det var så jobbigt och tidskrävande att slipa så blev det inga fler experiment.
Link to comment
Share on other sites

:) Den idén fick jag också för några år sedan. Jag slipade en skida upp till 1200-papper och en mindre yta m 2000-papper. Dock får man börja med grövre papper än 800 om man vill hinna ut och åka innan säsongen tar slut. Belaget är ju slitstarkt och det tar betydligt mer än en kvart att slipa... Den yta jag fick fram kändes grymt slät! Men hydrofobiciteten var dålig och skidan sög rejält i spåret (mycket mer än en Kuzmin-sicklad). Eftersom det var så jobbigt och tidskrävande att slipa så blev det inga fler experiment.

Kan ju inte ta så mycket längre tid med några sandpapper än med stålsickel? Men jag kan hålla med om att man kanske bör börja med 250 och 400.

 

Sen är jag ju alltid en sådan som vallar efteråt, så ditt test uppskattas. ;) Inklusive vallning är detta en metod jag använt mig av på gamla skrotskidor, som jag tycker med OK resultat. Men då kanske stenslipning är ett vettigare förslag till en Svensson.

 

"Wobbel"-problematiken tycker jag ändå kvarstår vad gäller stålsickling.

Link to comment
Share on other sites

För mig tog det iallafall lång tid att slipa, speciellt med de finare papprena, om man vill få bort spåren från de grövre papper man använt innan.

 

En universell stenslip och BWLF är en enkel och tillräckligt bra glidprep för de flesta (även för motionslopp). För Svensson beror problemet med dåligt glid sällan på glidvallan utan på fästvallan. Många (även rätt duktiga åkare) har inte koll på sina fästzoner. Dessutom läggs det ofta på för tjocka lager fästvalla.

Link to comment
Share on other sites

För mig tog det iallafall lång tid att slipa, speciellt med de finare papprena, om man vill få bort spåren från de grövre papper man använt innan.

 

En universell stenslip och BWLF är en enkel och tillräckligt bra glidprep för de flesta (även för motionslopp). För Svensson beror problemet med dåligt glid sällan på glidvallan utan på fästvallan. Många (även rätt duktiga åkare) har inte koll på sina fästzoner. Dessutom läggs det ofta på för tjocka lager fästvalla.

Håller helt med!

 

Nu har jag dock tagit ett urgammalt par RCS och slipat med sandpapper. (Tänkta som de allra sämsta Sthlms-grus-skidorna!) Den ena skidan har jag därefter vallat upp, den andra Kuzmin-!!!-sicklat lite. Jag har ännu inte bestämt för om jag ska valla även denna. Sen vet i 17 hur jag testar en skida i taget.

 

Skönt att få stå och andas in lite BWLF-ångor igen! ;)

Link to comment
Share on other sites

:) Den idén fick jag också för några år sedan. Jag slipade en skida upp till 1200-papper och en mindre yta m 2000-papper. Dock får man börja med grövre papper än 800 om man vill hinna ut och åka innan säsongen tar slut. Belaget är ju slitstarkt och det tar betydligt mer än en kvart att slipa... Den yta jag fick fram kändes grymt slät! Men hydrofobiciteten var dålig och skidan sög rejält i spåret (mycket mer än en Kuzmin-sicklad). Eftersom det var så jobbigt och tidskrävande att slipa så blev det inga fler experiment.

Inte så konstigt att det sög utan struktur. Några drag med Primaterias struktursickel tror jag skulle ha funkat. Det hade däremot varit mycket intressant att veta hur dina finslipade skidor gick i knirrföre.

Link to comment
Share on other sites

Nu tänkte jag slänga ut ett köttben åt alla glupska stålsicklare!

 

Ett stort problem vid stålsickling är om sickeln börjar "wobbla", dvs istället för ett skarpt snitt får man massor av tvärgående hack. Jag anser att risken för detta är ganska stor vid stålsickling, med mer eller mindre förstörda skidor som följd. Förvisso är risken större vid lite slö sickel och om man trycker onödigt hårt, eller om man har ett lite ostadigt vallabord. Men jag tycker ändå att detta tagits upp ovanligt lite på detta forum med mängder av stålsickelfrälsta.

 

En poäng från början med just stålsickling var väl enkelheten för vanligt folk. Jag tycker lite av den aspekten börjat gå lite förlorad med alla rillrar och primatera-sicklar för tusentals kronor. (Även om jag vet att det senare är ett försök till att skapa ett optimalt glid...)

 

Det jag undrar över är om det inte är bättre att rekommendera en vanlig Svensson som inte vill lämna in sina skidor på stenslipning, att helt sonika köpa våtslippapper på Biltema, ett paket 800 korns och ett 1200 korns samt en slipklots. Det borde inte kosta mer än 80 kronor och helt garanterat eliminera risk för förstörda skidor. Dessutom räcka flera år för en vanlig Svensson-skidåkare.

 

Och vilka här på forumet har gjort en glidtest mellan stålsickling och slipning med sandpapper av 1200korn (i längsled i åkriktning så klart). Vilka olika glidresultat har ni i så fall kommit fram till?

Härligt Dunderklumpen, min absolute skidforumfavorit. Din fina dikt till mig sitter på hedersplats på kontoret och speciellt din vändning om illern har gjort stor succe bland folk från hela världen t.ex. när det gjordes konferens för mig i våras.

 

Och kul att du delar med dig av detta köttben till oss glupska stålsicklare. Jag har inte hört talas om någon som testat stålsickling kontra den nya föreslagna Dundermetoden, dvs att använda sandpapper istället. Däremot har jag från säker källa (tror jag) hört att landslagets vallare numera regelbundet använder Primateriasickeln och deras purnya polerborste. Men samma källa har inte nämnt något om den nya Dundermetoden.

 

Och inte har jag märkt någon wobblingseffekt heller när jag sicklar och inte har jag lyckats åstadkomma några hack heller. Men som synes fick du ändå en stålsicklare att hugga även på detta bete, men det kanske blir så när man fiskar i grumliga vatten.

Link to comment
Share on other sites

Försökte hitta ett inlägg i en gamal tråd, vilken jag tror var i Lars-Eriks monsterstråd, men kan inte finna det.

 

Hursomhelst, då var samma fråga uppe. Det var någon (Andreas T eller MCHammer tror jag) som refererade till någon om just "sandpapprade" för att uppnå slät yta. Detta var inte i valla sammanhang utan handlade om något annat. Jag testade då att slipa med min Festool Rotex slip och det gick inget vidare kan jag säga. Där kan vi snacka om wobbling :)

Resonemang fördes också om att man var tvingad ner till kornstrl åtminstonde 4000. Festool har sådant papper men det blir inte gratis om man ska jobba sig ner från korn 800 ner till 4000. Eventeullt ska man dessutom avsluta det hela med någon form av polish.

Jag tror att det är möjligt att uppnå en väldigt slät yta med denna metod men jag tror också att vägen dit är både lång och jobbig. Dessutom fylld av lömska möjligheter att "gå fel". Så i förhållande till arbetsinsats och även ekonomi så ter sig en Primateria sickel som rena "kaffepengsinvesteringen".

 

Diskusioner om huruvida det är svårt eller inte att stålsickla har också varit uppe tidigare. Jag kan inte se problematiken och vill mena att det är inte svårare att sickal med stål än med plexisickel. Visst, slinter du lär ju skadan bli större med en vass stålsickel men jag vill mena att handlaget är det samma. Nu när mitt husbygge med tillhörande garage står färdigt har jag gott om plats att pyssla med skidor. Det vore därför en ära att få bjuda ner Dunderklumpen och Andreas T samt övriga intresserade till en praktisk skidprepparingskväll. Då kan vi både i pratik och teori utbyta erfarenheter och funderingar. Jag bjuder på förtäring och står för lokalen (varmt och städat garage om 50kvm). Jag har en vallaprofil, jag har 2 Kuzmin sicklar. Skidor finns också och något par kan t.o.m offras för "brutal metoder". Det jag saknar är mikroskop eller liknande. Kanske KalleP kan vara med med sin spannmätare? och tänk om man skulle kunna få någon från Primateria att vara med :)

 

Så mina herrar och damer, är det någon som skulle vara intresserad av en sådan tillställning?

 

I helgen som var besökte jag tillsammans med klubben Torsby Skidtunnel. Hösten 2006 gjorde jag i samma tunnel det som kom att bli det första inrapporterade glidtestet. Nyfiken som jag är plockade jag fram samma par skidor som var testvinnare 2006 (stålsicklade) och preppade dem på samma vis som då. Stålsickling kanske 1min/skida, borsta med handstålborste + nylonborste samt rilla med RS-Riller 0,3 + 0,5 för att slutligen fästvalla med 1lager Toko grön och 3 lager Rode Super Gialla. Återigen får jag ett grymt bra glid med ett underbart släpp i skidorna. Jag preppade också ett par skateskidor (mina ökända Pölder-Killer skidor från -91) med samma fina glid och släpp. Om detta beror på rillningen enbart eller på stålsicklingen eller en kombination låter jag vara osagt. Kan bara konstatera att i tunneln är det en mycket bra preppareringsmetod.

 

Nu håller jag tummarna för en skidpreppareringskväll med högt i tak, många erfarenhetsutbyten och ett glatt umgänge :)

Link to comment
Share on other sites

Tack för komplimanger Lars-Erik

 

Och kul att du delar med dig av detta köttben till oss glupska stålsicklare. Jag har inte hört talas om någon som testat stålsickling kontra den nya föreslagna Dundermetoden, dvs att använda sandpapper istället. Däremot har jag från säker källa (tror jag) hört att landslagets vallare numera regelbundet använder Primateriasickeln och deras purnya polerborste. Men samma källa har inte nämnt något om den nya Dundermetoden.

Nu var detta inte tänkt som en metod för optimalt glid, utan bara för att återinföra något enkelt igen.

 

Och inte har jag märkt någon wobblingseffekt heller när jag sicklar och inte har jag lyckats åstadkomma några hack heller. Men som synes fick du ändå en stålsicklare att hugga även på detta bete, men det kanske blir så när man fiskar i grumliga vatten.

Det har hänt mig ett par ggr, och jag vet andra. Men jag tror som sagt mest det beror på om man har en slö sickel eller tar i för hårt. Det senare finns det risk för ifall belaget hårdnat på ytan. så den blir svårsicklad. Det hände mig i förrgår när jag köpt ett par gamla RCS för det hutlösa priset 30kr. Sedan är "min" Kuzminsickel regält slö. Alltså övergick jag igår till det som jag även gjort på gamla skrotskidor tidigare, nämligen sandpapper! Det var mycket lättare att dra lätt med sickeln efter jag fått bort den hårda ytan. Men jag är rädd att jag vallar upp den skidan också, men därdefter ska jag försöka jämföra skillnaden mellan sandpapprat och sicklat.

Link to comment
Share on other sites

Är inte vitsen med en sickel att ha en viss struktur men inga lösa fibrer? Och att en traditionell stenslipning ger bra struktur men för mycket lösa fiber? Borde inte sandpapper kunna ge en yta utan lösa fiber, men på bekostnad av att ytan kommer att sakna struktur o därmed ge för mycket vidhäftning mot vattenfilmen?

 

Eller tänker jag fel? Kommentera gärna!

Link to comment
Share on other sites

Försökte hitta ...

 

Nu håller jag tummarna för en skidpreppareringskväll med högt i tak, många erfarenhetsutbyten och ett glatt umgänge :)

Om du tar Biltema så får du en slipkloss samt 240-, 400-, 800- och 1200-korn för 168kr. Och då lär du ha slippapper över för annat snickeri bra länge.

 

Om jag har tid kommer jag gärna Stefan. Men då tar jag med mina 4 vallalådor istället! ;)

Link to comment
Share on other sites

Är inte vitsen med en sickel att ha en viss struktur men inga lösa fibrer? Och att en traditionell stenslipning ger bra struktur men för mycket lösa fiber? Borde inte sandpapper kunna ge en yta utan lösa fiber, men på bekostnad av att ytan kommer att sakna struktur o därmed ge för mycket vidhäftning mot vattenfilmen?

 

Eller tänker jag fel? Kommentera gärna!

I början var nog strukturlösheten problemet med sicklingen också. Det var väl därför stenslipningen slog igenom för massa år sedan. Nu med stålsicklingens återinförande så blev väl just rillrar och nu senast struktursicklar ett sätt att komma förbi detta. I riktigt kärvt före är väl dock frågan hur mycket stuktur som behövs. Men som sagt, jag skapade mest tråden för att komma tillbaka till något enkelt. Själv tycker jag glidvallning börjar vara en enkel metod jämfört med alla primatera-sicklar. (Men vem vet, jag kanske skaffar en någon gång. På 80-talet sa jag att jag aldrig skulle köpa pulver... nu har jag åtminstone 9 olika burkar, samt lite fluor-klossar...)

Link to comment
Share on other sites

"Det vore därför en ära att få bjuda ner Dunderklumpen och Andreas T samt övriga intresserade till en praktisk skidprepparingskväll. Då kan vi både i pratik och teori utbyta erfarenheter och funderingar. Jag bjuder på förtäring och står för lokalen (varmt och städat garage om 50kvm). Jag har en vallaprofil, jag har 2 Kuzmin sicklar. Skidor finns också och något par kan t.o.m offras för "brutal metoder". Det jag saknar är mikroskop eller liknande. Kanske KalleP kan vara med med sin spannmätare? och tänk om man skulle kunna få någon från Primateria att vara med :)

 

Så mina herrar och damer, är det någon som skulle vara intresserad av en sådan tillställning?

 

Nu håller jag tummarna för en skidpreppareringskväll med högt i tak, många erfarenhetsutbyten och ett glatt umgänge :)"

 

 

 

 

Ojojoj! Vilken inbjudan. Du får nog dela upp det på flera kvällar. Själv kommer jag direkt. Då jag är bättre på att prata än att skriva här på forumet skulle ett möte med forumvänner kunna bli väldigt givande.

Skolorna har höstlov här v44. Är det lika över hela landet måntro? Kanske ett lägligt tillfälle för många av oss som behöver resa en bit... och du Bjud in din kompis Tony också.

 

Ps. Ursäkta mitt klipp och klistra från dit inlägg, men klarar tydligen inte av citatfunktionen.

Link to comment
Share on other sites

Om du tar Biltema så får du en slipkloss samt 240-, 400-, 800- och 1200-korn för 168kr. Och då lär du ha slippapper över för annat snickeri bra länge.

 

Om jag har tid kommer jag gärna Stefan. Men då tar jag med mina 4 vallalådor istället! ;)

Räcker det med 1200-korn så är det förståss enklare (=billigare) men frågan är om "handjagande" kommer funka. Ser dock fram emot dina tester för precis som det var med stålsicklingen så var även sandpappring en del av skidpreppning på -80 talet.

 

Du får ta med dig hur många vallalådor du vill. Mina 2 finns också i garaget :) Tanken är att under trevliga former vända lite stenar och utbyta lite erfarenheter. Om det sedan leder till något konkret är väl en annan sak. Sedan är tid inget man har, det tar man sig ;)

 

Ojojoj! Vilken inbjudan. Du får nog dela upp det på flera kvällar. Själv kommer jag direkt. Då jag är bättre på att prata än att skriva här på forumet skulle ett möte med forumvänner kunna bli väldigt givande.

Skolorna har höstlov här v44. Är det lika över hela landet måntro? Kanske ett lägligt tillfälle för många av oss som behöver resa en bit... och du Bjud in din kompis Tony också.

Är du beredd att åka från norrland är jag givetvis beredd att försöka hitta en tid som funkar för så många som möjligt. Tyvärr är v44 inte möjlig då jag på lördag flyger till USA och blir borta hela veckan. Givetvis är Tony alltid välkommen och extra mycket till en sådan kväll.

Link to comment
Share on other sites

Det lilla jag vet om stålsickling så tänkte jag också att strukturen torde bli lidande på sandpapprande..men jag vill ju inte ta gift på att det verkligen är så.

 

Sedan håller jag med om att det verkar utveckla sig emot samma prylhysteri även när det gäller stålsickling.Det måste varit enklare 2007.

 

Fast..sådan kanske utvecklingen blir alldeles oavsett vad nytt som kommer fram.Avancerade skidåkare letar även små fördelar..och därmed tror jag att det kommer att bli ett evigt dribblande med olika strukturer i likhet med det tradititionella dribblet med olika vallor.Frågan då blir väl vad man som skidkonsument egentligen har tjänat på det?

Strukturdribbel istället för valladribbel..men dribbel likafullt.

 

 

Åt var och en vad han/hon vill.Är man gladare amatör så klarar man sig nog fint på en standardsickling och lite borstning..och det är ju bra så..så länge man kan hålla sig ifrån all prylhysteri(denna gång i rillningarnas tecken)med åtminstone en armlängds avstånd.

Link to comment
Share on other sites

Fantastiskt erbjudande Stefan. Och jag vet ju via våra täta kontakter vilken möda du lagt ner på ditt husbygge och garage och att erbjuda oss , både sketna stålsicklare och inbitna glidvallare, att förutsättningslöst testa och diskutera tillsammans i detta mästerbygge. Tala om initiativ som kan föra saken framåt, detta borde få årets INITIATIVPRIS på skidforum. Om det finns möjlighet vill även jag gärna vara med på denna unika händelse.

 

På tal om "skidforumvänner" så är jag stolt att numera ha "vänner" (med facebooks definition) från alla ändar på stålsicklings- glidvallaskalan: t.ex. Niklas-Stefan.....Tony Pölder

och även på motionärs-elitskalan: från typiska 10 ledsåkare till Oskar Svärd och Elin Ek.

Tack för att skidforum finns och tack alla mina nya vänner, det har gett ny energi i min tillvaro.

Link to comment
Share on other sites

Kul att ni är intresserade att komma hem till mig för att diskutera skidglid och säkert en hel del andra skrönor och bravader :)

 

Om vi ska konkretisera det hela så är ju frågan om vi ska sikta på en vardagskväll eller om det är en lördag eller söndag. Jag skulle kunna tänka mig att timmarna flyger fram när vi väl kommit igån så kanske en lördag eller söndag är det bästa?

 

För min egen del så åker jag bort på lördag och blir borta t.o.m 1/11. Därefter är jag egentligen bara upptagen 3-6/12 för ett läger i Orsa. Tittar vi på vardagskvällar så är egentligen den enda kvällen som inte går att rucka tisdagen den 10/11 samt fredagen den 13/11.

 

Så hur ser det ut för er, ska vi sikta på en Söndag? 8/11, 15/11, 22/11 är 3 förslag!

Link to comment
Share on other sites

(varmt och städat garage om 50kvm).

Ååååh, ditt garage är nästan lika stort som hela min lägenhet. :)

 

Fint initiativ!

Det har hänt mig ett par ggr, och jag vet andra. Men jag tror som sagt mest det beror på om man har en slö sickel eller tar i för hårt.

Sån där "wobbling" har jag upplevt med Primateriesickeln (främst struktursickeln som jag kommer ihåg det) på ett vallaställ som var lite "halvstabilt" (kunde svikta lite) och som kunde glida lite mot golvet om man inte tänkte på hur man ställde det. Så den vassa eggen på de sicklarna kan vara lite farlig om man har tankarna på annat håll och/eller belastar ojämnt och/eller har ostadigt vallaställ. Tror inte jag hade något sånt problem med polersickeln dock utan kommer i håg det som en viss "skära-fast"-risk med grovsickeln och, framför allt, "wobblingsrisk" med struktursickeln (kan hända att den risken är större på skidor med lite mjukare belag?) om jag hade tankarna på annat håll, men gick ändå rätt bra, bara jag bara koncentrerade mig på vad jag gjorde och var lite extra på min vakt med struktursickeln, men inte helt "idiotsäkra" och "nybörjarvänliga på vilket vallaställ som helst" alltså. (Investerade även i ett bra begagnat jättestabilt vallabord till bra pris efter säsongen. :) )

Link to comment
Share on other sites

En välutförd maskinslip finns inga lösa fiber, däremot sandpapper och även sickling river upp ytan som behöver slipas om på nytt för att bli bra.

Borde väl kunna verifieras med mikroskop-bilder? Har inte de bilder vi sett hittills indikerat färre lösa fibrer efter sickling? Och i så fall borde väl ett par väl maskinslipade skidor glida väldigt bra utan någon ytbehandling i form av upprepade påläggningar o sicklingar av glidvax?

Link to comment
Share on other sites

(varmt och städat garage om 50kvm).

Ååååh' date=' ditt garage är nästan lika stort som hela min lägenhet. :)[/quote']

Och då är det bara övervåningen, finns en suterängdel som är 50kvm den med ;)

Lite utanför ämnet, men att ha garaget på övervåningen lät ju som ett helt nytt grepp! ;)

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...