Burkvalla - teori och användning

[Hilding]

Börjar bli förvirrad om något som jag trodde var simpelt - burkvallning.

 

Har läst om det ena lagret före eller efter det andra och skulle bli glad för en liten sammanfattning/tumregel.

 

Jag förstår tanken med att lägga grundvax eller en kall valla först som en "primer" i syfte att binda ihop det ruggade belaget och en varmare valla för bättre hållbarhet.

 

Sedan kan jag också förstå resonemanget i att man vid exv nysnö vill täcka en varm, kletig valla med lite av en kallare, torrare för att undvika att nysnön fryser i. Men slår den varma vallan igenom då och ger fäste?

 

Värre är det för mig att förstå varför man lägger en varm valla alt. klister nederst och därefter en kallare valla flera lager ovanpå. Alternativt att man blandar i mellanlager av avvikande valla.

 

Eller är det så att det räcker med en burk i taget (anpassad till föret givetvis) samt ev grundvalla vid längre pass. Samt att det här med blandade lager bara är på skoj för att ni, likt mig, köpt på er en sjuhelsikes massa olika vallaburkar och liksom slänger på ett lager in emellan för åtgångs skull enligt devisen "...kan väl ändå inte göra så stor skada under tre lager VR45"?

Vallatillverkarna måste ju älska när vi krånglar till det med många olika burkar som är måsteprodukter.

 

Det vore intressant att ta del av era funderingar kring detta.

[Vasa]

Jag ställer in mig i undringskön så att du inte ska behöva känna dig ensam... :P

[Hilding]

Jag ställer in mig i undringskön så att du inte ska behöva känna dig ensam... :P

Tack för sällskapet, misstänkte att vi skulle vara ett par undrande...

[Robert]

Jag hänger med er oxå :o)

Robb

[Waxbook]

Hej!

Fästvallning i likhet med all annan vallning kan väl betraktas som lika delar vetenskap och känsla vilket ofta medför att det är svårt att avgöra vad som egentligen fungerar och varför. Det blir naturligtvis inte lättare av den oerhört stora mängd variabler som spelar in vid en given vallning (exempelvis, luftfuktighet, snötyp, typ av belag, ingående vallor och dess egenskaper, åkstil, spann på skidan, med mera). Jag har inga färdiga sanningar att leverera i sammanhanget men kan i all ödmjukhet ge mitt perspektiv på fästvallning.

 

Det korta svaret gällande fästvallning och blandning av vallor i olika lager (och hur vallorna påverkar varandra) är att det beror mycket på hur man blandar vallorna. Personligen lägger jag alltid mycket tunna lager med valla och använder ett relativt hårt tryck när jag korkar in dessa lager. Den friktion som uppstår vid korkning gör att dessa tunna lager blandas med varandra relativt mycket. Om man istället lägger få, men mycket tjocka lager valla, och inte arbetar in dessa med hög friktion, kommer vallorna inte att blandas i lika hög grad. Ytterligare ett alternativ är specialvariant där man värmer ihop vallorna med vallajärn (dock mycket snabbt). Detta ger en annan typ av yta jämfört med inkorkning och ger också en större grad av blandning. Det finns en debatt kring huruvida underliggande lager av valla över huvud taget påverkar överliggande och åsikterna går isär, men som sagt, min uppfattning är att det till största del beror på hur man blandar dessa.

 

Gällande teorin kring vilka vallor man blandar ser jag det enligt följande. Olika typer av fästvallor har olika egenskaper. Generellt brukar man tala om tre egenskaper; (1) elasticitet, (2) hårdhet, och (3) seghet. Förenklat är elasticitet i detta sammanhang det som ger fäst mot snökristallerna, hårdhet är den egenskap som påverkar glid, och seghet är den egenskap som handlar om slitstyrka. Olika vallor har olika ”mycket” av dessa egenskaper. Vid varje vallning gör man därför en bedömning givet rådande förhållanden kring hur man bör optimera och kombinera dessa egenskaper (som alltså finns i olika typer av fästvallor). Därav själva idén med att blanda vallor i lager. Det enklaste exemplet, som du själv beskriver, med en segare valla i botten och vallor anpassade för det dagsaktuella temperaturintervallet ovanpå syftar till att öka graden av seghet i vallningen och därmed se till att vallan inte slits bort från skidorna. Ditt andra exempel som handlar om att täcka en varmare valla med en något kallare (eller att täcka klister med kallvalla) syftar just till att förändra konsistensen för vallorna sammantaget. Man har alltså i dessa fall gjort bedömningen att rent klister kommer att frysa under (ha för mycket elasticitet), medan ren kallvalla kommer att släppa (ha för mycket hårdhet). Genom att förändra den sammantagna konsistensen för vallningen försöker man då undvika dessa problem.

 

Naturligtvis har du rätt i att viss ”blandning” inte kommer att ge effekt beroende av hur denna görs, men generellt upplever jag att jag ofta får bättre resultat genom att blanda vallor. För vissa fören är blandning rent utav ett måste (exempelvis klister och kallvalla).

 

Slutligen, jag tror att det är enklare att förstå blandning genom att se det hela ur perspektivet av konsistens. Det är den sammantagna konsistensen vi försöker manipulera genom att blanda vallor, och om man tänker så inser man också vikten av hur blandningarna genomförs (mängd friktion, med mera).

 

Mvh,

/Henrik

[Anl]

Man ska nog inte underskatta placebo-effekterna av vallning.

 

Det kan det vara så att om man vallat noga som fan och på ett komplicerat sätt, räknar man med att det är en bättre vallning än om man bara lagt två nya lager ovanpå den gamla smeten o korkat lite slarvig. Och om man tror att man har en bra vallning litar man på fästet, vågar trycka till uppför och bidrar därför till bra fäste. På samma sätt kanske man utgår fran att man har bra glid och tar i lite extra där det glider lättare.

 

Litar man inte på sin vallning kanske man fegar uppför = mindre tryck o därmed mindre fäste.

[Waxbook]

Hej igen,

Som sagt, det är otroligt svårt att avgöra och isolera exakt vad det är som påverkar en dagsaktuell vallning. Som du säger, om man inte litar på sitt fäste, eller börjar bli trött så sjunker kroppen ofta framåt och fästet blir ännu sämre. Frågan här var väl mer inriktad mot vad poängen med att blanda vallor är över huvud taget. Men visst, psykologi är väl ytterligare en dimension att ta i beaktande.

 

/Henrik

[Dunderklumpen]

Korta svar då jag är nybörjare på att valla fäste. Jag vallade bara glid (skateskidor) när jag kunde åka skidor... Jag har nu på gamla dagar ca 46 olika burkar i lådan, och då har jag ändå kastat ut alla ski-go. Men inte vet jag om jag kan valla fäste för det.

 

Jag förstår tanken med att lägga grundvax eller en kall valla först som en "primer" i syfte att binda ihop det ruggade belaget och en varmare valla för bättre hållbarhet.

Snarare skulle jag säga - grundvax eller en kall valla först som en "primer" i syfte att binda ihop det ruggade belaget för bättre hållbarhet och sedan en "varmare" valla på för fäste. Detta är det normala. Man kan då gå från hårdare burk mot mjukare tills man får önskat fäste, utan att det påverkar glidet negativt.

 

Sedan kan jag också förstå resonemanget i att man vid exv nysnö vill täcka en varm, kletig valla med lite av en kallare, torrare för att undvika att nysnön fryser i. Men slår den varma vallan igenom då och ger fäste?

 

Värre är det för mig att förstå varför man lägger en varm valla alt. klister nederst och därefter en kallare valla flera lager ovanpå. Alternativt att man blandar i mellanlager av avvikande valla.

Båda dina påståenden ovan är mer specialfall, och för mig ungefär samma sak. Så när du skriver att du förstår det första och inte det andra gör att jag inte förstår vad jag ska förklara. Den ena sittuationen är just som du skriver "vid exv nysnö vill täcka en varm, kletig valla med lite av en kallare, torrare för att undvika att nysnön fryser i". Om det sedan är varm burk eller klister så är teorin densamma och den du skriver. En annan gång man kan täcka en varmare burk med kallare är t.ex. i Vasaloppet där du har en kall start och en varmare avlutning. Då försöker du få en kallare valla som du beräknar ska slitas bort för att senare under loppet få en varmare valla att fästa. Detta alltså utan att blanda vallorna. (Svårt...lite gambling med hur tjocka lager mm.)

 

Sedan tycker jag du fått ett bra svar vad gäller blandning av vallor. Men detta är ju också något som vallatillverkare gör åt oss. T.ex. Rodes super-gialla och silver-gialla. Dvs. färdigt och klart i burk, utan att du behöver blanda själv i kastrull eller på skidan.

 

Att falla glid är inte svårt, det tar bara lite tid. Det svåra är väl att valla fäste i svåra förhållanden. Förr vallade jag "billigare och enklare" vid träning och "dyrare" vid tävling. Detta gjorde att jag ofta vallade bort mig då jag inte lärt mig de "dyrare" vallorna. Men jag tycker att fästvallor är ju ingen kostnad om de redan finns i vallalådan. Så numera vallar jag alltid fäste som om det vore "allvar".

[Rotebrostakaren]

Så här skulle man valla för Torsbytunneln:

Grundvalla: Grundklister i botten. Invärmd Vauhti Theo grön -2/-20 eller grön valla av annat märke eller hård burkvalla.

Mellanlager: Vauhti violett fluor 0/-2 eller violett 0/-2 av annat märke.

Ytterst: Vauhti aluminium eller Rode violett extra.

 

Hos Allsport kan du lämna in dina skidor och beställa den bästa preparering som går att få. Prata med Lasse eller Fredrik.

 

Hur lätt låter detta?! Har jag alla dessa burkar?! Nej, det är nog bäst att jag lämnar in...

Har jag dessa burkar så är det inte heller lätt att göra lika varje gång, hru tjockt ska jag ha av det ena eller det andra. För mig funkade det utmärkt med grundvax och sedan ganska tjockt med VR55, lätt som en plätt! Ibland gör man saker och ting mer komplicerade än de är.

[Vasa]

Snarare skulle jag säga - grundvax eller en kall valla först som en "primer" i syfte att binda ihop det ruggade belaget för bättre hållbarhet och sedan en "varmare" valla på för fäste. Detta är det normala. Man kan då gå från hårdare burk mot mjukare tills man får önskat fäste, utan att det påverkar glidet negativt.

Hur menar du här?

Hur gör grundvallan att en mjuk valla inte försämrar glidet gentemot en hårdare?

[Lejonet2]

Så här skulle man valla för Torsbytunneln:

Grundvalla: Grundklister i botten. Invärmd Vauhti Theo grön -2/-20 eller grön valla av annat märke eller hård burkvalla.

Mellanlager: Vauhti violett fluor 0/-2 eller violett 0/-2 av annat märke.

Ytterst: Vauhti aluminium eller Rode violett extra.

 

Hos Allsport kan du lämna in dina skidor och beställa den bästa preparering som går att få. Prata med Lasse eller Fredrik.

 

Hur lätt låter detta?! Har jag alla dessa burkar?! Nej, det är nog bäst att jag lämnar in...

Har jag dessa burkar så är det inte heller lätt att göra lika varje gång, hru tjockt ska jag ha av det ena eller det andra. För mig funkade det utmärkt med grundvax och sedan ganska tjockt med VR55, lätt som en plätt! Ibland gör man saker och ting mer komplicerade än de är.

Inte ens jag som har dessa burkar gör det så komplicerat. Brukar köra på VR60 i tunneln. Man är ju där för att få träna diagonalåkning så då behöver man ju inte bry sig om glidet så mkt.

 

Att man bygger upp fästvallningen med en hårdare burk/klister är vanligt om skidan har ett ganska högt spann. När du lägger det sista lagret som ska fästa så är det oftast en ganska mjuk valla och om du har för tjockt av den så riskerar den att frysa i speciellt i varmare före.

[Hilding]

Tack för era teorier!

 

Dunderklumpen:

Första citatet - ja, det var så jag menade men när jag läser vad jag skrivit så upptäcker jag att jag syftat konstigt, men självklart kallt underst för hållbarhet och varmt ovanpå för fäste.

 

Andra citatet - Jo, jag fick ju svar om täckning av kallvalla av Waxbook. Dvs att man kanske ska vara lite hårdhänt när man korkar in alt. värma ihop vallorna så man får egenskaperna av blandningen.

Andra fallet med blandade lager som ska komma fram ju längre vallan slits låter ju onekligen som en chansning förutsatt att man inte har örnkoll på vallaslitage.

 

Håller med om resonemanget betr. tävlings-/träningsfästvalla. Lika bra att träna vallning när man ändå ska ut och åka eftersom merkostnaden inte är så stor. Glidet är en annan sak.

 

Waxbook, Anl och Rotebrostakarn:

Jo, det ligger nog en del i det psykologiska också. Att veta att man omsorgsfullt vallat alternativt lämnat bort skidorna för "den bästa preparering som går att få" kan ju få en tryggare till mods. Det ska dock inte underskattas!

 

För mig som nybörjare så kör jag nog vidare enligt tänket "keep it simple, stupid".

 

1. Kort tur: Rätt fäste direkt på skidan.

2. Långt att åka: Grundvalla/kallvalla och rätt fäste ovanpå

3. Risk för ifrysning: Täck det klibbiga med något hårdare. Här kanske jag får chansen att förbruka lite av min Rode grön super -10/-30. Den hade nog förblivit oanvänd i lådan annars.

[Dunderklumpen]

Snarare skulle jag säga - grundvax eller en kall valla först som en "primer" i syfte att binda ihop det ruggade belaget för bättre hållbarhet och sedan en "varmare" valla på för fäste. Detta är det normala. Man kan då gå från hårdare burk mot mjukare tills man får önskat fäste' date=' utan att det påverkar glidet negativt.[/quote']

Hur menar du här?

Hur gör grundvallan att en mjuk valla inte försämrar glidet gentemot en hårdare?

Du missförstod vad jag skrev. Om man går från en kall burk succesivt mot varmare tills man får önskat fäste, påverkar det inte glidet negativt.

 

Grundvaxet är för hållbarhet. Vissa tycker att grundvax suger glid. Oftast tar man därför kall valla på grundvaxet, innan man går mot varmare vallor till önskad burk.

[torger]

Börjar bli förvirrad om något som jag trodde var simpelt - burkvallning.

 

Har läst om det ena lagret före eller efter det andra och skulle bli glad för en liten sammanfattning/tumregel.

 

Jag förstår tanken med att lägga grundvax eller en kall valla först som en "primer" i syfte att binda ihop det ruggade belaget och en varmare valla för bättre hållbarhet.

 

Sedan kan jag också förstå resonemanget i att man vid exv nysnö vill täcka en varm, kletig valla med lite av en kallare, torrare för att undvika att nysnön fryser i. Men slår den varma vallan igenom då och ger fäste?

 

Värre är det för mig att förstå varför man lägger en varm valla alt. klister nederst och därefter en kallare valla flera lager ovanpå. Alternativt att man blandar i mellanlager av avvikande valla.

Som vanligt med amatördisclaimer (och inser kanske att det är lite redundant svar efter läst andras mer detaljerade inlägg...):

 

Fästvalla handlar mycket om konsistens... om man har en mjukare valla under en hårdare så kommer ju vallan ge efter mer när den trycks ner i snön, så ja den underliggande vallan får effekt på den hårdare. Jag brukar lägga hårdare utanpå mjukare när jag vill spetsa fästet lite men är rädd att det kanske fryser i. De mjuka lagren lägger jag då oftast ganska korta där spannet är högre.

 

Mer normalt väljer jag dock lägga hårdare vallalager först och sen mjukare. Då är syftet att bygga upp lite tjocklek utan att få så tjockt lager mjuk valla, och på så sätt få det lite mer slitstark och lite mindre aggressivt fäste.