Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

vurpa på rullskidor


hubes

Recommended Posts

hej,

 

På en lugn runda i går (tisdag) lyckades jag med konststycket att köra på min egen stav med fram hjulet. givetvis blev det tvärnit så jag ramlar ganska bra.

 

Inget gick sönder utom stänkskärmen på en skidan. så på totalen var det rätt ok ändå.

 

men är det en vanlig vurpa, fler som kört på sin egen stav framtill?

vid normal stakning brukar jag sätta staven i höjd med hjulen. på min swenor fiberglas är det för långt fram?

 

Tycker jag ser när bla Mathias Fredriksson och Team Xtra visar hur det går till så sätter de ner staven i höjd med hjulen.

 

eller så är jag bara klantig :-)

 

/hubes

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 80
  • Created
  • Last Reply
hej,

 

På en lugn runda i går (tisdag) lyckades jag med konststycket att köra på min egen stav med fram hjulet. givetvis blev det tvärnit så jag ramlar ganska bra.

 

Inget gick sönder utom stänkskärmen på en skidan. så på totalen var det rätt ok ändå.

 

men är det en vanlig vurpa, fler som kört på sin egen stav framtill?

vid normal stakning brukar jag sätta staven i höjd med hjulen. på min swenor fiberglas är det för långt fram?

 

Tycker jag ser när bla Mathias Fredriksson och Team Xtra visar hur det går till så sätter de ner staven i höjd med hjulen.

 

eller så är jag bara klantig :-)

 

/hubes

Isättningen av stavaran vid stakning bör ske vid tårna eller strax framför tårna. Så långt fram smo vid framhjulen blir väldigt konstigt. vinkeln blir konstig om du sätter i dom för långt fram och kraften inte tillräckligt.

 

Att köra på sin egen stav dig stakning med frånskjut elelr diagonalåkning är nog inte så ovanligt. Knäckte själv en stav så ifjol....dyrt!

Men sånt som händer

Link to comment
Share on other sites

jag har också kört på min egen stav under en intervall körning. Halva rullholken gick av som jag precis hade bytt, iofs så var det biltemas men bättre att den delade sig än att behöva köpa en ny stav.

 

Har slängt mig ut under en nedförsbacke för att jag inte kunde bromsa och ville inte välja mellan att köra ut i trafik och i en vägbom :) Ingen stav gick sönder, det var min enda tanke när jag slängde mig ut... hoppas ingen stav går sönder!!!

 

Första turen på mina nya pjäxor som jag var så grymt nöjd med, eftersom jag fyndade dom billigt lyckades jag vurpa med när jag stakade i en uppförsbacke och så fick jag ett hål stort som en liten mindre sten i "tyget". Hur jobbigt som helst.

Link to comment
Share on other sites

Enligt mig så ska du sätta i stavarna ungefär bredvid hjulen eller strax bakom på flack väg (lite beroende på hjul och motstånd). Går det lätt utför sätter du i stavarna framför hjulen och går det uppför sätter du i dem ungefär vid tårna (eller bakom om det är brant).

 

Att sätta i staven framför hjulet (eller innanför skidorna) och snubbla är en klassiker och det har nog de flesta som tränar rullisar råkat ut för någon gång.

Link to comment
Share on other sites

Även jag har lyckats med konststycket att sätta staven framför hjulet. Hade rätt hög fart och sidvind vilket gjorde att staven antagligen tog vind och hamnade framför hjulet istället för brevid. Hade tur och skrapade mig endast lite på knät samt bröt stavspetsen.
Link to comment
Share on other sites

Jag lider med dig, "hubes". Det är en irriterande insikt att man släppt fokus och trillat. "Ekis" har nog rätt, det beskrivna scenariot är en klassiker. Själv har jag också råkat ut för det, men lyckats hålla mig på benen. Det hände när jag micklade med midjebältet. Men jag kan tänka mig att risken att råka ut för det när man stakar med frånskjut är ganska stor (om man tappar fokus alltså). Speciellt när det går nästan föööör bra och man trycker på utav h-e.

Själv har jag bara trillat bara en gång, i början av 1990-talet när jag bodde i Umeå. Hade varit på en långrunda i högsommarvärme när jag cruisade de sista kilometerna efter cykelbanan förbi Nydalabadet. Eftersom det var folk, fä och cyklister där, gick det dessutom riktigt långsamt. Vilket var lyckosamt. Jag tappade fokus pga ett antal galanta och lättklädda damer som "catwalkade" c:a 25 m. i ri. kl. 9-10.

Vad hände: Jo, en sten av storlek ungefär som ett lantägg ligger på cykelbanan. Jag hann se den i ögonvrån, men inte agera. När det blev tvärstopp, och jag gjorde en snygg dykning, hade jag i alla fall en reflex som gjorde att jag fick upp ena armen till skydd för ansiktet. Att "Han där uppe" straffar hårt och snabbt har man ju hört, men att det skulle gå så snabbt hade jag inte trott.

Blödande både här och där, blev jag sedermera omplåstrad av min dåvarande sambo. Men antagligen hade hon inte visat sådan empati om jag berättat hur det hade gått till.

MVH, och "be careful out there"

Link to comment
Share on other sites

När jag cyklade med min fru på en landsväg igår och trappade allt vad jag hade på en gubbcykel hoppade kedjan av.Ramlade av cykeln och rätt ner i diket..Klarade mig bra några skrubbsår och ett par skitiga fingrar.Samtidigt som jag kände mig som Andy S.

Idag tränade jag rullskidor och rullade om min fru som sprang tänkte att jag skulle ta lite vind slängde ett öga bak.Skulle se att jag höll ett bra tempo samtidigt körde jag på en sten.

Tog tvärrstopp och rätt ner i diket igen.Hoppas de går bättre imorgon...

Link to comment
Share on other sites

Tycker jag ser när bla Mathias Fredriksson och Team Xtra visar hur det går till så sätter de ner staven i höjd med hjulen.

Du ser rätt där! tycker man alltid ska sträva efter att inte sätta ner stavarna bakom tåspetsarna också, för det är då du får med det som är viktigt i dagens skidåkning, de stora muskelgrupperna, i detta fallet mage.

 

Så fram vid hjulen vid vanlig stakning och vid tårna när du åker uppför, om det blir tungt gå upp lite på tå!

 

Så kör eliten, sen som motionär kan man få modifiera lite, men sträva efter detta och ha det som förebild/mål.

Link to comment
Share on other sites

Jag har tidigare inte tänkt så mycket på var jag själv sätter stavarna men nyss var jag ute på en runda och passade då på att kolla lite på mig själv. Det blev nog ungefär som du, skiforfun, beskrev. På flack mark hamnade stavarna fram vid hjulen och desto brantare, desto längre bak hamnade stavarna. Det kändes helt naturligt att det blev så och ungefär som när man åker skidor på snö (som jag har lite mer erfarenhet av än rullskidor...). När det var som brantast (inte speciellt brant egentligen) hamnade stavarna faktiskt så långt bak som ungefär mitt på foten. Kanske lite långt bak om man skall lyssna på er andra men då har jag nog också ca 5 cm för långa stavar jämfört med ideallängd. Med lite kortare stavar hamnar inte isättningen så långt bak när det är brant.

 

Hittills har jag inte lyckats pricka hjulet med staven. Ta i trä... Jag började åka i våras och har vurpat en gång. Det var på en trottoarkant där timingen inte var helt perfekt. Ganska dumt att inte stanna egentligen... Jag klarade mig med lite skrapsår på armbågen.

Link to comment
Share on other sites

Hav förtröstan "Hubes", och alla ni andra som lyckats köra på er egen stav och kraschat. Ni är inte ensamma. Idag (25/7) intervjuades Johan Olsson (närmare presentation antar jag inte behövs) på Sportradion. Reportern fiskade fram varför han var naggad litet här och där. Mycket riktigt hade han gjort en klassisk dykning pga staven. Dessutom vid en busshållplats med en massa publik. Hehehe. MVH, och "be careful out there"
Link to comment
Share on other sites

Funderar oxå på det där med ursäkten, men framförallt på hur man lyckas få in en stav i ett cykelhjul på det sättet som beskrivs i artikeln.

Det är väl inte så konstigt, om rullskidåkaren inte har märkt att det kommer någon bakom honom just som han tar ett kraftigt staktag och för stavarna bakåt, altså rakt bak in i cykelhjul på gubben som kommer bakifrån. Åker man desutom skate så är ju vinkel mer riktad åt sidan och då ännu lättare att få in den i ett hjul

Gubben på cykeln åkte väl helt enkelt alldelels för nära rullskidoåkaren.

Link to comment
Share on other sites

förbannat! Jag vurpade idag. precis som första gången jag vurpade, stakning i uppförsbacke... suck. och återigen så fick pjäxorna lida :( dragkedjan på vänsterpjäxa gick sönder.

Går det att laga dragkedjan på pjäxorna, är det värt? Har ett par madshus hyper clc pjäxor använda i 4 månader :(

 

Någon som vet vad det kostar ungefär.

Link to comment
Share on other sites

Ajaj, min dragkedja sprack förra vintern på min salmonpjäxa utan någon vurpa.

Gick ner till en skomakare i stan som lyckades montera dit en ny för 4-500 kr och den har hållit sedan dess. (2 Vasalopp)

Dock blev det ingen sådan där "vindtät" dragkedja som sitter på från början men har inte märkt någon skillnad faktiskt. aldrig läckt igenom.

Lycka till!

Link to comment
Share on other sites

jag går ju upp på tår för att ta kraft och då slant jag nog med staven när jag försökte skjuta ifrån och gled på sidan... :/

aj låter som man kan slå sig då. Förstår precis hur det kan ha gått till, Ibland när man slinter med staven vinglar man till rejält.

 

För några år sen på en klubbträning så var jag ledaren som skulle lära ut teknik. Åkte kanske 25 m sen svänger cykelbanan, jag fick in en sten mellan framhjul och gaffel och det går inte att svänga, jag åker raktfram ut bland brännäslorna, ingen hög fart alls, men det såg nog rätt skoj ut. Men man spelar ju oberörd och reser sig snabbt upp som ingenting. Åker iväg igen och nerför en backe, och när jag kommer ner och skall sparka ifrån så ramlar jag direkt igen och skrapar upp knät på asfalten.

Det visade sig att jag hade vridit till pjäxan i den första vurpan så att när jag lyfte upp hälen och satte ner den igen så hamnade hälen bredvid skidan.

Så kan det gå ibland.

 

En annan gång som också var på ett teknikträningspass med nybörjare, denna gång enbart tjejer. Så hade jag skcikat iväg dom alla en och en på en kilometerlång sträcka. Jag åkte då bredvid dom en och en för att kolla in deras stakning, sen stakade jag snabbt ifatt nästa åkare och kollade in den åkaren. Tror det var mellan åkare 2 och 3 eller nåt som jag stakade på i spurtstil för att komma ifatt nästa och nåt händer, sten/kotte eller nåt och jag faller handlöst i backen och glider fint på ena låret höften. hade ju kanske 25 km/h när det hände. Men även denna gång studsar jag bara upp så att ingen skall se min vurpa, tjejen bakom mig såg nästan rädd ut när hon såg mig. Men jag spelar oberörd såklart, vill ju inte skrämma upp nybörjarna. Körde klart passet som om inget hänt även om jag kände att jag nog skulle få ont efteråt.

Och ja självklart så hade jag skrapat upp stor del på utsidan av låret, blå blev jag. Konstigt ibland att tajts inte går sönder när man gör sånt utan bara skinnet går sönder.

 

Har nog inte ramlat så hemskt många gånger med än ovan nämda, ramlar man själv och ingen ser, så har det ju inte hänt eller hur :)

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...