4487 svar till detta ämne

[Lars-Erik]

Mange som har tenkt på dette, men det er ikke lov med noen form for elektrisk innretning på skiene i konkurranse. I sprintrenn har det vært forsøkt å holde skiene varme til rett før start, men tester har vist at i sprengkulde tar det kun 1 min før effekten er borte. 

Tack skitester, Jag förstod givetvis att jag inte är den enda som tänkt på detta. Och att man inte får ha någon elektrisk anordning förstår jag också. Men det finns kanske andra möjligheter,t.ex att man i en del av skidans kärna hittar ett material som bättre kan  behålla värme (t.ex. 30-40 grader i start) och sedan sakta släppa ut den.

[oxberg]

Tack skitester, Jag förstod givetvis att jag inte är den enda som tänkt på detta. Och att man inte får ha någon elektrisk anordning förstår jag också. Men det finns kanske andra möjligheter,t.ex att man i en del av skidans kärna hittar ett material som bättre kan  behålla värme (t.ex. 30-40 grader i start) och sedan sakta släppa ut den.

Bea ide LE! Vi stoppar in en pizzasten i sprintskidorna så kan vi åka åttor runt Kläbo. Undrar om det finns nåt lätt material med samma värmehållningskapacitet.

[Lars-Erik]

Skitester har en mye bedre kunnskap og praktisk erfaring enn meg.

Angående å nøye seg med sikling så tenker jeg at jo ferre watt en greier å produsere for fremdrift, jo bedre glid trenger en for å holde teknikken oppe.
Synes ikke det er slik at dess ferre watt en produserer jo fler watt en kaste bort på gliden

"Skitester har en mye bedre kunnskap og praktisk erfaring enn meg." Hur är du säker på det ? Känner du honom/henne ? Argumenterar inte även han för att plansicklade skidor utan struktur glider lika bra som väl strukturerade skidor, Det gör de inte,

"Angående å nøye seg med sikling så tenker jeg at jo ferre watt en greier å produsere for fremdrift, jo bedre glid trenger en for å holde teknikken oppe.

Synes ikke det er slik at dess ferre watt en produserer jo fler watt en kaste bort på gliden" Även du verkar inte skilja på termerna sikling, plansikling och stålsickling (som ger struktur jämförbar med den du får vid stenslipning) Jag håller med dig om att vi vill ha så bra och säkert glid som möjligt för att inte öda på krafterna i onödan. Det är just därför jag argumenterar för att stålsickling är ett ovanligt säkert och tryggt ALTERNATIV speciellt för oss motionärer.  Och med tanke på den forskning som redovisats, det stora intresset för denna tråd och att så många som numera anammat budskapet så tror jag många (inte alla) förstått att det ligger mycket i vad LE säger och erfarit.

[oxberg]

Jag gillar termen planhyvling bättre.

[Lars-Erik]

Jag gillar termen planhyvling bättre.

OK. Men då är det väl risk att Artur igen protesterar och noggrannt noterar alla datum denna term används,  Även om Artrur inte direkt aspirerar på att bli ordförande i min fanclub så kanske vi skall vara lite försiktiga, eller ?

[oxberg]

OK. Men då är det väl risk att Artur igen protesterar och noggrannt noterar alla datum denna term används,  Även om Artrur inte direkt aspirerar på att bli ordförande i min fanclub så kanske vi skall vara lite försiktiga, eller ?

Vad är egentligen skillnaden mellan att sickla och hyvla? Jag gissar att det är attackvinkeln på eggen. Herren ger och herren tar. Förhandling handlar om att runda hörn och ibland knyta näven.

[Torgeirs]

Vad är egentligen skillnaden mellan att sickla och hyvla? Jag gissar att det är attackvinkeln på eggen. Herren ger och herren tar. Förhandling handlar om att runda hörn och ibland knyta näven.

I trebearbeiding språket brukes vel høvling til en grovere prosess en sikling. For å lage en plan flate. Sikling er den siste finishen.

Så sliper en sikkelen med en metallstang dersom en ønsker en plan finish og en fil dersom en ønsker en litt mer strukturert finish etter å ha siklet.

I skisammenheng ser ut som en høvler ut skisåler fra den sintrede uhmwpe massen.

Deretter slipes de og til siste struktureres skisålen.

 

Siklingen utfører ofte to operasjoner i ett. Både planeringen til høvelen eller slipesteinen og struktureringen til en filslipt sikkel eller slipestein som har fått et mønster fra en diamant.

 

Men, jeg savner målinger for grovheten på strukturen fra siklinger. Har sett fra vitenskapelige artikler om sliping med slipepapir på tre at RA kan variere mye i en produksjonslinje selv om tre og slipepapir er likt. Så jeg lurer jo på om siklerne greier å være konsistente med strukturen sin.

[Torgeirs]

https://www.isosport...c/NHS_Flyer.pdf

viser toleransene for en skisåleprodusent.

Kald 1,5 til 2,5 micrometer

Medium 2 til 3 micrometer

Varm 4 til 5 micrometer.

 

Så særlig varm har veldig liten varians i forhold til middel verdi. Greier en vanlig skiløper dette uten veldig mye sikle trening og kontrollmåling.

 

Og så ser en også fra reklame matrialet at selv de som sikler går på uhmwpe og carbonpulver + parafinvoks og fluor.