Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

tre Vasalopp på samma sicklade skidor


Lars-Erik

Recommended Posts

Varför skall man planslipa före sickling, det  kan inte vara någon nackdel om glidsulan har lite "vågor", så att det blir olika tryckpunkter mot underlaget och skidan inte suger fast lika lätt i blött före.

Förmodligen för att man i första hand vill att det är skidans konstruktion och spann som ska avgöra var tryckpunkterna är och inte slumpvisa ojämnheter i belaget.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 4.6k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Varför skall man planslipa före sickling, det  kan inte vara någon nackdel om glidsulan har lite "vågor", så att det blir olika tryckpunkter mot underlaget och skidan inte suger fast lika lätt i blött före.

Ønsker at skia er plan på cm nivå, men ugjevn på 0,1 mm nivå  ^_^

Tanken er å slipe ned skia med slipeverktøy og glatt rimelige sikling. Etter at skia er glatt og plan tenkte jeg å sette strukturen.

 

Så spørsmålet er om deler av strukturen legges med siklingen (kuzmin og skimateria metoden) eller om en kan lage all strukturen med forskjellige skjærende verktøy?

Link to comment
Share on other sites

Ønsker at skia er plan på cm nivå, men ugjevn på 0,1 mm nivå ^_^

Tanken er å slipe ned skia med slipeverktøy og glatt rimelige sikling. Etter at skia er glatt og plan tenkte jeg å sette strukturen.

 

Så spørsmålet er om deler av strukturen må legges med siklingen (kuzmin og skimateria metoden) eller om en kan lage all strukturen med forskjellige skjærende verktøy?

Intressant ide! Jag skulle prova att planslipa skidan med en bandslip med fint papper innan sickling. Kuzmin minus är ju väldigt fin, nästan ingen struktur. Sen kan man jobba med rillverktyg. Blir till att prova på stockholmsskidorna!
Link to comment
Share on other sites

Intressant ide! Jag skulle prova att planslipa skidan med en bandslip med fint papper innan sickling. Kuzmin minus är ju väldigt fin, nästan ingen struktur. Sen kan man jobba med rillverktyg. Blir till att prova på stockholmsskidorna!

Fikk ideen en fra skidmateria som selger R-Grind klossen for å ta det harde første laget på sålen. :)

Har stjålet noen fler skimateria ideer. Laget meg faste riller ala strukture håndtakene med swix T401 rillestål. (2mm, 0.75mm, 0.25mm). Rillestålene er smeltelimt fast i de enkle håndtakene. Se bilder.

Bilde 1: Verktøy

Bilde2: Sliping og sikling. Uten rilling

Bilde3: Sliping og sikling. Med skjærende  rilling

Bilde4:Nærbilde med rill

 

Veldig spennende å se hva du som har lang erfaring med sikling og strukturverktøy får til.

post-20426-0-67280400-1622119489_thumb.jpg

post-20426-0-18835800-1622119530_thumb.jpg

post-20426-0-33901600-1622119553_thumb.jpg

post-20426-0-88462900-1622119577_thumb.jpg

Link to comment
Share on other sites

Jag har sett dina videos. Jag skrattar hjärtligt. Helt klart en sympatisk gubbtjyv.

Tusen tack skogsvakt. Som ni säkert sett har jag  i mina dar fått diverse utmärkelsen och hedersbetygelser men att tilldelas hedervärda titel "sympatisk gubbtjuv"  när jag genomför mitt Nordenskiöldslopp runt kvarteret till grannarnas och skogsvakts förtjusning tar jag med mig med glädje i min fortsatta jordevanding mot slutliga målet för oss alla.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Fikk ideen en fra skidmateria som selger R-Grind klossen for å ta det harde første laget på sålen. :)

Har stjålet noen fler skimateria ideer. Laget meg faste riller ala strukture håndtakene med swix T401 rillestål. (2mm, 0.75mm, 0.25mm). Rillestålene er smeltelimt fast i de enkle håndtakene. Se bilder.

Bilde 1: Verktøy

Bilde2: Sliping og sikling. Uten rilling

Bilde3: Sliping og sikling. Med skjærende  rilling

Bilde4:Nærbilde med rill

 

Veldig spennende å se hva du som har lang erfaring med sikling og strukturverktøy får til.

Intressant Torgeirs, Det är ingen tvekan om att Skimateria sitter inne med mycket kunskap om handstrukturering av skidor. De har samarbetat flitigt med forskare i tribologi bland annat  från Uppsala universitet (bl.a. Prof Sture Hogmark), och testat med hjälp av mycket goda skidåkare (bl.a. Ronnie Lööf) och de har i varje haft ett samarbetsavtal med svenska landslaget (jag vet inte säkert om det gäller ännu).

Link to comment
Share on other sites

Ja, har litt dårlig samvittighet for å bruke metodene deres uten å kjøpe produktene deres.

Ser ut som om produktene deres har høy kvalitet og serviceen er bra. (Tilbyr omslip av sikler)

Men, kostnaden er høy i forhold til å gjenbruke verktøy en kanskje allerede eier.

 

@Oxberg: Vær forsiktig med elektiske slipe produkter. Kjenner at sålen blir glovarm når jeg jobber hardt med 60 korning slipepaden.

Mange UHMWPE leverandører anbefaler ikke det som metode for å planere UHMWPE: 

https://www.emcoplastics.com/assets/pdf/UHMW-Polyethylene/Fabricating%20and%20machining%20Tivar%20UHMW%20PolyHi.pdf

 

Sliping går jo bra hvis en kontrollerer varmen. Det er også en fordel at diamantpadden ikke blir slitt eller slipper korn. (Så en ikke ødelegger sikle eggen)

 

Ser at en vanlig sikkel kan justeres til å ta både mye og lite materiale. Og eggen kan man sette opp selv med litt øvelse.

 

Hvis en vil ha litt ru overflate på sikkel eggen kan en dra over med en carbidfil istedenfor et glatt carbid stål.

 

Anbefaler å øve på sikkelslip og sjekke resultatet på en treplanke istedenfor gullskia :wacko:

Link to comment
Share on other sites

Når jeg presser struktur inn med selvlagde håndtak og swix T401 stålene ser jeg at rillen kommer veldig kort inn å sålen. Tar bare noen få drag med sikkelen å fjerne strukturen. Er vel greit for fin struktur. For 2 mm blir det noen tynne striper (1/10 mm brede?) 2 mm fra hverandre.

Får dere dypere riller med de grove struktur siklene eller skimaterias låste riller?

 

Fant en gammel doktorgrad på måling av struktur og rilling.

https://ntnuopen.ntnu.no/ntnu-xmlui/handle/11250/236372

Ser jo der at dybden på rillen er mye mindre enn bredden mellom rillene. (1 til 100 mellom dypde og bredde) Kapittel 4.

 

Og ser at de breie rillene dytter opp mye materiale. Minsker min redsel for å ødelegge en skarp steinslipstruktur med å sikle/polere.

Ser ut som en kan får opp skarpheten igjen ved å rille flere ganger med faste brede riller?

Link to comment
Share on other sites

Når jeg presser struktur inn med selvlagde håndtak og swix T401 stålene ser jeg at rillen kommer veldig kort inn å sålen. Tar bare noen få drag med sikkelen å fjerne strukturen. Er vel greit for fin struktur. For 2 mm blir det noen tynne striper (1/10 mm brede?) 2 mm fra hverandre.

Får dere dypere riller med de grove struktur siklene eller skimaterias låste riller?

 

Fant en gammel doktorgrad på måling av struktur og rilling.

https://ntnuopen.ntnu.no/ntnu-xmlui/handle/11250/236372

Ser jo der at dybden på rillen er mye mindre enn bredden mellom rillene. (1 til 100 mellom dypde og bredde) Kapittel 4.

 

Og ser at de breie rillene dytter opp mye materiale. Minsker min redsel for å ødelegge en skarp steinslipstruktur med å sikle/polere.

Ser ut som en kan får opp skarpheten igjen ved å rille flere ganger med faste brede riller?

Intressant Torgeirs. Jag tycker att Moldestads doktorsavavhandling är intressant och känner relativt väl till innehållet. Den var i själva verket en viktig referens i den skidrelaterade delen när Nina Lintzen (själv tvåfaldig Nordenskiöldsloppvinnare) försvarade sin doktorsavhandling  2016 (jag var en av hennes handledare): http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1038717&dswid=-2527. Jag, och säkert andra också, är mycket intresserade att få ta del av det du kommer fram till. liten fråga: Har du prövat använda skärarde Riller t.ex. Swix variant, som ger mer bestående struktur.

Link to comment
Share on other sites

Takk for linken Lars-Erik til doktoravhandlingen. Gleder meg til å lese!

 

Skal prøve å sette en rill tilbake i padda og se hvordan den skjærer da.

 

Fant en gammel swix katalog på loftet. Der sto det at en skal kunne skjære 0,2 mm dypt, men Moldestadmålingene er mer 0,02 mm dybde maks. Så kanskje de dybdene jeg får til er greit nok.

Skal jo bare ha en Ra mellom 3 og 15mikrometer. (I følge Moldestad)

Da jeg lette etter Rz og sliping i Norge fant jeg denne fine bloggartikkelen som angir Ra verdier for forskjellige bearbeidingmetoder på metall.  http://www.tsbfengineering.com/jorgen/2017/10/3/overflatefinhet-og-finish

Greit å ha som referanse når en ikke har noen Lab.

Har på følelsen at noen bruker ISO nummeret for å beskrive slipen, men jeg vet ikke. http://www.superski.no/superski/skiverksted/slip/

Det skulle i i så fall gi Ra på 0,4 micro m til 12 micro, Og ruheten følger kvadratet av isoverdien. (nummeret i slipnavnet)

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Dags för ny (sista ?) uppdatering av mina 36 Vasalopp (14 vanliga Vasalopp och 22 Vasalopp som öppna spår) på stålsicklade skidor. 

För oss motionärer är jag övertygad om att föjande gäller:

** Glidvalla behövs inte för träning eller för att kunna genomföra Vasalopp på ett mycket bra sätt. Enkel strukturering t.ex. med stålsickling (utan toppning med fluor eller motsvarande) ger ett mycket bra alternativ (formodligen det bästa för de flesta av oss).

 

Några argument för att jag är så Pers(s)onligen övertygad om detta är följande:

 

A. Forskning, t.ex. i doktorsavhandling av Kuzmin och forskning av Skimateria tillsammans med ledande forskare i Tribologi vid Uppsala universitet, tyder på att det är så.

B. De allra flesta (INTE alla) som själva prövat att åka Vasalopp med denna preparering och redovisat på detta forum menar att det är så.

Anm: Vissa som talar emot verkar vara relaterade direkt till Vallaindustrin eller sportaffärer (typ Figge 35) eller har själv inte åkt Vasalopp med denna preparering och vissa har tom inte prövat överhuvudtaget att stålsickla (typ Valevodin)

C. Mitt Pers(s)onliga "Vasaloppstest" utan glidvalla med oftast överraskande goda resultat i mångas ögon med bästa tid 5.29 (Totalt har jag numera åkt 72 Vasalopp/öppna spår varav hälften med stålsicklade skidor  så jag har även mycket att jämföra med från tiden även jag glidvallade och kämpade på i fluorångorna).

 

Pers(s)onligt "Vasaloppstest": Mina erfarenheter av 14 genomförda Vasalopp och 22 öppna spår på stålsicklade skidor (fyra olika par som jag åkt vardera 8 , 10, 10 resp. 8 gånger på):

Teståkare: Lätt överviktig gubbe (se t.ex. bild och artikel i Vasalöparen från Februari 2016) numera 76 år.

Omfattning: 14 Vasalopp och 22 öppna spår 2006-2020. dvs totalt 36 lopp
Tider: 2006: Öppna spåren: 5.29 och 5.50; Vasalopp: 6.41
2007: Öppet spår söndag: 6.31; Vasalopp 6.31
2008: Öppna spåren: 5.57 och 5.56; Vasalopp: 6.38
Medalj vid två av tillfällena
2009: Öppna spåren: 7.01 och 6.28; Vasalopp: 6.33
2010: Öppna spåren: 6.56 och 7.17; Vasalopp: 6.47
2011: Öppet spår söndag : 6.35; Vasalopp: 6.48
2012: Öppet spår söndag: 6.07; Vasalopp: 6.37
2013: Öppna spåren: 6.43 och 7.10; Vasalopp: 7.53
2014: Öppet spår söndag: 7.16; Vasalopp: 8.57
2015: Öppet spår söndag: 7.54; Vasalopp: 8.43

2016: Öppna spåren: 6.56 och 7.06; Vasalopp: 8.12

2017: Öppna spåren: 7.27 och 8.14; Vasalopp: 8.31

2018: Öppet spår söndag: 8.53

2019: Öppet spår söndag:7.33;  Vasalopp:9.50

2020:Öppet spår söndag:7.57; Vasalopp:10.37


Anm: Jag har nu totalt åkt 46 Vasalopp och 26 öppna spår, totalt 72 lopp (dvs hälften på stålsicklade skidor) så jag påstår att jag har mycket att jämföra med i förhållande till de flesta.

Link to comment
Share on other sites

 

Dags för ny (sista ?) uppdatering av mina 36 Vasalopp (14 vanliga Vasalopp och 22 Vasalopp som öppna spår) på stålsicklade skidor. 

För oss motionärer är jag övertygad om att föjande gäller:

** Glidvalla behövs inte för träning eller för att kunna genomföra Vasalopp på ett mycket bra sätt. Enkel strukturering t.ex. med stålsickling (utan toppning med fluor eller motsvarande) ger ett mycket bra alternativ (formodligen det bästa för de flesta av oss).

 

Några argument för att jag är så Pers(s)onligen övertygad om detta är följande:

 

A. Forskning, t.ex. i doktorsavhandling av Kuzmin och forskning av Skimateria tillsammans med ledande forskare i Tribologi vid Uppsala universitet, tyder på att det är så.

B. De allra flesta (INTE alla) som själva prövat att åka Vasalopp med denna preparering och redovisat på detta forum menar att det är så.

Anm: Vissa som talar emot verkar vara relaterade direkt till Vallaindustrin eller sportaffärer (typ Figge 35) eller har själv inte åkt Vasalopp med denna preparering och vissa har tom inte prövat överhuvudtaget att stålsickla (typ Valevodin)

C. Mitt Pers(s)onliga "Vasaloppstest" utan glidvalla med oftast överraskande goda resultat i mångas ögon med bästa tid 5.29 (Totalt har jag numera åkt 72 Vasalopp/öppna spår varav hälften med stålsicklade skidor  så jag har även mycket att jämföra med från tiden även jag glidvallade och kämpade på i fluorångorna).

 

Pers(s)onligt "Vasaloppstest": Mina erfarenheter av 14 genomförda Vasalopp och 22 öppna spår på stålsicklade skidor (fyra olika par som jag åkt vardera 8 , 10, 10 resp. 8 gånger på):

Teståkare: Lätt överviktig gubbe (se t.ex. bild och artikel i Vasalöparen från Februari 2016) numera 76 år.

 

Omfattning: 14 Vasalopp och 22 öppna spår 2006-2020. dvs totalt 36 lopp

Tider: 2006: Öppna spåren: 5.29 och 5.50; Vasalopp: 6.41

2007: Öppet spår söndag: 6.31; Vasalopp 6.31

2008: Öppna spåren: 5.57 och 5.56; Vasalopp: 6.38

Medalj vid två av tillfällena

2009: Öppna spåren: 7.01 och 6.28; Vasalopp: 6.33

2010: Öppna spåren: 6.56 och 7.17; Vasalopp: 6.47

2011: Öppet spår söndag : 6.35; Vasalopp: 6.48

2012: Öppet spår söndag: 6.07; Vasalopp: 6.37

2013: Öppna spåren: 6.43 och 7.10; Vasalopp: 7.53

2014: Öppet spår söndag: 7.16; Vasalopp: 8.57

2015: Öppet spår söndag: 7.54; Vasalopp: 8.43

2016: Öppna spåren: 6.56 och 7.06; Vasalopp: 8.12

2017: Öppna spåren: 7.27 och 8.14; Vasalopp: 8.31

2018: Öppet spår söndag: 8.53

2019: Öppet spår söndag:7.33;  Vasalopp:9.50

2020:Öppet spår söndag:7.57; Vasalopp:10.37

Anm: Jag har nu totalt åkt 46 Vasalopp och 26 öppna spår, totalt 72 lopp (dvs hälften på stålsicklade skidor) så jag påstår att jag har mycket att jämföra med i förhållande till de flesta.

 

Imponerande jämnhet i Vasaloppet 2006-2012 dvs 6.31-6.48 ! :)

Link to comment
Share on other sites

Imponerande jämnhet i Vasaloppet 2006-2012 dvs 6.31-6.48 ! :)

Tack Volevodin för uppskattande ord. :)  Eljest tror jag Pers(s)onligen att fler är impoonerade av det faktum att jag klarat av att åka öppet spår två dar i rad i så hög ålder och att jag fortfarande klarar att åka dubbelt efter min svåra hjärtinfarkt 2018. Vasaloppsboken som snart kommer ut kommer att betona lite andra sidor av mitt Vasaloppsåkande än att bara fokusera på stålsickling (som ju bara är ett HJÄLPMEDEL att få bra sprutt på skidorna för oss motionärer).

Link to comment
Share on other sites

Tack Volevodin för uppskattande ord. :)  Eljest tror jag Pers(s)onligen att fler är impoonerade av det faktum att jag klarat av att åka öppet spår två dar i rad i så hög ålder och att jag fortfarande klarar att åka dubbelt efter min svåra hjärtinfarkt 2018. Vasaloppsboken som snart kommer ut kommer att betona lite andra sidor av mitt Vasaloppsåkande än att bara fokusera på stålsickling (som ju bara är ett HJÄLPMEDEL att få bra sprutt på skidorna för oss motionärer).

Det har du rätt i att återhämtningen tar längre tid, när man kommer upp i åldern, men även i yngre åldrar presterade jag sämre andra dagen. Har dock tävlat någon gång en vecka efter vasaloppet och verkligen fått "superkompensation" speciellt om det inte gått så bra i VL som jag önskat. Har åkt Skejtvasan 3 mil på fredagen och sen Vasaloppet på söndagen och det har fungerat utmärkt, men 9 mil två dagar i rad hade jag inte klarat av. 2011 åkte jag MWC 3 mil i den tuffa Lugnet-terrängen och var anmäld till ÖS på söndagen. Jag var dock så sliten på lördagen att jag sköt upp ÖS en dag till måndagen. Om man varit lite yngre och fräschare kroppen kunde man haft följande upplägg 2022; ÖS måndag skejt, Halvvasen onsdag, Nattvasan singel 3 mil fredag och avsluta med Jubileumsvasan söndag. Det finns en hake i detta upplägg och det är Nattvasan, då det blir för lite vila fredag natt, så det loppet fick man välja bort.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Det har du rätt i att återhämtningen tar längre tid, när man kommer upp i åldern, men även i yngre åldrar presterade jag sämre andra dagen. Har dock tävlat någon gång en vecka efter vasaloppet och verkligen fått "superkompensation" speciellt om det inte gått så bra i VL som jag önskat. Har åkt Skejtvasan 3 mil på fredagen och sen Vasaloppet på söndagen och det har fungerat utmärkt, men 9 mil två dagar i rad hade jag inte klarat av. 2011 åkte jag MWC 3 mil i den tuffa Lugnet-terrängen och var anmäld till ÖS på söndagen. Jag var dock så sliten på lördagen att jag sköt upp ÖS en dag till måndagen. Om man varit lite yngre och fräschare kroppen kunde man haft följande upplägg 2022; ÖS måndag skejt, Halvvasen onsdag, Nattvasan singel 3 mil fredag och avsluta med Jubileumsvasan söndag. Det finns en hake i detta upplägg och det är Nattvasan, då det blir för lite vila fredag natt, så det loppet fick man välja bort.

Kära Veteranbroder.JAG tycker inte någon av de situationer du nämner ligger speciell nära den situation du är i när du som MOTIONÄR (gammal gubbe med lång åktid) befinner dig i när du åker öppet spår två dar I RAD.  Schemat för mig är grovt (jag bor i Mora): Dag 1. Purrning 3.00. Buss mot starten 4.30. Start 7.00-7.10. I mål numera vid 3-4 tiden . Går hem, duschar sover och dricker. Rejäl middag först vid sex-sju tiden.Tyvärr klarar jag bara av att äta på riktigt en gång på denna korta tid men försöker trycka in lite extra (mest kanelbuller) innan det är sovdags. Mellan 8-10 på kvällen fixar jag utrustningen för dag 2.Att det går så pass fort beror ju att glidet fixar jag bara genom att ta bort smutsen med vallaveck och borsta (jag får ju då lika bra glid dag 2 eftersom jag stålsicklar) och behöver bara fixa fäste för dag 2. Försök till sömn vid 10-11 tiden på kvällen. Dag 2 Purrning kl 3.oo etc. iIte konstigt att man känner sig helt urladdad i starten och uppför första backen går det supersegt så jag får tala lite med mig själv: nu är du bara lite lat Lars-Erik, ta en kanelbulle och ta det extra lungt uppför backen och det kommer att gå mycket lättare på myrarna. Och faktiskt det stämmer. Jag är övertygad om att (som du beskriver) jag fick vila ett helt dygn extra mellan loppen skulle energitillgång och återhämtning vara helt annorlunda. Vad tror du/ni ?

Link to comment
Share on other sites

Kära Veteranbroder.JAG tycker inte någon av de situationer du nämner ligger speciell nära den situation du är i när du som MOTIONÄR (gammal gubbe med lång åktid) befinner dig i när du åker öppet spår två dar I RAD.  Schemat för mig är grovt (jag bor i Mora): Dag 1. Purrning 3.00. Buss mot starten 4.30. Start 7.00-7.10. I mål numera vid 3-4 tiden . Går hem, duschar sover och dricker. Rejäl middag först vid sex-sju tiden.Tyvärr klarar jag bara av att äta på riktigt en gång på denna korta tid men försöker trycka in lite extra (mest kanelbuller) innan det är sovdags. Mellan 8-10 på kvällen fixar jag utrustningen för dag 2.Att det går så pass fort beror ju att glidet fixar jag bara genom att ta bort smutsen med vallaveck och borsta (jag får ju då lika bra glid dag 2 eftersom jag stålsicklar) och behöver bara fixa fäste för dag 2. Försök till sömn vid 10-11 tiden på kvällen. Dag 2 Purrning kl 3.oo etc. iIte konstigt att man känner sig helt urladdad i starten och uppför första backen går det supersegt så jag får tala lite med mig själv: nu är du bara lite lat Lars-Erik, ta en kanelbulle och ta det extra lungt uppför backen och det kommer att gå mycket lättare på myrarna. Och faktiskt det stämmer. Jag är övertygad om att (som du beskriver) jag fick vila ett helt dygn extra mellan loppen skulle energitillgång och återhämtning vara helt annorlunda. Vad tror du/ni ?

Synd att inte superkvinnan från Skåne Carina Hammarstrand är registrerad på Skidforum, hon om någon borde veta hur man gör för att åka ALLA lopp under vasaloppesveckan totalt 41 mil (enl artikel i Kvällsposten) Kanske skulle be Maria Snö att få med henne här på forumet.

Link to comment
Share on other sites

Synd att inte superkvinnan från Skåne Carina Hammarstrand är registrerad på Skidforum, hon om någon borde veta hur man gör för att åka ALLA lopp under vasaloppesveckan totalt 41 mil (enl artikel i Kvällsposten) Kanske skulle be Maria Snö att få med henne här på forumet.

Håller med dig. Carina är superimponerande. Jag är vän med henne och då blir man ändå mer imponerad. T.ex vet jag att hon har diagnostiserad artros och håller nu föredrag om artros/kondition. Detta gör hennes prestation extra imponerande men även för henne är just det här att åka 90 km två dar I RAD den tuffaste delen av de 41 milen. Jag kan absolut inte jämföra mig med henne och skillnaden kommer att öka eftersom hon är 58 år och jag 77 år. Återstår dock att se om hon klarar av att åka båda öppna spåren om 15 år när hon är 73 år och om hon klarar av att åka på min bästa tid.

Link to comment
Share on other sites

Håller med dig. Carina är superimponerande. Jag är vän med henne och då blir man ändå mer imponerad. T.ex vet jag att hon har diagnostiserad artros och håller nu föredrag om artros/kondition. Detta gör hennes prestation extra imponerande men även för henne är just det här att åka 90 km två dar I RAD den tuffaste delen av de 41 milen. Jag kan absolut inte jämföra mig med henne och skillnaden kommer att öka eftersom hon är 58 år och jag 77 år. Återstår dock att se om hon klarar av att åka båda öppna spåren om 15 år när hon är 73 år och om hon klarar av att åka på min bästa tid.

Just det där med artros är intressant. Jag har problem med ett knä till och från och pratade med en ortoped, som visste att jag tränat regelbundet i över 50 år. Han sa att jag skulle fortsätta att träna även om det gör lite ont, det är värre att sluta med rörelser, ty då "rostar" leden ihop fortare. Jag återupptog min "medicinering" omega 3+ nypontabletter efter ett halvårs uppehåll och så småningom blev knäet något bättre, bytte till skor med mindre tådrop samt uteslöt all asfaltslöpning. Klarar skoglöpning 5 km x 2, cykel, inlines med stavar, skidor klassiskt o skejt, men inte rullskidåkning pga en dålig fot, men jag får ändå vara nöjd med  tanke på min ålder.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Kära Veterankollegan Volevodin och andra. Jag har just sett att  superdamen Carina du framhållit tillhör de 90 personer (se nummer 28)som valdes ut att beskrivas i nya boken: Henrik Lenngren. VASALOPPET 90 kvinnor &män i fäders spår, LB förlaget, 2021, som kommer ut i dagarna. Och som ni sett här på skidforum blev även jag utvald bland annat  på tips från er (Vasa och skogsvakt tror jag det var ). Tusen tack. En stor ära även för mig att få vara med för att beskriva någon (som författaren tycker) viktig aspekt på Vasaloppet. Att EN gång i sitt liv nämnas och beskrivas tillsammans med Mora Nisse Karlsson, Sven Åke Lundbäck (han med backen), Anders Blomquist, Anders Aukland, Staffan Larsson, Nina Lintzen, Erik Wickström, Stephen Wilson, etc känns stort, mycket stort för en gubbe som mig. Och att författaren valt att beskriva mig först i boken har jag ingen förklaring till.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Volevodin skrev så här om Carina:"Synd att inte superkvinnan från Skåne Carina Hammarstrand är registrerad på Skidforum, hon om någon borde veta hur man gör för att åka ALLA lopp under vasaloppesveckan totalt 41 mil (enl artikel i Kvällsposten) Kanske skulle be Maria Snö att få med henne här på forumet.". Det är bara att hålla med. Jag är ändå mer övertygad om detta efter att jag fick förmånen att vara på intervju tillsammans med henne (och även en annan av mina favoriter=Erik Wickström). Observera speciellt det jag säger om henne på Henriks fråga:

Link to comment
Share on other sites

Volevodin skrev så här om Carina:"Synd att inte superkvinnan från Skåne Carina Hammarstrand är registrerad på Skidforum, hon om någon borde veta hur man gör för att åka ALLA lopp under vasaloppesveckan totalt 41 mil (enl artikel i Kvällsposten) Kanske skulle be Maria Snö att få med henne här på forumet.". Det är bara att hålla med. Jag är ändå mer övertygad om detta efter att jag fick förmånen att vara på intervju tillsammans med henne (och även en annan av mina favoriter=Erik Wickström). Observera speciellt det jag säger om henne på Henriks fråga:

https://www.youtube.com/watch?v=bwHcEFK9W5g&list=PLofrq5u9zX1N7qA8HhP5GbXFnI5jbjp_Y

Mycket trevlig intervju med tre mycket kompetenta vasaloppsåkare var och en på sin nivå. :)Jag kan förstå att det inte var lätt att komma med bland de 90 utvalda med tanke på vilken nivå dessa tre har satt med kärleken till vasaloppet som främsta merit. Att som Erik Wickström komma topp hundra med tre små barn är också imponerande och stärker devisen "Bakom varje framgångsrik man står en kvinna" :rolleyes: 

Link to comment
Share on other sites

Mycket trevlig intervju med tre mycket kompetenta vasaloppsåkare var och en på sin nivå. :)Jag kan förstå att det inte var lätt att komma med bland de 90 utvalda med tanke på vilken nivå dessa tre har satt med kärleken till vasaloppet som främsta merit. Att som Erik Wickström komma topp hundra med tre små barn är också imponerande och stärker devisen "Bakom varje framgångsrik man står en kvinna" :rolleyes:

 

Bakom Erik Wikström står tre barn menar du?

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Mycket trevlig intervju med tre mycket kompetenta vasaloppsåkare var och en på sin nivå. :)Jag kan förstå att det inte var lätt att komma med bland de 90 utvalda med tanke på vilken nivå dessa tre har satt med kärleken till vasaloppet som främsta merit. Att som Erik Wickström komma topp hundra med tre små barn är också imponerande och stärker devisen "Bakom varje framgångsrik man står en kvinna" :rolleyes:

Tack Volevodin för uppskattande ord. Jag har fått mycket positiv respons på intervjun 

 du refererar till. Och observera speciellt att när jag fick möjlighet att välja MIN favorit bland de 90 utvalda så valde jag just DIN "superkvinna" (det var ju hon, jag och Erik Wikström som valdes ut för intervju). Hon klarar ju att åka ALLA lopp i Vasaloppsveckan och det trots att hon är motionär och har relativs allvarliga artrosproblem. Hon har ju nu åkt mer än 150 lopp och närmar sig med stormsteg även mina 73 fulllängdslopp.
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...