Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

tre Vasalopp på samma sicklade skidor


Lars-Erik

Recommended Posts

L-E; Att du ids tugga om samma sak gång efter annan, till vad nytta ?.

 

Repetition är kunskapens moder sägs det ju...;) Alla här vet ju tex att L-E åkt 1016 Vasalopp varav 987 på stålsicklade skidor som är ett UTMÄRKT alternativ för motionärer;) Plansickling däremot är nog bara för tävlingsåkare;)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 4.6k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Skitester har en mye bedre kunnskap og praktisk erfaring enn meg.

 

Angående å nøye seg med sikling så tenker jeg at jo ferre watt en greier å produsere for fremdrift, jo bedre glid trenger en for å holde teknikken oppe.

Synes ikke det er slik at dess ferre watt en produserer jo fler watt en kaste bort på gliden

Link to comment
Share on other sites

Jag funderar på att sätta batterier och värmeslingor på mina kallföreskidor för bättre glid. Det är det nya svarta för skidprepp!

Faktiskt en intressant tanke jag själv funderat en hel del på. Det glider ju dåligt när det är kallt (kärvt före) vilket beror på att det då är svårare att få den tunna vattenfilm det glider på. Den kalla snön kan vi inte göra något åt men de kalla skidorna skulle vi givetvis kunna mekaniskt värma på något vis t.ex som oxberg föreslår. Kanske det redan är känt i landslagskretsar men om inte tror jag det är värt att pröva. Jag har tom föreslagit det för den skidglidsforskare jag känner.och hon verkade positiv men jag vet inte om det realiserats (eller om något görs i hemlighet)

Link to comment
Share on other sites

Faktiskt en intressant tanke jag själv funderat en hel del på. Det glider ju dåligt när det är kallt (kärvt före) vilket beror på att det då är svårare att få den tunna vattenfilm det glider på. Den kalla snön kan vi inte göra något åt men de kalla skidorna skulle vi givetvis kunna mekaniskt värma på något vis t.ex som oxberg föreslår. Kanske det redan är känt i landslagskretsar men om inte tror jag det är värt att pröva. Jag har tom föreslagit det för den skidglidsforskare jag känner.och hon verkade positiv men jag vet inte om det realiserats (eller om något görs i hemlighet)

 

Mange som har tenkt på dette, men det er ikke lov med noen form for elektrisk innretning på skiene i konkurranse. I sprintrenn har det vært forsøkt å holde skiene varme til rett før start, men tester har vist at i sprengkulde tar det kun 1 min før effekten er borte. 

Link to comment
Share on other sites

Mange som har tenkt på dette, men det er ikke lov med noen form for elektrisk innretning på skiene i konkurranse. I sprintrenn har det vært forsøkt å holde skiene varme til rett før start, men tester har vist at i sprengkulde tar det kun 1 min før effekten er borte. 

Tack skitester, Jag förstod givetvis att jag inte är den enda som tänkt på detta. Och att man inte får ha någon elektrisk anordning förstår jag också. Men det finns kanske andra möjligheter,t.ex att man i en del av skidans kärna hittar ett material som bättre kan  behålla värme (t.ex. 30-40 grader i start) och sedan sakta släppa ut den.

Link to comment
Share on other sites

Tack skitester, Jag förstod givetvis att jag inte är den enda som tänkt på detta. Och att man inte får ha någon elektrisk anordning förstår jag också. Men det finns kanske andra möjligheter,t.ex att man i en del av skidans kärna hittar ett material som bättre kan  behålla värme (t.ex. 30-40 grader i start) och sedan sakta släppa ut den.

Bea ide LE! Vi stoppar in en pizzasten i sprintskidorna så kan vi åka åttor runt Kläbo. Undrar om det finns nåt lätt material med samma värmehållningskapacitet.

Link to comment
Share on other sites

Skitester har en mye bedre kunnskap og praktisk erfaring enn meg.

 

Angående å nøye seg med sikling så tenker jeg at jo ferre watt en greier å produsere for fremdrift, jo bedre glid trenger en for å holde teknikken oppe.

Synes ikke det er slik at dess ferre watt en produserer jo fler watt en kaste bort på gliden

"Skitester har en mye bedre kunnskap og praktisk erfaring enn meg." Hur är du säker på det ? Känner du honom/henne ? Argumenterar inte även han för att plansicklade skidor utan struktur glider lika bra som väl strukturerade skidor, Det gör de inte,

"Angående å nøye seg med sikling så tenker jeg at jo ferre watt en greier å produsere for fremdrift, jo bedre glid trenger en for å holde teknikken oppe.

Synes ikke det er slik at dess ferre watt en produserer jo fler watt en kaste bort på gliden" Även du verkar inte skilja på termerna sikling, plansikling och stålsickling (som ger struktur jämförbar med den du får vid stenslipning) Jag håller med dig om att vi vill ha så bra och säkert glid som möjligt för att inte öda på krafterna i onödan. Det är just därför jag argumenterar för att stålsickling är ett ovanligt säkert och tryggt ALTERNATIV speciellt för oss motionärer.  Och med tanke på den forskning som redovisats, det stora intresset för denna tråd och att så många som numera anammat budskapet så tror jag många (inte alla) förstått att det ligger mycket i vad LE säger och erfarit.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag gillar termen planhyvling bättre.

OK. Men då är det väl risk att Artur igen protesterar och noggrannt noterar alla datum denna term används,  Även om Artrur inte direkt aspirerar på att bli ordförande i min fanclub så kanske vi skall vara lite försiktiga, eller ?

Link to comment
Share on other sites

OK. Men då är det väl risk att Artur igen protesterar och noggrannt noterar alla datum denna term används,  Även om Artrur inte direkt aspirerar på att bli ordförande i min fanclub så kanske vi skall vara lite försiktiga, eller ?

Vad är egentligen skillnaden mellan att sickla och hyvla? Jag gissar att det är attackvinkeln på eggen. Herren ger och herren tar. Förhandling handlar om att runda hörn och ibland knyta näven.

Link to comment
Share on other sites

Vad är egentligen skillnaden mellan att sickla och hyvla? Jag gissar att det är attackvinkeln på eggen. Herren ger och herren tar. Förhandling handlar om att runda hörn och ibland knyta näven.

I trebearbeiding språket brukes vel høvling til en grovere prosess en sikling. For å lage en plan flate. Sikling er den siste finishen.

Så sliper en sikkelen med en metallstang dersom en ønsker en plan finish og en fil dersom en ønsker en litt mer strukturert finish etter å ha siklet.

I skisammenheng ser ut som en høvler ut skisåler fra den sintrede uhmwpe massen.

Deretter slipes de og til siste struktureres skisålen.

 

Siklingen utfører ofte to operasjoner i ett. Både planeringen til høvelen eller slipesteinen og struktureringen til en filslipt sikkel eller slipestein som har fått et mønster fra en diamant.

 

Men, jeg savner målinger for grovheten på strukturen fra siklinger. Har sett fra vitenskapelige artikler om sliping med slipepapir på tre at RA kan variere mye i en produksjonslinje selv om tre og slipepapir er likt. Så jeg lurer jo på om siklerne greier å være konsistente med strukturen sin.

Link to comment
Share on other sites

https://www.isosport.com/itrfile/_1_/1e459ac3dceb58a73a60199b921ef03c/NHS_Flyer.pdf

viser toleransene for en skisåleprodusent.

Kald 1,5 til 2,5 micrometer

Medium 2 til 3 micrometer

Varm 4 til 5 micrometer.

 

Så særlig varm har veldig liten varians i forhold til middel verdi. Greier en vanlig skiløper dette uten veldig mye sikle trening og kontrollmåling.

 

Og så ser en også fra reklame matrialet at selv de som sikler går på uhmwpe og carbonpulver + parafinvoks og fluor. 

Link to comment
Share on other sites

  • 6 months later...

På mitt allra första inlägg (=MITT ALLRA FÖRSTA INLÄGG PÅ SKIDFORUM) skrev jag bland annat följande: "Jag heter Lars Erik Persson och är en 61 årig Vasaloppsveteran (numera har jag åkt 33 Vasalopp och 6 öppna spår). I år åkte jag båda öppna spåren på tiderna 5.29 och 5.50. Själva Vasaloppet åkte jag på 6.41 vilket faktiskt räckte till att få medalj. Detta är de absolut bästa resultat jag gjort de senaste tio åren. OCH jag åkte alla tre loppen på samma skidor som hade sicklats till mig av Kuzmin själv..... Jag rörde INTE glidytorna, jag bara lade på ny fästvalla för dagens före.

Min egen teori är att detta kan vara ett mycket vasst alternativ speciellt på Vasaloppet. Om ni går in och tittar på min profil så ser ni att jag avancerat c:a 400 placeringar från Evertsberg och jag upplevde själv att jag hade skidor med väl så bra glid som alla andra."

 

Jag kunde DÅ inte ana att detta budskap skulle skapa sådant intresse, t.ex tom idag 4498 kommentarer och 1643587 visningar. OTROLIGT. Och absolut mest på detta forum.

 

Jag har ju efter ytterligare 17 år börjat fatta bättre att det kan vara så. Jag har ju numera åkt totalt ytterligare 16 Vasalopp och 24 Öppna spår på mina stålsicklade skidor och upplever subjektivt ungefär detsamma som jag gjorde första gången. Och det kan ju delvis bero på att jag numera håller till mycket långt bak i fältet där åkare nog även är sämre på att preparera skidorna. Jag är ju numera 78 år så det är väl oklart hur många fler Vasalopp jag klarar av att åka. Totalt har jag numera åkt 75 fulllängdslopp: 48 Vasalopp och 27 öppna spår, så majoriteten av dem har jag ju faktiskt genomfört på rent stålsicklade skidor(ibland kombinerat med rillning) men helt utan glidvalla.

 

Jag är anmäld även i år till Vasalopp och öppna spåren så om jag klarar minst ett av loppen  kommer jag med i den unika Veterankretsen "femtioloppare" dvs de som klarat minst ett öppet spår/Vasalopop i 50 år. Det finns c:a 50 i denna "klubb" (varav kanske 20-25 nu levande). 

 

Jag tycker mig även numera bättre förstå (både praktiskt och vetenskapligt) att jag fått detta resultat som först var så överraskande för mig. Så överraskande att jag nästan inte kunde sova på nätterna eftersom jag alltid trott på glidvallans avgörande betydelse. Det är så att STRUKTURERING är det mest avgörande för bra skidor med rätt spann. Och strukturering uppnår du t.ex genom stålsickling, stenslipning och rillning och givetvis kombinationer av dessa. Men du måste kombinära med NOGGRANN BORSTNING så att det yttersata lagret av din struktur även är slät. Det sistnämnda uppnås ju automatiskt av de som kombinerar med att glidvalla eftersom du ju då skall borsta ordentligt, faktiskt så ordentligt att du inte längre ser någon valla lämna skidan så att du även då åker huvudsakligen på en mycket slät bra struktur. Dock är det också klart för alla, inklusive mig, att högfluor på optimal struktur ger bättre glid åtminstone viss sträcka. Men det är mindre uppenbart för mig om detta ger någon större fördel i de speciella förhållanden som gäller i Vasaloppsspåret för oss motionärer, speciellt vi långt bak i fältet (t.ex när vi köar i backen eller i trängseln på myrarna därefter...)

 

Jag vill tacka er alla äkta skidforumvänner för all positiv respons och energi ni givit mig genom åren, både genom inlägg och privata samtal. Det har verkligen hjälpt mig att stå på mig i mitt minst sagt enkla budskap jag osjälviskt framfört trots mycket hård kritik speciellt från vallaindistrin och sporthandlare speciellt i början.

Link to comment
Share on other sites

Heja Lars-Erik, hoppas att du blir en "femtioloppare"!

 

Jag tycker att du sammanfattar denna monstertråd på ett bra sätt. Själv har jag stålsicklat sedan 2007 och gör det fortfarande. I flera år testade jag att åka lopp helt utan glidvalla. Jag tyckte att det gick bra när det var kallt och torrt, men sämre när det var varmt och fuktigt. Nu för tiden lägger jag ett lager högfluor på mina stålsicklade belag inför lopp, och ibland ett lager pulver också. Med det brukar jag ha klart konkurrenskraftiga skidor bland de som jag åker med (ungefär led 3 på VL). 

Link to comment
Share on other sites

Heja Lars-Erik, hoppas att du blir en "femtioloppare"!

 

Jag tycker att du sammanfattar denna monstertråd på ett bra sätt. Själv har jag stålsicklat sedan 2007 och gör det fortfarande. I flera år testade jag att åka lopp helt utan glidvalla. Jag tyckte att det gick bra när det var kallt och torrt, men sämre när det var varmt och fuktigt. Nu för tiden lägger jag ett lager högfluor på mina stålsicklade belag inför lopp, och ibland ett lager pulver också. Med det brukar jag ha klart konkurrenskraftiga skidor bland de som jag åker med (ungefär led 3 på VL). 

Tusen tack Pask för dessa uppskattande ord. Egentligen har jag samma erfarenhet men jag har istället vid varmare fören kombinerat med att Rilla med 2 mm rak riller. Jag tycker subjektivt att detta varit en mycket bra lösning för mig.

 

Till Volevodin: Jag tackar även dig för lyckönskningar att jag skall klara av att bli "femtioloppare" i år . Men som du vet "fuskar" jag dock lite i sammanhanget; Jag åker ju på mina stålsicklade skidor och glider därmed bättre än de flesta omkring mig :rolleyes: Jag hoppas dessutom snart få ta emot dig vid målgången i Mora som nybliven  "30-loppare" . Blommor och present utlovas.

Link to comment
Share on other sites

https://www.isosport.com/itrfile/_1_/1e459ac3dceb58a73a60199b921ef03c/NHS_Flyer.pdf

viser toleransene for en skisåleprodusent.

Kald 1,5 til 2,5 micrometer

Medium 2 til 3 micrometer

Varm 4 til 5 micrometer.

 

Så særlig varm har veldig liten varians i forhold til middel verdi. Greier en vanlig skiløper dette uten veldig mye sikle trening og kontrollmåling.

 

Og så ser en også fra reklame matrialet at selv de som sikler går på uhmwpe og carbonpulver + parafinvoks og fluor. 

"Greier en vanlig skiløper dette uten veldig mye sikle trening og kontrollmåling." Förvillande kommentar. Vi vanliga motionärer funderar inte på att göra några sådana mätningar, vi  drar ju bara några drag med en sickel för dagens före (t.ex +, - eller universal). Lätt som en plätt, och effektivt, vilket jag själv kan intyga efter mina 40 genomförda Vasalopp på stålsicklade skidor. 

"Og så ser en også fra reklame matrialet at selv de som sikler går på uhmwpe og carbonpulver + parafinvoks og fluor. " Också förvillande att du uttrycker detta välkända faktum som att alla som sicklar även glidvallar, Det är inte så t.ex. har jag, precis som många andra vasalöpare jag känner,  genomfört mina senaste 40 Vasalopp utan tillstymmelse till glidvalla. Glidvalla behövs helt enkelt inte för oss motionärer. Och givetvis fungerar detta också;när du enligt instruktionen borstat så mycket

 

Min fråga till dig Torgeirs:  Har du själv försökt att åka ett Vasalopp på stålsicklade skidor ? Jag frågar eftersom den som gjort mest inlägg på denna tråd (med just detta tema) kommit med alla möjliga och omöjliga argument mot stålsickling (inte bara för Vasaloppsåkning) själv inte prövat att stålsickla än mindre åkt ett enda Vasalopp på stålsicklade skidor,

Link to comment
Share on other sites

tyvärr har jag ramlat och slagit underarmen och röngen visar att jag har två sprickor där och uttänjt ledband. Och standard är ju då att man då gipsar men i samråd med läkarna gör jag/vi inte så eftersom jag fortfarande är fokuserad på att i första hand genomföra öppet spår på något vis och därmed bli "femtioloppare", Största risken enligt läkarna är att ytterligare fall kan göra att armen går ut led och det gör tytdligen mycket ont. Så kära skidforumbröder och systrar: Har någon av er tips på hur jag kan stodja armbågen så gott det går för att minska denna risk ?

Link to comment
Share on other sites

tyvärr har jag ramlat och slagit underarmen och röngen visar att jag har två sprickor där och uttänjt ledband. Och standard är ju då att man då gipsar men i samråd med läkarna gör jag/vi inte så eftersom jag fortfarande är fokuserad på att i första hand genomföra öppet spår på något vis och därmed bli "femtioloppare", Största risken enligt läkarna är att ytterligare fall kan göra att armen går ut led och det gör tytdligen mycket ont. Så kära skidforumbröder och systrar: Har någon av er tips på hur jag kan stodja armbågen så gott det går för att minska denna risk ?

Tråkigt att läsa detta.. 

Tror jag har diskuterat med dej tidigare.. kanske var det i Mora förra året (?).. att ÖS måndag i fri stil borde vara säkraste kortet för veteraner som inte vill bryta sviten av genomförda 90k-lopp trots eventuella fysiska utmaningar. 

 

I skejt väljer man precis hur mycket eller lite man vill belasta armarna. 

Även i diagonal har man möjlighet att ta sig framåt med minimalt eller inget armarbete. Finns också de som genomfört hela 90k utan stavar utan att vara elitåkare. Men det är ineffektivt och man är begränsad till bara 2 växlar: sax och diagonal.

 

I fri stil är det fortfarande tillåtet att gå-saxa om så behövs. Men man behöver också kunna ta sej fram hyfsat lätt på de lättåkta sträckorna för att inte tappa för mycket tid och energi. Det blir jobbigt i ett klassiskt lopp om man inte kan staka. Men att benskejta eller köra vxl 4 med minimal armbelastning är mycket energieffektivt sätt att ta sej fram på de lättåkta partierna (som ju är den dominerande typen av terräng denna sträcka)

 

Jag genomförde VÅ 90 skejt 2021 med bara enstaka vecka skejtträning innan. Detta trots nackdelen att vara betydligt mindre rutinerad än du. Så du klarar det.

 

Tror att du behöver nåt som fixerar armbågen lätt böjd. Kanske 160 grader vinkel ungefär. Men denna vinkel kan du hålla stavarna som balanspinnar och träna på att benskejta. Greppa stavarna på mitten. Jag gjorde denna övning mycket när jag skulle lära mej att åka skejtrullskidor.

 

Ytterligare fördel med fri stil är att skejtskidor utan fäste är lättare att manövrera i nedförsbackar.

 

 

Link to comment
Share on other sites

tyvärr har jag ramlat och slagit underarmen och röngen visar att jag har två sprickor där och uttänjt ledband. Och standard är ju då att man då gipsar men i samråd med läkarna gör jag/vi inte så eftersom jag fortfarande är fokuserad på att i första hand genomföra öppet spår på något vis och därmed bli "femtioloppare", Största risken enligt läkarna är att ytterligare fall kan göra att armen går ut led och det gör tytdligen mycket ont. Så kära skidforumbröder och systrar: Har någon av er tips på hur jag kan stodja armbågen så gott det går för att minska denna risk ?

Det var ju trist att något sånt händer inför VL. Ta och googla ”armbågsstöd”, du hittar säkert något som passar dig.

Link to comment
Share on other sites

tyvärr har jag ramlat och slagit underarmen och röngen visar att jag har två sprickor där och uttänjt ledband. Och standard är ju då att man då gipsar men i samråd med läkarna gör jag/vi inte så eftersom jag fortfarande är fokuserad på att i första hand genomföra öppet spår på något vis och därmed bli "femtioloppare", Största risken enligt läkarna är att ytterligare fall kan göra att armen går ut led och det gör tytdligen mycket ont. Så kära skidforumbröder och systrar: Har någon av er tips på hur jag kan stodja armbågen så gott det går för att minska denna risk ?

Jag tror mer på ett armbågsstöd eller tejpning för att minska belastningen framför allt på det uttänjda ledbandet. Skejt tror jag inte på, då det är svårt med ett avslappnad armarbete om man inte är van skejtare tex fick jag ont i handleden i första skejtloppet i ÖS, inget de tre övriga, så jag var mer skejttränad.

Jag är inte så säker på att du skall välja ÖS, du får ytterligare dagar att rehabilitera armen om du väntar till Vasaloppet söndag, men framför allt att det skulle vara mer högtidligt att åka i mål som 50-loppare i det "riktiga vasaloppet".

Det som kan bli lite knivigt är hur mycket du får belasta armen på träningen för att inte förvärra skadan, det blir en balansgång.

Link to comment
Share on other sites

Problem är till för att lösas, men det vet du förstås redan. :)  Lycka till med att optimera hur den nöten skall knäckas!

En spontan tanke är att det kan ju vara väldigt olika fören olika dagar, så är du anmäld både till Öppet spår och till Vasaloppet söndagen efter så kan du ju även kolla prognoser och spårrapporter och göra sent beslut om det känns säkrare för armen att avstå ett av loppen och satsa på något av de andra. Sen är det ju även en delikat fråga vilket som är "säkraste föret" om det går att välja.  Hårda isiga spår går ju snababre och lättare att klara reptider även med mycket diagonalande, men även större risk att få felskär och landa hårt i utförsbacke.  En decimeter nysnö ger lägre ju fart utför, och känner du att du är på väg att tappa balansen kanske du hinner fatta medvetet beslut att bara sätta dig ner på ett sätt som inte belastar den onda armen.

Eller vid snabbt före utnyttja snabba spår på flacka lättåkta partier, men helgardera, ta av skidorna och gå nedför de backar som ser mer farliga ut? Kanske offra en 10-15 minuter där.  Men är det isigt även utanför spåren så är ju problemet då att det är jättehalkigt att gåp med skidpjäxor.

Link to comment
Share on other sites

Problem är till för att lösas, men det vet du förstås redan. :)  Lycka till med att optimera hur den nöten skall knäckas!

 

En spontan tanke är att det kan ju vara väldigt olika fören olika dagar, så är du anmäld både till Öppet spår och till Vasaloppet söndagen efter så kan du ju även kolla prognoser och spårrapporter och göra sent beslut om det känns säkrare för armen att avstå ett av loppen och satsa på något av de andra. Sen är det ju även en delikat fråga vilket som är "säkraste föret" om det går att välja.  Hårda isiga spår går ju snababre och lättare att klara reptider även med mycket diagonalande, men även större risk att få felskär och landa hårt i utförsbacke.  En decimeter nysnö ger lägre ju fart utför, och känner du att du är på väg att tappa balansen kanske du hinner fatta medvetet beslut att bara sätta dig ner på ett sätt som inte belastar den onda armen.

 

Eller vid snabbt före utnyttja snabba spår på flacka lättåkta partier, men helgardera, ta av skidorna och gå nedför de backar som ser mer farliga ut? Kanske offra en 10-15 minuter där.  Men är det isigt även utanför spåren så är ju problemet då att det är jättehalkigt att gåp med skidpjäxor.

Tusen tack Niklas för dessa kloka och välmenande råd. Jag kommer absolut att överväga att gå utför på något ställe t.ex. tvära backen just före vägövergången efter Evertsberg om det är is och snabbföre. Åker gör jag nog oberoende av läge (utom om jag blir allvarligt sjuk förståss). Jag kan ju i värsta fall åka med en arm och tre ben (de vanliga två diagonalbenen +pannbenet som nog behövs i alla fall :rolleyes: )

Jag tackar även alla er andra för alla goda råd och tips. Om ni håller till i de bakre regionerna får ni  väl spana efter röd nummerlapp Veteran nr 392 med även 103 lapp fastnålad på nummerlappen (vet ni varför ?). Jag behöver nog alla glada tillrop jag kan få denna gång.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...