Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Tillåtet att ta ut avgift för skidspår!!!


RIS__Toni

Recommended Posts

  • Replies 58
  • Created
  • Last Reply

Det mest intressanta i domen är att Kammarrätten kör över Naturvårdsverkets tolkning av Allemansrättens innebörd ifråga om skidspår.

 

Kammarrätten konstaterar att Allemansrätten ger rätt att vistas (och åka skidor) i skog och mark. Men samtidigt så konstaterar man att åka i ett preparerat skidspår, ÄVEN om det ligger inom ett naturreservat, är något som kommunen har rätt att ta betalt för. Man konstaterar att avgiften för att åka i ett skidspår är INTE en avgift för att få tillträde till marken, att den som så vill kan fritt korsa skidspåren, gå bredvid eller t o m åka skidor bredvid!

 

Nej istället avser avgiften närmast en tjänst: nämligen den av preparering av åkbara skidspår. Denna tjänst TILLFÖR snarast en FÖRBÄTTRAD tillgänglighet till området som går UTÖVER den allmänna rätt till tillgänglighet som följer av Allemansrätten. För denna tjänst har kommunen rätt att ta betalt. Denna tjänst kan jämföras t ex med forsränning och liknande som sker på Allemansrättslig mark och som också är tillåtet att ta betalt för.

 

Avgörande är alltså att den allmänna rätt till tillgänglighet som följer av Allemansrätten inte på något sätt förhindras eller försvåras av ett 50cm brett skidspår.

 

Vidare förs en kortare diskussion om vad som utgör en "anläggning" eftersom Naturvårdsverket hävdat att det krävs att något definieras som "anläggning" för att man ska kunna ta ut avgift. Men Kammarrätten underkänner alltså detta resonemang. Istället säger man att det inte bara kan handla om hur mycket pengar man investerat eftersom t ex en kalkning av en sjö kan kosta massvis med pengar utan att det för den skulle blir en "anläggning". Istället så citerar Kammarrätten förarbetena till regeringsformen avseende egendomsskydd. Där står ju då t ex att syftet med Allemansrätten INTE är att ge en UTVIDGAD rätt utöver den sedvana som finns.

 

Med detta citat synes Kammarrätten mena att kravet på att enligt Allemansrätten få åka gratis i ett preparerat skidspår är ett krav på just en sådan UTVIDGAD rätt utöver den sedvana som Allemansrätten bygger på som förarbetena avslår.

 

Kort och gott sammanfattat: Allemansrätten ger alla rätt att åka skidor och ha TILLGÅNG till mark och natur, men det är INTE detsamma som att kräva att få åka gratis specifikt i just de 50cm breda preparerade skidspår som någon till en kostnad preparerat som en tjänst till de som är beredda att betala för denna tjänst.

 

Som jag tolkar domen så öppnar den dörren för fler kommuner och många skidföreningar att börja ta betalt för den "tjänst" som det faktiskt innebär att preparera ett spår - även när spåren går över Allemansrättslig mark! (självfallet givet att markägaren ger sin tillåtlighet till avgift). På så vis går domen långt utöver det man hittills trott att gränserna varit för vad som varit tillåtet enligt Allemansrätten!

Link to comment
Share on other sites

Till och börja med så tycker jag att forsrännings exemplet är dårligt. Att någon tar betalt för kommersiel försränning hindrar inte mig på något sätt att rafta eller padla samma fors. Ett 50 cm brett skidspår kan däremot ta opp hela den gamla stien som folk har använt för att åka skidor i många år. 2 skidspår i ett vanlig motionspår kan också göra så att ingen annan kan åka där.

 

Vad med skate bädar som tar opp ett mycket bredare område än 50 cm? Min gissning är att spåren i mora båda är för skate och klassiskt.

 

Problemet jag har med att folk tar betalt för spår är just att det i alla fall på en del ställen inte gör det möjligt att åka skidor gratis där man också kunde åka utan spår, tex smala stiar, vägar och motionslingor. Den problematiken verkar kammarrätten helt ha missat och forsrännings exemplet visar detta klart och tydligt. Det är en stor skillnad att ta betalt för en tjänst som utövas på allmän plats men som inte påverkar någon annan och att tillrätta lägga ett område och sen ta betalt för att vara där.

Link to comment
Share on other sites

Till och börja med så tycker jag att forsrännings exemplet är dårligt. Att någon tar betalt för kommersiel försränning hindrar inte mig på något sätt att rafta eller padla samma fors. Ett 50 cm brett skidspår kan däremot ta opp hela den gamla stien som folk har använt för att åka skidor i många år. 2 skidspår i ett vanlig motionspår kan också göra så att ingen annan kan åka där.

Jag har då aldrig sett några skidspår som dragits i en så smal stig så att man inte kunnat gå (eller åka skidor) bredvid om man velat. En skoter är ju minst 1 meter bred så ditt exempel faller på sin egen orimlighet.

 

Men grejen är ju att folk VILL utnyttja den tjänst som det faktiskt innebär att någon har preparerat ett spår. Det finns ingen som VILL åka bredvid (iallafall inte hittills, men det kanske kommer fler nu när rätten att ta betalt för preparering slagits fast).

 

Skulle man till äventyrs hitta ett sånt ställe som du talar om där skidspåren är så breda att det inte ens finns ett litet utrymme att gå eller åka bredvid, ja då får man väl hävda att det just DÄR är en inskränkning av Allemansrätten.

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med Fredrik. Den intressanta frågan uppkommer då, om jag skejtar mellan och över det anlagda spåret för klassisk åkning, har jag då rätt att ta mig fram gratis. Skall man hårddra det, så är det OK att skejta bredvid det klassiska spåret så länge man inte går ner i detsamma och stakar sig fram.

Skall bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen.

 

En fråga man ställer sig är om Kammarrätten har rätt kompetens att avgöra en för allemansrätten viktiga fråga.

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med Fredrik. Den intressanta frågan uppkommer då, om jag skejtar mellan och över det anlagda spåret för klassisk åkning, har jag då rätt att ta mig fram gratis. Skall man hårddra det, så är det OK att skejta bredvid det klassiska spåret så länge man inte går ner i detsamma och stakar sig fram.

Skall bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen.

 

En fråga man ställer sig är om Kammarrätten har rätt kompetens att avgöra en för allemansrätten viktiga fråga.

Så länge det inte är en preparerad skatebädd... Så tolkar jag det...

Men ser inte varför du ska åka skate i lössnön...?

 

Men jag ser inte problemet... Man kan ju väga det mot varandra...Skidspår eller inga skidspår... Jag vet vad skulle rösta på....

 

Jag bodde i Falun förra året och jag betalade gladeligen de 500:- som det kostade att åka en hel säsong.

Va några enstaka gånger som det va dåliga spår.

Link to comment
Share on other sites

Jag har då aldrig sett några skidspår som dragits i en så smal stig så att man inte kunnat gå (eller åka skidor) bredvid om man velat. En skoter är ju minst 1 meter bred så ditt exempel faller på sin egen orimlighet.

Och det är ju väldigt mycket plats om det är 1 meter brett i skogen och det är ett skidspår på 50 cm i mitten.

 

Men grejen är ju att folk VILL utnyttja den tjänst som det faktiskt innebär att någon har preparerat ett spår. Det finns ingen som VILL åka bredvid (iallafall inte hittills, men det kanske kommer fler nu när rätten att ta betalt för preparering slagits fast).

Jag förstår faktiskt inte vad du pratar om. Det finns definitivt folk som vill åka där det inte är preparerade spår. Du kan se det själv på många ställen. Om den där tolkningen slår i gjenom och folk har valet mellan att betala pengar för att åka en kort sträcka i preparerade spår för att komma iväg på turen eller gå på sidan av vet jag inte men om jag tex skulle ta turen runt åreskutan så skulle jag inte betala 60 kr för att gå en kort sträcka i preparerade spår i början.

 

 

Skulle man till äventyrs hitta ett sånt ställe som du talar om där skidspåren är så breda att det inte ens finns ett litet utrymme att gå eller åka bredvid, ja då får man väl hävda att det just DÄR är en inskränkning av Allemansrätten.

Har du ens varit utanför Stockholm? Det är väldigt många spår som idag prepareras längs hela gatans bred och det gör att det skulle vara väldigt svårt att åka på sidan av.

 

Jag märker att du inte svarade på mina två viktigaste kommentarer enligt dommen.

 

De pratar om 50 cm spår trots att det är väldigt vanligt med flera spår med en skatebädd imellan. Vad gäller i de fallen? Ska det vara grattis att åka skate?

 

Forsrännings exemplet är inte en relevant jämförelse.

 

Jag tror inte den där dommen kommer vara det sista som sägs rätsligt angående skidspår.

Link to comment
Share on other sites

Och det är ju väldigt mycket plats om det är 1 meter brett i skogen och det är ett skidspår på 50 cm i mitten.

Jag finner som sagt ditt exempel rätt krystat - oavsett. Jag tvivlar på att problemet är verkligt. Vem skulle vilja dra betalspår i en skogsstig som endast är 1 meter bred mellan träden? Och återigen: skulle det mot all förmodan vara ett verkligt problem i någon skogsstig så är det ju bara att hävda att där inskränks tillgängligheten på ett ej tillåtligt sätt.

 

Det finns definitivt folk som vill åka där det inte är preparerade spår. Du kan se det själv på många ställen. Om den där tolkningen slår i gjenom och folk har valet mellan att betala pengar för att åka en kort sträcka i preparerade spår för att komma iväg på turen eller gå på sidan av vet jag inte men om jag tex skulle ta turen runt åreskutan så skulle jag inte betala 60 kr för att gå en kort sträcka i preparerade spår i början.

Återigen så ser jag inte problemet: det står dig och alla andra som vill fritt att åka bredvid preparerade spår.

 

Har du ens varit utanför Stockholm? Det är väldigt många spår som idag prepareras längs hela gatans bred och det gör att det skulle vara väldigt svårt att åka på sidan av.

Jodå, jag har åkt i många skidspår runt om i landet, men nu talar du som om:

- alla skidspår är/blir betalspår

- alla betalspår kommer prepareras i hela gatans bredd

 

Inget av ovanstående behöver bli fallet av domen. Detta då domen är tydligt på att avgiften INTE får inskränka den fria rörligheten. Man kan alltså konkludera att den som idag preparerar gratis ett skidspår i HELA spårgatan och som vill ta betalt framöver kommer tvingas lämna minst 1-2 meter opreparerat bredvid spårgatan om man ska kunna hävda att avgiften är förenlig med Allemansrättens krav på fri rörlighet

 

Jag märker att du inte svarade på mina två viktigaste kommentarer enligt dommen.

Är inte det EGENTLIGA problemet att du HELT motsätter dig avgifter i skidspår?

 

Jag tror inte den där dommen kommer vara det sista som sägs rätsligt angående skidspår.

Då tror vi olika. Denna dom kommer citeras över hela skid-sverige. Skidförbundet kommer att välkomna domen. Kommunerna likaså. Det finns ingen annan än ett fåtal enskilda skidåkare med "gammeldags synsätt" som kommer reta sig på denna doms utfall - och dessa enskilda skidåkare kommer med stor sannolikhet inte orka göra rätts-sak av sin irritation.

 

Och även om någon skulle vilja göra rättssak så är det osannolikt att man skulle få gehör eftersom denna domen så pass tydligt utreder frågan om Allemansrättens utsträckning, så det är högst osannolikt att en annan rätt skulle underkänna Kammarrättens resonemang.

Link to comment
Share on other sites

Hela Kammarräten har varit på plats i Mora och inspekterat anläggingar och spår kring Hemus och Vasaloppsspåret just för att de vet att domen skulle få stor vikt oavsett hur utslaget blev. Inspektionen gjorde redan i våras så det har vad det verkar haft gott om tid att bereda ärendet väl.

Ändå så måste man betänka att det aktuella ärendet gäller Sveriges största och bredaste skidspår. Det innebär ju att det finns gott om plats att åka bredvid utan att ens Allemansrättsliga rätt hindras...betalspåret får inte hindra din allemansrättsliga rätt att vistas och ta dig fram i terrrängen.

 

Det som är intressant är diskussionen om tjänster och inte bara anläggningar som det varit tidigare. Även om forsränningsexemplet inte är klockrent så kan man ju ändå förstå hur dem har tänkt. Man kan ta betalt för en tjänst som tillför något för nyttjaren, vill man inte betala ska man fortfarande kunna nyttja området men inte ta del av tjänsten. Man kan åka och spåra själv bredvid om man inte vill betala. Frågan är om man då kan ta betalt för manuellt spårade om de är av bra kvalitet eller om det ställs några krav på viss nivå på tjänsten ??

 

I det stora hela är det givetvis en bra dom som kommer att gagna skidsporten speciellt söderut. Sedan kommer ju inte alla spår bli betalspår över en natt, de flesta spåren kommer ju fortfarande vara gratis..

Link to comment
Share on other sites

Ytterligare en fråga som man kan fundera på är hur det här på verkar förhållandet till folk(och hundar) som springer och går sönder spår, även där det finns gott om plats att gå bredvid. Det har ju behandlats i andra trådar som ett stort problem på vissa håll, att de som konfronterat dessa personer ofta fått höra att det är deras Allemansrättsliga rätt att gå i spåren.

 

Denna dom borde ju klargöra att det border vara olagligt att gå i ett skidspår och förstöra detsamma iaf om det går att gå bredvid och att det är fråga om ett betalspår. Frågan är om man skulle kunna hävda detta även i ett gratisspår eller om man måste ta betalt för tjänsten.

Link to comment
Share on other sites

Hela Kammarräten har varit på plats i Mora och inspekterat anläggingar och spår kring Hemus och Vasaloppsspåret just för att de vet att domen skulle få stor vikt oavsett hur utslaget blev. Inspektionen gjorde redan i våras så det har vad det verkar haft gott om tid att bereda ärendet väl.

Ändå så måste man betänka att det aktuella ärendet gäller Sveriges största och bredaste skidspår. Det innebär ju att det finns gott om plats att åka bredvid utan att ens Allemansrättsliga rätt hindras...betalspåret får inte hindra din allemansrättsliga rätt att vistas och ta dig fram i terrrängen.

Men varför pratar de då om skidspår som är 50 cm breda? Kommer man altså få åka mellan spåren eller köra skate i mora? Jag gissar att de kör spår med skate bred i mora.

 

Men det är självklart en intressant dom om det medför att det måste finnas områden runt spåren där man kan åka skidor utan att betala om man vill det.

Link to comment
Share on other sites

Återigen så ser jag inte problemet: det står dig och alla andra som vill fritt att åka bredvid preparerade spår.

Synd att du tydligen inte förstår problemet. Där jag bor är så gott som alla naturliga stigar för att åka skidor i närheten av parkeringarna spårade på vintern, dvs sommarturvägar, stigar, öppna områden etc. Om man ska ta sig ut i naturen också för att åka ospårat (på andra stiar, vägar, öppna områden etc) så är valet att åka där det är spårat eller åka där det är en massa träd i vägen.

 

Är inte det EGENTLIGA problemet att du HELT motsätter dig avgifter i skidspår?

Nei, jag motsätter mig inte helt avgifter i skidspår men jag ser en del problem med allemansrätten. Det är självklart möjligt att dommen löser problemet med betalspår på ett bra sätt.

 

Då tror vi olika. Denna dom kommer citeras över hela skid-sverige. Skidförbundet kommer att välkomna domen. Kommunerna likaså. Det finns ingen annan än ett fåtal enskilda skidåkare med "gammeldags synsätt" som kommer reta sig på denna doms utfall - och dessa enskilda skidåkare kommer med stor sannolikhet inte orka göra rätts-sak av sin irritation.

 

Och även om någon skulle vilja göra rättssak så är det osannolikt att man skulle få gehör eftersom denna domen så pass tydligt utreder frågan om Allemansrättens utsträckning, så det är högst osannolikt att en annan rätt skulle underkänna Kammarrättens resonemang.

Vad med naturvårdsverket? Vad med de som startade denna rättsaken? Du skriver hela tiden att det är väldigt få skidåkare med ett "gammeldags synsätt". Vad baserar du detta på? Är turskidåkning dött i sverige?

Link to comment
Share on other sites

Frågan är om man då kan ta betalt för manuellt spårade om de är av bra kvalitet eller om det ställs några krav på viss nivå på tjänsten ??

Min tolkning av dommen är att alla måste ha möjlighet att både ta betalt för och utnytja alla möjligheter. Så vi borde kunna se kanske 10 spår i bredd med olika former av preparering och pris för åkningen.

 

Det är väl det som är problemet med jämförelsen med rafting. I en fors så kan man välja olika aktiviteter och prisklasser utan att det påverkar andras möjligheter.

 

Om någon bestämmer sig för att köpa in en pistmaskin och får tillåtelse för att spåra med den på den lokala golfbanan och kräver 200 kr i avgift per runda så tror jag inte alla är så intresserade av att använda det spåret. Dommen verkar säga att det också måste finnas andra möjlighet, tex att en spårar med skooter och tar 50 kr. Efter ett tag finns det inte så mycket plats kvar på den golfbanan.

Link to comment
Share on other sites

Men varför pratar de då om skidspår som är 50 cm breda? Kommer man altså få åka mellan spåren eller köra skate i mora? Jag gissar att de kör spår med skate bred i mora.

 

Men det är självklart en intressant dom om det medför att det måste finnas områden runt spåren där man kan åka skidor utan att betala om man vill det.

Sorry om jag förvirrat. De skriver inte uttryckligt i domen 50 cm breda. Det är något jag självt lagt till. (Jag är ju tvungen att tolka/sammanfatta domen i detta forum.) Hela domen är på många sidor text. I domen pratar de enbart om möjligheten att röra sig bredvid spåren.

 

Det förändrar dock inget i sak. Precis som både jag och kustlöparen säger så är det avgörande att ett betalspår inte får HINDRA den fria rörligheten i "området". (Detta är också nyckelfrågan i det som verkar vara ditt stora bekymmer: det kommer sannolikt INTE att gå att göra betalspår av de små smala stigar som du pratar om där skidspårens bredd gör att man inte kan röra sig bredvid på stigen)

Link to comment
Share on other sites

Frågan är om man då kan ta betalt för manuellt spårade om de är av bra kvalitet eller om det ställs några krav på viss nivå på tjänsten ??

Min tolkning av dommen är att alla måste ha möjlighet att både ta betalt för och utnytja alla möjligheter. Så vi borde kunna se kanske 10 spår i bredd med olika former av preparering och pris för åkningen.

Jo, så tolkar jag det också. Domen slår fast RÄTTEN att ta betalt för en "tjänst" som går utöver den Allemansrättsliga tillgängligheten (såsom preparering av skidspår). Kvalitén på tjänsten eller betalningens storlek har man inga legala synpunkter på. (Det faller sannolikt inom "egendomsrätten" att den som äger marken kan själv bestämma vad man vill ha betalt för en tjänst som man utför på sin egen mark.)

 

Ska man nu prompt envisas med att dra det hela till sin extrema spets så kan man självklart tänka sig 10 spår i bredd med 10 olika spårkvaliteter och 10 olika priser (så länge det fortfarande är fritt och plats nog att åka "Allemansrättsligt" skidor i opreparerad terräng bredvid).

Link to comment
Share on other sites

Där jag bor är så gott som alla naturliga stigar för att åka skidor i närheten av parkeringarna spårade på vintern, dvs sommarturvägar, stigar, öppna områden etc. Om man ska ta sig ut i naturen också för att åka ospårat (på andra stiar, vägar, öppna områden etc) så är valet att åka där det är spårat eller åka där det är en massa träd i vägen.

Grattis! Du måtte bo i Sveriges mest längdskidvänliga kommun!! Eller så har du en extremt ambitiös skidklubb som granne.

 

Oavsett vilket så kan jag inte föreställa mig att SAMTLIGA dina vanliga tur-spår skulle förvandlas till betalspår. Något av dem kanske, men inte alla. Och då kan ju faktiskt FLER människor bli glada! De som vill ha topp-preparerat (och är beredda betala för det) kan ju få det (vilket de inte kan idag p g a den ekonomiska biten förknippad med bra preparering...) Och du har ändå ett kvarvarande antal "fria" spår/stigar att nyttja.

 

Vad med naturvårdsverket? Vad med de som startade denna rättsaken? Du skriver hela tiden att det är väldigt få skidåkare med ett "gammeldags synsätt". Vad baserar du detta på? Är turskidåkning dött i sverige?

Nej, men den bedrivs mest i fjällmiljö och där det finns stora öppna ytor. Du nämnde väl själv Åre i ett tidigare inlägg?

Jag skulle bedöma att 99,9 % av de som har valet att åka i skidspår - också väljer detta framför att pulsa fram egna spår. Du bor kanske närmare öppna ytor?

Link to comment
Share on other sites

Ok, det var din egen tolkning. Är forsränningsexemplet också ditt eget?

 

Problemet med det sista du säger är att det inte har gått att åka på sidan av spåren i de betal spåren jag har åkt i men det är självklart möjligt att de endrar på detta efter den här dommen.

 

Jag har ju inte heller bara pratat om väldigt smala stiar utan också om tex motionspår med dubbelspår eller bredare gater med skatebädd.

 

Jag är egentligen osäker på om den där dommen är så bra för de som vill ha betalspår då den säger att alla ska få plats på vad som i alla fall i bland är ett lite området, tex hundar.

Link to comment
Share on other sites

Oavsett vilket så kan jag inte föreställa mig att SAMTLIGA dina vanliga tur-spår skulle förvandlas till betalspår. Något av dem kanske, men inte alla. Och då kan ju faktiskt FLER människor bli glada! De som vill ha topp-preparerat (och är beredda betala för det) kan ju få det (vilket de inte kan idag p g a den ekonomiska biten förknippad med bra preparering...) Och du har ändå ett kvarvarande antal "fria" spår/stigar att nyttja.

Det år toppspår här men det är inte i sverige...

 

Varför tror du inte att samtliga preparerade spår skulle bli betal spår?

 

Nej, men den bedrivs mest i fjällmiljö och där det finns stora öppna ytor. Du nämnde väl själv Åre i ett tidigare inlägg?

Jag skulle bedöma att 99,9 % av de som har valet att åka i skidspår - också väljer detta framför att pulsa fram egna spår. Du bor kanske närmare öppna ytor?

Jag skulle bedöma att det är många fler än 0.1% som gärna tar en tur utanför spåren. Det är väl inte direkt fjällmiljö här heller trots att många går på kors och tvärs i marka.

 

Det var inte direkt några toppspår när jag åkte i stockholm i vintras trots det var det mycket folk ute och åkte.

Link to comment
Share on other sites

Ok, det var din egen tolkning. Är forsränningsexemplet också ditt eget?

 

Problemet med det sista du säger är att det inte har gått att åka på sidan av spåren i de betal spåren jag har åkt i men det är självklart möjligt att de endrar på detta efter den här dommen.

 

Jag har ju inte heller bara pratat om väldigt smala stiar utan också om tex motionspår med dubbelspår eller bredare gater med skatebädd.

 

Jag är egentligen osäker på om den där dommen är så bra för de som vill ha betalspår då den säger att alla ska få plats på vad som i alla fall i bland är ett lite området, tex hundar.

Nej så är det inte, som jag tolkar Tonis tolkning(var hittar man domen förresten?) så gäller domen att ett skidspår är möjligt att ta betalt varsomhelst som det görs på Allemansrättslig mark, förutsatt att det inte hindrar någon. Det är således i dessa fall tjänsten/spåret som undantaget. Det innebär också att den som åker i spåret utan att betala gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande.

 

Sedan tidigare finns ju ett kriteriet om anläggning i Allemansrätten som ju även Naturvårdsverket ställt sig bakom. De flesta betalspår jag åkt i är att betrakta som anläggningar och de kan sätta sin egna regler för hur anläggningen får användas och av vem. Detta har avhandlats i flera andra trådar tidigare bla med hundar som du själv var med i.

 

Kammarrätens dom är en ytterligare "skärpning" av tidigare praxis, som inte begränsar möjligheten att ta betalt utan utökar den till att gälla områden som inte betraktas som skidanläggningar tex skogsvägar, fjällområden golfbanor etc.

Link to comment
Share on other sites

Samlar ihop flera svar nu.

 

Nej, forsränningsexemplet står i domen.

 

OK, så du bor inte i Sverige alltså? Låt mig gissa på Finland eller Norge då. (Norge kanske med tanke på att du nämner Åre?) Där är ju kulturen runt skidor mycket större än i Sverige. Tror absolut inte du kan jämföra Norsk turåkningskultur med längdskidåkning så som den utövas idag i Sverige.

 

I förhållande till Norge så är det ju dessutom mycket liten andel av befolkning som har säker och nära tillgång till snö ens. Du måste i princip norr om Dalälven - och inte ens där är man säker. En stor stad som Sundsvall har t ex vissa vintrar inte mycket snö att tala om.

 

Varför jag inte tror allt blir betalspår:

Det är ju också en administration kring att ta upp betalning. Många spåransvariga som har färre åkare kommer inte tycka det är värt besväret. Och alla kommunala avgifter är ju också utsatt för opinionstryck så om en kommun inför avgift på något som tidigare var gratis så kommer det ifrågasättas. Då måste spårens kvalitet sannolikt också öka för att motivera.

 

Att det inte är toppspår i Stockholm hänger ju samman med 4 faktorer:

1) det stora antalet åkare som sliter på spårens skick

2) kostnaden att preparera för ovanstående - inklusive tid/personer

3) väderförhållandena som ofta växlar mellan plus/minus och enstaka små snöfall och blåst vilket också medför att spåren måste dras om ofta eller förstörs ofta

4) dålig skidkultur där man ibland går själv i spåren eller låter hundar förstöra

 

kustlöparn:

man får beställa domen från Kammarrätten i Sundsvall så länge de inte väljer att aktivt publicera den som en nyhet på sin hemsida.

 

Sen ett förtydligande: kriteriet om anläggning står mig veterligt inte i Allemansrätten utan även det är en "tolkning" av Naturvårdsverket i hur man ska tillämpa Allemansrätten. Det är det som är så intressant med Kammarrättens dom tycker jag att ytterst är det våra domstolar som tyder ut lagen - inte Naturvårdsverket. Därför är det extra intressant när en hög domstol synes tolka en Allemansrättslig fråga annorlunda än Naturvårdsverket. Denna dom synes TA BORT kravet på att något måste betraktas som "Anläggning" för att man ska kunna ta ut avgift.

 

Den ytterligare intressanta fråga som inte behandlas i domen är om det även betyder att "ägaren-spårdragaren" kan sätta upp egna regler i ett betal-skidspår på Allemansrättslig mark? Som jag ser det så pekar domen mot att svaret borde vara ja på den frågan eftersom ett avgiftskrav borde anses vara just en egen regel som gäller för den "tjänst" som man tar i bruk när man nyttjar ett preparerat skidspår.

 

Slutligen en fråga om lag och rätt: nu är jag inte jurist, men jag tror det är osannolikt att tro att resonemanget i denna domen om Allemansrätten skulle kunna ÄNDRAS med mindre än att man får prövningstillstånd i en högre instans. Ett rättssystem kan ju inte fungera om domstolar på lägre eller samma nivå väljer att i liknande frågor tolka lagar diametralt olika. Då skulle man ju aldrig veta vad som gäller! Nej snarare så kan man nog gissa att domstolar på lägre eller samma nivå (Förvaltningsrätt och Kammarrätt) kommer hänvisa till denna dom för lång tid framöver och avgöra ärenden i "samma anda" och med hänvisning till resonemanget som förs. Först om någon väljer att överklaga ÄNNU högre så skulle man då få en möjlighet att frågan tolkas på ett annat sätt. Men någon skidåkare med juridisk kunskap får gärna bekräfta eller korrigera mig om jag förstått/trott fel om hur man framöver kommer se på denna dom: som vägledande eller ej?

Link to comment
Share on other sites

Samlar ihop flera svar nu.

Sen ett förtydligande: kriteriet om anläggning står mig veterligt inte i Allemansrätten utan även det är en "tolkning" av Naturvårdsverket i hur man ska tillämpa Allemansrätten. Det är det som är så intressant med Kammarrättens dom tycker jag att ytterst är det våra domstolar som tyder ut lagen - inte Naturvårdsverket. Därför är det extra intressant när en hög domstol synes tolka en Allemansrättslig fråga annorlunda än Naturvårdsverket. Denna dom synes TA BORT kravet på att något måste betraktas som "Anläggning" för att man ska kunna ta ut avgift.

 

Den ytterligare intressanta fråga som inte behandlas i domen är om det även betyder att "ägaren-spårdragaren" kan sätta upp egna regler i ett betal-skidspår på Allemansrättslig mark? Som jag ser det så pekar domen mot att svaret borde vara ja på den frågan eftersom ett avgiftskrav borde anses vara just en egen regel som gäller för den "tjänst" som man tar i bruk när man nyttjar ett preparerat skidspår.

Nej det står inte i Allemansrätten som ju inte är en paragraflag på det sättet, däremot finns det rättsfall som konfirmerat "Anläggningskriteriet" och männsikor som brutit det har blivit dömda till egenmäktigt förfarande så det får anses som en juridiskt fastställd sanning och sedan har Naturvårdsverket utifrån det översatt det på skidspårsfrågan.

 

Men som jag ser det finns det ju en skilland på en Anläggning och Tjänst. I en Anläggning gäller inte Allemansrätten och innehavaren kan bestämma vem som ska ha tillträde och har heller ingen skyldighet att tillhandahålla gratisalternativ. I fallet Tjänst är det bara just det för dagen dragna spåret som är undantaget från Allemansrätten och dessutom under villkoret att det inte inkräktar på Allemansrätten.

 

Är det inte så du tolkar det också?

Link to comment
Share on other sites

Fast det är ju inte riktigt samma sak. Att det finns rättsfall som pekar på att man FÅR ta betalt om något betraktas om "Anläggning" är ju inte detsamma som att man INTE får ta betalt om det INTE är anläggning.

 

Det Kammarrätten nämligen nu gjort som jag tolkar det är ju att säga att UTÖVER att få ta betalt inom en anläggning, så får man dessutom ta betalt för en "tjänst" som utförs på Allemansrättslig mark, så länge inte tjänsten inskränker på den sedvana som är Allemansrättsligt fri tillgång till mark och natur. Därvidlag går man längre än Naturvårdsverket som tidigare ställt upp det som ett krav att det måste vara anläggning för att man ska få ta betalt.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...