Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Mer och mer utrustning - sämre och sämre resultat?


lg

Recommended Posts

När det gäller Vasaloppet... Om vi utgår från David Johansson, Delsbo. 1961. 4.45.10. Hur mycket gör utrustningen till idag? 1 tim? Träningen idag En halvtimme? Stakning av idag istället för så mycket diagonalande? Tjugo min? Högfluorpulver typ Cera? 1 tim enl Pölder. Rillat ordentligt ordentligt? Tjugo min. Stålsicklat? En kvart. Bättre stavfäste? Tio min. Rätt spannkurva? Tjugo min. Rätt tryckzoner? Tio min. Rätt fukttransporterande kläder? Tio min. Rullskidor? Tjugo min. Vätskelangning och carboloader, magnesiumtabletter mm? Tio min. Ja då var vi nere på 0 min för Vasaloppet 2015. Inte illa :D

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 66
  • Created
  • Last Reply

Bättre tränade idag sätter jag ett ? för - många av de gamla tidernas skidåkare skaffade sig en enorm grundkondition genom hårt skogsarbete med skidåkning i tillägg.

Om grundkondition är att orka jobba i skogen och sedan köra diagonalåkning på skogsspår i högt tempo, så är jag övertygad om att dagens elit är helt underlägsen.
Link to comment
Share on other sites

Säkerligen är det försämrad grundkondition pga av det snart inte finns några fysiskt krävande arbeten kvar som ligger bakom att resultaten i sthlm marathon o lidingöloppet försämrats sedan 70-80 talen(förutom eliten ) trots ökat deltagande, det krävs mkt träning för att ta igen det du förlorar på att sitta still en hel dag, jmf m om du skulle röra dig och lyfta saker dagarna igenom. Svårt att se att just vl åkare skulle vara undantagna fr den fysiska standardförsvagningen, som bevisligen drabbat löpare. Konditionen och styrkan hos en genomsnittlig skogsarbetare 1950 skulle räcka långt in i elitledet idag, tror jag iaf.
Link to comment
Share on other sites

Om grundkondition är att orka jobba i skogen och sedan köra diagonalåkning på skogsspår i högt tempo, så är jag övertygad om att dagens elit är helt underlägsen.

 

Säkerligen är det försämrad grundkondition pga av det snart inte finns några fysiskt krävande arbeten kvar som ligger bakom att resultaten i sthlm marathon o lidingöloppet försämrats sedan 70-80 talen(förutom eliten ) trots ökat deltagande, det krävs mkt träning för att ta igen det du förlorar på att sitta still en hel dag, jmf m om du skulle röra dig och lyfta saker dagarna igenom. Svårt att se att just vl åkare skulle vara undantagna fr den fysiska standardförsvagningen, som bevisligen drabbat löpare. Konditionen och styrkan hos en genomsnittlig skogsarbetare 1950 skulle räcka långt in i elitledet idag, tror jag iaf.

 

Ett fysiskt krävande arbete (av typen skogsarbete) kan mycket möjligt underlätta att inleda en karriär inom en konditionsidrott och kanske även idrotter med mixade krav som brottning. Men nej du blir inte en toppskidåkare av att jobba i skogen, du får helt enkelt ingen hård hjärtlungträning. Dessutom så sliter du ut kroppen. Kvar är då att det möjligtvis ger en mental styrka.

 

För övrigt så är det en hel del svenska skidåkare som fortfarande arbetar med att sätta plant och röja under veckor eller månader under vår sommar. Men jämför det med en som kan träna 4-5 timmar dom dagarna istället och vila mellan passen så har den åkaren bra mycket lättare att nå toppen.

 

Har man gått en dag i skogen och jobbar med motorsåg (som tur är finns det inte så många sånna jobb kvar) så kör man inte så effektiva intervallpass på kvällen.

 

Däremot så anser jag att arbeta som skogshuggare (med motorsåg, plantera och röja är lite annan belastning) kanske ger mera för dagens skidåkare där överkroppskapacitet är viktigare jämfört med gårdagens diagonalåkning.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror du underskattar skogsarbetarnas arbetsinsats ganska rejält. Att åka skidor i djupsnö, gräva sig ner till backen, såga ner träd och sen kvista tror jag ger en mycket bra bas då man ligger på en hyfsad puls under en hel arbetsvecka och får dessutom mycket styrka på köpet. Dessutom tog man inte bilen till jobbet utan det var skidor som gällde även där...

Link to comment
Share on other sites

Ett fysiskt krävande arbete (av typen skogsarbete) kan mycket möjligt underlätta att inleda en karriär inom en konditionsidrott och kanske även idrotter med mixade krav som brottning. Men nej du blir inte en toppskidåkare av att jobba i skogen, du får helt enkelt ingen hård hjärtlungträning. Dessutom så sliter du ut kroppen. Kvar är då att det möjligtvis ger en mental styrka.

 

För övrigt så är det en hel del svenska skidåkare som fortfarande arbetar med att sätta plant och röja under veckor eller månader under vår sommar. Men jämför det med en som kan träna 4-5 timmar dom dagarna istället och vila mellan passen så har den åkaren bra mycket lättare att nå toppen.

 

Har man gått en dag i skogen och jobbar med motorsåg (som tur är finns det inte så många sånna jobb kvar) så kör man inte så effektiva intervallpass på kvällen.

 

Däremot så anser jag att arbeta som skogshuggare (med motorsåg, plantera och röja är lite annan belastning) kanske ger mera för dagens skidåkare där överkroppskapacitet är viktigare jämfört med gårdagens diagonalåkning.

 

Jag menade förstås inte att Johan Olsson & Co skulle åka fortare av att jobba i skogen som uppladdning inför Vm :-). Jag tänkte mig en förklaring till att resultaten i konditonsidrotter (trots ökat deltagande) stadigt försämras för gänget bakom eliten, det syns svart på vitt i löpning -där material och spårpreparering inte har ändrat förutsättningarna- och jag tror inte att det finns någon anledning att tro att motsvarande motionärer bland längdåkarna i led 1 och bakåt inte har tappat kapacitet på motsvarande sätt som löparna. Allt fler har väl så ambitiösa och enligt de senaste rönen specialdesignade träningprogram men det räcker inte för att kompensera för en livsstil som innebär att vi rör oss allt mindre i vardagen. 

Link to comment
Share on other sites

Men de försämrade löpresultaten jfr m 70- och 80-talen torde inte bero på färre andel skogs-/ kroppsarbetare som saxbacke skriver, utan att det fanns fler människor då som underkastade sig hård löpträning.

Vad våra barn och ungdomar beträffar tror jag att utebliven fysisk aktivitet i vardagen, typ cykla/gå till skolan, spontanfotboll, kojbygge, dämma upp bäckar, mm mm till förmån för skärmtid inte kan kompenseras av att de skjutsas till en fotbolls- eller innebandyträning 3 ggr/v där lattjar runt 45 min med drickapaus varje kvart.

Link to comment
Share on other sites

Men de försämrade löpresultaten jfr m 70- och 80-talen torde inte bero på färre andel skogs-/ kroppsarbetare som saxbacke skriver, utan att det fanns fler människor då som underkastade sig hård löpträning.

Vad våra barn och ungdomar beträffar tror jag att utebliven fysisk aktivitet i vardagen, typ cykla/gå till skolan, spontanfotboll, kojbygge, dämma upp bäckar, mm mm till förmån för skärmtid inte kan kompenseras av att de skjutsas till en fotbolls- eller innebandyträning 3 ggr/v där lattjar runt 45 min med drickapaus varje kvart.

Eftersom deltagarantalet i tex Lidingöloppet stadigt ökar undrar jag om det går att belägga att fler tränade hårt förr. Jag tycker att det verkar finnas många som tränar hårt nu, men ändå springer de inte LL på under 2 timmar. 

Link to comment
Share on other sites

Jag har inga belägg för att påstå att fler tränade hårdare på 80-talet och det gav bättre tider, det är mer ett påstående jag tycker man stöter på så ofta att det blivit en sanning.

Fredrik Uhrbom har en underhållande blogg och i detta inlägg kommenterar han forna tiders hårda gubbar. Om han har några belägg för vad han skriver vet jag ej förstås:

http://springlfa.se/hardare-virke-forr/

 

ska stå /hardare-

Link to comment
Share on other sites

Jag har inga belägg för att påstå att fler tränade hårdare på 80-talet och det gav bättre tider, det är mer ett påstående jag tycker man stöter på så ofta att det blivit en sanning.

Fredrik Uhrbom har en underhållande blogg och i detta inlägg kommenterar han forna tiders hårda gubbar. Om han har några belägg för vad han skriver vet jag ej förstås:

http://springlfa.se/hardare-virke-forr/

 

ska stå /hardare-

 

Ok, intressant blogg, mycket ligger säkert i uppväxten, och definitionen av hårdkörning har nog ändrats över åren, för det är nog inte många motionärer som kör 20 mil i veckan idag...dock tror jag fortfarande att avsaknaden av fysiska arbeten delförklarar de relativt dåliga tiderna för den stora massan. 

Link to comment
Share on other sites

Men de försämrade löpresultaten jfr m 70- och 80-talen torde inte bero på färre andel skogs-/ kroppsarbetare som saxbacke skriver, utan att det fanns fler människor då som underkastade sig hård löpträning.

Vad våra barn och ungdomar beträffar tror jag att utebliven fysisk aktivitet i vardagen, typ cykla/gå till skolan, spontanfotboll, kojbygge, dämma upp bäckar, mm mm till förmån för skärmtid inte kan kompenseras av att de skjutsas till en fotbolls- eller innebandyträning 3 ggr/v där lattjar runt 45 min med drickapaus varje kvart.

 

Jag håller helt med om dina synpunkter vad gäller löpträning. Eftersom jag själv var senior under den här tiden vet jag att det var många fler som satsade seriöst på löpning och därmed blev bredden på toppen större, vilket i sin tur medförde hårdare konkurrens om de bästa placeringarna. Huvuddelen av den stora bredden idag är löpare, som tränar det de hinner med vad gäller löpning + gymträning och sen ställer upp ett par långlopp per år.

 

Motionärer med VL som mål tränar nog lite mer seriöst, men inriktningen är fortsatt inte att nå toppen i svensk skidåkning utom ett litet fåtal. Nivån på skidmotionärerna är högre jfr med löpmotionärerna (vad nu en motionär är för ngt)

 

Det som dagens konditionsidrottare som satsar mot eliten saknar är väl grunden för att tåla den hårda träning som krävs för att nå toppen vissa har skaffat sig den på andra sätt tex Gunde Svahn.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror du underskattar skogsarbetarnas arbetsinsats ganska rejält. Att åka skidor i djupsnö, gräva sig ner till backen, såga ner träd och sen kvista tror jag ger en mycket bra bas då man ligger på en hyfsad puls under en hel arbetsvecka och får dessutom mycket styrka på köpet. Dessutom tog man inte bilen till jobbet utan det var skidor som gällde även där...

 

Nja, eftersom jag själv har arbetat en del i skogen och halva släkten lika så så jag lär knappast underskatta arbetsinsatsen. Däremot menar jag att modern konditionsträning ger en bra mycket större effekt på skidprestationen.

 

Men det dåtida kroppsarbetet gjorde ju i alla fall att befolkningen var bra många kilo lättare (dom såg ju ut som skidåkare eller löpare i kroppen) och det gjorde nog saken lite lättare när man ville tävla i konditionsidrotter.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...