Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Hur främja längdskidssportens framtid?


enklaresport

Recommended Posts

För att återkoppla till min tänkta träningstävling så ser jag att en annan lokal klubb, som brukar ställa upp med många deltagare, har läger så jag får skippa det den här gången men välkomna hit och träna skejt. Trots att det är många åkrar som nu är okörbara är den här åkern fortfarande helt kanon!
Link to comment
Share on other sites

  • Replies 80
  • Created
  • Last Reply

Jo det är sant att det är föräldrarna som kan vara bra ledstjärna.

Jag själv åkte enbart utförs i mina ungdomsår och kunde inte tänka

mig att stå på ett par längdskidor överhuvudtaget. Nu är det

tvärtom. Min son vet dock bara om hur det är att ta sig fram i

skogen på längdskidor. Han säger att han inte vill prova

att åka slalom, inte intresserad alltså. I mina öron

låter det konstigt men jag är å andra sidan lycklig över

detta faktum att han tycker om att åka längd med mig i skogen.

 

Jag önskar bara att det fanns en skidtunnel i varje

storstad (som lider av snöfattighet) under den kallare

delen av året. Det skulle bli att jag kunde köra min

son till "längdspåret" likväl som jag kör honom till

tennisträningen idag.

 

Skadefrekvensen är ju väldigt låg och utnyttjandet av

kroppens muskler+ balans är ju nästintill optimal

i längdskidåkning. Toppensport för ungdomar som

vill köra "allround" för att hålla sig i trim.

 

Så jag tror på ett rejält uppsving om det skulle

investeras i skidtunnlar placerade på lämpliga

orter så att denna sport kunde erbjudas ungdomar

i större utstäckning.

 

Vår familj hade garanterat haft glädje av detta

då vi vuxna+barnen tycker om att åka längd, men saknar

kontinuiteten.

 

Bra tränare är också ack så viktigt i all sport

för framför allt yngre som nyintroduceras i en

sport. Det måste få vara lekfullt i början, icke

att förglömma!

 

Tävlingsinstinkten kommer av sig

självt ganska så snart när teniken börjar komma

på plats.

 

Bra tränare, lekfullt intro, skidtunnlar

sen rullar det på av sig självt för

ungdomar eller yngre skulle jag tro.

 

Ett REJÄLT uppsving för sporten i hela landet.

Det hade varit roligt att få ta del av.

Link to comment
Share on other sites

- .....

 

Och då la man mer det, nu tror jag att om vi har tur kommer det att bli nåt vid Bisslinge då man vill utveckla området där.

Konstsnö på Bisslinge inom 2 säsonger ser jag i nuläget inga hinder för. Allt har gått som på räls - hittills. Till skillnad från alla andra projekt som diskuterats i Storstockholm så har vi finansieringsfrågan löst genom att det blir privatägt och kommersiellt driftat. Förutom nåt nytt oväntat som kan dyka upp så är de enda hinder som kan uppträda nu alla de oändligt omständliga krav som ställs av kommuner, länsstyrelser etc. Det verkar som om minsta sten eller träd man vill ta bort eller flytta på kräver såväl en arkeologisk undersökning som naturvårdsstudie av biotoper. Sen ska det till vattendomar om man vill ta vatten till konstsnö, detaljplaner, gröna kilar för viltets rörelser, estetiska synpunkter med mera.

 

Med den brist på mark som finns i Stockholms län och med alla dessa förunderliga krav även ute i en totalt oanvänd skogsbacke så är det lätt att förstå att inget händer med fler konstsnö-anläggningar i länet... Lida har t ex hållit på sedan 2007 med MKB, och utredningar kring sin skidtunnel och ännu sitter inte spaden i jorden. De saknar dessutom fortfarande finansieringen...

 

 

Därutöver i sakfrågan så håller även jag med Stefan Sand i hans analys. För vår del söker vi fler som vill ha en roll i vår blivande klubbverksamhet i Bisslinge. Kontakta gärna oss på skidor@attundaorientering.se och anmäl intresse! Det gör inget om du redan är medlem i en annan skidklubb - man kan vara medlem i fler klubbar än en :-)

 

Det vi lockar med är såklart den exklusiva tillgången till en högklassig konstsnöanläggning framöver för vår klubbverksamhet, samt att vi nu på allvar vill gå igång med kurser, barn/ungdom och träningar till nästa säsong redan (även om det till nästa säsong ännu mjukstartar i natursnöspåren på Bisslinge)

 

 

Slutligen så vill jag kasta ut en brandfackla och påstå att kombinationen Vasaloppet och fenomen som Axa Sports Club är den STORA negativa orsaken till att skidsporten går kräftgång! För samtidigt som allmänhetens intresse aldrig varit större för skidor som motionsform så går klubbar, ungdomsverksamhet och nybyggnad av anläggningar kräftgång. Och allt hänger ihop: utan starka klubbar så saknas påtryckningskraft på politiker att satsa på anläggningar. Och utan kopplingen mellan Vasaloppet och skidklubbar med seriös verksamhet så blir inte klubbarna starka. Och med svaga klubbar så blir det ingen ungdomsverksamhet. Och då blir det ingen bredd-idrott där föräldrar till barnen engagerar sig utan istället blir det bara bredd-motion för vuxna. En massa anonyma och ej organiserade vuxna saknar helt den politiska påtryckningskraft som finns i fotboll, hockey med mera där det KRÄVS att både barn och föräldrar engagerar sig i en seriös förening för att få utöva sporten.

 

Lösningen är lika enkel som radikal: Skidförbundet och Vasaloppet måste enas om att endast den får starta i Vasaloppen som är medlem i en geografiskt lokalt förankrad skidklubb med barn-, ungdoms- och träningsverksamhet. På så vis skulle medlemstalet och basen för klubbverksamheten mångdubblas och ge lokala seriösa föreningar den tyngd och den ekonomi som behövs för att dels utöka och förbättra sin verksamhet, dels bli en påtryckande kraft att räkna med politiskt i respektive kommun. Endast så kan vi få ett konstsnöspår i varje kommun på samma sätt som man idag har en ishall i varje kommun.

 

Jämför oss med skridskosporten: oavsett hur många som vallfärdar till sjö-isarna för långfärddskridsko så hade kommunerna ALDRIG byggt ishallar om det inte varit för klubbverksamheten inom ishockey som varit organiserad och ställt krav på väder-oberoende för sin klubbverksamhet! Och då måste man gentemot kommunerna kunna visa på många medlemmar och barn/ungdom som kommer i kläm om man inte får sin anläggning.

Link to comment
Share on other sites

I Norge behöver man inte ens vara med i någon klubb för att vara med på skidlopp. Trots det finns det rätt många aktiva åkare, klubbar och preparerade skidspår.

 

Varför inte bara se vuxna motionister som en resurs som man kan tjäna pengar på i form av deltagelse i skidlopp och betalande i konstsnö anlägg där det finns sådana? Varför ska man se det som ett problem att inte alla är med i den lokala klubben, sälger lotter, är med som tränare etc?

Link to comment
Share on other sites

Varför ska man se det som ett problem att inte alla är med i den lokala klubben, sälger lotter, är med som tränare etc?

Svaret på din fråga är enkel FredrikS: det är ett problem eftersom vi i Sverige (till STOR skillnad från Norge!) saknar de naturliga förutsättningarna för skidåkning. De befolkningstäta delarna av Sverige saknar snö till stor del de flesta vintrar. Någon sade mig att det finns 17(!) konstsnöanläggningar inom Oslo-området. Lägg därtill "kollen" med goda naturliga förutsättningar. Sveriges storstäder är ljusår från detta.

 

För att kunna få fler utövare både av sport och motion så måste det alltså till mer konstsnö. Men det är kommunala beslut - inte en riksfråga - att bygga konstsnöanläggning. Och politikerna i kommuner som har makten och pengarna väljer att prioritera de sporter som har starka organisationer lokalt och uppbackas av många av deras lokala väljare som medlemmar. Inte sällan är politikerna själva intimt inblandade i dessa idrottsföreningar också.

 

Alltså: med svaga skidföreningar med få medlemmar så saknas inflytande och påtryckande mot politikerna. Dessutom blir barn- och ungdomsverksamheten inom skidföreningar lidande när många motionärer "väljer bort" föreningsmedlemskapet i sin lokala förening.

 

Jag tror tyvärr mycket få ser dessa samband och det är därför vi har dagens situation.

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med dig Ris_Tony, aktiva klubbar är en förutsättning för att utveckla skidsporten. Här i Småland har vi ett antal klubbar med ganska många ungdomar och där förenar man tradition med aktiva ledare o föräldrar. En klubb här i närheten hade många ungdomar i träning o tävling, men så tröttnade den ledaren som brukade vara med ut på tävlingarna och i år har de inte haft en ungdom i någon tävling, det är bara ett exempel.

 

Vi brukar köra Lilla vasaloppet på skolan där jag jobbar. Det brukar vara 20-25 barn upp tom 4:an som deltar med varierande utrustning. De som utmärker sig håller oftast på med liknande idrott tex orientering, någon skidåkning. Ibland kan det dyka upp någon talang som tex i år ej tjej i 3:an. Men det finns ingen lokal klubb med ungdomsverksamhet att slussa henne vidare till, så det hela rann ut i sanden. De må vara hur lättillgängligt som helst, skid-åkare, men finns det inga klubbar i närheten med ungdomsverksamhet, så blir det inte mycket av det. Man kan hur mycket idéer som helst, men det aktiveringen i verkligheten som ger resultat.

Själv känner jag att jag har gjort mitt, såvida inte det kommer ett barnbarn som vill prova på skidor, då ställer jag givetvis upp med glädje :)

Link to comment
Share on other sites

En annan grej jag kom på nu är att det säkerligen är flera föräldrar som tycker att längd är en omständig sport med allt vallande och alla borstar och vallor. Det kan ju även bli dyrt i längden och jag föredrar ändå valla före kuzmin. Mina yngre kusiner åker i skidklubb och där håller klubben med träningsskidor till den yngre på åtta år. De verkar vara riller eller kuzmin eller något sådant så underhållet på dem är nog inte så stort.

Att skidklubben håller efter med preparering eller kanske har ungdomsrabatt på vallor tror jag är viktigt för att föräldrarna ska tycka att det inte blir hutlöst dyrt. Även om dessa barns föräldrar är skidåkare och i högsta grad involverat dem i skidåkningen tror jag att han uppskattar klubbens hjälp på den yngre så han har två par skidor mindre att valla. Vissa föräldrar kan ju inte ens valla skidor (fullt förstårligt) och då är det bra om de samlas på klubben och kan göra det tillsammans.

Link to comment
Share on other sites

Sen kan ju undra över varför det otroligt stora antalet vasaloppsåkare resulterar i att fler barn åker skidor. Jag har visserligen sett barn vid några tillfällen åka med vuxna på elljusbanan och golfbanan, men det borde varit fler barn ute i spåren med en så fin vinter som den gångna.

Det troliga är att de flesta vasaloppsåkare är mest intresserade av sin egen skidåkning och

inte tänker på att de kan dela med sig av sina kunskaper till barn och ungdomar, alla är ju inte lagda åt det hållet att kunna eller vilja visa andra hur man åker skidor.

 

Sen finns det en kritisk punkt vad gäller antalet utövare inom en skidregion för ungdomar,

då intresset dör ut och regiontävlingarna läggs ner. Problemet är när man skall jobba upp intresset igen, då det inte räcker med att en klubb får igång många ungdomar. Det bör helst vara en 3-4 klubbar som samtidigt satsar för att det skall bli meningsfullt att anordna

ungdomstävlingar.

Link to comment
Share on other sites

Någon sade mig att det finns 17(!) konstsnöanläggningar inom Oslo-området.

Här tror jag att du har helt fel. Konstsnö är inte väldigt vanligt i norge på grund av att det ofta finns natursnö. Trondheim fick tex sin första konstsnö anläggning* förra vintern och det var ett par klubbar som gick ihop och fixade den. Halva norska herrlandslaget bor där så det säger lite om prioriteringen för just konstsnö.

 

 

*En anläggning som inte i första hand tillverkar snö för hoppbacken och när det är en stor tävling i Granåsen.

 

För att kunna få fler utövare både av sport och motion så måste det alltså till mer konstsnö. Men det är kommunala beslut - inte en riksfråga - att bygga konstsnöanläggning. Och politikerna i kommuner som har makten och pengarna väljer att prioritera de sporter som har starka organisationer lokalt och uppbackas av många av deras lokala väljare som medlemmar. Inte sällan är politikerna själva intimt inblandade i dessa idrottsföreningar också.

 

Alltså: med svaga skidföreningar med få medlemmar så saknas inflytande och påtryckande mot politikerna.

Möjligt att du har rätt men jag har svårt att förstå varför det skulle vara en stor skillnad att den lokala klubben har en massa vuxna medlemar som åker vasaloppet och det att det är uppenbart att det finns en massa vuxna i stockholms området som tränar inför vasaloppet. Jag tror att det som är viktigast för politikerna i så fall är hur många som är med ungdomsverksamheten.

 

Det jag inte gillar med ditt förslag är att liknande förslag i alla sporter skulle medföra att en motionist som tex vill göra klassikern måste vara med i en skidklubb, en löpklubb, en simklubb och en cykelklubb.

Link to comment
Share on other sites

Någon sade mig att det finns 17(!) konstsnöanläggningar inom Oslo-området.

Här tror jag att du har helt fel. Konstsnö är inte väldigt vanligt i norge på grund av att det ofta finns natursnö. Trondheim fick tex sin första konstsnö anläggning* förra vintern och det var ett par klubbar som gick ihop och fixade den. Halva norska herrlandslaget bor där så det säger lite om prioriteringen för just konstsnö.

Det var en leverantör av snökanoner (Snowtech) som påstod detta med 17 stycken.

 

Själv vet jag definitivt och på rak arm att det åtminstone är MER vanligt i Oslo än i Stockholm. Kan på rak arm nämna ett par stycken i Oslo-området som du uppenbarligen inte känner till: Holmenkollen är självfallet en, sedan Oppegård golfklubb i Kolbotn, Fossum i Bærumsmarka, Lygna skisenter, Drøbak och Østre Greverud. Även Lillomarka Arena, Linderudkollen och Skullerud är på gång vad jag förstår. Finns kanske ännu fler som jag inte känner till.

 

Men kanske räknades även anläggningar in som ligger strax utanför Oslo i Snowtechs påstående om 17 stycken? I Kongsvinger finns t ex Liermoen som har konstsnö.

 

Så nog finns det stor skillnad allt - och en god förklaring således till varför boende i Oslo har oändligt mycket bättre förutsättningar än Stockholmare - även en snöfattig vinter.

 

 

Att många i landslaget bor runt Trondheim är väl rätt naturligt när just Tröndelag har störst tradition av att producera bra längdskidåkare - t ex både Petter och Marit. Det säger knappast något om Norges prioritering av konstsnö att dessa vill bo "hemmavid"...

Link to comment
Share on other sites

Slutligen så vill jag kasta ut en brandfackla och påstå att kombinationen Vasaloppet och fenomen som Axa Sports Club är den STORA negativa orsaken till att skidsporten går kräftgång! För samtidigt som allmänhetens intresse aldrig varit större för skidor som motionsform så går klubbar, ungdomsverksamhet och nybyggnad av anläggningar kräftgång. Och allt hänger ihop: utan starka klubbar så saknas påtryckningskraft på politiker att satsa på anläggningar. Och utan kopplingen mellan Vasaloppet och skidklubbar med seriös verksamhet så blir inte klubbarna starka. Och med svaga klubbar så blir det ingen ungdomsverksamhet. Och då blir det ingen bredd-idrott där föräldrar till barnen engagerar sig utan istället blir det bara bredd-motion för vuxna. En massa anonyma och ej organiserade vuxna saknar helt den politiska påtryckningskraft som finns i fotboll, hockey med mera där det KRÄVS att både barn och föräldrar engagerar sig i en seriös förening för att få utöva sporten.

.

Min egen erfarenhet säger mig att det faktiskt kan funka precis tvärtom tack vare AXA. Jag har gått från att vara virrig utmaningssökare i ÖS till passionerad skidåkare med skidåkning som livsstil (åtminstone nu). I början fanns AXA som ett enkelt, lättillgängligt sätt att få en första klubbtillhörighet, utan en massa penga- och andra krav som hindrade mig. Nu har jag utvecklats och faktiskt blivit medlem i din klubb Toni :-)

Så, jag tror faktiskt att AXA tillför lika mycket som det stjäl. På fullt allvar menar jag att deltagandet i VL och andra lopp skulle bli mindre om inte AXA fanns - för att de gjort inträdeströskeln lägre. Det var inte lätt att bli medlem i RIS ska jag säga. Tog många mail och faktiskt ett helt år att lyckas.

De riktiga klubbarna skulle inte tjäna ett dugg på en massa, i grunden ointresserade, människor som ska köra sitt enda VL eller ÖS. Däremot hjälper AXA till med inträdet för dem, och i en del fall, som mitt, så blir det skidåkare for life som slutresultat.

Link to comment
Share on other sites

Min egen erfarenhet säger mig att det faktiskt kan funka precis tvärtom tack vare AXA.

Men jag vill nog ändå påstå Brannigan att det är först som medlem i en "riktig" föreningen som ditt personliga motionerande bidrar till att främja längdsportens framtid. Som ett minimum genom din medlemsavgift. Men förhoppningsvis framöver också genom deltagande i verksamhet. Som medlem i Axa har jag svårt att se att någon annan än dig själv personligen och Vasaloppets arrangörers plånböcker främjas...

 

Om vi gör medlemskapet i en lokal skidförening lika lättillgängligt som Axa så borde det inte vara någon skillnad för en person med nytt intresse.

 

Snarare tvärtom så borde det vara LÄTTARE att komma igång med något som finns lokalt och som erbjuder hjälp och stöd för nybörjare. Och att några hundralappar i klubb-medlemsavgift skulle vara ett hinder när Vasaloppet kostar långt över 1000kr i anmälningsavgift verkar inte heller rimligt.

 

Och då är vi tillbaka till min kärnfråga, nämligen att det lätt blir ett moment 22 här annars: utan starka klubbar, ingen stark röst, och inga konstsnöspår - och då blir det en svag klubb med svag verksamhet - och då hittar heller inte nybörjare ett "hem" för sitt nyväckta verksamhet. Med ett konstsnöspår i varje kommun så kan istället klubbarna satsa och erbjuda något bra - speciellt om man då får möjlighet att fånga upp alla nybörjare och andra genom att de via Vasaloppet kanaliseras in till den lokala klubben - och inte till Axa.

 

Men att få kommuner att bygga konstsnöspår har vi redan 30 års bevis på att det inte sker hur mycket motionärerna än önskar. Fotbollen, hockeyn m fl är beviset på att det krävs starka föreningar för att få den röst som krävs hos politikerna för att få anläggningar och hallar byggda.

Link to comment
Share on other sites

Men är verkligen stora klubbar som mestadels består av vuxna som åker vasaloppet än så stark påtryckningskraft? Tittar inte kommunerna som bygger hallar och arenor mest på hur många barn och unga som kan tänkas använda anläggningarna?

 

Om antalet motinärer är så viktigt så kan de väl bara gå ut och se hur många som åker när det är snö.

 

Som medlem i Axa har jag svårt att se att någon annan än dig själv personligen och Vasaloppets arrangörers plånböcker främjas...

Plånbökerna till de som arrangerar seedningslopp främjas också.

Link to comment
Share on other sites

Men är verkligen stora klubbar som mestadels består av vuxna som åker vasaloppet än så stark påtryckningskraft? Tittar inte kommunerna som bygger hallar och arenor mest på hur många barn och unga som kan tänkas använda anläggningarna?

Nej, jag tänker precis som du att barn och unga är viktigast. Men för att få igång en sådan verksamhet så krävs såväl pengar som många vuxna/föräldrar som är aktiva i föreningen. Jag tror många motionärer kan tänkas engagera sig på olika sätt i en förening om bara de blir medlemmar. Det kan vara så enkelt som att man bara ställer upp en förmiddag som funktionär på ett skidlopp.

 

Får man många sådana små insatser från många fler motionärer, så växer klubbens styrka. Sen kan man säkert hitta några få som själva är föräldrar som gärna ställer upp och hjälper barn och unga. Då blir det en positiv spiral där mer verksamhet skapar större intresse att gå med i föreningen, som sen ger än fler medlemmar, som skapar än större verksamhet etc.

 

Det är hursomhelst så att vi redan idag har "facit" på hur felaktig utvecklingen annars ser ut - nämligen svaga klubbar, svag verksamhet och obefintliga satsningar på anläggningar (givetvis med enstaka undantag, som dock inte förändrar helhetsbilden). Och detta trots stort skidintresse bland svensk allmänhet.

 

Plånbökerna till de som arrangerar seedningslopp främjas också.

Det är en god poäng - men där ser jag med oro på att det blir alltmer privata och kommersiella aktörer som ansöker om att få ordna seedningslopp. Den utvecklingen tycker jag man borde hejda. Seedningslopp måste få fortsätta vara en intäktskälla förbehållen seriösa och aktiva ideella föreningar med skidverksamhet. Annars urvattnas skidorna ännu mer då kommersiella aktörer har sällan intresse av att bedriva ideell ungdomsverksamhet...

Link to comment
Share on other sites

De senaste årens ökande intresse för skidåkning tror jag har skapat nya kategorier åkare som skulle kunna bidra till att stärka klubbarnas ställning: Unga vuxna och än fler VL och ÖS åkare . Frågan är om de kan börja träna med en klubb på sin nivå efter sina förutsättningar, som i många fall är ren motionsnivå. Finns det verksamhet som passar dem? Det är inte kul att träna med ett gäng som alltid drar ifrån.

 

Ungefär samma fråga har jag om de som åker VL, ÖS och andra långlopp som morot för sin motion. Finns det verksamhet i klubbarna för dem så att de får något mer än bara behörighet att starta? En av Stockholmsklubbarna organiserar 70 av de ca 6000 långloppsmotionärerna i trakten. Borde det inte vara betydligt mer?

 

För att sammanfatta frågorna: Finns det verksamhet som passar åkare på lägre motionsnivå? Vilket mervärde jämfört med AXA ger medlemsskap i en lokal klubb idag?

 

Hur skulle verksamhet riktade till dessa målgrupper kunna se ut?

Link to comment
Share on other sites

De senaste årens ökande intresse för skidåkning tror jag har skapat nya kategorier åkare som skulle kunna bidra till att stärka klubbarnas ställning: Unga vuxna och än fler VL och ÖS åkare . Frågan är om de kan börja träna med en klubb på sin nivå efter sina förutsättningar, som i många fall är ren motionsnivå. Finns det verksamhet som passar dem? Det är inte kul att träna med ett gäng som alltid drar ifrån.

 

Ungefär samma fråga har jag om de som åker VL, ÖS och andra långlopp som morot för sin motion. Finns det verksamhet i klubbarna för dem så att de får något mer än bara behörighet att starta? En av Stockholmsklubbarna organiserar 70 av de ca 6000 långloppsmotionärerna i trakten. Borde det inte vara betydligt mer?

 

För att sammanfatta frågorna: Finns det verksamhet som passar åkare på lägre motionsnivå? Vilket mervärde jämfört med AXA ger medlemsskap i en lokal klubb idag?

 

Hur skulle verksamhet riktade till dessa målgrupper kunna se ut?

I Sumpan finns det åtminstone under hösten ca 2-3 pass i veckan för dessa kategorier. Brukar vara lite tunnare med organiserade träningar på våren och vintern.

Link to comment
Share on other sites

Om man är med i en förening så vill man ha

* Planerade träningar

Man kanske vill känna sig som en skidåkare, att behöva läsa på en klubb sida där orienteringen har träningar och skidsektionens medlemar är välkomman på våra träningar. Jag vill inte springa i skogen med en karta i hand. Jag har valt att följa ett spår för att jag inte hittar i skogen. ;) Man vill ha identiteten skidåkare.

 

* Tillgång till att köpa skidkläder. Om det är reklam på dem ska det vara billigare än vad man kan köpa dem i butik

* Träningsläger

* Bra anläggning

* Tävlingsbidrag finns det JA/NEJ? Måste man jobba för att få det JA/NEJ?

Tydlig hemsida, -Hur man går med. -Vad det kostar. -Hur man beställer kläder och hur dom ser ut, vart mankan prova mm. -Vad man får tillbaka om man är med i föreningen.

 

 

 

Många föreningar tar

Klubbavgift 400kr

Sektionsavgift 250kr

 

Andrar har bara en klubbavgift på 250-300kr

 

RIS tar 750kr vad jag kan förstå, men man förklarar väldigt lite vad man får tillbaka.

 

Vad får jag tillbaka med att vara med i en förening? Det är ett budskap som föreningar har svårt att förmedla.

 

 

Att köpa ett paket av CCC1000 för 25000kr vad får man egentligen ut av det? Ett "bra" träningsupplägg.

Hela det upplägget skulle en riktigt bra skidklubb kunna erbjuda sina aktiva men för en bråkdel med rätt planering och lite angagemang. Så jag tror att det är bättre att angagera sig i en klubb som har en bra anläggning och skappa något bra än att använda gratis klubbarna. Om den lokala klubben blir mer synlig och förklarar på ett "lätt" sätt hur man blir medlem så har dom mycket att vinna.

 

 

 

 

TIll skidförbundet betalar skidklubben per antal medlemar

 

Föreningsavgifterna för verksamhetsåret 2012/2013

Skolidrottsförening (grundskola) 500 kr

1 - 100 medlemmar. 1500 kr

101 eller flera medlemmar. 2700 kr

Medlemsföreningar som inte uppger sitt medlemsantal debiteras den högre avgiften.

Link to comment
Share on other sites

Om man är med i en förening så vill man ha

* Planerade träningar

* Tillgång till att köpa skidkläder om det är reklam på dem ska det vara billigare än vad man kan köpa dem i butik

* Träningsläger

* Bra anläggning

Tydlig hemsida, hur man går med vad det kostar hur man beställer kläder. Vad man får tillbaka om man är med i föreningen.

Väldigt gärna en länk där man kan se hur klubbkläder ser ut med genomtänkt färgsättning.

Jag vill ju inte åka i nåt grönt så att jag ser ut som skogsmulle ;)

 

 

 

Många föreningar tar

Klubbavgift 400kr

Sektionsavgift 250kr

 

Andrar har bara en klubbavgift på 250-300kr

 

RIS tar 750kr vad jag kan förstå http://www8.idrottonline.se/RotebroISOK/Klubben/Avgifter/

Inga klubbkläder

 

Vad får jag tillbaka med att vara med i en förening? Det är ett budskap som föreningar har svårt att förmedla.

 

 

 

TIll skidförbundet betalar skidklubben per antal medlemar

 

Föreningsavgifterna för verksamhetsåret 2012/2013

Skolidrottsförening (grundskola) 500 kr

1 - 100 medlemmar. 1500 kr

101 eller flera medlemmar. 2700 kr

Medlemsföreningar som inte uppger sitt medlemsantal debiteras den högre avgiften.

Jag tror allt det är möjligt i de flesta klubbar men det krävs att du som är medlem är beredd att engagera dig och jobba för det. En förening är ju just en sammanslutning av människor som är engagerade och brinner för nånting inte nånting som man väljer efter de häftigaste klubbdräkterna.

Link to comment
Share on other sites

Min egen erfarenhet säger mig att det faktiskt kan funka precis tvärtom tack vare AXA.

Men jag vill nog ändå påstå Brannigan att det är först som medlem i en "riktig" föreningen som ditt personliga motionerande bidrar till att främja längdsportens framtid. Som ett minimum genom din medlemsavgift. Men förhoppningsvis framöver också genom deltagande i verksamhet. Som medlem i Axa har jag svårt att se att någon annan än dig själv personligen och Vasaloppets arrangörers plånböcker främjas...

 

Om vi gör medlemskapet i en lokal skidförening lika lättillgängligt som Axa så borde det inte vara någon skillnad för en person med nytt intresse.

 

Snarare tvärtom så borde det vara LÄTTARE att komma igång med något som finns lokalt och som erbjuder hjälp och stöd för nybörjare. Och att några hundralappar i klubb-medlemsavgift skulle vara ett hinder när Vasaloppet kostar långt över 1000kr i anmälningsavgift verkar inte heller rimligt.

 

Och då är vi tillbaka till min kärnfråga' date=' nämligen att det lätt blir ett moment 22 här annars: utan starka klubbar, ingen stark röst, och inga konstsnöspår - och då blir det en svag klubb med svag verksamhet - och då hittar heller inte nybörjare ett "hem" för sitt nyväckta verksamhet. Med ett konstsnöspår i varje kommun så kan istället klubbarna satsa och erbjuda något bra - speciellt om man då får möjlighet att fånga upp alla nybörjare och andra genom att de via Vasaloppet kanaliseras in till den lokala klubben - och inte till Axa.

 

Men att få kommuner att bygga konstsnöspår har vi redan 30 års bevis på att det inte sker hur mycket motionärerna än önskar. Fotbollen, hockeyn m fl är beviset på att det krävs starka föreningar för att få den röst som krävs hos politikerna för att få anläggningar och hallar byggda.[/quote']

Jag tror, precis som du är inne på Toni, att det måste vara lättare att bli medlem. Medlemskap i AXA, som exempel, går att ordna på under 1 min utan krusiduller, det finns möjlighet att köpa Skidkläder via hemsidan, träningstips och bloggar där medlemmarna kan inspirera varandra. Nu är inte detta en ideel förening i den bemärkelsen utan ett, som jag ändå måste medge, smart sätt att profilera ett varumärke. Jag tror också att det bidrar och underlättar intresset för längdskidåkning av just ovan nämnda anledningar.

 

MEN det ger inte en lokal stark kraft som kan påverka kommunerna att satsa på sporten, där är det säkert så att starka lokala idrottsföreningar har en större möjlighet och genomslagskraft. I en sådan finns också organiserade träningar och ungdomsverksamhet, vilket är otroligt viktigt för sportens framtid. Däremot skulle jag välkomna även träningsgrupper för motionärer, teknikläger osv, likt det du beskrivit är ambitionen för Attunda. Och för att det ska funka krävs engagerade medlemmar som vill vara med och bidra, MEN jag tror också att det är viktigt att välkomna ALLA, även de som fn kanske inte har tid/ork/intresse av att engagera sig förutom sin egen träningsinsats. Det senare tillsammans med enkelheten att ansluta sig tror jag är de största anledningarna till AXA:s stora medlemsantal, inte kostnaden.

Link to comment
Share on other sites

Tittade på RIS sin hemsida och om man ville ha information om medlemskap så skulle man sända ett mail. Jag tror att det ska vara enklare än detta om man vill ha medlemmar.

 

Tittade också på sundbybergs sidor om deras träningar och det var det jag fryktade. Träningarna på vardagar är på en väldigt dårlig tid för småbarns föräldrar.

 

Om klubbar vill ha medlemmar som inte är väldigt intresserade av att vara medlem i en klubb så tror jag att det måste vara enkelt att bli medlem, dvs all information ska finnas på nätet och man ska kunna gå med på en gång. Inte något eller några steg som man inte vet hur lång tid de kommer ta.

 

Sen tror jag att det är många som mig själv som gillar att träna ensamma och/eller faktiskt inte har möjlighet att träna när det är träningar. Klubbvärksamhet blir för dessa inte väldigt intressant.

Link to comment
Share on other sites

Nu undrar jag lite vad man menar med att främja skidsportens framtid?

Ska vi ha fler som åker skidor eller ska vi få en bredare topp för att kunna tampas med Norge i toppen?

 

Visst föräldrarna har ju en viss del i att fler barn börjar åker skidor...men det stora problemet är ju vad som händer när man lämnar junior åldern...

Många duktiga åkare som lämnar det traditionella skidåkandet och satsar på långlopp istället och Vasaloppet i synnerhet...

Ser det likadant ut i andra nationer?

 

Längdskidåkning är ju ingen familjesport som typ orientering är(va det iaf när jag höll på)...där hela familjen åker iväg på helgerna och tävlar...

Link to comment
Share on other sites

Nu undrar jag lite vad man menar med att främja skidsportens framtid?

Ska vi ha fler som åker skidor eller ska vi få en bredare topp för att kunna tampas med Norge i toppen?

 

Visst föräldrarna har ju en viss del i att fler barn börjar åker skidor...men det stora problemet är ju vad som händer när man lämnar junior åldern...

Många duktiga åkare som lämnar det traditionella skidåkandet och satsar på långlopp istället och Vasaloppet i synnerhet...

Ser det likadant ut i andra nationer?

 

Längdskidåkning är ju ingen familjesport som typ orientering är(va det iaf när jag höll på)...där hela familjen åker iväg på helgerna och tävlar...

Varför kan inte längdskidor vara en familjesport? Finns väl fler klasser vid de flesta tävlingar.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...