Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Aukland tog stakningen till en ny nivå


Willie

Recommended Posts

  • Replies 85
  • Created
  • Last Reply

Beror på vad man menar med många' date=' men nog fanns det någonstans mellan 150-200 fristilslopp i tävlingkalendern den senaste vintern. Det är rätt många enligt mig ;)

Så visst finns det fristilslopp att åka om man vill.[/quote']

Nu tar du väl i...jag fick det till 100 lopp...intervall och masstart... ;)

Av dessa försvinner väl ett antal tävlingar som kräver fis-kod samt alla j-cup och div u-tävlingar av typen Kalle Anka cup ;)

Överdrev inte alls, du glömde alla sprint tävlingar också

och varför utesluta tävlingar som kräver FIS-licens

Finns massor av skatetävlingar om man bara vill tävla.

Tänkte vänta några år med sprint för snart är väl dom som "normaltävlingar" i längd ;)

Sedan valde jag bort fis-tävlingar för att inte just nu känner behovet av en fis-kod...och att betala för en sådan...

 

Ja, nog om det...

Link to comment
Share on other sites

Har sett att många som kör stakning använder skatepjäxor. Vad är det för fördelar med det? Är det bara för att det blir stadigare för foten' date=' eller är det något annat?[/quote']

stadigare, kan slappna av mer helt enkelt

Bull***t.

 

Står du och stakar i ett spår behövs inga skatepjäxor för bättre stabilitet. Skatepjäxor används enbart för att få bättre tryck vid spårbyten och riktningsförändringar. Vissa använder dem också för att kunna skejta bättre i saxbackar...

 

Har för övrigt ingen som helst förståelse för denna växande popularitet för enbart stakning. Är ju den överlägset tråkigaste formen av skidåkning. Det är ju teknikväxlingarna som gör skidåkningen rolig och stimulerande.

Jag åker uteslutande i skatepjäxor på långloppen . Tycker att mina salamon pjäxor är mycket skönare att staka i samt att jag har inte märkt någon skillnad i att jag skulle bli hämmad i den klassiska tekniken. Sen kan jag också tycka att man blir mindre trött i fotlederna när man stakar länge. Och jag kör inte skate i saxbackarna hör till den skara som kör med fästvalla.

Man slipper ju spänna fotleden för att få ner trycket genom skidan för att få fäste då man går upp på tå då pjäxan är lite stabilare.

Link to comment
Share on other sites

Har sett att många som kör stakning använder skatepjäxor. Vad är det för fördelar med det? Är det bara för att det blir stadigare för foten' date=' eller är det något annat?[/quote']

stadigare, kan slappna av mer helt enkelt

OK! Nästa fråga :) Varför ser man skateskidor bara på klassisk sprint hos de som som stakar, åker på blanka skidor. Medan långloppsåkare för det mesta har vanliga klassiska skidor?

För övrigt tycker jag det går bättre att staka som åldring med nedåtgående syreupptag, kostar mindre än diagonal. I alla fall min upplevelse. Kommer från en enbart diagonalande generation. Det finns variationer i stakningen också, eller man kanske kan säga växlar i olika terrängförhållanden. Har då inte några invändningar alls mot stakningens utveckling :)

I sprint är tempot mycket högre och det behövs en skida med hårdare och högre spann för att inte "fjädringen" skall slå i botten.

 

En anna orsak är att det byts spår mycket och då är en skateskida optimal för bytet görs ju med skateskär.

Link to comment
Share on other sites

När de börjar köra på blanka skidor med bra resultat i distans loppen i VC så kan man dra slutsatsen att stakning är den bästa tekniken i längskidor. Innan dess så får man nog nöja sig med att konstatera att stakning är väldigt viktigt i alla långlopp i ski classics på grund av typen banor. Ett lopp som birken har mycket backar i början men väldigt mycket lätt åkning på slutet.

 

Självklart starkt av J. Aukland då han har visat att det går att staka bättre än vad många trott men många andra åkare har också haft bra resultat med vallade skidor, tex A. Aukland.

 

J. Aukland sa också till tv2 att han numera hade spesialiserat sig på stakning för att han var för dårlig i diagonal. Jag gissar och hoppas att det kommer fortsätta att vara så de närmaste åren att folk fortsätter med det de är bra på. Att åkare som blandannat A. Aukland, Brink och diverse norrmän som är bra på diagonala fortsätter med det i de lopp som inte är helt platta.

Link to comment
Share on other sites

När de börjar köra på blanka skidor med bra resultat i distans loppen i VC så kan man dra slutsatsen att stakning är den bästa tekniken i längskidor. Innan dess så får man nog nöja sig med att konstatera att stakning är väldigt viktigt i alla långlopp i ski classics på grund av typen banor. Ett lopp som birken har mycket backar i början men väldigt mycket lätt åkning på slutet.

 

Självklart starkt av J. Aukland då han har visat att det går att staka bättre än vad många trott men många andra åkare har också haft bra resultat med vallade skidor, tex A. Aukland.

 

J. Aukland sa också till tv2 att han numera hade spesialiserat sig på stakning för att han var för dårlig i diagonal. Jag gissar och hoppas att det kommer fortsätta att vara så de närmaste åren att folk fortsätter med det de är bra på. Att åkare som blandannat A. Aukland, Brink och diverse norrmän som är bra på diagonala fortsätter med det i de lopp som inte är helt platta.

A. Aukland säger ju att en av anledningarna att han fortfarande utvecklas är att lillebror tagit stakningen till en ny nivå och gjort att även han höjt sig ett snäpp. Men han har ju inte slutat diagonala för det, han har bara blivit en ännu bättre skidåkare. Var och en gör vad de är bra p och har förutsättningar för. Jerry Ahrlin har ju stakat övervägande delar sen tidigare och gått flera lopp på blanka skidor, bl a Vasan. Skillnaden är väl att han då inte vunnit.

Link to comment
Share on other sites

Jeg staket på blanke ski i dag fra Birkebeinerstarten og opp det første fjellet som heter Dølfjellet. På Birken i år brukte jeg litt over 42 min opp til Skramstadsetra (første matstasjon), og var oppe på toppen av Dølfjellet på 1.06 el noe.

I dag var det ikke noe bedre glid oppover og jeg staket opp til setra på 40.19, altså 2 minutter raskere enn på Birken. Snittpuls omtrent det samme, 150 slag/min (maks 178). Kjente at jeg begynte å bli sliten opp Dølfjellet, men var på toppen omtrent på samme tid som Birken, kanskje et lite minutt raskere.

 

Forskjellen på å gå diagonal er at på BIrken hadde jeg masse å stake med på slutten, mens i dag hadde det vel vært lite å ta i med siste halvdel tenker jeg.

Link to comment
Share on other sites

stadigare' date=' kan slappna av mer helt enkelt[/quote']

OK! Nästa fråga :) Varför ser man skateskidor bara på klassisk sprint hos de som som stakar, åker på blanka skidor. Medan långloppsåkare för det mesta har vanliga klassiska skidor?

För övrigt tycker jag det går bättre att staka som åldring med nedåtgående syreupptag, kostar mindre än diagonal. I alla fall min upplevelse. Kommer från en enbart diagonalande generation. Det finns variationer i stakningen också, eller man kanske kan säga växlar i olika terrängförhållanden. Har då inte några invändningar alls mot stakningens utveckling :)

I sprint är tempot mycket högre och det behövs en skida med hårdare och högre spann för att inte "fjädringen" skall slå i botten.

 

En anna orsak är att det byts spår mycket och då är en skateskida optimal för bytet görs ju med skateskär.

Tack! Då blev en del frågetecken uträtade. För övrigt är det en väsentlig skillnad i stakning på, platten, slakmota och motbacke. Apropå att stakning skulle vara tråkigt.

Link to comment
Share on other sites

Jag har full förståelse för att mer konservativt lagda åskådare tycker att alla åkarna skall använda även alla antika växlar i långlopp. Jag kan själv också hålla med om att ett lopp som bara gått i slingor på Åresjön hade blivit lite enahanda att se på, även om det tycks funka i andra sporter typ löpning och cykel med en "teknisk" växel. MEN så länge bara en åkare eller hälften eller i alla fall inte alla åkare i tätklungan stakar hela tiden så ger det ju helt klart en extra dimension åt loppet vilket inte minst denna tråden visar. Sen är det ju i alla fall minst tre växlar som används på ett hyfsat kuperat lopp som ÅFL. Saxning, stakning och fartställning. Stakning platt och stakning brant uppåt är dessutom rätt olika. Dessutom finns det ju bara, som många varit inne på, bara ett sätt att förhindra J Aukland från att staka, det är kraftiga begränsningar av materialet eller försämringar av prepareringen, vilket jag tror ingen vill ha.

 

Grymt imponerande av J Aukland i alla fall, fattar inte hur han tränar för att klara det.

Link to comment
Share on other sites

Dessutom finns det ju bara, som många varit inne bara ett sätt att förhindra J Aukland från att staka, det är kraftiga begränsningar av materialet eller försämringar av prepareringen, vilket jag tror ingen vill ha.

Nja, en ändring av kuperingen på loppen skulle nog göra att han också får det svårare.

 

Är det föresten någon (du?) som har en tracklogg (helst med barometriskt höjd) från loppet så man kan se hur kuperat det var?

 

Nu har ju ski classics fått mycket mer oppmärksamhet de senaste åren och möjligt att det kommer fortsätta men det är också möjligt att åkare och publik gärna skulle vilja ha mer variation om det bara går mot stakning, tex införa något skate lopp och något mer kuperat lopp.

Link to comment
Share on other sites

Dessutom finns det ju bara' date=' som många varit inne bara ett sätt att förhindra J Aukland från att staka, det är kraftiga begränsningar av materialet eller försämringar av prepareringen, vilket jag tror ingen vill ha.[/quote']

Nja, en ändring av kuperingen på loppen skulle nog göra att han också får det svårare.

 

Är det föresten någon (du?) som har en tracklogg (helst med barometriskt höjd) från loppet så man kan se hur kuperat det var?

 

Nu har ju ski classics fått mycket mer oppmärksamhet de senaste åren och möjligt att det kommer fortsätta men det är också möjligt att åkare och publik gärna skulle vilja ha mer variation om det bara går mot stakning, tex införa något skate lopp och något mer kuperat lopp.

Nja en ändring av kuperingen är svår att göra i praktiken. Dels för att vissa mossar, sjöar, ängar och platta skogspartier måste passeras från A till B den naturliga vägen om man inte vill köra varvlopp på 30*2,5 km. Och dels för att det inte får bli för farligt som tom norska eliten tyckte det var i Falun. Banan kan inte vara ens i närheten av kuperingen på wc-loppen den måste även klara isföre nedför för motionärer. Man kan inte chansa med hälsan för deltagarna på skidloppen. Tillräckligt många bryter nyckelben och annat redan på det "platta" VL. Men visst kunde man tex förlänga Birken 10-15 km genom att köra upp och ner Kvarstaddammen - Midtfjellet eller OS-stadion Sjusjöen en gång extra med en ny sträckning bredvid den nuvarande. Loppet är ju väl kort. Men med tanke på hur konservativa VL är så lär det bli svårt att få dem att ändra sträckningen och väldigt få vill nog förlänga den. Och återigen om bara en viss del kör utan fäste så blir det ju bara mer intressant och spännande att se relationen mellan dem med och utan fäste.

Link to comment
Share on other sites

Dessutom finns det ju bara' date=' som många varit inne bara ett sätt att förhindra J Aukland från att staka, det är kraftiga begränsningar av materialet eller försämringar av prepareringen, vilket jag tror ingen vill ha.[/quote']

Nja, en ändring av kuperingen på loppen skulle nog göra att han också får det svårare.

 

Är det föresten någon (du?) som har en tracklogg (helst med barometriskt höjd) från loppet så man kan se hur kuperat det var?

 

Nu har ju ski classics fått mycket mer oppmärksamhet de senaste åren och möjligt att det kommer fortsätta men det är också möjligt att åkare och publik gärna skulle vilja ha mer variation om det bara går mot stakning, tex införa något skate lopp och något mer kuperat lopp.

Har tyvärr ingen barometrisk höjdmätare, men min resekompis åkte både Birken och ÅFL med en. Det var mer lite stigning än på Birken. Iof då på en längre sträcka. Jag hade väldigt gärna åkt skate och kört 5 växlar på ett långlopp men tror kanske det blir svårt på Ski Classics. Det går liksom emot själva namnet.

Link to comment
Share on other sites

Det mesta du skriver motsägs faktiskt av en hel del norska långlopp med rätt många deltagare. Det är kuperat med långa tunga partier som kan vara värre än i VC och nedförskörningarna är inte alltid spesiellt lätta.

 

Varierande lopp som är kuperade också på slutet blir nog bara det rätt annorlunda än när de sista milen är väldigt lätt åkta som det är i de flesta om inte alla lopp i ski classics.

 

Jag tror inte heller att vasaloppet eller något av de andra loppen kommer ändra sträkningen men ski classics kunde byta ut något av loppen och lägga till något. König ludwigslauf tycker jag inte är något väldigt intressant lopp.

Link to comment
Share on other sites

De norska studenterna satsar iallafall på hårda banor

http://sl2013.no/langrenn/langdistanse/

 

Norskt långlopp med runt 1000 deltagare de sista åren

http://www.markarundt.no/loypekart/

Rätt mycket stakning men inte mycket platt. En del av nedförsbackarna är rätt krävande. Ett par långa riktigt branta oppförsbackar.

Nu blir det off-topic men oj vad sugen jag blev att åka till Trondheim och Bymarka igen för att åka skidor nu när jag såg kartorna igen. Bodde där ett år för länge sen men åkte mest i Estenstadmarka då eftersom jag inte hade bil. Helt underbara skidområden! Sen finns ju Hu og Hei-orienteringen på hösten i samma område också om man gillar 30km orientering i kuperad terräng med lutande blöta tröndermyrar...

Link to comment
Share on other sites

De norska studenterna satsar iallafall på hårda banor

http://sl2013.no/langrenn/langdistanse/

 

Norskt långlopp med runt 1000 deltagare de sista åren

http://www.markarundt.no/loypekart/

Rätt mycket stakning men inte mycket platt. En del av nedförsbackarna är rätt krävande. Ett par långa riktigt branta oppförsbackar.

Det är självklart att Norrmän klarar värre backar än svenskar och tyskar, speciellt om det är ett mindre antal startande och så länge det är normalföre. Men loppet som blev ersatt av ÅFL, Norefjellsrennet, skulle jag inte vilja ha kört om det varit isföre trots alla vadderade träd. Men det spelar ingen roll J Aukland hade stakat ändå oavsett om de kört Final Climb t.o.r 10 ggr.

Link to comment
Share on other sites

Men det spelar ingen roll J Aukland hade stakat ändå oavsett om de kört Final Climb t.o.r 10 ggr.

Frågan är väl hur bra det hade gått.

 

Vilka typer banor som man kan ha i långlopp beror ju på vilka man i första hand tar hänsyn till. Roliga banor för eliten och duktiga skidåkare och lite krävande för sämre skidåkare eller för svenskar som mest åker på stakvänliga banor?

 

Artur, Estestadsmarka är iallafall inte spesiellt vasaloppslikt :) Jag har bara åkt skidor där några gånger men cyklat en hel del.

Link to comment
Share on other sites

Men det spelar ingen roll J Aukland hade stakat ändå oavsett om de kört Final Climb t.o.r 10 ggr.

Frågan är väl hur bra det hade gått.

 

Vilka typer banor som man kan ha i långlopp beror ju på vilka man i första hand tar hänsyn till. Roliga banor för eliten och duktiga skidåkare och lite krävande för sämre skidåkare eller för svenskar som mest åker på stakvänliga banor?

 

Artur' date=' Estestadsmarka är iallafall inte spesiellt vasaloppslikt :) Jag har bara åkt skidor där några gånger men cyklat en hel del.[/quote']

Jag tycker det är bra med banor som inte är farliga, drar mkt folk och är långa och kuperade i vacker terräng och med fina spår. Och återigen om J Aukland stakar bakom diagonalåkarna så gör det loppet mer intressant - inte mindre! Jag har fortfarande inte riktigt förstått varför det är så hemskt att det går att staka vissa lopp för enstaka stakfenomen. Jag tycker inte man skall förändra banor, regler och annat samt riskera säkerheten, minska antalet startande för att förändra enstaka åkares teknikval. Iof så kanske J Aukland känner sig hedrad av det.

Link to comment
Share on other sites

Men det spelar ingen roll J Aukland hade stakat ändå oavsett om de kört Final Climb t.o.r 10 ggr.

Frågan är väl hur bra det hade gått.

 

Vilka typer banor som man kan ha i långlopp beror ju på vilka man i första hand tar hänsyn till. Roliga banor för eliten och duktiga skidåkare och lite krävande för sämre skidåkare eller för svenskar som mest åker på stakvänliga banor?

 

Artur' date=' Estestadsmarka är iallafall inte spesiellt vasaloppslikt :) Jag har bara åkt skidor där några gånger men cyklat en hel del.[/quote']

Jag tycker det är bra med banor som inte är farliga, drar mkt folk och är långa och kuperade i vacker terräng och med fina spår. Och återigen om J Aukland stakar bakom diagonalåkarna så gör det loppet mer intressant - inte mindre! Jag har fortfarande inte riktigt förstått varför det är så hemskt att det går att staka vissa lopp för enstaka stakfenomen. Jag tycker inte man skall förändra banor, regler och annat samt riskera säkerheten, minska antalet startande för att förändra enstaka åkares teknikval. Iof så kanske J Aukland känner sig hedrad av det.

Ge alla karta och kompass i Sälen och sen får vi se vem som kommer först till Mora genom ospårad terräng det löser alla jobbiga problem om stakning och andra avarter från riktig skidåkning som smala plastskidor och annat trams. Ett plus ärockså att det inte komemr ge rullskidsspecialisterna några oförtänta fördelar. Back to basics.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker inte man skall förändra banor, regler och annat samt riskera säkerheten, minska antalet startande för att förändra enstaka åkares teknikval. Iof så kanske J Aukland känner sig hedrad av det.

Jag är osäker på vad du menar. Jag tror ingen seriöst vill eller tror på att ändra banorna i vasan, birken eller marcialonga men ski classics kan om de vill ha med något annat lopp i sin cup eller ändra något av de som är med och då ha med mer kuperade lopp. Detta behöver inte gå utöver säkerheten. Birken är väl redan idag bra mycket mer tekniskt än vasaloppet med tex högre hastigheter.

 

Det är väl inte heller det att J. Aukland i år stakar alla lopp med bra resultat som är problemet utan det som jag tycker inte är så roligt är att de flesta loppen i ski classics prioriterar stakning onödigt mycket. Något lopp med kupering in till mål tror jag skulle göra en mer intressant tävling.

 

Men det är ju min subjektiva åsikt att jag tycker att det är klart roligare att åka på varierande banor där man använder alla tekniker och inte har väldigt långa partier där man bara använder sig av en teknik.

 

När jag tänker lite nu tycker jag att det är lite konstigt att långloppen har blivit så. I Sverige är ju vasan standarden och långlopp ska helst ha långa plata stakvänliga partier. I Norge som jag skulle säga har fler åkare än Sverige är långlopp oftast kuperade och det är också svårt att hitta dessa långa platta partierna om man vill träna på just det.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker inte man skall förändra banor' date=' regler och annat samt riskera säkerheten, minska antalet startande för att förändra enstaka åkares teknikval. Iof så kanske J Aukland känner sig hedrad av det.[/quote']

Jag är osäker på vad du menar. Jag tror ingen seriöst vill eller tror på att ändra banorna i vasan, birken eller marcialonga men ski classics kan om de vill ha med något annat lopp i sin cup eller ändra något av de som är med och då ha med mer kuperade lopp. Detta behöver inte gå utöver säkerheten. Birken är väl redan idag bra mycket mer tekniskt än vasaloppet med tex högre hastigheter.

 

Det är väl inte heller det att J. Aukland i år stakar alla lopp med bra resultat som är problemet utan det som jag tycker inte är så roligt är att de flesta loppen i ski classics prioriterar stakning onödigt mycket. Något lopp med kupering in till mål tror jag skulle göra en mer intressant tävling.

 

Men det är ju min subjektiva åsikt att jag tycker att det är klart roligare att åka på varierande banor där man använder alla tekniker och inte har väldigt långa partier där man bara använder sig av en teknik.

 

När jag tänker lite nu tycker jag att det är lite konstigt att långloppen har blivit så. I Sverige är ju vasan standarden och långlopp ska helst ha långa plata stakvänliga partier. I Norge som jag skulle säga har fler åkare än Sverige är långlopp oftast kuperade och det är också svårt att hitta dessa långa platta partierna om man vill träna på just det.

Varför inte fler 5-milar i WC, det är väl egentligen den mest logiska lösningen, långloppen är oftast motionslopp och kan inte var för krävande varken tekniskt eller konditionsmässigt. Tex hade inte många pallat ett VL med WC-kupering, det i sin tur skapar specialister för den typ av skidåkning som långloppen bjuder.

 

De loppen du efterfrågar finns i WC men är det inte mästerskapsår körs enbart endast en 5mil i WC det är den i kollen. Lägg till ett par femmilar i WC.

 

Sen är det väl så att hade WC-eliten kört i Jizerksa eller Birkebeineren så hade inte J Aukland kunnat gå på blanka skidor och lyckas så bra, långloppseliten är inte de bästa vad gäller maxupptag och diagonal däremot har de andra egenskaper som gör att de är grymma på långa flacka lopp.

Link to comment
Share on other sites

Varför inte fler 5-milar i WC, det är väl egentligen den mest logiska lösningen, långloppen är oftast motionslopp och kan inte var för krävande varken tekniskt eller konditionsmässigt. Tex hade inte många pallat ett VL med WC-kupering, det i sin tur skapar specialister för den typ av skidåkning som långloppen bjuder.

Man behöver inte bara se på extremfallen, platt långlopp eller wc lopp. I Norge finns det som sagt många lopp som är ett mellanting mellan dessa båda typer av lopp som har en hel del deltagare.

 

Sen är det väl så att hade WC-eliten kört i Jizerksa eller Birkebeineren så hade inte J Aukland kunnat gå på blanka skidor och lyckas så bra, långloppseliten är inte de bästa vad gäller maxupptag och diagonal däremot har de andra egenskaper som gör att de är grymma på långa flacka lopp.

Rønning och Baur gick både Jizerska och Birken i år. Både tappade på stakningen på slutet mot A. Aukland.

 

Men det är just det jag gärna skulle se mer av. Jag tror att det skulle vara bra för skiclassics om det fanns något lopp som passade ännu bättre för åkare med bra kapacitet i backar än vad det finns nu. Om det tex inte hade varit ett väldigt lätt åkt slut på årefjällsloppet kanske en åkare som Jens Eriksson försökt att gå ifrån i backarn.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker inte man skall förändra banor' date=' regler och annat samt riskera säkerheten, minska antalet startande för att förändra enstaka åkares teknikval. Iof så kanske J Aukland känner sig hedrad av det.[/quote']

Jag är osäker på vad du menar. Jag tror ingen seriöst vill eller tror på att ändra banorna i vasan, birken eller marcialonga men ski classics kan om de vill ha med något annat lopp i sin cup eller ändra något av de som är med och då ha med mer kuperade lopp. Detta behöver inte gå utöver säkerheten. Birken är väl redan idag bra mycket mer tekniskt än vasaloppet med tex högre hastigheter.

 

Det är väl inte heller det att J. Aukland i år stakar alla lopp med bra resultat som är problemet utan det som jag tycker inte är så roligt är att de flesta loppen i ski classics prioriterar stakning onödigt mycket. Något lopp med kupering in till mål tror jag skulle göra en mer intressant tävling.

 

Men det är ju min subjektiva åsikt att jag tycker att det är klart roligare att åka på varierande banor där man använder alla tekniker och inte har väldigt långa partier där man bara använder sig av en teknik.

 

När jag tänker lite nu tycker jag att det är lite konstigt att långloppen har blivit så. I Sverige är ju vasan standarden och långlopp ska helst ha långa plata stakvänliga partier. I Norge som jag skulle säga har fler åkare än Sverige är långlopp oftast kuperade och det är också svårt att hitta dessa långa platta partierna om man vill träna på just det.

Lite osäker på vad du menar också. Inget lopp går seriöst att ändra på men ett extra kuperat lopp går att sätta in? Ett Norskt studentlopp? Ja, tyvärr är det väl bara ett Ski Classic lopp med kupering in till mål Marcialonga och där vann J Aukland mest överlägset genom sin otroliga stakning, de andra går mer eller mindre nedåt i slutet. Konstigt att långlopp är är plattare än VC-lopp? Det är det väl inte, det beror på säkerhet om många motionärer skall kunna starta, naturliga förutsättningar från A till B samt att det nog anses ligga i själva definitionen på långlopp sedan urminnes tider, sedan termen långlopp kom till helt enkelt. En del Norska lopp i isföre med 3 000 svenskar skulle vara farliga. Birken har däremot inte mkt värre backar nedåt än VL. Varifrån har du fått att långloppen i Sverige är så platta, det beror väl på vad man jämför med. Det är samma lopp som körts i många, många år. Har inte kört alla lopp men tycker tex inte 7-mila, Engelbrektsloppet, Stråkenloppet, Skinnarloppet m.fl är så extremt platta, deras index ligger nog inte så långt efter Birken. Inte heller 5 mil av VL eller det nyaste loppet ÅFL. Att några promille av deltagarna numera inte kör med fästvalla är väl mer en utveckling som beror på bättre material och träning. Sen kan man naturligtvis tycka att när materialet och tekniken förbättras så kan man ändra banorna för att återskapa så att folk åker mer som förr, har full förståelse för att många tycker det. Men "platta svenska långlopp" är inget som "blivit så" pga av VL, det har alltid varit så.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...