Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

För mycket glidvalla


Niklas-Västerås

Recommended Posts

Får man fråga varför ett belag ska vara mättat? Hur förbättrar det glidet?

Precis. Det finns ju inget som säger att mer valla är bättre. Målet har vi ju lärt oss är en hård och slät yta (dvs topparna i strukturen ska vara släta) med för rätt struktur för dagens temp o snötyp, som samtidigt är maximalt hydrofob. På vilket sätt är mer valla i belaget sättet att nå dit?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 69
  • Created
  • Last Reply
Får man fråga varför ett belag ska vara mättat? Hur förbättrar det glidet?

En mycket bra fråga! Dom som vallar glid har säkert en förklaring och dom som sicklar har säkert en annan. Det man kan konstatera är att skidtillverkarna gör sitt för att man skall valla genom det man skriver om sina belag. Att blanda zeolit i belaget kan bara innebära att man från salomons sida anser att skidan skall beläggas med någonting. Den enda förklaringen som jag kan se det är kopplad till vidhäftning på belaget och bygger på lika löser lika regeln. Dvs att om man har ett nanolager i belagets övre del som har en liten mängd valla anrikat kommer den nya vallan att sitta bättre på skidan och man får därmed en valla som tål mer slitage. Jag tänker inte ge mig in i disk om man bör valla eller inte men jag konstaterar att man med vallning kan få viss anpassning av belagets egenskaper kopplat till omgivande temperatur dock både positiva och negativa.

Link to comment
Share on other sites

Så det bör knappast behövas kilovis av grundvalla för det. Men för att få annan valla att fästa så borde man kanske köra utan flour i grunden trots allt för det stöter väl bort andra saker

Nej det stämmer! Kanske är frågan om något gram valla för ett par skidor. Anledningen att många rekommenderar att man skall lägga 8 lager röd valla osv för att mätta skidorna ligger troligen istället i att man men upprepningar vill förskjuta jämvikten belag/parafin så mycket som det bara går. Alternativet till detta är ju att hålla skidan varm i cykler och det är väl anledningen till att hotboxen tagits fram.

Link to comment
Share on other sites

Så belag kan ta åt sig valla men det är enstaka gram vi pratar om. Men då är alltså frågan vilken nytta detta gör? Att förbättra tävlingsvallningens vidhäftning låter faktiskt rimligt men vad bör då ligga i grunden? Mjuk valla? grafit? Fluor eller ej? Kan detta göra belaget mjukare och mindre hydrofobiskt?
Link to comment
Share on other sites

Så belag kan ta åt sig valla men det är enstaka gram vi pratar om. Men då är alltså frågan vilken nytta detta gör? Att förbättra tävlingsvallningens vidhäftning låter faktiskt rimligt men vad bör då ligga i grunden? Mjuk valla? grafit? Fluor eller ej? Kan detta göra belaget mjukare och mindre hydrofobiskt?

Max enstaka gram! Kan säkert vara frågan om 10-dels gram totalt. Tror jag läst någonting om detta tidigare i någon vetenskapligt publicerad artikel. Troligen så borde det vara bättre med ett parafin som är hårt och efterliknar i flourinnehåll de parafin som personen i fråga plannerar att använda på skidan under tävling. Dock blir det ju svårt att mätta en skida med gröna parafin då det även är viktigt att hålla skidan varm då parafinet läggs på för att optimera inträngningen. Risken att lyckas med en "grön mättning" utan att bränna belagen är ju inte helt enkelt. Resultatet av ovan dvs hårdhet på parafin kontra arbetstemperatur på järn resulterar i att de flesta använder sig av röda parafin.

Link to comment
Share on other sites

Så det bör knappast behövas kilovis av grundvalla för det. Men för att få annan valla att fästa så borde man kanske köra utan flour i grunden trots allt för det stöter väl bort andra saker

För att få fästvalla att sitta börjar man med att värma in en hård bas, o sen toppar man med mjukare. För att få glidvalla att fästa börjar man med en mjuk bas o toppar sen med hårdare ...

Link to comment
Share on other sites

Man behöver alltså värma vallan under lång tid. Duger det inte med att värma vallan flera gånger när den kallnat?

Det är ju belaget man vill mätta inte vallan. Om belaget bli varmt ökar mängden valla som belaget teoretiskt kan ta upp. Ett annat alternativ till strykjärn kan vara ir värmare. Har sedan ifjol vallat med ir lampa då det kommer till vissa parafin med magiskt resultat.

Link to comment
Share on other sites

Så det bör knappast behövas kilovis av grundvalla för det. Men för att få annan valla att fästa så borde man kanske köra utan flour i grunden trots allt för det stöter väl bort andra saker

För att få fästvalla att sitta börjar man med att värma in en hård bas' date=' o sen toppar man med mjukare. För att få glidvalla att fästa börjar man med en mjuk bas o toppar sen med hårdare ...[/quote']

Så menar du att det ska vara så eller är du ironisk och menar att glidvallningen görs på fel sätt?

Link to comment
Share on other sites

Så det bör knappast behövas kilovis av grundvalla för det. Men för att få annan valla att fästa så borde man kanske köra utan flour i grunden trots allt för det stöter väl bort andra saker

För att få fästvalla att sitta börjar man med att värma in en hård bas' date=' o sen toppar man med mjukare. För att få glidvalla att fästa börjar man med en mjuk bas o toppar sen med hårdare ...[/quote']

Så menar du att det ska vara så eller är du ironisk och menar att glidvallningen görs på fel sätt?

Skulle sätta mina pengar på ironisk ;)

Link to comment
Share on other sites

Så belag kan ta åt sig valla men det är enstaka gram vi pratar om. Men då är alltså frågan vilken nytta detta gör? Att förbättra tävlingsvallningens vidhäftning låter faktiskt rimligt men vad bör då ligga i grunden? Mjuk valla? grafit? Fluor eller ej? Kan detta göra belaget mjukare och mindre hydrofobiskt?

Max enstaka gram! Kan säkert vara frågan om 10-dels gram totalt. Tror jag läst någonting om detta tidigare i någon vetenskapligt publicerad artikel. Troligen så borde det vara bättre med ett parafin som är hårt och efterliknar i flourinnehåll de parafin som personen i fråga plannerar att använda på skidan under tävling. Dock blir det ju svårt att mätta en skida med gröna parafin då det även är viktigt att hålla skidan varm då parafinet läggs på för att optimera inträngningen. Risken att lyckas med en "grön mättning" utan att bränna belagen är ju inte helt enkelt. Resultatet av ovan dvs hårdhet på parafin kontra arbetstemperatur på järn resulterar i att de flesta använder sig av röda parafin.

Intressant. Eftersom vi arbetar vid samma universitet (Sveriges bästa tekniska universitet !) så vet jag att du har kunskaper av det slag du säger dig ha även om processmetallurgi inte riktigt är samma sak. Jag ägnade tid igår att titta på rubrikerna av alla dina uppsatser i universitetets databas (PURE) men kunde inte se att någon av dem som ser ut att handla om detta. Har jag fel ? Du refererar dock ovan till någon annan publicerad artikel som styrker del av dina påståenden. Om möjligt är jag intresserad att se den.

 

Jag har ju tidigare haft min information främst från Professor Sture Hogmark vid Uppsala universitet och Kuzmins avhandlingar men även rådfrågat Professor Ulf Gedde vid KTH (jag tror han var handledare till McHammer) och fått uppfattningen att det inte finns några porer i belaget och att därför valla egentligen inte kan tränga in, i varje fall inte på det sätt som påstås i sportaffärerna. Och OM så, varför är det bra att ha valla inne i belaget som inte är i kontakt med snön ?

 

Som du förstått har jag stor aktning av dig och har blivit osäker på vad som verkligen gäller. Vi samarbetar för närvarande med Tribologiavdelningen men i andra frågor. Där arbetar bland annat Docent Andreas Almkvist som du förmodligen känner och som jag ofta diskuterar detta med. Även han är ju en bra skidåkare, kanske på din elitmotionärsnivå, så vi tre borde kanske träffas och se om vi kan göra något vetenskapligt som undanröjer alla tvivel vad som verkligen gäller. Kanske vi även kan få med doktoranden och nästan elitlskidåkaren Nina Linzen, som väl sitter nära dig och för övrigt tog kurs i tillämpad matematik för mig förra året. JAG tror en sådan uppsats skulle bli mycket uppmärksammad och uppskattad.

Link to comment
Share on other sites

Så belag kan ta åt sig valla men det är enstaka gram vi pratar om. Men då är alltså frågan vilken nytta detta gör? Att förbättra tävlingsvallningens vidhäftning låter faktiskt rimligt men vad bör då ligga i grunden? Mjuk valla? grafit? Fluor eller ej? Kan detta göra belaget mjukare och mindre hydrofobiskt?

Max enstaka gram! Kan säkert vara frågan om 10-dels gram totalt. Tror jag läst någonting om detta tidigare i någon vetenskapligt publicerad artikel. Troligen så borde det vara bättre med ett parafin som är hårt och efterliknar i flourinnehåll de parafin som personen i fråga plannerar att använda på skidan under tävling. Dock blir det ju svårt att mätta en skida med gröna parafin då det även är viktigt att hålla skidan varm då parafinet läggs på för att optimera inträngningen. Risken att lyckas med en "grön mättning" utan att bränna belagen är ju inte helt enkelt. Resultatet av ovan dvs hårdhet på parafin kontra arbetstemperatur på järn resulterar i att de flesta använder sig av röda parafin.

Intressant. Eftersom vi arbetar vid samma universitet (Sveriges bästa tekniska universitet !) så vet jag att du har kunskaper av det slag du säger dig ha även om processmetallurgi inte riktigt är samma sak. Jag ägnade tid igår att titta på rubrikerna av alla dina uppsatser i universitetets databas (PURE) men kunde inte se att någon av dem som ser ut att handla om detta. Har jag fel ? Du refererar dock ovan till någon annan publicerad artikel som styrker del av dina påståenden. Om möjligt är jag intresserad att se den.

 

Jag har ju tidigare haft min information främst från Professor Sture Hogmark vid Uppsala universitet och Kuzmins avhandlingar men även rådfrågat Professor Ulf Gedde vid KTH (jag tror han var handledare till McHammer) och fått uppfattningen att det inte finns några porer i belaget och att därför valla egentligen inte kan tränga in' date=' i varje fall inte på det sätt som påstås i sportaffärerna. Och OM så, varför är det bra att ha valla inne i belaget som inte är i kontakt med snön ?

 

Som du förstått har jag stor aktning av dig och har blivit osäker på vad som verkligen gäller. Vi samarbetar för närvarande med Tribologiavdelningen men i andra frågor. Där arbetar bland annat Docent Andreas Almkvist som du förmodligen känner och som jag ofta diskuterar detta med. Även han är ju en bra skidåkare, kanske på din elitmotionärsnivå, så vi tre borde kanske träffas och se om vi kan göra något vetenskapligt som undanröjer alla tvivel vad som verkligen gäller. Kanske vi även kan få med doktoranden och nästan elitlskidåkaren Nina Linzen, som väl sitter nära dig och för övrigt tog kurs i tillämpad matematik för mig förra året. JAG tror en sådan uppsats skulle bli mycket uppmärksammad och uppskattad.[/quote']

Stämmer bra Lars-Erik! LTU, kan inte bli bättre. Stämmer även bra att min forskning (den som är publicerad :)) inte har någonting att göra med valla. Dock är min speciallitet högtemperatur kemi med fokus på termodynamik, kristallstrukturer och lösningkemi självklar som funktion av temperatur. Mycket av den forskning som jag genomfört kan direkt flyttas mellan olika system oberoden vad det är frågan om. Att jag dessutom är galet intresserad av valla och hur man inom skidvärden tänker då det kommer till optimala egenskaper gör ju inte saken värre. Finns nog inga vetenskapliga artiklar som handlar om skidor/glid som jag inte läst. Under ett antal år har jag dessutom kartlagt hur strukturen i den olika vallorna är uppbyggda och har utifrån detta idag "ganska" bra koll på läget. Observera att jag inte tar ställning för och emot om "hen" bör använda valla eller inte. Då det kommer till vallans inträngning i en skida så har jag som sagt inte mätt den personligen utan här överför jag helt enkelt grundläggande regler inom termodynamiken/kemin. Det skulle förvåna mig om belaget på skidan skulle vara ett undantag för dessa fenomen som man hittar i alla andra grundsystem på jorden, men jag kan ha fel! Slutligen kan jag konstatera att förutom dig/mig/Andreas så finns det många fler på universistet som är enormt intresserade av detta bla Roland L och Allan H som också funderar mycket på detta! Som svar på din fråga kan jag enbart se vidhämtning av annan valla som anledning till att man mättar en skida.

 

För er som gillar att läsa vetenskapligt publicerade artiklar så kommer här ett hett tips.

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12283-013-0135-x

Link to comment
Share on other sites

Jag bara måste lägga upp denna bilden (som förresten är tagen på LTU) när vi pratar porer i skidbelag. Fick den mailad till mig av en doktorand på LTU, hoppas han inte misstycker att jag lägger upp den.

 

https://drive.google.com/file/d/0B6sj-OHogPexY2U2Y1JTU2p4Z2c/edit?usp=sharing

Bilden visar en skidyta med drygt 10.000 gånger förstoring. Bilden som du ser är 5µm x 3,2µm. Med hjälp av bildanalys-Tools kan man komma fram att mer än 60% är luft.

 

Hur tolkar vi denna bilden? Det känns spontant som att det här mer liknar en schweizerost än ett material som inte har porer. Kan detta vara resultatet av en dåligt slipad skida? (den är inte stålsicklad). Eller ser det helt enkelt ut så här på alla skidor?

 

Är denna bild "för förstorad"? Är det relevant att titta på den här nivån (5µm x 3,2µm)? Bör man kanske t.o.m titta ännu närmare? Som jämförelse http://www.primateriasport.se/PDF/Glidtest%20Primateria%20PABR-10020401.pdf sid 10-13. Här är bilderna inte i närheten lika förstorade.

 

Ser med spänning fram emot vad vi kan åstadkomma inom detta område på LTU och i Sverige. Det är dags att vi slår norrmännen snart och varför inte göra det med teknisk utveckling?

Link to comment
Share on other sites

Så det bör knappast behövas kilovis av grundvalla för det. Men för att få annan valla att fästa så borde man kanske köra utan flour i grunden trots allt för det stöter väl bort andra saker

För att få fästvalla att sitta börjar man med att värma in en hård bas' date=' o sen toppar man med mjukare. För att få glidvalla att fästa börjar man med en mjuk bas o toppar sen med hårdare ...[/quote']

Så menar du att det ska vara så eller är du ironisk och menar att glidvallningen görs på fel sätt?

Mest bara ett kosntaterande av något som känns konstigt och ologiskt utifrån mina halvdana kemikunskaper (är mineralog, inte polymerkemist)

Link to comment
Share on other sites

Jag bara måste lägga upp denna bilden (som förresten är tagen på LTU) när vi pratar porer i skidbelag. Fick den mailad till mig av en doktorand på LTU, hoppas han inte misstycker att jag lägger upp den.

 

https://drive.google.com/file/d/0B6sj-OHogPexY2U2Y1JTU2p4Z2c/edit?usp=sharing

Bilden visar en skidyta med drygt 10.000 gånger förstoring. Bilden som du ser är 5µm x 3,2µm. Med hjälp av bildanalys-Tools kan man komma fram att mer än 60% är luft.

 

Hur tolkar vi denna bilden? Det känns spontant som att det här mer liknar en schweizerost än ett material som inte har porer. Kan detta vara resultatet av en dåligt slipad skida? (den är inte stålsicklad). Eller ser det helt enkelt ut så här på alla skidor?

 

Är denna bild "för förstorad"? Är det relevant att titta på den här nivån (5µm x 3,2µm)? Bör man kanske t.o.m titta ännu närmare? Som jämförelse http://www.primateriasport.se/PDF/Glidtest%20Primateria%20PABR-10020401.pdf sid 10-13. Här är bilderna inte i närheten lika förstorade.

 

Ser med spänning fram emot vad vi kan åstadkomma inom detta område på LTU och i Sverige. Det är dags att vi slår norrmännen snart och varför inte göra det med teknisk utveckling?

Rimligtvis ær det på den skalan som flytande glidvalla trænger in i belaget. Vore intressant att se såna bilder på rent belag och efter olika ordentliga vallningar.

 

 

Och kan inte låta bli en diskret fråga till er LTU-are: Har ni någon fysikinstitution?

Link to comment
Share on other sites

Jag bara måste lägga upp denna bilden (som förresten är tagen på LTU) när vi pratar porer i skidbelag. Fick den mailad till mig av en doktorand på LTU, hoppas han inte misstycker att jag lägger upp den.

 

https://drive.google.com/file/d/0B6sj-OHogPexY2U2Y1JTU2p4Z2c/edit?usp=sharing

Bilden visar en skidyta med drygt 10.000 gånger förstoring. Bilden som du ser är 5µm x 3,2µm. Med hjälp av bildanalys-Tools kan man komma fram att mer än 60% är luft.

 

Hur tolkar vi denna bilden? Det känns spontant som att det här mer liknar en schweizerost än ett material som inte har porer. Kan detta vara resultatet av en dåligt slipad skida? (den är inte stålsicklad). Eller ser det helt enkelt ut så här på alla skidor?

 

Är denna bild "för förstorad"? Är det relevant att titta på den här nivån (5µm x 3,2µm)? Bör man kanske t.o.m titta ännu närmare? Som jämförelse http://www.primateriasport.se/PDF/Glidtest%20Primateria%20PABR-10020401.pdf sid 10-13. Här är bilderna inte i närheten lika förstorade.

 

Ser med spänning fram emot vad vi kan åstadkomma inom detta område på LTU och i Sverige. Det är dags att vi slår norrmännen snart och varför inte göra det med teknisk utveckling?

Intressant. Jag ser att även du väggen är från Luleå. Ta gärna kontakt med mig så vi får pratas vid. Bland annat vore det intressant att få veta mer om bilden du lagt upp från en doktorand vid LTU. Jag vill gärna komma i kontakt med doktoranden och hans/hennes handledare och höra deras syn på saken.

* Vad föreställer bilden och med vilken utrustning har den tagits ?

 

 

Beträffande Primaterias rapport så tycker jag den är synnerligen intressant och jag har en alldeles speciell pers(s)onlig information: när testerna i Boden gjordes råkade jag och Niklas vara ute på långpass i Paglaterrängen så vi såg hur hela deras testserie utfördes. Det var Ronnie Löf och Mikkel Knif (som vallat till flera i världscupen och är relaterad till Magnar Dalen) som utförde testerna. Jag var mycket imponerad hur noggrannt de gjorde testerna och hur många par skidor de hade preparerat. Vi åkte minst tre timmar och under hela denna tid testade de. Dessutom tror jag att de har tillgång till svepelektronmikroskåp (via Uppsala universitet) så bilderna är nog mycket tillförlitliga tror jag. Jag och Niklas pratade en hel del med dem och var mycket imponerade.

 

 

Jag har ju tidigare påstått att Ronnie är en av Sveriges bästa skidpreparerare och det är nog en av hemligheterna till att han under c:a 10 år kunnat hålla sig blad de 100 bästa på Vasaloppet trots att han inte är elitåkare eller ens nära det. Jag vidhåller mitt förslag att genom att som komplement få Ronnie, Samuel (mister RS Riller) och Kuzmin att samverka som rådgivare till Svenska landslagets team så skulle de ha världens ledande team i skidstrukturering och kanske totalt också. Det är MIN övertygelse.

Link to comment
Share on other sites

I TOKO:s vallablad står det att :

 

- "belaget blir bättre och bättre på att ta upp valla ju mer man vallar det"

 

Vad säger experterna i denna tråden om det?

 

Jag har också hört att anledningen till att man lägger en hård på en mjuk är att det ska ge bättre vidhäftning. Med tanke på hur lite som fastnar i belaget tycker jag snarare det känns som man blandar en hård och mjuk vid detta förfarande.

 

Kommer ingen med väldigt bra argument kommer jag nog fortsätta stålsickla+borsta och dra på hård HF vid tävling.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...