Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

tre Vasalopp på samma sicklade skidor


Lars-Erik

Recommended Posts

  • Replies 4.6k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Om man skall investera i en Kuzminzickel finns det tre att välja på Enklare Sport; röd med handtag eller blå med handtag för 769:- eller universal utan handtag för 465:-. Vilken skall man välja som ingångszickel ? Är den lättare att använda med handtag ?

Välj den billigaste universalsickeln (den jag använt mest i mer än 39 Vasalopp/öppna spår). Lycka till

Link to comment
Share on other sites

Vackert! Andra aprilskämtet jag föll för i går!

Humor behövs i dessa bistra tider!

Tack Ola för uppskattande ord. Alternatvt hade jag tänkt dra till med följande (men då hade säkert Volevodin och andra snabbt avslöjat mig):

Åter hemma från en makalös skidtur på Ormberget. Jag hade tänk åka bara si så där 1 tmma men när jag kände barrskogsdoften och endorfinerna börjat verka var det omöjligt, det blev åter 32 km.

Tack alla ni som stödjer mig när jag utsätts för nya attacker och orimligheter eftersom jag envisas att föra fram mitt enkla budskap: Glidvalla behövs INTE för vanliga motionärer. Stålsickla och åk på bara belaget och ni har samma kanonglid som jag.

Därför blev jag extra glad idag när Vasaloppets ledning efter sitt fluorförbud har tänkt om och tänker nu föra fram mig och mitt budskap genom att uppföra en skulptur av mig iförd Veterandräkt, huvudsponsorns reklam på mössan och med en Kuzminzickel i ena handen och siffran 72 i den andra. En verklig upprättelse för mig Pers(s)onligen och ett stort framsteg för oss alla som hela tiden trott på denna idé. Det pågår diskussioner var statyn skall placeras, tills vidare kommer den att placeras vid entren till Karlstads universiet.

Link to comment
Share on other sites

Om man skall investera i en Kuzminzickel finns det tre att välja på Enklare Sport; röd med handtag eller blå med handtag för 769:- eller universal utan handtag för 465:-. Vilken skall man välja som ingångszickel ? Är den lättare att använda med handtag ?

Tyvärr blir det bästa tipset dyrt. Men jag ser det som ett måste. Köp två olika direkt

 

En plussickel för att skära bort den gamla stenslipen. Den tar effektivt. Med en universal får man sickla bra länge

En universal för att med några drag till och från skära fram ny struktur. Denna sickel blir din finsickel som håller många säsonger. Använd den sparsamt

 

Tar du genvägen och sicklar ner stenslipen med en universal blir sickeln slö.

 

Med reservation för att om slipar du sicklar själv gäller inte detta rådet.

 

Jag har gått från att stålsickla alla skidor till att ha stenslip på mina tävlingslagg och stålsickla mina träningsskidor. Men kan ärligt inte påstå att de stenslipade glider bättre. Men jag vill ha grövre struktur på vissa skidor som stålsickel inte ger. Men STOR fördel att mina träningsskidor håller sig blanka och fina länge

Link to comment
Share on other sites

Tyvärr blir det bästa tipset dyrt. Men jag ser det som ett måste. Köp två olika direkt

 

En plussickel för att skära bort den gamla stenslipen. Den tar effektivt. Med en universal får man sickla bra länge

En universal för att med några drag till och från skära fram ny struktur. Denna sickel blir din finsickel som håller många säsonger. Använd den sparsamt

 

Tar du genvägen och sicklar ner stenslipen med en universal blir sickeln slö.

 

Med reservation för att om slipar du sicklar själv gäller inte detta rådet.

 

Jag har gått från att stålsickla alla skidor till att ha stenslip på mina tävlingslagg och stålsickla mina träningsskidor. Men kan ärligt inte påstå att de stenslipade glider bättre. Men jag vill ha grövre struktur på vissa skidor som stålsickel inte ger. Men STOR fördel att mina träningsskidor håller sig blanka och fina länge

Tack för tipsen, skogsvakt, det blir nog den röda som startsickel, då jag inledningsvis kommer att träna sickling på gamla  skidor, speciellt som jag har några par som har torkade belag och behöver få fram en fetare yta, skulle dessutom tro att det behövs lite skarpare grejor om man ger sig på gamla transparenta belag. Tävlingsskidorna och skinskidorna kör jag med stenslipningsstrukturen dessutom är jag mycket intresserad av hur den diagonala fabriksstrukturen på skinskidorna kommer att fungera nästa vinter, det var ju ett lovande test första gången.

Link to comment
Share on other sites

All denna digitala förbrödning påkallar ett mått skidpoesi om jag får vara så förmäten. Kanske säsongens sista riktiga och viktiga lyrik. Skogsvakt kallade en gång Volevodin för farfar. Det här är en slags digital adoption i samma andas barn. Filthatten av! Fortsätt vara lika vild och vacker!
Link to comment
Share on other sites

All denna digitala förbrödning påkallar ett mått skidpoesi om jag får vara så förmäten. Kanske säsongens sista riktiga och viktiga lyrik. Skogsvakt kallade en gång Volevodin för farfar. Det här är en slags digital adoption i samma andas barn. Filthatten av! Fortsätt vara lika vild och vacker!

Skall fundera på saken, så får vi se om något rinner till.

Link to comment
Share on other sites

Professor Ståhls sägner

 

En professor upp i norr

ville få slut på allt knorr

att skidorna ej ville glida

när man långa lopp skulle skida

han började använda en sickel av stål

och då tog han sig snabbt i mål

och nu har han bevisat att det kan gå

då han med stål i blicken åkt sjuttiotvå.

Tede -20

Link to comment
Share on other sites

Professor Ståhls sägner

 

En professor upp i norr

ville få slut på allt knorr

att skidorna ej ville glida

när man långa lopp skulle skida

han började använda en sickel av stål

och då tog han sig snabbt i mål

och nu har han bevisat att det kan gå

då han med stål i blicken åkt sjuttiotvå.

Tede -20

Tusen tack Volevodin för den fina och smickrande dikten. Efter ett sammanträde med jurun så kan jag Pers(s)onligen meddela att DU härmed tilldelas priset som "årets bäste diktare" här på skidforum. Mina 72 Vasalopp har ju omskrivits och analyserats i lite olika sammanhang , nu senast i följande http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Mitt lilla försök till Pers(s)onligt tack till Volevodin:

 

Tusen tack  Volevodin

din dikt var ovanligt fin

och dessutom suveränt kreativ

förvaras ömt i evighetens arkiv

något som alltid består

dag efter dag, år efter år

att beundras och minnas

och alltid att finnas

långt efter våra dagar och aktioner

och inspirera  nya skidforumgenerationer

Link to comment
Share on other sites

Tusen tack Volevodin för den fina och smickrande dikten. Efter ett sammanträde med jurun så kan jag Pers(s)onligen meddela att DU härmed tilldelas priset som "årets bäste diktare" här på skidforum. Mina 72 Vasalopp har ju omskrivits och analyserats i lite olika sammanhang , nu senast i följande http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Mitt lilla försök till Pers(s)onligt tack till Volevodin:

 

Tusen tack  Volevodin

din dikt var ovanligt fin

och dessutom suveränt kreativ

förvaras ömt i evighetens arkiv

något som alltid består

dag efter dag, år efter år

att beundras och minnas

och alltid att finnas

långt efter våra dagar och aktioner

och inspirera  nya skidforumgenerationer

Tack för din fina dikt om mig, då är vi två diktare i samma division här på skidforum och lycka till i det fortsatta livet framöver. :)

Link to comment
Share on other sites

http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Det var en mycket intressant artikel om Vasaloppet och Lars-Eriks prestationer genom åren. Det var mycket statistik och jämförelse, men vi som åkt Vasaloppet vet att det bara ger en övergripande analys av prestationen, då det är många parametrar som påverkar prestationen som före, startposition, skidor, valla och väder. Jag hade 6.50 mitt första år, men vårt gemensamma år 1971 hade jag 7.50 och Lars-Erik 8.58, men då slog vädret om till töväder efter ett par mil och med träskidor försvann allt glid, som inte blev bättre av att jag fick hjälp med omvallning. De hade stora plåtburkar med klister som värmdes upp och penslades över hela skidan, bra fäste med glid därefter. Det är mycket som döljer sig bakom olika tider genom åren. Jag hade min bästa tid 1980 (5.41) och jag tittade i mina anteckningar och såg att jag var missnöjd med prestationen, då glidet inte varit det bästa de första milen. Lars-Erik hade sin bästa tid 1983, (4.56 !) men då åkte jag inte, så jag vet inte hur förhålladena var, vill dock minnas att 1979 hade snabbföre (5.52 pl 1907) Vid min bästa placering på plastskidor 1295 var inte tiden bättre än 6.17 vilket indikerar att föret var tungt, fast träskidåren 1970-72 var placeringen under 1000 med 758 1972 som bäst (7.23) Många kanske inte tror att det var så många startande på 70-talet, men startåret 1970 var det över 8000 deltagare. Det som troligen ger den bästa bilden av Lars-Eriks prestation är jämförelsetalet mot segraren och där har han legat under 1,5 väldigt många år. Det har du kanske statistik på själv Lars-Erik och kopplat till den här tråden vore det intressant att ha separat statistik för jämförelsetalet under stålsicklingsloppen. Jämförelsetalet ger dock inget 100 %-igt utslag av prestationen, då även segrarens prestation kan påverkats av yttre förhållande och hur man kört i täten, men iaf hyfsad indikation på ens prestation.

Link to comment
Share on other sites

  • 11 months later...

http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Det var en mycket intressant artikel om Vasaloppet och Lars-Eriks prestationer genom åren. Det var mycket statistik och jämförelse, men vi som åkt Vasaloppet vet att det bara ger en övergripande analys av prestationen, då det är många parametrar som påverkar prestationen som före, startposition, skidor, valla och väder. Jag hade 6.50 mitt första år, men vårt gemensamma år 1971 hade jag 7.50 och Lars-Erik 8.58, men då slog vädret om till töväder efter ett par mil och med träskidor försvann allt glid, som inte blev bättre av att jag fick hjälp med omvallning. De hade stora plåtburkar med klister som värmdes upp och penslades över hela skidan, bra fäste med glid därefter. Det är mycket som döljer sig bakom olika tider genom åren. Jag hade min bästa tid 1980 (5.41) och jag tittade i mina anteckningar och såg att jag var missnöjd med prestationen, då glidet inte varit det bästa de första milen. Lars-Erik hade sin bästa tid 1983, (4.56 !) men då åkte jag inte, så jag vet inte hur förhålladena var, vill dock minnas att 1979 hade snabbföre (5.52 pl 1907) Vid min bästa placering på plastskidor 1295 var inte tiden bättre än 6.17 vilket indikerar att föret var tungt, fast träskidåren 1970-72 var placeringen under 1000 med 758 1972 som bäst (7.23) Många kanske inte tror att det var så många startande på 70-talet, men startåret 1970 var det över 8000 deltagare. Det som troligen ger den bästa bilden av Lars-Eriks prestation är jämförelsetalet mot segraren och där har han legat under 1,5 väldigt många år. Det har du kanske statistik på själv Lars-Erik och kopplat till den här tråden vore det intressant att ha separat statistik för jämförelsetalet under stålsicklingsloppen. Jämförelsetalet ger dock inget 100 %-igt utslag av prestationen, då även segrarens prestation kan påverkats av yttre förhållande och hur man kört i täten, men iaf hyfsad indikation på ens prestation.

 

http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Det var en mycket intressant artikel om Vasaloppet och Lars-Eriks prestationer genom åren. Det var mycket statistik och jämförelse, men vi som åkt Vasaloppet vet att det bara ger en övergripande analys av prestationen, då det är många parametrar som påverkar prestationen som före, startposition, skidor, valla och väder. Jag hade 6.50 mitt första år, men vårt gemensamma år 1971 hade jag 7.50 och Lars-Erik 8.58, men då slog vädret om till töväder efter ett par mil och med träskidor försvann allt glid, som inte blev bättre av att jag fick hjälp med omvallning. De hade stora plåtburkar med klister som värmdes upp och penslades över hela skidan, bra fäste med glid därefter. Det är mycket som döljer sig bakom olika tider genom åren. Jag hade min bästa tid 1980 (5.41) och jag tittade i mina anteckningar och såg att jag var missnöjd med prestationen, då glidet inte varit det bästa de första milen. Lars-Erik hade sin bästa tid 1983, (4.56 !) men då åkte jag inte, så jag vet inte hur förhålladena var, vill dock minnas att 1979 hade snabbföre (5.52 pl 1907) Vid min bästa placering på plastskidor 1295 var inte tiden bättre än 6.17 vilket indikerar att föret var tungt, fast träskidåren 1970-72 var placeringen under 1000 med 758 1972 som bäst (7.23) Många kanske inte tror att det var så många startande på 70-talet, men startåret 1970 var det över 8000 deltagare. Det som troligen ger den bästa bilden av Lars-Eriks prestation är jämförelsetalet mot segraren och där har han legat under 1,5 väldigt många år. Det har du kanske statistik på själv Lars-Erik och kopplat till den här tråden vore det intressant att ha separat statistik för jämförelsetalet under stålsicklingsloppen. Jämförelsetalet ger dock inget 100 %-igt utslag av prestationen, då även segrarens prestation kan påverkats av yttre förhållande och hur man kört i täten, men iaf hyfsad indikation på ens prestation.

Jag håller med dig Volevodin att det är omöjligt att jämföra tider under olika förhållenden. Men tiderna beror ju även på andra faktorer t.ex. ålder vilket inte minst Volevodin borde vara medveten om. Så att jämföra min bästa tid på stålsicklat (5.29) med min bästa tid med fluorvallade skidor (4.56) är också orättvisande, Jag var ju 62 år då jag gjorde min stålsicklingstid men bara 39 år då jag gjorde min fluortid. Kolla på ALLA tider jag gjorde åren INNAN jag åkte på min stålsicklingstid och du ser att jag INTE var nära att åka så fort som 5.29 (och 5.50 dan därpå). Redan dessa första lopp övertygade mig om att stålsickling är ett tillräckligt vasst, kanske tom bättre, alternativ för oss motionärer på Vasaloppet

 

Link to comment
Share on other sites

Kanske tom Pölder börjar sälja stålsicklar snart?

Nu när Tony inte längre är med... jag upplevde nog honom som mest inflytelserik på inställningen mot stålsicklar.

 

Nu när jag inte längre köper något med fluor så känns stålsickling ännu mer lockande och speciellt när jag åker så sällan... mina belag känns ofta hårt och krackelerat i ytan, blir snabbt vitt. Kan avhjälpas med stenslipning såklart men betydligt enklare att sickla i garaget skulle jag tro (än att åka 20 mil för stenslipning).

Link to comment
Share on other sites

 

http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Det var en mycket intressant artikel om Vasaloppet och Lars-Eriks prestationer genom åren. Det var mycket statistik och jämförelse, men vi som åkt Vasaloppet vet att det bara ger en övergripande analys av prestationen, då det är många parametrar som påverkar prestationen som före, startposition, skidor, valla och väder. Jag hade 6.50 mitt första år, men vårt gemensamma år 1971 hade jag 7.50 och Lars-Erik 8.58, men då slog vädret om till töväder efter ett par mil och med träskidor försvann allt glid, som inte blev bättre av att jag fick hjälp med omvallning. De hade stora plåtburkar med klister som värmdes upp och penslades över hela skidan, bra fäste med glid därefter. Det är mycket som döljer sig bakom olika tider genom åren. Jag hade min bästa tid 1980 (5.41) och jag tittade i mina anteckningar och såg att jag var missnöjd med prestationen, då glidet inte varit det bästa de första milen. Lars-Erik hade sin bästa tid 1983, (4.56 !) men då åkte jag inte, så jag vet inte hur förhålladena var, vill dock minnas att 1979 hade snabbföre (5.52 pl 1907) Vid min bästa placering på plastskidor 1295 var inte tiden bättre än 6.17 vilket indikerar att föret var tungt, fast träskidåren 1970-72 var placeringen under 1000 med 758 1972 som bäst (7.23) Många kanske inte tror att det var så många startande på 70-talet, men startåret 1970 var det över 8000 deltagare. Det som troligen ger den bästa bilden av Lars-Eriks prestation är jämförelsetalet mot segraren och där har han legat under 1,5 väldigt många år. Det har du kanske statistik på själv Lars-Erik och kopplat till den här tråden vore det intressant att ha separat statistik för jämförelsetalet under stålsicklingsloppen. Jämförelsetalet ger dock inget 100 %-igt utslag av prestationen, då även segrarens prestation kan påverkats av yttre förhållande och hur man kört i täten, men iaf hyfsad indikation på ens prestation.

 

http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull2004.pdf?fbclid=IwAR25iMgHVu-RWVnRncVFpReAkZNGaqnm9yKBHW8qu5Y5xU2ygmp7awD-68s

 

Det var en mycket intressant artikel om Vasaloppet och Lars-Eriks prestationer genom åren. Det var mycket statistik och jämförelse, men vi som åkt Vasaloppet vet att det bara ger en övergripande analys av prestationen, då det är många parametrar som påverkar prestationen som före, startposition, skidor, valla och väder. Jag hade 6.50 mitt första år, men vårt gemensamma år 1971 hade jag 7.50 och Lars-Erik 8.58, men då slog vädret om till töväder efter ett par mil och med träskidor försvann allt glid, som inte blev bättre av att jag fick hjälp med omvallning. De hade stora plåtburkar med klister som värmdes upp och penslades över hela skidan, bra fäste med glid därefter. Det är mycket som döljer sig bakom olika tider genom åren. Jag hade min bästa tid 1980 (5.41) och jag tittade i mina anteckningar och såg att jag var missnöjd med prestationen, då glidet inte varit det bästa de första milen. Lars-Erik hade sin bästa tid 1983, (4.56 !) men då åkte jag inte, så jag vet inte hur förhålladena var, vill dock minnas att 1979 hade snabbföre (5.52 pl 1907) Vid min bästa placering på plastskidor 1295 var inte tiden bättre än 6.17 vilket indikerar att föret var tungt, fast träskidåren 1970-72 var placeringen under 1000 med 758 1972 som bäst (7.23) Många kanske inte tror att det var så många startande på 70-talet, men startåret 1970 var det över 8000 deltagare. Det som troligen ger den bästa bilden av Lars-Eriks prestation är jämförelsetalet mot segraren och där har han legat under 1,5 väldigt många år. Det har du kanske statistik på själv Lars-Erik och kopplat till den här tråden vore det intressant att ha separat statistik för jämförelsetalet under stålsicklingsloppen. Jämförelsetalet ger dock inget 100 %-igt utslag av prestationen, då även segrarens prestation kan påverkats av yttre förhållande och hur man kört i täten, men iaf hyfsad indikation på ens prestation.

Jag håller med dig Volevodin att det är omöjligt att jämföra tider under olika förhållenden. Men tiderna beror ju även på andra faktorer t.ex. ålder vilket inte minst Volevodin borde vara medveten om. Så att jämföra min bästa tid på stålsicklat (5.29) med min bästa tid med fluorvallade skidor (4.56) är också orättvisande, Jag var ju 62 år då jag gjorde min stålsicklingstid men bara 39 år då jag gjorde min fluortid. Kolla på ALLA tider jag gjorde åren INNAN jag åkte på min stålsicklingstid och du ser att jag INTE var nära att åka så fort som 5.29 (och 5.50 dan därpå). Redan dessa första lopp övertygade mig om att stålsickling är ett tillräckligt vasst, kanske tom bättre, alternativ för oss motionärer på Vasaloppet

 

 

En liten detalj... Det stod i artikeln att din bästa tid kom -83 och det var ju 4 år före de första fluorvallorna kom (Cerapulvret slog igenom vid VM-femmilen i Oberstdorf 1987 och fluorparafinerna och fluorfästvallorna kom väl först nåt år senare) så din bästa tid lär åtminstone varit fluorfri :)

Link to comment
Share on other sites

En liten detalj... Det stod i artikeln att din bästa tid kom -83 och det var ju 4 år före de första fluorvallorna kom (Cerapulvret slog igenom vid VM-femmilen i Oberstdorf 1987 och fluorparafinerna och fluorfästvallorna kom väl först nåt år senare) så din bästa tid lär åtminstone varit fluorfri :)

Perfekt observation Artur. Ni ser att jag börjar bli gammal och gaggig. OCH jag glidvallade alltid efter konstens alla regler fram tills jag testade stålsicklat när det "slog igenem" för vissa av oss 2006.Men denna observation av Artur kan möjligen stödja hypotesen att fluor kanske inte har lika stor betydelse på just Vasaloppet som på kortare elittävlingar, och speciellt inte för oss lite längre bak i fältet (även om jag  placerade mig si så där 500-600 på den tiden)

Link to comment
Share on other sites

Kanske tom Pölder börjar sälja stålsicklar snart?

Nu när Tony inte längre är med... jag upplevde nog honom som mest inflytelserik på inställningen mot stålsicklar.

 

Nu när jag inte längre köper något med fluor så känns stålsickling ännu mer lockande och speciellt när jag åker så sällan... mina belag känns ofta hårt och krackelerat i ytan, blir snabbt vitt. Kan avhjälpas med stenslipning såklart men betydligt enklare att sickla i garaget skulle jag tro (än att åka 20 mil för stenslipning).

Korrekt Knappen. Tony Pölder slog säkert världsrekord i argument mot stålsickling, eftersom han var rädd att erkänna det enkla faktum att stålsickling är ett perfekt alternativ/komplement till stenslipning och att det kunde påverka hans försäljning av glidvallor, främst fluor. För säkerhets skull gjorde han som när  strutsen gömde huvudet i sanden för att dölja sin stora kropp: Han tog bort mig som vän på facebook eftersom han inte kom på något bättre sätt att bli av med "galne professorn". Men det fungerade inte så enkelt, "den stora kroppen" syntes tydligare än någonsin och "galne Professorn" bliv snarare en ikon i mångas ögon. Jag beundrar egentligen Tony för hans driftighet men just detta var nog inte hans mest genomtänkta och kloka beslut. De flesta vet ju numera att det är som du säger.

Link to comment
Share on other sites

Skulle tro att Pölder även såg risken att förlora stenslipningskunder, om fler gjorde i ordning sina glidytor själva.

 

Huruvida stålsicklingen kan flytta fram sina positioner hänger mycket på om de lyckas få flourtestmaskinen att fungera på ett tillfredsställande sätt.

Givetvis är det så Volevodin. Stålsickling är givetvis ett alternativ till stenslipnimg som kan genomföras hemma och dessutom få lite olika struktureringar för olika fören. och då blir det ju en direkt konkurrens med den svindyra stenslipningsmaskin Pölder investerat i. GIVETVIS förstår jag honom  på denna punkt. Men  däremot förstår jag inte hans strutstaktik att bli av med problemet. Det finns betydlig bättre sätt och som ger bättre status i branchen.

Link to comment
Share on other sites

...och det finns rätt många "Tony Pölder" därute som fortfarande dissar stålsicklingen fast de inte ens har provat. Jag både stålsicklar och vallar på traditionellt vis. Det sistnämnda mest bara för att det är kul att testa lite olika varianter.

Stålsickling fungerar och ger ett bra glid!

Link to comment
Share on other sites

...och det finns rätt många "Tony Pölder" därute som fortfarande dissar stålsicklingen fast de inte ens har provat. Jag både stålsicklar och vallar på traditionellt vis. Det sistnämnda mest bara för att det är kul att testa lite olika varianter.

Stålsickling fungerar och ger ett bra glid!

Du har rätt jola61, det finns rätt så många "Tony Pöldrar" där ute. Så jag tycker faktiskt lite synd om Tony Pölder själv att han satt sig i denna sits och blivit som en utskrattad "stålsicklingsförnekare" i vida kretsar. Tony Pölder är faktiskt i övrigt inte sämre än någon annan och i själva verket beundrar jag, och många med mig, honom för hans driftighet och faktiskt frispråkighet också. Men det går ändå inte att förneka vissa bevisade sanningar och göra som strutsen för att dölja detta. 

Link to comment
Share on other sites

Även om jag i början ansattes hört av olika "Pöldrar" både i media och här på skidforum, ibland som rena hot tom på mobilen, så är jag stolt att jag stod på mig och FÖRSVARADE SANNINGEN om glidvallans betydelse t.ex. på Vasaloppet och då speciellt för oss motionärer. Men även rena eller nästan rena elitåkare vet GIVETVIS hur detta fungerar, dvs att glidvalla bara har marginell betydelse på Vasaloppet (och absolut inte som Pölders oslagbara världsrekord påstående : "Du åker si så där en timma fortare med pulver under skidorna").  Se t.ex. artikel av forskaren i ämnet Nina Lintzen, som bland annat varit trea på Vasaloppet, vunnit Nordenskiöldsloppet två gånger och blev tvåa i årets upplaga (trots barafödande relativt nära inpå)https://www.nyteknik.se/innovation/glidvallan-har-marginell-betydelse-i-vasaloppet-6335712

Link to comment
Share on other sites

Tony driver ju inte skidbutik längre så...

 

Stålsickling glider bra. Ett problem är dock att få till jämbördiga resultat av sicklandet. Eggen slits, det är svårt sickla på samma vis flera gånger om. När eggen är sliten ger den inte samma struktur,en sickel mot en annan lär inte ge samma resultat osv osv. Sen är den lilla stålbiten inte gratis heller. Tycker faktiskt den är omotiverad dyr. Både skimateria och Kuzmin. En stenslip för 399kr typ är inte alls särskilt dyrare än vad stålsickling kostar. Men absolut, det glider bra och man skär fram en ny struktur hemma på köksbordet.

Link to comment
Share on other sites

Även om jag i början ansattes hört av olika "Pöldrar" både i media och här på skidforum, ibland som rena hot tom på mobilen, så är jag stolt att jag stod på mig och FÖRSVARADE SANNINGEN om glidvallans betydelse t.ex. på Vasaloppet och då speciellt för oss motionärer. Men även rena eller nästan rena elitåkare vet GIVETVIS hur detta fungerar, dvs att glidvalla bara har marginell betydelse på Vasaloppet (och absolut inte som Pölders oslagbara världsrekord påstående : "Du åker si så där en timma fortare med pulver under skidorna").  Se t.ex. artikel av forskaren i ämnet Nina Lintzen, som bland annat varit trea på Vasaloppet, vunnit Nordenskiöldsloppet två gånger och blev tvåa i årets upplaga (trots barafödande relativt nära inpå)https://www.nyteknik.se/innovation/glidvallan-har-marginell-betydelse-i-vasaloppet-6335712

Inte för att vara elak men, för att vara vetenskapligt skolad så kanske du ska söka FAKTA och inte SANNING då sanning är mer ett filosofiskt begrepp. Men då du är matematiker och jag är sociolog (icke disputerad dock) så kanske det bara är olika vetenskapliga traditioner vi kommer ifrån och du har lättare att se absoluta sanningar. Om så är vill jag hävda att skidmaterial (och vallning/belagprep) är som outforskat (vetenskapligt) att det inte finns anledning att tala om sanningar än.

 

Men du kan ju ha en annan uppfattning Lars-Erik!

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...