Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

SNS Profils födelse?


larsbern

Recommended Posts

Jag snurrade själv runt på ett par Hartjes i ungdomsårens skidorienteringsövningar. Minns att de hade grymt sköna innersulor, lite Birkenstock över dem. Hartjes valde att ha en annan hälplatta än Salomons original och frågan är om inte Hartjes där inspirerade Salomons ingenjörer hur framtidens sulmönster skulle te sig. Infästningen snodde de friskt från Rottefella ;)

Mina dåvarande Hartjes var silverfärgade. De här heter Falun och är i Gore-Tex. Bara det gör att det rycker i nostalgi-köp-tarmen. Enjoy!

http://www.ebay.de/itm/Hartjes-Falun-Langlauf-Schuhe-Grose-9-NEU-/151234778324?pt=LH_DefaultDomain_77&hash=item23364b94d4&ssPageName=RSS:B:SHOP:DE:101

 

http://i.ebayimg.com/t/Hartjes-Falun-Langlauf-Schuhe-Groesse-9-NEU-/00/s/MTIwMFgxNjAw/$T2eC16h,!ygE9s7HLcLyBQ3HI4v1pw~~60_35.JPG

Link to comment
Share on other sites

Jag snurrade själv runt på ett par Hartjes i ungdomsårens skidorienteringsövningar. Minns att de hade grymt sköna innersulor, lite Birkenstock över dem. Hartjes valde att ha en annan hälplatta än Salomons original och frågan är om inte Hartjes där inspirerade Salomons ingenjörer hur framtidens sulmönster skulle te sig. Infästningen snodde de friskt från Rottefella ;)

Mina dåvarande Hartjes var silverfärgade. De här heter Falun och är i Gore-Tex. Bara det gör att det rycker i nostalgi-köp-tarmen. Enjoy!

http://www.ebay.de/itm/Hartjes-Falun-Langlauf-Schuhe-Grose-9-NEU-/151234778324?pt=LH_DefaultDomain_77&hash=item23364b94d4&ssPageName=RSS:B:SHOP:DE:101

 

http://i.ebayimg.com/t/Hartjes-Falun-Langlauf-Schuhe-Groesse-9-NEU-/00/s/MTIwMFgxNjAw/$T2eC16h,!ygE9s7HLcLyBQ3HI4v1pw~~60_35.JPG

Det bilden visar ÄR ju SNS och SNS-profil blir sedan en vidareutveckling av den. Det var ju salomons egna system från början till slut och mig veterligen hade väl aldrig rottefälla något liknande på den tiden!?

 

Btw f´n vad opraktiskt (och vått) det var med dom där lågt skurna pjäxorna utan inbyggd damask.

Link to comment
Share on other sites

Larsben, du kanske menade ungefär det jag skrev inser jag nu. Att jag svarade som jag gjorde i morse berodde på att jag läste din rubrik: "SNS profils födelse?" och sedan tittade på din bild.. ;)

 

 

 

Rottefella (NNN) kom ju efter SNS men före SNS Profil så nog var Rottefella en stark inspirationskälla för SNS Profil. Tror NNN kom typ -86 medan SNS Profil kom till VM i Lahti -89.

Jo det är klart alla sneglar väl på vad konkurrenterna håller på med.

 

Men om man jämför bedrifterna, tillverkarna i mellan, så är det ju bra mycket mer inovativt av salomon att skapa första varianten av sns än vad det är av rottefälla att spinna vidare och skapa NNN.

 

För mig känns det mer som om den första sns´n gjort mer för rottefällas NNN än vad NNN gjort för sns-profil.

 

Den stora inovationen och teknikskiftet var den tvärställda bygeln, som salomon skapade, sedan tycker jag mer det som kommit efter är en förfining av tekniken.

Link to comment
Share on other sites

Det skulle vara roligt att få en liten historielektion även på bindningssidan.

 

Två saker jag har funderat på:

 

1. Fans det något egentligt "system" före nordic norm 75?

 

2. Hur många olika system fanns det mellan nordic norm 75 och sns /NNN

 

Jag vet själv att jag bla. hade ett par vita skinnskor med blå karhulogga på och dom hade en läpp, liknande nordic norm 75 men betydligt smalare och tunnare. Sen hade adidas någon variant men där passade inte mina karhu skor.

 

Alltså: När Nordic 75 började klinga av, fanns det då många olika varinater innan sns/nnn började dominera?

Link to comment
Share on other sites

Rottefella (NNN) kom ju efter SNS men före SNS Profil så nog var Rottefella en stark inspirationskälla för SNS Profil. Tror NNN kom typ -86 medan SNS Profil kom till VM i Lahti -89.

SNS-profil fanns redan -88, kommer väl ihåg hur jag dreglade över Niklas Jonsson grejer det året :)

 

Efter Nordic norm 75 kom ju Nordic norm 50 som var en smalare variant och användes flitigt på -80 talet.Det var den stora utmanaren till SNS på den tiden det begav sig men där SNS var betydligt bättre/modernare. Sedan fanns Adidas med sin variant som var ett mellanting av NN50 och SNS. Det var en liten läpp med två piggar som stack ut på sidorna om läppen och som sedan fästest i bindningen. Adidas var dessutom föregångare vad det gäller Skatepjäxor. Redan 87-88 hade de högre pjäxor med manchett över vristen och där Salomon hade sin blå/gula utan egentliga sidostöd.

 

Sedan kom ju SNS Profil och NNN (new nordic norm) osv.

Link to comment
Share on other sites

Larsben, du kanske menade ungefär det jag skrev inser jag nu. Att jag svarade som jag gjorde i morse berodde på att jag läste din rubrik: "SNS profils födelse?" och sedan tittade på din bild.. ;)

 

 

 

Rottefella (NNN) kom ju efter SNS men före SNS Profil så nog var Rottefella en stark inspirationskälla för SNS Profil. Tror NNN kom typ -86 medan SNS Profil kom till VM i Lahti -89.

Jo det är klart alla sneglar väl på vad konkurrenterna håller på med.

 

Men om man jämför bedrifterna, tillverkarna i mellan, så är det ju bra mycket mer inovativt av salomon att skapa första varianten av sns än vad det är av rottefälla att spinna vidare och skapa NNN.

 

För mig känns det mer som om den första sns´n gjort mer för rottefällas NNN än vad NNN gjort för sns-profil.

 

Den stora inovationen och teknikskiftet var den tvärställda bygeln, som salomon skapade, sedan tycker jag mer det som kommit efter är en förfining av tekniken.

Jag tycker nog att det var NNN som var den stora inovationen där man flyttade fästpunkten in under tåspetsarna istället för att ha fästpunkten framför tån som SNS hade. NNN hade ju flexkuddar också som Salomon sedan kopierade till SNS Profil.

 

SNS tyckte jag byggde mer på samma princip som Adidasbindningarna som Stefan Sand beskriver. Skillnaden mellan SNS och Adidas var att Adidas hade en lång "läpp" som färtes i bindningen medan SNS hade en liknande "läpp" som satt i bindningen mellan fästpunkten i skon och fästpunkten i skidan. Det SNS införde var ju styrspåret i skon som passade in i bindningen vilket gav bättre stabilitet när man körde skridsko som man kallade enbensskate på den tiden.

Link to comment
Share on other sites

Rottefella (NNN) kom ju efter SNS men före SNS Profil så nog var Rottefella en stark inspirationskälla för SNS Profil. Tror NNN kom typ -86 medan SNS Profil kom till VM i Lahti -89.

SNS-profil fanns redan -88' date=' kommer väl ihåg hur jag dreglade över Niklas Jonsson grejer det året :)[/quote']

Det kom nog sent 88 eller tidigt 89. På OS i Calgary -88 körde bla Mogren med gamla SNS-systemet medan i Lahti -89 var det SNS Profil som gällde.

Link to comment
Share on other sites

Larsben' date=' du kanske menade ungefär det jag skrev inser jag nu. Att jag svarade som jag gjorde i morse berodde på att jag läste din rubrik: "SNS profils födelse?" och sedan tittade på din bild.. ;)

 

 

 

Rottefella (NNN) kom ju efter SNS men före SNS Profil så nog var Rottefella en stark inspirationskälla för SNS Profil. Tror NNN kom typ -86 medan SNS Profil kom till VM i Lahti -89.

Jo det är klart alla sneglar väl på vad konkurrenterna håller på med.

 

Men om man jämför bedrifterna, tillverkarna i mellan, så är det ju bra mycket mer inovativt av salomon att skapa första varianten av sns än vad det är av rottefälla att spinna vidare och skapa NNN.

 

För mig känns det mer som om den första sns´n gjort mer för rottefällas NNN än vad NNN gjort för sns-profil.

 

Den stora inovationen och teknikskiftet var den tvärställda bygeln, som salomon skapade, sedan tycker jag mer det som kommit efter är en förfining av tekniken.

Jag tycker nog att det var NNN som var den stora inovationen där man flyttade fästpunkten in under tåspetsarna istället för att ha fästpunkten framför tån som SNS hade. NNN hade ju flexkuddar också som Salomon sedan kopierade till SNS Profil.

 

SNS tyckte jag byggde mer på samma princip som Adidasbindningarna som Stefan Sand beskriver. Skillnaden mellan SNS och Adidas var att Adidas hade en lång "läpp" som färtes i bindningen medan SNS hade en liknande "läpp" som satt i bindningen mellan fästpunkten i skon och fästpunkten i skidan. Det SNS införde var ju styrspåret i skon som passade in i bindningen vilket gav bättre stabilitet när man körde skridsko som man kallade enbensskate på den tiden.

Första generationens SNS styrspår var grunt, smalt och gick bara under halva skon. Hälplattan var lös och såg ut exakt som dom man använde tidigare, till nordic norm 75 mfl.

 

Jag har en svag bild av att det var adidas som hade ett kraftigare styrspår och att det kom före sns. Men adidas kanske hade flera "egna" bindningar?

 

Man kan ju vända och vrida på pinnen hur mycket som helst. Enligt mitt tycke tog i alla fall salomon det stora steget när dom lanserade en tvärställd pinne, sns-profil och senare dagens sns-pilot är enligt mitt sätt att se det bara en förädling av samma teknik. Det som hänt i praktiken, i huvudsak, är ju trots allt "bara" att pinnen flyttats bakåt några millimeter i taget för varje version.

Link to comment
Share on other sites

Efter nordic norm 75 men före sns / NNN, fanns alltså nordic norm 50 och minst en variant av adidas bindningar.

 

fanns det något mer system i denna övergångstid?

 

 

var nordic norm 75 fullständigt dominerande eller fanns det något paralellet system under den epoken?

 

ingen som vet om det fanns någon standard innan nordic norm 75?

Link to comment
Share on other sites

SNS tyckte jag byggde mer på samma princip som Adidasbindningarna som Stefan Sand beskriver. Skillnaden mellan SNS och Adidas var att Adidas hade en lång "läpp" som färtes i bindningen medan SNS hade en liknande "läpp" som satt i bindningen mellan fästpunkten i skon och fästpunkten i skidan. Det SNS införde var ju styrspåret i skon som passade in i bindningen vilket gav bättre stabilitet när man körde skridsko som man kallade enbensskate på den tiden.
Sedan fanns Adidas med sin variant som var ett mellanting av NN50 och SNS. Det var en liten läpp med två piggar som stack ut på sidorna om läppen och som sedan fästest i bindningen. Adidas var dessutom föregångare vad det gäller Skatepjäxor.

Jag inser nu att Stefan och jag skriver om olika Adidasbindningar. Stefan skriver om den som kom senare delen av 80-talet och den jag menade var den med en ganska lång smal läpp som jag tror kom nån gång på 70-talet. (Dom skorna gick f ö utmärkt att spela fotboll på skolgården med till skillnad från skidskor med 75mm-sula när jag var i 10-årsåldern)

 

Efter nordic norm 75 men före sns / NNN, fanns alltså nordic norm 50 och minst en variant av adidas bindningar.

 

fanns det något mer system i denna övergångstid?

Nån gång i mitten på 80-talet kom även Tyrolia med ett eget bindningssystem med tillhörande skor. Det slog dock aldrig igenom och den enda jag minns som använde det var norska Anette Böe.

Det stämmer också att de senare varianterna av Adidas första bindningar hade styrspår. Om Adidas eller SNS var först där törs jag dock inte svara på.

Link to comment
Share on other sites

Det var det jag for lite efter, jag har bestämt för mig att det fanns en adidas variant som liknade (eller var samma) som det ni upplyste om hette nordic norm 50.

 

Gjorde salomon längdskor innan SNS dvs med annan typ av sula?

 

Frågorna hopar sig, var är dunderklumpen, volvedin (stavning?) BjornG mfl.. :)

Link to comment
Share on other sites

Adidas hade två system; först ett med lång läpp som de utvecklade med Geze som även gjorde alpinbindningar, sen det lite smäckrare med två pinnar som stack ut och som Gunde körde med i sista delen av sin karriär.

Tyrolia hade ett system med en kloss längst fram som hakade i en bindning som nästan kan liknas vid randonné. Gnisslade som fan kommer jag ihåg.

Ross gjorde ett skott på skidor med integrerad bindning där skidprofilen i tvärsnitt var pyramidformad på översidan. Pjäxorna hade motsvarande sula. Det blev ingen hit...

Link to comment
Share on other sites

Jag kan komplettera Larsbern med att det fanns en bindning som hette Look, som påminnde om Tyrolia, men med en inbyggd fjäder som förde tillbaka bindningen som kudden senare skulle göra.

När det gäller Salomonbindningen SNS, som uppfattade jag det, var att de delade NN50-läppen så att den främre fjädrande delen fanns kvar och sedan fästes pjäxan på stålpinnen i stället för de tre stiften i 50 mm-bindningen (exempel på 50 mm-bindningar är den blåa i plast, som fästes av en bygel som böjts upp och fästes i hålen i sulan, Wassberg körde på den bindningen=Bergansbindningen)

Jag stod i valet och kvalet, om jag skulle välja Adidas Gundesko +bindning eller en ny Rottefellabindning med en röd Alpinasko. Jag valde Adidas och testade den, men gillade inte den, kändes som jag tappade skidan, fanns inget stopp och väldigt svag tillbakaflex. Jag fick byta till Alpina-rottefella och redan efter 100 m kände jag att jag hittat rätt. Jag tror att Adidas i första hand var utvecklad sin bindning för skateåkning, som redan då blev mer och mer populärt i Europa.

Efter att skateåkningen slagit igenom gjorde jag en justering på mina kuddar till rottefellabidningarna för att få kunna dra skidorna parallellt med snön efter avslutat avstamp och jag delgav Rotterfella i Norge mina rön. Om mina synpunkter funnits med vid utvecklingen av dubbelkudden vet jag ej, den person som jag kommunicerade med finns tyvärr inte i livet längre.

Jag kan tillägga att Adidas utöver sin Gezebindning (smalare läpp än 50mm och med upphöjd kant längs fram) även hade en silverfärgad sko med 50mm-bindning, som jag körde på i några år, först på snö, sen på rullskidor. På den läppen fanns två 40x40mm fyrkantiga öppningar, som troligen var anpassade till en annan typ av bindning, vilken vet jag dock ej, kanske nån lokal variant i Tyskland.

Som ni ser så fanns det väldig många varianter av bindningar och skidskor, innan Salomon och Rottefella tog över marknaden.

Link to comment
Share on other sites

Mina första skidor (köpta 89) var ett par Kneissl med Adidas bindningar. En gång fick jag för mig att skejta på skaren på Ångermanälven i -25 kyla. Då gick en bindning sönder så det blev till att promenera hemåt. Det visade sig att det var en fjäder som gått av, uppenbarligen p.g.a. kylan.

Annars funkade de bra, åkte 4-5 ös med dessa.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...