Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Tung motgng fr Thorn - ny ryggoperation vntar

Team XC Gold ger inspiration och utveckling

Fredrik gjorde det han drmde om - en mnad p rullskidor genom Sverige

Erixon siktar sitt slutml i Smygehuk

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos Outdoorexperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

Tråden om Enges från Finland


  • Vänligen logga in för att kunna svara
95 svar till detta ämne

#1
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Om du/ni vill vara metodiska och grundliga, och ha rätt valla i 100% av fallen, då är det följande som gäller (gå in på sidan och läs)

http://www.netikka.n...idvallning&am..

 

Det här är ingen ny teori.

Det finns en del hakar som inte framkommer i texten, om jag inte kommer fel ihåg.

 

Där kan ni se att olika vallor har olika värden, liksom snön.

Enges berättade för mig i somras att "efter hand/ju längre loppet är" så antar vallan snöns värde(n) och skidan slutar glida. Hur man bemästrar detta kommer jag inte ihåg om han berättade.

 

Om jag skall vara riktigt ärlig, så kan det vara lite svårt att följa resonemanget om man inte har lite bakgrundskunskaper om systemet. Det är enkelt när man väl förstår det.

 

Om du/ni kommer med en skida till Enges så tar det max en minut för honom att säga om den är felvallad eller inte.

Det som är det intressanta med rätt fästvalla är att det påverkar glidet minimalt, dvs knappast mätbart.

 

Det frågades inte om glidet här, men jag måste säga lite om det också.

Enges sade i somras att han förra vintern upptäckte att man kan använda ett "verktyg" för att rätta till felaktig vallning så att man får perfekt glid oberoende av väder. Tyvärr ville han inte avslöja vad han använde som verktyg, men man kan konstatera att han lyckas ändra värdena i vallan så att kombinationen valla/skida "uppträder" som om den var rätt vallad.

 

Han berättade bara att man lägger skidorna i snön/spåret och drar över med verktyget och sedan är det klart. I lopp typ Vasaloppet skulle man använda verktyget några gånger och ha perfekta skidor från start till mål oberoende av omslag i väderleken.

Så i framtiden behöver man inte ha några kunskaper om vallning av glid för att ha "perfekta" skidor, alltid.

 

Tillbaka till problemet med fästet.

Enges sade också att han inte hann kolla om verktyget går att använda så att man kan få lämpligt fäste också. Det skulle han försöka testa i vinter.

 

Sedan söker vi, dvs han, samarbetspartner för att testa om verktyget (=trollspöet! ;-)) alltid fungerar som det verkar fungera.

 

Hur stort vallasortiment behöver man?

När jag åkte skidor (1979-87) så lärde jag känna Enges ev. 1983. Då och under de närmsta åren försökte jag köpa ett exemplar av alla vallor (i Europa) som det gick att komma över. Då lät jag Enges mäta upp alla vallorna, så att man hade allt under kontroll (jfr Enges tabeller på hemsidan).

Bl a visade sig att jag hade tre burkar Swix blå Extra, alla med olika värden, dvs jag kunde använda "denna valla" på olika skidor från -10 - -2gr!

Mitt idealföre var fallande nysnö omkring noll. Då var det den där prepareringstekniken som kom till användning (nedfrysning)! Jag blandade Toko Silver med Rex Orange (om jag inte kommer fel ihåg). Då spelade det ingen roll om det var någon minusgrad också. Då förvånade sig också Fischers högsta vallningschef hur jag kunde få skidorna att gå så bra... ;-) Det är detta som är skillnaden mellan kunskap och tro/förhoppning.

 

Hur är det med olika typer av slipning?

Eftersom det har visat sig vara en biomagnetisk kraft som skall neutraliseras, så förstår jag inte varför man skall slipa ytan på olika sätt. Det gäller ju att ha så slät yta som möjligt, ju slätare den är desto mindre är risken att "vassa" snökristaller skall "fastna" i ytan.

Någon kan säga att ja men då kommer skidorna att suga (mer eller mindre). Då säger jag att varför inte sätta på rätt valla så slipper man det.

 

I långa lopp föreskrivs att man skall använda grundvalla. Mitt tips är: Glöm det! 

Problemet är helt enkelt att grundvallan skulle behöva ha samma värden som den valla som man tänker sig ha överst. En sådan grundvalla finns inte, och det som inte finns kan inte användas, eller hur?

 

Om ni läser noggrant på hemsidan, så ser ni att det ger olika resultat beroende på hur många skikt man sätter på och hur dessa skikt sätts på.

 

Som sagt, det finns åtskilligt ytterligare att berätta om detta.

 

Kort om "vaxet" på de nya skidorna.

Det som jag säkert kan säga är att det inte räcker med att borsta för att rengöra skidorna. Det måste användas vallaborttagningsmedel. Det är bara så man får fram skidornas grundvärden. Om det skall bli någon ordning i "sytemet", så måste man utgå från dem, en typ av nollpunkt.

 

Det finns många som utger sig till att vara experter. Vän av ordning undrar var dessa experter då inte jobbar för landslaget/landslag eftersom de misslyckas med vallningen nästan alltid om föret blir lite "svårare". Det finns väl två typer av experter, den ena gruppen som före tävlingen vet hur det skall vallas och den andra som efter tävlingen kunde konstatera att "vi" hade rätt vallat, igen.

Det skulle finnas mycket att säga om detta.

Ni undrar kanske varför jag dyker upp nu? Det är så att jag blir pensionär om 1,5 år, och då får jag tid över för olika projekt!

 

Ha det så bra i spåren tills det kommer mer relevant info!



#2
Klas

Klas

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 227 inlägg
Jag undrar om kvacksalverilagen är tillämplig i detta fall:)

#3
Folkesson

Folkesson

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 872 inlägg

Jag undrar om kvacksalverilagen är tillämplig i detta fall:)


+1
Respektera utvecklingen, skippa fästet!

#4
Ekis

Ekis

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 204 inlägg
Jag tycker det där trollspöet låter som en potentiell storsäljare. :P

#5
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Jag tycker det där trollspöet låter som en potentiell storsäljare. :P

I princip har du rätt. När jag besökte Enges i augusti (2015) ville han ju inte berätta vad det var för verktyg! ;-(

Men om jag får gissa, så är det något som troligen kan köpas till en hyfsad billig peng på typ Claes Olsson.

 

Ett problem(!?) med denna teori (och praktik) är att det inte finns eller kommer att finnas några produkter att sälja. Det handlar ju bara om att lära sig använda de vallor man har på ett ändamålsenligt sätt, rätt valla vid rätt tillfälle.

 

Det som man kunde sälja, är ju en app.

Efter ett tag lär man sig att uppskatta värdena i snön på ett ungefär, och då skulle man mata in det i appen plus aktuellt skidmärke och modell, och så skulle man få upp ett antal alternativ. Även fastän man bara har ca 100 olika vallor i backen blir det svårt att hålla reda på alla kombinationer som är teoretiskt tänkbara. Att själv testa fram när alla tänkbara och otänkbara kombinationer passar låter sig för en motionär inte göras.

 

Vid närmare eftertanke skulle man kunna göra det hela i en Excel-kalkyl. Nu var det förstås ett bra tag sedan man gick kurser i dataprogrammering...

Man verkar inte bli sysslolös i första taget, men nu finns det viktigare projekt som skulle behöva utföras...



#6
skogsvakt

skogsvakt

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 593 inlägg
Du är en rolig fan du :)
Mer fristil i längdsverige
Återinför skejtvasan
Visa respekt för sporten - åk med fäste!
41.57.63

#7
Carl A

Carl A

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 123 inlägg

Är väl ungefär, eller exakt, lika många som läser detta som inte tror på det hela, men som ändå hoppas, och helst att få vara ensam om det...



#8
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Du är en rolig fan du :)

Man kan väl fråga sig hur allt startade, eller hur?

Jag var 27 år 1979 och hade precis köpt ett par skidor och åkte några veckor den vintern eftersom det fanns snö i Åbo, Finland. På våren beslöt jag mig för att ta en paus i studierna eftersom jag tyckte att resultatet var så magert (matematik, statistik, dataprogrammering, ekonomi). Hösten 79 packade jag skidorna i bilen och åkte till Österrike, Altenmarkt, dvs "nedanför" Ramsau och Dachstein. Så har ju Atomic skidfabrik i byn.

Senare på hösten flyttade jag dock till Schnalstal/Val Senales och deltidsjobbade på hotellet på 3212möh, och bodde där ca två månader. Det kan bl a Stig Strand intyga.

Så vintern 1980 var jag ca 20 min efter täten i Dolomitenlauf (60km).

1981 var jag fjärde i Österrikes största långlopp, Koasalauf, 70km. Trea var Walter Mayer som vann Vasaloppet 1980. Ivan Garanin vann och tvåa var Alexander Jurasov. Sedan kan ni som känner Wolgang Pichler, skidskyttetränaren, var han var i resultatlistan denna dag. Jag kände honom inte då, men eftersom han var så glad vid ett senare tillfälle när han slog mig, så förstår jag att han hade förlorat någon eller några gånger.

Det här ledde till att fick fabrikskontrakt med Blizzard i Mittersill för 1982 (och -83). 

Jag bodde då (vintertid) i Kitzbühel, så det var en gång meningen att jag skulle ta mig en tur med en fotbollsspelare (Franz Beckenbauer, som eventuellt någon har hört talas om), men av någon anledning blev det inte av.

 

1983 blev jag också erbjuden av Blizzard att bli teamchef för deras långloppsteam! Tackade dock nej, eftersom jag ville åka själv.

 

Nåja, nu blev dock inte resultaten som jag hade hoppats på. Jag tyckte bl a att skidorna gick för dåligt, och jag kunde inte riktigt förstå var felet var. När jag sedan var hemma i Kristinestad (10 mil söder Vasa) fick jag höra om Enges och nya teorier om vallning. Eventuellt att det här var först 1984. 

Nyfiken som jag är kunde jag inte låta bli att åka till Vasa för att lyssna på Enges.

Så till vintern 1985 då jag var tillbaka i Österrike hade jag alla mina vallor och skidor (olika märken och modeller) uppmärkta enligt tabeller som ni kan hitta på ovan angiven hemsida.

I praktiken betydde detta att jag i tävlingarna hade överlägset glid (och fäste) vid snöfall runt nollan... ;-)

 

1987 i Dolomitenlauf hade jag t ex kunnat slå Bengt Hassis (som satte rekord i Vasaloppet 1986) om vätskeservicen hade fungerat någorlunda. Tre finnar (bl a Pauli Siitonen) som brukade belägga platserna 1-5 i Finlandialoppet passerade jag vid ca 33km (som om de kom emot... ;-)). Sedan kom väggen emot vid 48km... (och de hann ifatt mig men då hängde jag på i alla fall).

Innan jag åkte till Österrike 1979 hade jag inte åkt skidor på så hög nivå att jag skulle ha deltagit i distriktsmästerskap!

1982 kunde man skriva på fabrikskontrakt (ca 20 sidor A4!).

 

I samband med skidVM i Seefeld 1985 träffade jag utvecklings chefen på Swix (norsk vallatillverkare om det råkar vara obekant för någon läsare här). Han försökte förklara hur "det" fungerade. Då sade jag att du/ni verkar ju veta allt, varför får inte gubbarna till det här utanför då? I vallabodarna, alltså. Då ville han inte diskutera mera (utan gick iväg).

Som skidåkare ville jag inte bara ha en massa teorier. Jag ville veta hur jag får till det när det är ca 1,5 timmar kvar till start.

 

T ex så sade han ingenting om att de inte hade någon hårdvalla för fallande nysnö.

1987 vid VM i Oberstdorf tittade jag på när finnarna testade skidor. De verkade inte helt nöjda med resultatet.

Så jag sade till en av dem, att om skidorna är rätt och vallan är rätt, så måste det vara fel på snön... (eftersom det inte gick riktigt bra)

Under VM 1985 pratade jag med en försäljare på Polar (pulsräknaren), att de borde ge en till Gunde Svan. Så jag tror inte att Gunde behövde betala för den han då/senare använde.

1985 fungerade inte de nya Kneissl skidorna, så t ex Gunde fick åka på de gamla, och sedan byttes skidorna ut i målfållan före "allmän" fotografering.

Ferdinand Grill "visste om" att skidorna inte fungerade, så jag fick ett par för att ta hem till Enges för att kolla. Jag tror att vi anade vad det var för fel. Det fanns helt enkelt ett laminat inuti skidan som inte fanns på hela längden utan bara på drygt 2/3 av längden. Det här betydde att värdena var olika på mitten i jämförelse med längst bak och längst fram. I praktiken blir då skidan omöjlig att valla (perfekt/bra). Tyvärr blev det ingen uppföljelse. Denna typ av fel var inte helt ovanliga på sjuttiotalet.

Vid VM 1987 pratade jag lite med testare på Holmenkol (tysk skidvalla). Då sade jag att deras vallor (burkar) glider lite bättre (=fäster lite sämre) än Swix'. Då sade de att det hade de också märkt. 

Jag frågade också varför inte heller de hade några burkvallor för fallande snö. De trodde inte att någon ville vara ute i sådant väder och testa vallor...

 

Man lärde sig då redan att de som satt på pengarna (styrde över budjeten) kunde ingenting om de problem som testarna råkade ut för, och de som testade hade inget inflytande över pengarna (utnyttjande av resurser).

Därför står vi även 2015 på ruta 1,5!

 

1987 tänkte jag dock gå runt hela problemet! Jag talade med gubbar inom (väst)tyska skidförbundet (DSV), och sade att jag var intresserad att ta över som chefstränare! Som chef bestämmer man hur saker och ting skall skötas, också vallningen... Dvs då hade vi börjat använda Enges teorier, och då hade utvecklingen gått betydligt snabbare.

Jag hade nämligen tänkt att en tysk som normalt blir ca 30-40, kan vinna om föret är tillräckligt knepigt. Då hade en annan fått bli intervjuad i tysk TV, och kunna säga att vi nu har infört tysk noggrannhet och effektivitet i vårt arbete... och att arbetet baseras på kunnande och inte på tro och förhoppning...

Tyvärr var det då så att förbundet inte tänkte sparka den dåvarande tränaren... Jag tänkte helt enkelt att resultaten kan inte bli sämre med mig som tränare! ;-)

 

Vid VM i Lahtis 1989 talade jag med en fd tysk kombinerad åkare (Urban Hettich?), och han tyckte att jag borde börja med att bli tränare i t ex Turkiet, och kan jag visa resultat, så lär det uppmärksammas.

 

Det var alltså helt enkelt så det startade.

Eftersom jag fyller 64 nästa sommar, så räknar jag med hinna ägna mig åt t ex skidvallning när jag blir pensionär. Det är närmast därför jag har blivit lite mer aktiv nu, och söker intresserade samarbetspartners. Sedan visade sig i somras när jag besökte Enges, att han hade upptäckt ett användbart verktyg (sk trollspöet).

 

Så det som är mest aktuellt nu är att hitta någon/något team som vill testa för att se om det finns undantag och hur dessa kan rättas till. 

 

Det som förvånar mig i sammanhanget, är att folk är så "onyfikna" på saker och ting.

Nu är jag kanske lite mer nyfiken än medeltalet. En del tycker att jag är för nyfiken...

Bl a blev det ett stort korsförhör med rysk milis när jag 2006 var med motorcykeln på Kolahalvön och tänkte åka in i den stad som ligger mitt emot Rysslands största U-båtsbas norr om Murmansk...

2007 var jag och kollade utsikten på 3750m på Elbrus (5642m), Europas högsta bergstopp. Precis innan (ca 10 mil) man kommer till Tjetjenien svänger man första höger i en rondell, sedan är det ca 12 mil till ändan på dalen (Terskol).

2012 kollade jag badvattnet i Bajkalsjön, tur och retur, 1450 mil och 24 dagar... 5,8 grader... sista juli.

2008 kollade jag förberedelserna för skid-VM i Liberec (2009), och hade fått träffa organisationskommittén ordförande (Katerina Neumanova) om jag hade kunnat säga vilken dag jag skulle komma, så nu blev det bara träff med hennes sekreterare, som jag fick lite presenter av... ;-)

 

I somras passade jag på att kolla Polens försvar mot Ryssland (Kaliningrad) och "intervjuade" folk som bor 200m från gränsen. Det gäller att ha en viss koll på vad som händer runt om...

Det är därför jag inte bara hinner tänka på skidvallning!



#9
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Är väl ungefär, eller exakt, lika många som läser detta som inte tror på det hela, men som ändå hoppas, och helst att få vara ensam om det...

Vad skall man svar på ord som "tro på"?

T ex allmänna relativitetsteorin tror man ju på även om det har varit svårt att bevisa att den gäller, å andra sidan har ingen lyckats bevisa att den inte skulle gälla.

I detta fall handlar det om att tro på klockan. Tror man att tidtagarutrustningen visar fel vid glidtest, då blir det svårt...

Tror man också att den som stakar i en svag utförslöpa har bättre glid än och de andra åker i fartställning, då blir det också svårt att bevisa något.

För Enges är det faktiskt inga problem att visa att en felvallad skida glider sämre än en rätt vallad (se tabellerna på hemsidan). Ju varmare det är desto större blir skillnaderna och alltså lättare att se.

 

Som du/ni kan se så har Enges konstaterat att det är en typ av magnetism som måste "neutraliseras" för att skidorna skall glida.

Vän av ordning kan då fråga sig vad olika slipning har för betydelse. Jag kan inte se att slipningen fyller någon funktion i sammanhanget. Snarare gäller det att se till att bottnen är så slät som möjligt, men då måste man absolut ha rätt valla...

 

Sedan vill jag inte utesluta att man har tänkt fel vid tillverkning/konstruktion av skidorna. T ex mindre kontaktyta skulle ge ett högre tryck/cm2, vilket skulle göra att det blev lättare att få till vattenskiktet mellan skidan och snön.

 

Jag har för mig att Enges säger på sin hemsida, att den som provar och lyckas kan tala om det för sina kompisar, och de som har problem kan vända sig till honom.

 

Hade jag kunnat använda pendeln, så hade jag kunnat resa runt och undervisat intresserade. Då jag inte kan använda pendeln, så kan jag inte mäta snön så att jag exakt kan säga vad den har för värden (+ och -), och då kan man inte heller få till den helt exakt rätta vallningen för att just kunna visa hur mycket en liten avvikelse påverkar resultatet. Enges skulle ju kunna visa detta i praktiken. Det tar ju inte ens en minut för honom att säga hur pass mycket en skida är felvallad.

 

Om folk tycker eller tror att det är svårt att lära sig, så beror det nog mer på otydliga instruktioner än på något annat. De flesta tänker väl mest på pendeln om den fungerar eller inte. Har man bara värden på sina vallor och skidor, och vet vad som händer när man sätter en viss valla på en viss skida på ett visst sätt, så kommer man så småningom att lära sig vad snön kan tänkas ha för värden. Går skidorna dåligt, så har inte snön de värden man trodde. Och omvänt. Så enkelt är det, sist och slutligen. Man har en stor fördel om man kan jobba i en liten grupp.

Då vallar man lite olika på ett strukturerat sätt, och på det sättet får man fram snöns värden. Sedan vallar man för det, och alla blir glada och nöjda.



#10
skogsvakt

skogsvakt

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 593 inlägg
En utmärkt biografi. Kul läsning!

Men vart sätter jag in pengarna?
Mer fristil i längdsverige
Återinför skejtvasan
Visa respekt för sporten - åk med fäste!
41.57.63

#11
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

En utmärkt biografi. Kul läsning!

Men vart sätter jag in pengarna?

Tackar så mycket!

Det hade funnits mycket mer att berätta... ;-)

Angående pengarna kan jag meddela när jag blir utan!

 

Du skriver en hel del och förmodligen på olika trådar. Du kan hänvisa till mina inlägg här i denna tråden och en tråd till, men framför allt kan du be dem titta på Enges hemsida, dvs googla på "Enges skidvallning".

 

Förresten, vet du/ni vem Iivo Niskanen är? Vet ni varför han kunde ta en guldmedalj i Sochi?  Han åkte på Rossignol! Det visade sig att vallarna hade lättast att få ordning på dem. Det var andra också som hade lite överraskande framgångar, och de åkte tydligen också på Rossignol. Jag har inte kollat läget, men Enges nämnde det i somras.

 

En sak som troligen intresserar de flesta, är hur man gör för att vallan skall var stabil, dvs inte ändra värden (=karaktär)under ett längre lopp. Jag skrev väl att när vallan ändrar värden (+ och -) så tappar skidan glid om den var rätt vallad från början. Har man vallat fel så kan teoretiskt glidet bli bättre! ;-)

För att få svar på denna frågan kan ni skicka ett kort mejl till Enges. Jag kommer alltså inte ihåg om han sade hur detta löstes.

 

Förresten, ett annat enkelt tips, som kanske många har upptäckt. Det är väl mest intressant för dem som bor på ställen där vädret är stabilt under några dagar. Om man vill undvika att valla om skidorna mellan turerna, så får man inte ta in dem i värme under natten! Vallans positiva komponent kommer att försvinna och vallan får bara ett negativt värde som blir samma som det tidigare positiva värdet.

Tar man in skidorna, måste den gamla vallan tas bort med vallaväck, innan ny valla, dvs samma valla läggs på igen. Det går inte att komplettera med typ två lager till. Jag har inte räknat på det men förmodligen har man inget fäste, och får ännu sämre glid än om man hade bra fäste.

Fäste och glid är inga kommunicerande kärl, dvs om det ena blir sämre blir inte det andra bättre, vilket många säkert har märkt. Det är inte konstigt. Det är tom lätt att få till. Det är snarlik vallning för att både ha bra fäste och perfekt glid. Det är därför det är tänkbart att använda glidvalla som fästvalla. Tvärtom skall väl inte heller vara något problem bara man har sicklat tillräckligt rent, men det måste finnas valla i belaget.

 

En liten fråga.

Är det någon som har provat klister i stället för pulvervalla på skateskidor? Jag undrar om det verkligen är någon skillnad! ;-)



#12
FredrikE

FredrikE

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 289 inlägg

Hej!

 

Leif, Sochi var väl typ Sveriges bästa mästerskap(vallamässigt iaf) hur många svenskar åkte på Rossignol?

 

Mvh F



#13
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

I ett försök att föra samtalet tillbaka till det mindre okulta. Vad tror ni om att testa fästvalla på ett par för mjuka skidor, där fästet garanterat ligger i, för att kunna jämföra fäste mot släpp? 

Du kan alltid välja vilket fäste du vill ha.

Är du i gränslandet, så hänger det mer på din teknik om det släpper eller inte.

Gränslandet betyder i detta fall att fästvallan inte egentligen påverkar glidet negativt.

När skidan glider bildas ett vattenskikt och när skidan står stilla försvinner det och skidan fäster.

 

Ligger du på sidan om rätt vallning har du troligen varken glid eller fäste.

Om du tittar i tabellerna på hemsidan, och ligger ca 0,3-0,4 vid sidan om idealet, kan du troligen inte säga något om vad som händer. Det är så litet fel som behövs för att man inte skall kunna uttala sig om resultatet, men det normala är ju att det varken glider eller fäster.

 

Rätt eller fel har alltså mycket lite att göra med mjukheten i vallan. Enkla test visar detta, tyvärr.

 

Frågan är det alltså inget fel på, men det hela handlar om hur pass rätt vallan är för tillfället.



#14
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Hej!

 

Leif, Sochi var väl typ Sveriges bästa mästerskap(vallamässigt iaf) hur många svenskar åkte på Rossignol?

 

Mvh F

Hej Fredrik,

eftersom norrmännen vallade dåligt i flera lopp, så måste förhållandena ha varit lite ovanliga, och jag antar att det var lite mera fukt/vatten i snön än vad de (de flesta) var vana vid från Skandinavien och Mellaneuropa. På denna nivå finns det inte så mycket utrymme att valla fel.

Alla skidor kan vallas rätt, men i ovanliga förhållanden kan det bli fördel för vissa märken eftersom det är lite skillnad mellan dem. Sedan tar det lite tid att lära sig, och de som lär sig snabbast har stora fördelar i dessa sammanhang.

 

Det gäller att jobba effektivt på ALLA plan.



#15
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Hej igen...

Utan att ha läst igenom mina (över)långa inlägg så finns ett stort och avgörande fel i texten.

 

Jag pratade igen i somras med Enges, och det visade sig att jag hade missförstått en viktig "detalj". Verktyget som jag ovan kallar för trollspö finns inte. Vad jag har blandat ihop det med vet jag inte. När man diskuterar en massa detaljer, så skulle man behöva spela in det hela. Själva materien är svårbegriplig, i synnerhet när man inte jobbar med den dagligdags.

 

Det är tyvärr så att det finns (hittills, efter 35 års forskning) inga genvägar. Man måste lära sig att använda pendeln om man vill vara exakt. Hur man gör det finns ju sedan flera år beskrivet på hans hemsida. Där har inget ändrats.

 

Nu finns det tyvärr ytterligare ett problem i vallningen, och det är att vallorna på skidorna inte behåller sina ursprungsvärden hur länge som helst. Jag får återkomma till detta när jag/vi har mera kunskap.

 

Det har visat sig att vallan/vallorna på skidan kommer att anta samma värden som snön, vilket i slutändan betyder att det blir avgörande vilka skidor man använder i vilka fören.

Å andra sidan betyder det att det inte spelar någon roll vilken valla (glidvalla) man använder... 

Dock diskuterade vi inte vad som händer med en valla där man först har avlägsnat den positiva komponenten. Kan den verkligen få tillbaka någon positiv komponent (= något positivt värde)?

 

Nu är ju inte Enges först med detta uttalande. Kuzmin har ju tydligen gjort ett antal test och kommit fram till samma sak. Han säger visst att det räcker med att sickla. Jag kan inte detaljerna i sin helhet.

 

Skillnaden blir "bara" att Enges har en förklaring till vad som händer.

 

Om jag har förstått det rätt, så måste man neutralisera (skulle man kunna kalla det) de biomagnetiska krafter som verkar mellan skidan och snön.

 

Tråden började visst med att undra hur man gör för att enklast få rätt fäste.

Första problemet är, att har den som skall utföra testet lagrat sina vallor på ett sådant sätt att de verkligen har kvar sina ursprungliga värden (=specifika egenskaper)!

Sedan gäller ju testet bara på på det aktuella märkets modell.

 

Sedan finns inga garantier för att två produkter är lika fastän förpackningen är exakt lika. Detta kallas väl normalt för förbättringar/uppdateringar i produktionen, som det inte meddelas separat om.

 

Kontentan av detta är att den som inte gör rätt från början får jobba i evighet, å andra sidan blir man inte sysslolös, och de som är anställda blir inte uppsagda pga av arbetsbrist. Så allt har sina sidor.



#16
Volevodin

Volevodin

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 6 242 inlägg

Sammanfattningsvis om denna tråd; "mycket snack men lite verkstad !"



#17
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Till Volevodin (och alla andra): Du har helt rätt.

 

Jag frågade Enges i somras om det inte var möjligt att skriva ihop ett PM som skulle beskriva allt i detalj.

 

Han trodde att det blir så långt och invecklat att ingen (förutom jag) orkar läsa igenom det. Sedan när man har läst igenom det, så gäller det att börja öva. 

 

Om någon trodde att det fanns någon genväg, så visar 35 år forskning att så inte är fallet.

Genom att följa råden på hans hemsida (nu tänker jag på fästet), så kan man få till hyfsade resultat. Hur länge det resultatet håller kan jag inte svara på.

 

De som verkligen vill veta hur detta fungerar bör ordna en liten hearing (eller vad det heter) och bjuda in Enges, så kan han svara på alla frågor. Sedan går ni ut och testar i det verkliga livet, så får ni se hur mycket en liten felvallning betyder. Då får man ett hum om hur noggrann man måste vara.

 

I princip är det enkelt att få fäste. Det gäller bara att avståndet mellan + och - (se Enges hemsida) är ca 1,2 (med bra skidor och bra teknik kan 1,0 räcka, och då får man bättre glid), men det måste också vara på rätt nivå.

 

Skidorna har ju givna värden, likaså (oförstörda) vallor.

Snön skulle man behöva kunna mäta (med pendeln!) Men har man full koll på skidorna och vallorna, så får man lära sig att uppskatta värdena i snön. Torr snö låga värden, fuktig snö högre värden, våt snö höga värden.

 

Sedan finns det några trick man kan utgå ifrån! ;-)

Räkna med att de stora (kända) skidtillverkarna har testat sina skidor utan valla. Det gjorde Fischer redan i mitten av åttiotalet! Då får man gissa lite, t ex för vilket före har Fischer tänkt att deras kallföresskida skall användas.

 

Sedan har t ex Swix faktiskt lite ordning på sina vallor, göna vallor låga värden, blå lite högre, osv.

Det finns dock ett MEN, använd inte sk grundvax. Har man 100% koll på Enges teori, kan det finnas någon skida och något före som det kan kombineras med.



#18
Anl

Anl

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 526 inlägg

Till Volevodin (och alla andra): Du har helt rätt.

 

Jag frågade Enges i somras om det inte var möjligt att skriva ihop ett PM som skulle beskriva allt i detalj.

 

Han trodde att det blir så långt och invecklat att ingen (förutom jag) orkar läsa igenom det. Sedan när man har läst igenom det, så gäller det att börja öva. 

 

Om någon trodde att det fanns någon genväg, så visar 35 år forskning att så inte är fallet.

Genom att följa råden på hans hemsida (nu tänker jag på fästet), så kan man få till hyfsade resultat. Hur länge det resultatet håller kan jag inte svara på.

 

De som verkligen vill veta hur detta fungerar bör ordna en liten hearing (eller vad det heter) och bjuda in Enges, så kan han svara på alla frågor. Sedan går ni ut och testar i det verkliga livet, så får ni se hur mycket en liten felvallning betyder. Då får man ett hum om hur noggrann man måste vara.

 

I princip är det enkelt att få fäste. Det gäller bara att avståndet mellan + och - (se Enges hemsida) är ca 1,2 (med bra skidor och bra teknik kan 1,0 räcka, och då får man bättre glid), men det måste också vara på rätt nivå.

 

Skidorna har ju givna värden, likaså (oförstörda) vallor.

Snön skulle man behöva kunna mäta (med pendeln!) Men har man full koll på skidorna och vallorna, så får man lära sig att uppskatta värdena i snön. Torr snö låga värden, fuktig snö högre värden, våt snö höga värden.

 

Sedan finns det några trick man kan utgå ifrån! ;-)

Räkna med att de stora (kända) skidtillverkarna har testat sina skidor utan valla. Det gjorde Fischer redan i mitten av åttiotalet! Då får man gissa lite, t ex för vilket före har Fischer tänkt att deras kallföresskida skall användas.

 

Sedan har t ex Swix faktiskt lite ordning på sina vallor, göna vallor låga värden, blå lite högre, osv.

Det finns dock ett MEN, använd inte sk grundvax. Har man 100% koll på Enges teori, kan det finnas någon skida och något före som det kan kombineras med.

 

Fortfarande inte riktigt på det klara med om denna Enges sida är parodi och stor humor, eller om det är en skidmössa med folie i?



#19
Leif L

Leif L

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 38 inlägg

Till Anl (och alla andra):

Tänk om ni hade varit med från början, dvs från början på åttiotalet! ;-)

 

Jag lärde känna Enges ca 1983-84, när jag åkte långlopp i Österrike. Vintrarna 1982 och 1983 hade jag fabrikskontrakt med Blizzard, som då precis hade lämnat samarbetet på längdsidan med Landsem.

 

Jag hade problem med att jag tyckte att skidorna gick för ofta för dåligt. Jag hade börjat åka 1979, så min första säsong som "tävlingsåkare" var 1980 (och 1981 på hösten skrev jag på ett fabrikskontrakt (ca 15 A4 sidor)).

 

Det skulle finnas stoff för att berätta i timmar om saker och ting som hänt under dessa 35 år.

 

T ex i samband med skid-VM i Oberstdorf 1987 (där jag förresten passade på att anmäla intresse för att bli coach för det då väst tyska skidlandslaget) pratade jag med representanter för vallatillverkaren Holmenkol och sade att deras burkvallor glider bättre än motsvarande Swix's, och fäster alltså mindre. Därför att värdet mellan + och - är ungefär 1,0 i Holmenkol och ca 1,5 i Swix. Gubbarna på Holmenkol hade samma erfarenhet. Det som tar Enges tio minuter att konstatera tar timmar, dagar, veckor månader för fabrikanterna att konstatera!

 

Hur vet Enges att det fungerar så här? Under 35 år hinner man testa en hel del! Och tyvärr, det som stämde efter 3-5 år (ca 1986-87) gäller fortfarande. Däremot har det kommit ett antal kompletteringar och preciseringar, som t ex detta att vallan tappar sina värden, eller snarare får andra värden, efter ett tag.

 

Sedan en grej helt off topic.

Om ni sover dåligt och tror att det kan bero på "strålning" från jorden, lägg då ett "läderlakan" mellan madrassen och bäddmadrassen. Det här är ett "trick" som samerna och indianerna har känt till i århundraden. Man lär så länge man lever.

 

Är det någon som har funderat på varför nobelpristagarna får sina priser? Inte är det för att de följer i andras fotspår, eller hur?



#20
Volevodin

Volevodin

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 6 242 inlägg

Jag har varit med från början (1966) och har under årens lopp följt utvecklingen på fästvallasidan. Det har kommit många "supervallor" under årens lopp, men ingen har lyckats lösa problematiken i problemfören, så den största revolutionen som jag ser det var när man började rugga skidorna för förhållande runt nollan, där skintec är en utstickare från temat.

Inte heller dina långa romaner ger något revolutionerande svar på fästvallaproblematiken, som dock börjar bli mindre i och med att fler och fler kör utan fästvalla.

ibland kan man göra en vallning, som man egentligen inte fattar att den kan fungera. Det gjorde jag i våras i Gällivare, då det kommit mycket snö på natten och den övergick till kram framåt dagen. Jag trodde jag skulle klara mig på burkvalla, men i sista stund la jag på rött Start klister och märkligt nog hade jag fäste utan att det frös i. Kan det ha varit att snön är annorlunda där uppe i norr eller lyckades jag träffa rätt på ren tur.






0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar