Stakningsteknik

[Boljohan]

Yngste bror er nå trener på høyt nivå, og han skrev om staking og dens utvikling som student. Hans bror Anders illustrere teknikken i artikkelen. Dette er interessant lesning og summerer deres teorier i denne sammenheng. Fokus er stavisett (første fase) + heng med overkropp+at mage og rygg musklene er driving force (mindre grad armer) osv. Les selv. http://www.meldalski.no/Docs/00004CFF/Staking.pdf

Intressant ämne detta. Jag drar mig till minnes att Gunde Svan uttryckte viss skepsis angående den nya stakningstekniken i boken "Ur spår". I den gamla tekniken strävade man alltid efter att rikta så mycket kraft som möjligt bakåt under stakningen, medan man i den nya huvudsakligen "skickar kraft i backen" (Gundes ord).

 

Nåväl, oavsett vad Svan tycker så går det ju fortare idag! Dock kan det vara intressant att teoretisera litet kring om det ligger något i hans påstående. Bildserien på Anders Aukland illustrerar relativt tydligt hur stavens angreppsvinkel varierar under stakningscykeln och den kan lätt avläsas direkt ur bilderna. Den "nyttiga" kraften, dvs den horisontella som driver åkaren framåt, ges av cosinus för vinkeln. Om man utgår ifrån att stavisättning sker strax efter bild 3 och att återgången börjar ungefär efter bild 7 får man följande värden:

 

Bild 3 75°, 26% i horisontell riktning

Bild 4 60°, 50%

Bild 5 40°, 77%

Bild 6 30°, 87%

Bild 7 25°, 91%

 

I artikeln "Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers" redovisar HC Holmberg et al bl.a. hur stavkraften varierar under cykeln. Om man avläser ur diagram i denna publikation får man ungefär följande värden som skulle motsvara lägena i bild 3-7 (samt beräknad horisontell kraft enligt ovan):

 

Bild 3 150N totalt/ 39N horisontellt

Bild 4 225N/113N

Bild 5 150N/115N

Bild 6 50N/43N

Bild 7 0/0

 

För att få en uppfattning om hur effektiv stakningsrörelsen är kan man göra enkla numeriska integrationer (över tiden) med ovanstående värden. (Egentligen skulle jag visa det här i ett diagram, men forumets editeringsmöjligheter är något begränsade i det avseendet ;) ). Hur som helst, de som är bekanta med integration förstår nog vad jag menar, ni andra får väl helt enkelt tro mig! Vad denna visar är i alla fall på en "verkningsgrad" på ca 60%, dvs av den kraft åkaren överför till stavarna under i stakningsrörelsen kommer endast 60% att bidra till en framåtdrift.

 

Så, Gunde har rätt i att man "skickar mycket kraft i backen" men man ser också att kraftutvecklingen under slutet av rörelsen, då stavvinkeln är spetsigare, är relativt låg. Man tjänar helt enkelt inte så mycket på att fortsätta fälla överkroppen. Det är alltså bättre att avbryta och återgå till ett nytt stavtag i stället. Om man vill effektivisera stakningen ytterligare borde man eftersträva en spetsigare stavisättningsvinkel redan från början av rörelsen. Det skulle dock innebära att stavarna sätts i längre bak och då blir rörelsen väldigt kort, knappast så effektivt det heller. Däremot skulle förmodligen längre stavar kunna vara en finess.

[deas]

Yngste bror er nå trener på høyt nivå' date=' og han skrev om staking og dens utvikling som student. Hans bror Anders illustrere teknikken i artikkelen. Dette er interessant lesning og summerer deres teorier i denne sammenheng. Fokus er stavisett (første fase) + heng med overkropp+at mage og rygg musklene er driving force (mindre grad armer) osv. Les selv. http://www.meldalski.no/Docs/00004CFF/Staking.pdf[/quote']

Intressant ämne detta. Jag drar mig till minnes att Gunde Svan uttryckte viss skepsis angående den nya stakningstekniken i boken "Ur spår". I den gamla tekniken strävade man alltid efter att rikta så mycket kraft som möjligt bakåt under stakningen, medan man i den nya huvudsakligen "skickar kraft i backen" (Gundes ord).

 

Nåväl, oavsett vad Svan tycker så går det ju fortare idag! Dock kan det vara intressant att teoretisera litet kring om det ligger något i hans påstående. Bildserien på Anders Aukland illustrerar relativt tydligt hur stavens angreppsvinkel varierar under stakningscykeln och den kan lätt avläsas direkt ur bilderna. Den "nyttiga" kraften, dvs den horisontella som driver åkaren framåt, ges av cosinus för vinkeln. Om man utgår ifrån att stavisättning sker strax efter bild 3 och att återgången börjar ungefär efter bild 7 får man följande värden:

 

Bild 3 75°, 26% i horisontell riktning

Bild 4 60°, 50%

Bild 5 40°, 77%

Bild 6 30°, 87%

Bild 7 25°, 91%

 

I artikeln "Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers" redovisar HC Holmberg et al bl.a. hur stavkraften varierar under cykeln. Om man avläser ur diagram i denna publikation får man ungefär följande värden som skulle motsvara lägena i bild 3-7 (samt beräknad horisontell kraft enligt ovan):

 

Bild 3 150N totalt/ 39N horisontellt

Bild 4 225N/113N

Bild 5 150N/115N

Bild 6 50N/43N

Bild 7 0/0

 

För att få en uppfattning om hur effektiv stakningsrörelsen är kan man göra enkla numeriska integrationer (över tiden) med ovanstående värden. (Egentligen skulle jag visa det här i ett diagram, men forumets editeringsmöjligheter är något begränsade i det avseendet ;) ). Hur som helst, de som är bekanta med integration förstår nog vad jag menar, ni andra får väl helt enkelt tro mig! Vad denna visar är i alla fall på en "verkningsgrad" på ca 60%, dvs av den kraft åkaren överför till stavarna under i stakningsrörelsen kommer endast 60% att bidra till en framåtdrift.

 

Så, Gunde har rätt i att man "skickar mycket kraft i backen" men man ser också att kraftutvecklingen under slutet av rörelsen, då stavvinkeln är spetsigare, är relativt låg. Man tjänar helt enkelt inte så mycket på att fortsätta fälla överkroppen. Det är alltså bättre att avbryta och återgå till ett nytt stavtag i stället. Om man vill effektivisera stakningen ytterligare borde man eftersträva en spetsigare stavisättningsvinkel redan från början av rörelsen. Det skulle dock innebära att stavarna sätts i längre bak och då blir rörelsen väldigt kort, knappast så effektivt det heller. Däremot skulle förmodligen längre stavar kunna vara en finess.

Äntligen lite matematiska beräkningar! Intressant, har tänkt på detta också, men ej formulerat det så bra som du gjorde!

 

Man kan ju dessutom fundera på om inte den kraft som går vinkelrätt mot skidorna, dvs uppåt, faktiskt är av godo, detta pga mindre friktion osv. Givetvis måste kraften också gå frammårt, men ändå! Detta är ju orsaken till att långa stavar är bättre för stakning, men för långe blir sämre vid diagonal ffa vid tyngre backar då man helt enkelt inte orkar genomföra draget.

[Boljohan]

Stevens, om jag inte tar helt fel har du goda kontakter med en viss hr Löf. Vore intressant om du kunde berätta litet om hans minst sagt annorlunda stakningsteknik och filosofin bakom den.

[Stevens]

Stevens, om jag inte tar helt fel har du goda kontakter med en viss hr Löf. Vore intressant om du kunde berätta litet om hans minst sagt annorlunda stakningsteknik och filosofin bakom den.

Skall kolla lite!

Vi har pratat mycket om detta.

Dagens mått:

183 cm lång - 180 cm långa stavar.

 

Återkommer - så fort jag kan med mer utförlig bakgrund/tanke

ps ser mycket bättre ut i år rent stilmässigt - förra säsongen tyckte jag det borde vara åtalbart stilmässigt - men det går ju fort ds

[David Holmberg]

Satsar på nummer 4

[Pask]

Stakning = att trycka sig framåt med hjälp av en stake eller stav. Man kan staka sig fram i en båt eller kanot, på snö, is eller på hjul.

 

Alltså, så fort man använder stavarna i skidåkning för att trycka sig framåt stakar man. Vi vanlig diagonalåkning stakar man med en stav i taget ("enkelstakning"). Använder man båda stavarna samtidig är det dubbelstakning.

 

På senare tid har uttrycket "stakning" inom skidåkning mer och mer blivit synonymt med "bara stakning", d v s man använder inte benen när man åker utan man bara stakar sig fram. Detta sker då vanligen genom dubbelstakning.

 

Att uttrycket "dubbelstakning" skulle vara inlånat från engelskans "double poling" tror jag inte ett ögonblick på. Det har använts länge i svenskan. Det är snarare så att engelskan lånat det från svenska eller norska.

[JL]

Det finns inget som heter dubbelstakning. I klassiskt finns:

1. stakning

2. stakning med frånskjut

3. diagonalåkning

4. saxning

 

stakning har inte "mer och mer blivit synonym med..." Stakning har ALLTID betytt just stakning" ingenting annat.

[Dunderklumpen]

På senare tid har uttrycket "stakning" inom skidåkning mer och mer blivit synonymt med "bara stakning", d v s man använder inte benen när man åker utan man bara stakar sig fram.

Vi har nog levt i olika språkområden. Så har det varit för mig sedan jag började åka skidor för ca 30 år sedan. Men du kanske är äldre och har ett annat begrepp om vad "senare tid" innebär?

Att uttrycket "dubbelstakning" skulle vara inlånat från engelskans "double poling" tror jag inte ett ögonblick på. Det har använts länge i svenskan. Det är snarare så att engelskan lånat det från svenska eller norska.

Man är väl fri att tro vad man vill. Jag hörde ordet på dubbelstakning på svenska från TV-kommentator första gången för en massa år sedan. Då var uttrycket vanligt i engelskan. Vi får väl sätta en språkforskare på det hela.

[jo]

Är det ingen mer än jag som använder diagonalstakning för "stakning med frånskjut"?

[Cosmic]

Stevens' date=' om jag inte tar helt fel har du goda kontakter med en viss hr Löf. Vore intressant om du kunde berätta litet om hans minst sagt annorlunda stakningsteknik och filosofin bakom den.[/quote']

Skall kolla lite!

Vi har pratat mycket om detta.

Dagens mått:

183 cm lång - 180 cm långa stavar.

 

Återkommer - så fort jag kan med mer utförlig bakgrund/tanke

ps ser mycket bättre ut i år rent stilmässigt - förra säsongen tyckte jag det borde vara åtalbart stilmässigt - men det går ju fort ds

Går det även att få en länk till bilder på Ronnie när han stakar med långa stavar?

[Pask]

På senare tid har uttrycket "stakning" inom skidåkning mer och mer blivit synonymt med "bara stakning"' date=' d v s man använder inte benen när man åker utan man bara stakar sig fram.[/quote']

Vi har nog levt i olika språkområden. Så har det varit för mig sedan jag började åka skidor för ca 30 år sedan. Men du kanske är äldre och har ett annat begrepp om vad "senare tid" innebär?

Det kanske var fel uttryckt. Det jag menade var att ”stakning” från början betyder att trycka sig framåt med en stake eller stav. I skidåkning gör man ju det även när man diagonalar. Men det är nog möjligt att språkbruket har skiftat på denna punkt. För vissa verkar ju stakning inte kunna betyda något annat än att staka sig fram med båda stavarna samtidigt. Jag menar att man mycket väl kan staka sig fram på annat sätt (med en stav t ex som Gunde :) )

 

Det finns inget som heter dubbelstakning.

Jag säger som Fredrik Lindström: Bevisligen så finns det eftersom så många använder det.

 

Man är väl fri att tro vad man vill. Jag hörde ordet på dubbelstakning på svenska från TV-kommentator första gången för en massa år sedan. Då var uttrycket vanligt i engelskan. Vi får väl sätta en språkforskare på det hela.

Min pappa (f 1919) var skidlärare och fick sin skidutbildning på 1930-1950-talen. Han kallade det för dubbelstakning. Tyvärr är han död nu så jag kan inte forska vidare hos honom om ordets historia. Någon får skriva till vetenskapsradion språket i P1.

[Boljohan]

Stevens' date=' om jag inte tar helt fel har du goda kontakter med en viss hr Löf. Vore intressant om du kunde berätta litet om hans minst sagt annorlunda stakningsteknik och filosofin bakom den.[/quote']

Skall kolla lite!

Vi har pratat mycket om detta.

Dagens mått:

183 cm lång - 180 cm långa stavar.

 

Återkommer - så fort jag kan med mer utförlig bakgrund/tanke

ps ser mycket bättre ut i år rent stilmässigt - förra säsongen tyckte jag det borde vara åtalbart stilmässigt - men det går ju fort ds

Stevens, har du fått nåt vettigt ur Ronnie? Jag är inte minst nyfiken på hur man tar sig uppför backar med såna groteska stavar.

 

Sen är jag rätt sugen på att testa konceptet själv faktiskt. Körde med skatestavarna i helgen och det gick hur fint som helst. Men går man upp till stavlängd motsvarande kroppslängden (som väl är vad regelboken tillåter) antar jag att det blir knivigt att diagonala om/när man behöver det.

[Lars_P]

Hm,

 

Frågan är väl oxå hur mycket en vanlig motionär skall bry sig om den "nya" tekniken. Är det kanske så att man måste vara elittränad för att få ut nyttan av den? Går det långsammare (VL led två och bakåt) kanske den gamla är nog så bra eller till och med bättre? Någon åsikt?

[Leaf]

Kan väl dela med mig av mina erfarenheter.

Det blir till att ändra tekniken.

Tycker att det är lättare att jobba med magdraget med långa stavar (kroppslängd-5cm)

och blir inte lika trött i armarna som förut. Däremot tar det mer på bröstryggen.

Stakar numer uppför "branta backar" som tidigare var otänkbart. Jag håller en klart lägre snittpuls nu än tidigare genom att jag orkar staka mera.

Diagonalen är bara att ändra genom att sätta i staven längre bak.

Fördelen med långa stavar är att man kan variera längden genom var du sätter i staven.

Sätter jag riktigt långt bak åker jag som med normal längd.

Rekommenderar dock inte att byta nu om du ska köra vasan.

Det bör i så fall göras efter vasan och under hela rullskidssäsongen.

Jag har fått en nytändning och funderar allvarligt på en satsning på vasan 2008

[nick]

Kan intyga att det går fort när Löf stakar uppför ( inte så bet på platten heller iof även om det är uppförstakningen som imponerar mest på mig ), en backtävling uppför och man bara fick staka så vet jag vem som vunnit iaf. Som Leaf skriver ska man gå över till jättestavar bör man nog göra det på vårkanten så man hinner träna in tekniken.

 

Åker själv med skejtlängd men då behöver man inte justera tekniken så mycket men får ändå ett bättre mag/lats arbete tycker jag + att det går lättare att staka uppför, funderar på att testa längre efter vasan...

[Boljohan]

Kan väl dela med mig av mina erfarenheter.

Det blir till att ändra tekniken.

Tycker att det är lättare att jobba med magdraget med långa stavar (kroppslängd-5cm)

och blir inte lika trött i armarna som förut. Däremot tar det mer på bröstryggen.

Stakar numer uppför "branta backar" som tidigare var otänkbart. Jag håller en klart lägre snittpuls nu än tidigare genom att jag orkar staka mera.

Ungefär hur mycket snabbare uppskattar du att det går?

[Boljohan]

Går det även att få en länk till bilder på Ronnie när han stakar med långa stavar?

Hittade en

 

http://img263.imageshack.us/img263/5989/rlof6ar.jpg

[Leaf]

Svårt att säga då jag inte åkt något lopp ännu. Kan dock se att de som jag haft jobbigt att hänga med förut hänger jag numera av på stakningen.

Har inte tränat lika mycket i år som förra året men ändå är orken klart bättre genom åkekonimin. Var nyss ute på ett stakpass 25 km i skaplig fart och känner mig nästan obrukad trots det tröga föret.

Bör köra en femmilare och se hur det känns. Om det funkar så kan det bli en vasaloppsstart a´la sista minuten.

Tror att detta med långstavar inte passar alla. Har ni svårt att få ut kraften med normala stavar kan det vara värt ett försök. Är ni duktiga stakåkare redan så fortsätt med era stavar. Jag kopplade inte in magen på rätt sätt tidigare men nu fungerar det skitbra.

Att köra med 3 cm för långa stavar kan vara ödesdigert. Att köra med 2 dm för långa kan vara succe.

[Stefan Sand]

En liten undran: Var ungfär hamnar trugan när staktaget startar. Normal sett är man ju vid foten när staktaget börjar, är man i samma possition med "jätte" stavarna?

[nick]

När jag sett honom verkar det som han varierar teknik, drar han upp armarna normalt hamnar trugan långt bak medans om han kör med armarna "rätt upp" i luften hamnar staven som vanligt och han får då ett betydligt längre drag och "hänger" i stavarna första biten.

[Boljohan]

Tror att detta med långstavar inte passar alla. Har ni svårt att få ut kraften med normala stavar kan det vara värt ett försök. Är ni duktiga stakåkare redan så fortsätt med era stavar. Jag kopplade inte in magen på rätt sätt tidigare men nu fungerar det skitbra.

Att köra med 3 cm för långa stavar kan vara ödesdigert. Att köra med 2 dm för långa kan vara succe.

Har testat litet med 2 dm längre stavar än jag har normalt och det kändes kanon. Diagonalandet blir litet annorlunda pga stavisättningen men det går att lära sig. Dessutom känns det som att man inte behöver diagonala lika mycket utan kan staka uppför brantare backar än "normalt". Så, vad är egentligen nackdelen med kroppslånga stavar?

[deas]

Tror att detta med långstavar inte passar alla. Har ni svårt att få ut kraften med normala stavar kan det vara värt ett försök. Är ni duktiga stakåkare redan så fortsätt med era stavar. Jag kopplade inte in magen på rätt sätt tidigare men nu fungerar det skitbra.

Att köra med 3 cm för långa stavar kan vara ödesdigert. Att köra med 2 dm för långa kan vara succe.

Har testat litet med 2 dm längre stavar än jag har normalt och det kändes kanon. Diagonalandet blir litet annorlunda pga stavisättningen men det går att lära sig. Dessutom känns det som att man inte behöver diagonala lika mycket utan kan staka uppför brantare backar än "normalt". Så' date=' vad är egentligen nackdelen med kroppslånga stavar?[/quote']

Är det inte så att den stora "risken" är när man byter stavar? Dvs man får problem med axlar ffa. På vasaloppet brukar jag ha 5 cm längre än jag har på backiga seedningslopp, och det känns bra. Har varit sugen på att testa RIKTIGT långa stavar en tid, men ännu inte gjort det! Fler som har erfarenhet?

[Leaf]

Tror att detta med långstavar inte passar alla. Har ni svårt att få ut kraften med normala stavar kan det vara värt ett försök. Är ni duktiga stakåkare redan så fortsätt med era stavar. Jag kopplade inte in magen på rätt sätt tidigare men nu fungerar det skitbra.

Att köra med 3 cm för långa stavar kan vara ödesdigert. Att köra med 2 dm för långa kan vara succe.

Har testat litet med 2 dm längre stavar än jag har normalt och det kändes kanon. Diagonalandet blir litet annorlunda pga stavisättningen men det går att lära sig. Dessutom känns det som att man inte behöver diagonala lika mycket utan kan staka uppför brantare backar än "normalt". Så' date=' vad är egentligen nackdelen med kroppslånga stavar?[/quote']

För min egen del ser jag bara en nackdel. Måste köra på värstingstavar för att få ned vikten. Sedan är vi alla olika byggda vilket kan göra att det inte passar alla.

Det får var och en prova fram.

Har provat det på Skate också och där är det lite knivigare med tekniken men det börjar funka nu.

[deas]

Vad menar du med "få ned vikten"? Menar du att man måste ha "top of the line"-grejjer? Det är väl bara en fördel!?

;o)

[Leaf]

Jag menar att det finns bl a många motionärer som inte köper CT1 :or för att de anser det vara för dyrt. Tror inte att de tycker det är en fördel att köpa stavar för över 2000 kr när de normalt betalar 600 kr.

Sedan kan det kanske bli dyrt och krångligt för långa personer att hitta stavar som är kroppslängden -5 cm. Tillhör inte direkt standardsortimentet då man kommer över 175 cm.

Men för oss andra är det bara att prova.