Långdistansträning är värdelöst?

[Väggen]

Jag blev förbluffad när jag googlade "Frode Estil training" och hamnade på detta inlägg om intervallträning vs långdistansträning:

http://www.xcskiworld.com/training/Racing_Advanced/distance_no.htm

"Other than active recovery, what will you use distance training for? Probably nothing… It’s nice if you enjoy nature and have time for it, but distance training has minimal training effect,"

 

Emil Wingstedt (duktig orienterare) säger citerat av Andreas Svanebo så här:

http://www.runnersworld.se/blogs/svanebo/distans-vs-intervaller.htm

"Som eget träningspass är träning med låg intensitet i stort sett bortkastad tid. "

 

Vad är detta för nonsens? Det strider mot det mesta jag hört. Vad gäller egentligen för en motionär som siktar på en vasaloppstid runt 4-6 h? Själv har jag matats från Skidforum såväl som skidåkande kamrater i min närhet med: "Du ska åka långa lugna pass, minst 2 h prattempo, köra maxstyrka på gymmet, samt några fartpass då och då. Det är distanspassen som verkligen behövs för att träna fettförbränning och i slutändan göra en bra tid på långa lopp" Och detta tror jag mycket på. Men nu när jag läser såna här saker börjar jag fundera.

 

Hjälp mig att vetenskapligt reda ut detta!

[BjornG]

Tja, det børjar ju bra med att du værderar Frode Estils och Emil Wingsteds åsikter om træning som nonsens.

 

Vet inte varfør du ska ha något vetenskapligt utrett heller. Træna det du tycker ær kul.

 

Har før mig att Wingstedt lærde sig en del om træningslæra i Trondheim - framførallt från Helgeruds forskning om hur man førbættrar syreupptagningsførmågan - i norsk forskning kom dom fram till att intervalltræning var efektivast eftersom man kunde hålla sig på rætt anstrængningsnivå (som krævdes før att førbættra syreupptagningsførmågan) længre tid under ett pass. Vidare så tittade dom lite på distanstrænande Kenyaner och Etiopier - och dom sprang tydligen inte særskilt många pass i enbart prattempo - det mesta gick rætt mycket fortare, och om det gick långsammare inledningsvis så trappade dom upp farten mot slutet. Sen ær det ju en av de felaktigaste øversættningarna av Lydiards træningslæra att det ska vara "long slow distance" - det skulle vara "long steady distance" klart øver vad vi kallar A1, troligtvis blandade nivåer i A2.

 

Forskning på det hær området ær som regel utførda på små grupper under kortare perioder och ær væl huvudsakligen beskrivande snarare æn læmpliga før førutsægelser.

 

 

Før dom flesta motionærer så att ju længre du åker på den tid du har till træning desto bættre blir du, tycker du det ær kul med intervall, skidgång, øverlång distans eller vad det nu ær så gør det nog god nytta. Se bara till att inte bli sjuk, skadad eller sliten.

[artur]

Det finns väl olika skolor kring detta. Trondheimsduon Helgerud och Hoff fick ju mycket genomslag för några år sedan då dom menade att man mest skulle köra typ 4*4 min intervaller och det är väl det Emil Wingstedt anammat. Även Marit Björgen körde efter samma modell och det sägs vara det som gjorde att hon inte presterade särskilt bra alls de sista åren på 00-talet pga att hon till slut blev övertränad och till slut valde ett annat upplägg.

 

Sen finns ju Maffetone som propagerar för lågpulsträning, dvs långa lugna pass. Även den svenska och ffa norska modellen för längdåkare har ju som regel "rolig langkjöring" (=lugnt långpass) som bas i träningen.

 

Personligen tror jag att olika modeller passar bra för olika individer, vissa behöver mycket intervall och andra mycket lugna långpass. Eftersom Emil Wingstedt nämndes så ska man nog också säga att orienteringen och längdåkningen har rätt olika träningsfilosofier. Det är inte ovanligt med riktigt duktiga orienterare som "bara" tränar drygt 400 timmar per år medan det sällan är fallet bland längdåkarna. Å andra sidan är orienteringsteknik en mycket viktig faktor i orienteringen som man kan nå rätt långt på även om man inte är den allra starkaste fysiskt. I längdåkning är det mer rå fysik som avgör.

[effe]

Jonas Buud skrev (i runners eller om det var lidingöloppetstidning) att han aldrig tränade intervaller. Dock finns det med nåt intervallpass på hans blogg men det verkar vara långdistansträning som gäller för honom i överlag annars. Håller med artur att olika modeller passar olika individer. Själv tror jag att man inte ska man underskatta värdet i ett långt och lungt pass utan det behövs, framför allt om man ska tävla i längre distanser.

[Johaaan]

Jonas Buud skrev (i runners eller om det var lidingöloppetstidning) att han aldrig tränade intervaller. Dock finns det med nåt intervallpass på hans blogg men det verkar vara långdistansträning som gäller för honom i överlag annars. Håller med artur att olika modeller passar olika individer. Själv tror jag att man inte ska man underskatta värdet i ett långt och lungt pass utan det behövs, framför allt om man ska tävla i längre distanser.

Ultradistanser kräver ju inte så hög VO2max som t.ex. traditionell längdskidåkning därför minskar behovet av intensiva intervaller. Behövs dock hyfsade värden för att springa marathon på 2.20.

 

Högintensiv träning är ju det som har bäst effekt på VO2max, för vältränade handlar det om att ligga nära max. Men som tidigare nämn är ju den lågintensiva träningen, inte minst empiriskt, väldigt viktig för t.ex. skidåkare.

 

De flesta långdistanstriathleter kör ju väldigt lite högintensivt utan fokuserar väldigt mycket på mängd och att inte köra för hårt.

[Nalle Puh]

Du har kanske bättre koll på elitorienterare än jag har nuförtiden, men för att nå den. Min uppfattning är att elitorientering på toppnivå kräver väl så bra fysik.Jag har fått intrycket att Emil wingstedts upplägg inte är det typiska för orienterare utan att det är mer likt skidåkarnas träning. Jag gjorde en snabb sökning och hittade en beskrivning av norska landslagets träning 2012

http://www.orientering.no/nyheter/Sider/Hardefaktaomtoppl%C3%B8pernestreningi2012.aspx

[Väggen]

Tja, det børjar ju bra med att du værderar Frode Estils och Emil Wingsteds åsikter om træning som nonsens.

 

Vet inte varfør du ska ha något vetenskapligt utrett heller. Træna det du tycker ær kul.

 

Har før mig att Wingstedt lærde sig en del om træningslæra i Trondheim - framførallt från Helgeruds forskning om hur man førbættrar syreupptagningsførmågan - i norsk forskning kom dom fram till att intervalltræning var efektivast eftersom man kunde hålla sig på rætt anstrængningsnivå (som krævdes før att førbættra syreupptagningsførmågan) længre tid under ett pass. Vidare så tittade dom lite på distanstrænande Kenyaner och Etiopier - och dom sprang tydligen inte særskilt många pass i enbart prattempo - det mesta gick rætt mycket fortare, och om det gick långsammare inledningsvis så trappade dom upp farten mot slutet. Sen ær det ju en av de felaktigaste øversættningarna av Lydiards træningslæra att det ska vara "long slow distance" - det skulle vara "long steady distance" klart øver vad vi kallar A1, troligtvis blandade nivåer i A2.

 

Forskning på det hær området ær som regel utførda på små grupper under kortare perioder och ær væl huvudsakligen beskrivande snarare æn læmpliga før førutsægelser.

 

 

Før dom flesta motionærer så att ju længre du åker på den tid du har till træning desto bættre blir du, tycker du det ær kul med intervall, skidgång, øverlång distans eller vad det nu ær så gør det nog god nytta. Se bara till att inte bli sjuk, skadad eller sliten.

Nu var det ju inte Frode Estils åsikter men du har rätt, det är inte nonsens. Bara väldigt olikt vad man hör i de flesta fall angående distansträning. Sen att man vill ha vetenskapliga belägg för vilken sorts träning som är effektivast tycker jag inte är så konstigt. Då slipper man ju "tro" eller gå på hörsägen. Visst, träna det som är kul är jättebra. Men om man verkligen vill veta vad som händer med kroppen vid en viss sorts träning då? Jag är bara nyfiken. Samma sak gäller ju angående ex. vallning och det har väl stötts och blötts i oändlighet här på forumet. Utan vetenskapliga belägg sitter vi ju bara och gissar.

 

Intressant om de afrikanska långlöparna. Förklara gärna mer vad Lydiards träningslära är?

[Väggen]

Jonas Buud skrev (i runners eller om det var lidingöloppetstidning) att han aldrig tränade intervaller. Dock finns det med nåt intervallpass på hans blogg men det verkar vara långdistansträning som gäller för honom i överlag annars. Håller med artur att olika modeller passar olika individer. Själv tror jag att man inte ska man underskatta värdet i ett långt och lungt pass utan det behövs, framför allt om man ska tävla i längre distanser.

Men VARFÖR behövs det? Är det för att "öva"och förbättra fettförbränningen, funkar det så? Eller är det för att vänja muskler att klara påfrestning under en lång tid utan att ta stryk?

 

Jo precis man har hört rykten om att kanoner som Buud och Rune Larsson inte gillar intervallträning.

[Johaaan]

Olika sorters träning belastar olika system olika mycket.

 

Långdistansträning är inte värdelöst. Som du säger belastar man då fettförbränningen (om man avser långdistans med ~ A1 puls), det funkar så. Men man belastar även den om man tränar hårt och ofta och aldrig A1. Träning under lång tid och med låga glykogendepåer har en del önskvärda effekter. Att även vänja muskler, senor samt ligament vid långvarig belastning är ju en hörnsten i det hela.

[Väggen]

De flesta långdistanstriathleter kör ju väldigt lite högintensivt utan fokuserar väldigt mycket på mängd och att inte köra för hårt.

Är det kanske faktumet att man helt enkelt behöver kortare återhämtning och får många fler träningstimmar iom distansträning som ger resultat jämfört med intervall?

[Väggen]

Olika sorters träning belastar olika system olika mycket.

 

Långdistansträning är inte värdelöst. Som du säger belastar man då fettförbränningen (om man avser långdistans med ~ A1 puls), det funkar så. Men man belastar även den om man tränar hårt och ofta och aldrig A1. Träning under lång tid och med låga glykogendepåer har en del önskvärda effekter. Att även vänja muskler, senor samt ligament vid långvarig belastning är ju en hörnsten i det hela.

Tack för bra svar. Jag blir bara mer och mer skeptisk till artikeln i urspsungsinlägget. Samtidigt respekterar jag forskning och skulle gärna ha lite mer kött på benen. Finns det bra läsning i ämnet som ni känner till?

[Johaaan]

Olika sorters träning belastar olika system olika mycket.

 

Långdistansträning är inte värdelöst. Som du säger belastar man då fettförbränningen (om man avser långdistans med ~ A1 puls)' date=' det funkar så. Men man belastar även den om man tränar hårt och ofta och aldrig A1. Träning under lång tid och med låga glykogendepåer har en del önskvärda effekter. Att även vänja muskler, senor samt ligament vid långvarig belastning är ju en hörnsten i det hela.[/quote']

Tack för bra svar. Jag blir bara mer och mer skeptisk till artikeln i urspsungsinlägget. Samtidigt respekterar jag forskning och skulle gärna ha lite mer kött på benen. Finns det bra läsning i ämnet som ni känner till?

Men självklart skiljer det sig mellan motionär/elit.

 

För vältränad/elit måste de hårda passen vara just riktigt hårda för att få träningseffekt. Men även mängdträning behövs.

 

En motionär som har 4-5 timmar träning per vecka bör inte lägga 3-4 av dessa på lågintensiv träning, kör hårt istället.

 

Vidare läsning, tänker du på facklitteratur eller studier? Jag kan rekommendera "Kondition och uthållighet" (SISU), för motionärer utan större förkunskap som vill ha en heltäckande bok om olika träningsformer, upplägg m.m.

[pelleg]

Jonas Buud skrev (i runners eller om det var lidingöloppetstidning) att han aldrig tränade intervaller. Dock finns det med nåt intervallpass på hans blogg men det verkar vara långdistansträning som gäller för honom i överlag annars. Håller med artur att olika modeller passar olika individer. Själv tror jag att man inte ska man underskatta värdet i ett långt och lungt pass utan det behövs' date=' framför allt om man ska tävla i längre distanser.[/quote']

Ultradistanser kräver ju inte så hög VO2max som t.ex. traditionell längdskidåkning därför minskar behovet av intensiva intervaller. Behövs dock hyfsade värden för att springa marathon på 2.20.

 

Högintensiv träning är ju det som har bäst effekt på VO2max, för vältränade handlar det om att ligga nära max. Men som tidigare nämn är ju den lågintensiva träningen, inte minst empiriskt, väldigt viktig för t.ex. skidåkare.

 

De flesta långdistanstriathleter kör ju väldigt lite högintensivt utan fokuserar väldigt mycket på mängd och att inte köra för hårt.

Som jag har förstått det springer Buud i stort sett alla pass lika fort, men det är hög fart och inte allt för mycket långsammare än tävlinsfart.

 

Visst är det skillnad på ultradistanser och kortare lopp. MEN läs gärna the lore of running av Tim Noakes (~900 sidor njutning ;-) där kan man läsa att marathonmästare från förr till nu har tränat på i stort sett alla sätt som tänkas kan och ändå fått liknande resultat. Min poäng är att det troligen finns många olika upplägg som fungerar, men vilket som fungerar bäst för dej måste du pröva dej fram till.

 

Kom också ihåg att det bästa träningen är den som blir av. Se därför till att det är kul!

[Dunderklumpen]

Jag brukar inte lägga mig i träningstrådar. Jag tycker var och en får träna lite som de tror på. Alla möjliga har sina teorier. Till viss del är väl behovet av träning lite olika beroende på förutsättning. Men även kanske var i livet man befinner sig.

 

Lugn A1-träning ökar framför allt antalet mitokondrier i cellerna. En ökning av dessa ger ju som andra skriver här en ökad förbränning. För mig ser jag det som grunden i träningen. Ökat syreupptag är mer en toppning närmare tävlingssäsong. Så långa lugna distanspass i A1, är något man bör ha gjort redan, ifall det är årets VL man siktar på.

 

Sedan sliter ju inte lugna distanspass på samma sätt på återhämtningen. Man kan alltså träna dagen efter igen, även om man körde ett 3-4h-pass dagen innan.

 

Sedan finns det de som tycker att man "bör" slänga in lite tempo i långa A1-pass för att inte bli "seg". Sedan finns det de som tycker att sådana "ryck" förstör både vitsen och innehållet i A1-träningarna. Vem som har rätt i dessa fall vill jag inte själv råda andra om.

 

Men det som många av oss amatörer gör, som inte har så mycket tid att lägga på träning, är att köra för hårda pass hela tiden. En flerfaldig VL-vinnare (vi kan kalla honom för DT) sa till några "vänner" tidigare, "-Fasiken vad ni tränar hårt grabbar, inte ens jag tränar så "hårt"!" Sen åker dessa vänner VL på 6 h ungefär. D.v.s. ungefär samma träningsfart som tävlingsfart!!!

 

En annan tråd för länge sedan som jag blandade mig i var:

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=6518&

(Såg att jag redan postat en bild jag nyligen postade igen…;))

 

Jag kan väl avslöja att den person jag kände bättre då (vi kan kalla honom L) försökte bli en bra cyklist. Han kom till en viss nivå, men sedan inte "mer". Han tog hjälp av en duktig utländsk tränare (mest via nätet) och fick träningsupplägg på MYCKET; MYCKET mer lugna distanspass. Det klart att det tog tid, och man ska kanske inte vänta sig någon effekt innan man tränat typ 4 månader med kanske åtminstone 20h/v i A1 träning. Men som han skriver själv på tråden:

 

Jag hänvisar till mig själv :) det svåraste som finns är att träna lugnt! Att inte 'kunna' hålla ner pulsen under 70% kan rimligen bara bero på en utav två möjliga anledningar:

 

1. Dålig motivation. Man vill inte se ut som en jöns som kör sakta - tänk om svärmor ser mig! Lösningen är lätt - väx upp, var en stor pojke å bit ihop. Du kränker dem på racet senare på säsongen.

 

2. Dålig teknik. Om det faktiskt inte går att hålla ner pulsen är det bara å bita i det sura äpplet å inse att man har dålig teknik. Kom igen - att säga 'det går inte att hålla ner pulsen' kommer INTE att lösa problemet. Se till att hitta lämplig terräng - platt t .ex. Kör sakta - om man måste hålla en 4 årings tempo så måste man. Om pulsen går upp - STANNA för tusan. Att hänvisa till att man inte kan hålla i tekniken om man kör sakta är väl den tydligaste indikatorn på att tekniken brister. Bara att gneta på.

 

Tänk på att det göttaste som finns är att vara kass - aldrig är potentialen större för förbättring! Hur skall Hellener bli 20% bättre - omöjligt. Kan man inte köra rullisar under 70% puls är ju utrymmet för förbättring obegränsat!

Själv tror jag på mycket på A1-träning ;). Därför är jag ute och nöter lite lugna distanspass så fort jag kan ;). Sedan får vissa elitåkare ("läs" trådstart…)(och kanske andra här på forumet?) "dissa" sådan träning bäst de vill. Det viktigaste är väl att jag tycker jag mår bra av den träning jag gör ;).

[enklaresport]

Jag brukar inte lägga mig i träningstrådar. Jag tycker var och en får träna lite som de tror på. Alla möjliga har sina teorier. Till viss del är väl behovet av träning lite olika beroende på förutsättning. Men även kanske var i livet man befinner sig.

 

Lugn A1-träning ökar framför allt antalet mitokondrier i cellerna. En ökning av dessa ger ju som andra skriver här en ökad förbränning. För mig ser jag det som grunden i träningen. Ökat syreupptag är mer en toppning närmare tävlingssäsong. Så långa lugna distanspass i A1, är något man bör ha gjort redan, ifall det är årets VL man siktar på.

 

Sedan sliter ju inte lugna distanspass på samma sätt på återhämtningen. Man kan alltså träna dagen efter igen, även om man körde ett 3-4h-pass dagen innan.

 

Sedan finns det de som tycker att man "bör" slänga in lite tempo i långa A1-pass för att inte bli "seg". Sedan finns det de som tycker att sådana "ryck" förstör både vitsen och innehållet i A1-träningarna. Vem som har rätt i dessa fall vill jag inte själv råda andra om.

 

Men det som många av oss amatörer gör, som inte har så mycket tid att lägga på träning, är att köra för hårda pass hela tiden. En flerfaldig VL-vinnare (vi kan kalla honom för DT) sa till några "vänner" tidigare, "-Fasiken vad ni tränar hårt grabbar, inte ens jag tränar så "hårt"!" Sen åker dessa vänner VL på 6 h ungefär. D.v.s. ungefär samma träningsfart som tävlingsfart!!!

 

En annan tråd för länge sedan som jag blandade mig i var:

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=6518&

(Såg att jag redan postat en bild jag nyligen postade igen…;))

 

Jag kan väl avslöja att den person jag kände bättre då (vi kan kalla honom L) försökte bli en bra cyklist. Han kom till en viss nivå, men sedan inte "mer". Han tog hjälp av en duktig utländsk tränare (mest via nätet) och fick träningsupplägg på MYCKET; MYCKET mer lugna distanspass. Det klart att det tog tid, och man ska kanske inte vänta sig någon effekt innan man tränat typ 4 månader med kanske åtminstone 20h/v i A1 träning. Men som han skriver själv på tråden:

 

Jag hänvisar till mig själv :) det svåraste som finns är att träna lugnt! Att inte 'kunna' hålla ner pulsen under 70% kan rimligen bara bero på en utav två möjliga anledningar:

 

1. Dålig motivation. Man vill inte se ut som en jöns som kör sakta - tänk om svärmor ser mig! Lösningen är lätt - väx upp, var en stor pojke å bit ihop. Du kränker dem på racet senare på säsongen.

 

2. Dålig teknik. Om det faktiskt inte går att hålla ner pulsen är det bara å bita i det sura äpplet å inse att man har dålig teknik. Kom igen - att säga 'det går inte att hålla ner pulsen' kommer INTE att lösa problemet. Se till att hitta lämplig terräng - platt t .ex. Kör sakta - om man måste hålla en 4 årings tempo så måste man. Om pulsen går upp - STANNA för tusan. Att hänvisa till att man inte kan hålla i tekniken om man kör sakta är väl den tydligaste indikatorn på att tekniken brister. Bara att gneta på.

 

Tänk på att det göttaste som finns är att vara kass - aldrig är potentialen större för förbättring! Hur skall Hellener bli 20% bättre - omöjligt. Kan man inte köra rullisar under 70% puls är ju utrymmet för förbättring obegränsat!

Själv tror jag på mycket på A1-träning ;). Därför är jag ute och nöter lite lugna distanspass så fort jag kan ;). Sedan får vissa elitåkare ("läs" trådstart…)(och kanske andra här på forumet?) "dissa" sådan träning bäst de vill. Det viktigaste är väl att jag tycker jag mår bra av den träning jag gör ;).

Bra skrivet, Dunder!

Håller med i allt! Angående att inte Buud skulle köra intervaller förresten. Han springer mycket i blandad terräng och självklart går pulsen upp och ned så helt utan intervaller är han ju inte fast vi kanske skall kalla det för fartlek snarare då.

[HW]

Det viktigaste är väl att jag tycker jag mår bra av den träning jag gör ;).

Jag kan bara hålla med!

[BjornG]

Jag brukar inte lägga mig i träningstrådar. Jag tycker var och en får träna lite som de tror på. Alla möjliga har sina teorier. Till viss del är väl behovet av träning lite olika beroende på förutsättning. Men även kanske var i livet man befinner sig.

 

Lugn A1-träning ökar framför allt antalet mitokondrier i cellerna. En ökning av dessa ger ju som andra skriver här en ökad förbränning. För mig ser jag det som grunden i träningen. Ökat syreupptag är mer en toppning närmare tävlingssäsong. Så långa lugna distanspass i A1, är något man bör ha gjort redan, ifall det är årets VL man siktar på.

 

Sedan sliter ju inte lugna distanspass på samma sätt på återhämtningen. Man kan alltså träna dagen efter igen, även om man körde ett 3-4h-pass dagen innan.

 

Sedan finns det de som tycker att man "bör" slänga in lite tempo i långa A1-pass för att inte bli "seg". Sedan finns det de som tycker att sådana "ryck" förstör både vitsen och innehållet i A1-träningarna. Vem som har rätt i dessa fall vill jag inte själv råda andra om.

 

Men det som många av oss amatörer gör, som inte har så mycket tid att lägga på träning, är att köra för hårda pass hela tiden. En flerfaldig VL-vinnare (vi kan kalla honom för DT) sa till några "vänner" tidigare, "-Fasiken vad ni tränar hårt grabbar, inte ens jag tränar så "hårt"!" Sen åker dessa vänner VL på 6 h ungefär. D.v.s. ungefär samma träningsfart som tävlingsfart!!!

 

En annan tråd för länge sedan som jag blandade mig i var:

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=6518&

(Såg att jag redan postat en bild jag nyligen postade igen…;))

 

Jag kan väl avslöja att den person jag kände bättre då (vi kan kalla honom L) försökte bli en bra cyklist. Han kom till en viss nivå, men sedan inte "mer". Han tog hjälp av en duktig utländsk tränare (mest via nätet) och fick träningsupplägg på MYCKET; MYCKET mer lugna distanspass. Det klart att det tog tid, och man ska kanske inte vänta sig någon effekt innan man tränat typ 4 månader med kanske åtminstone 20h/v i A1 träning. Men som han skriver själv på tråden:

 

Jag hänvisar till mig själv :) det svåraste som finns är att träna lugnt! Att inte 'kunna' hålla ner pulsen under 70% kan rimligen bara bero på en utav två möjliga anledningar:

 

1. Dålig motivation. Man vill inte se ut som en jöns som kör sakta - tänk om svärmor ser mig! Lösningen är lätt - väx upp, var en stor pojke å bit ihop. Du kränker dem på racet senare på säsongen.

 

2. Dålig teknik. Om det faktiskt inte går att hålla ner pulsen är det bara å bita i det sura äpplet å inse att man har dålig teknik. Kom igen - att säga 'det går inte att hålla ner pulsen' kommer INTE att lösa problemet. Se till att hitta lämplig terräng - platt t .ex. Kör sakta - om man måste hålla en 4 årings tempo så måste man. Om pulsen går upp - STANNA för tusan. Att hänvisa till att man inte kan hålla i tekniken om man kör sakta är väl den tydligaste indikatorn på att tekniken brister. Bara att gneta på.

 

Tänk på att det göttaste som finns är att vara kass - aldrig är potentialen större för förbättring! Hur skall Hellener bli 20% bättre - omöjligt. Kan man inte köra rullisar under 70% puls är ju utrymmet för förbättring obegränsat!

Själv tror jag på mycket på A1-träning ;). Därför är jag ute och nöter lite lugna distanspass så fort jag kan ;). Sedan får vissa elitåkare ("läs" trådstart…)(och kanske andra här på forumet?) "dissa" sådan träning bäst de vill. Det viktigaste är väl att jag tycker jag mår bra av den träning jag gör ;).

Man ska ju inte glømma bort att kombinera ihop dina historier på ytterligare ett par sætt. Dina "vænner" som imponerade på Vasaloppsegrare-DT hade gissningsvis inte i nærheten av samma træningsdos som Vasaloppsegrare-DT - vilket betyder att om han hade lagt sig på samma anstrængningsnivå hade han kørt sig øvertrænad imponerande fort - till ingen nytta. Om han å andra sidan blivit tvingad att hålla sig till samma totala træningsdos som dina "vænner" så kanske inte han heller hade kørt så vældigt mycket fortare æn 6 timmar på Vasaloppet. Sen om man tar in din cyklande bekant L's træning så ser man lite av poængen med lugn træning - man kan få ihop mer timmar dær kroppen arbetar, och det ær nog den viktigaste aspekten av lugn distanstræning.

[Brannigan]

Sen om man tar in din cyklande bekant L's træning så ser man lite av poængen med lugn træning - man kan få ihop mer timmar dær kroppen arbetar, och det ær nog den viktigaste aspekten av lugn distanstræning.

Då blir det ju intressant om man exempelvis har 7 tim/v no more, no less, att disponera.

Att använda för mycket på A1 kan ju då kännas som att använda den dyrbara tiden fel.

[TT]

Sen om man tar in din cyklande bekant L's træning så ser man lite av poængen med lugn træning - man kan få ihop mer timmar dær kroppen arbetar' date=' och det ær nog den viktigaste aspekten av lugn distanstræning.[/quote']

Då blir det ju intressant om man exempelvis har 7 tim/v no more, no less, att disponera.

Att använda för mycket på A1 kan ju då kännas som att använda den dyrbara tiden fel.

Ja, men 7 timmar hårdträning i veckan är nog inte heller att rekommendera. Är det inte ca 15% A3 som brukar nämnas i elitsammanhang för skidåkare. Säg på en årsmängd av 700 timmar blir det bara 2 timmar A3 i veckan. Slår man sedan ut det på ett vanligt intervallpass tex 4x4 är det ju bara ca 15 min A3 i det passet. Jag fick träningsrådet av en erfaren skidgymnasietränare att köra 3 hårda pass i veckan och resten A1.

 

Tyvärr är jag för lat eller kanske omotiverad att plåga mig riktigt ordentligt tre dagar i veckan så det blir mycket "lagom jobbigt" A2 för min del. Tycker inte heller att resultaten är så oerhört viktiga för en gubbe på snart 50 som aldrig kommer att nå några topplaceringar oavsett träningsinsats. Jag kör det jag gillar och sedan får jag vara nöjd med de resultaten som det räckte till.

[Hillclimber]

Jag läste (relativt snabbt) igenom denna artikel och den är iaf vetenskaplig även fast man slås över hur små referensgrupperna är. Det verkar ännu svårare att hitta studier där referensgruppen är (elit)motionärer. Slutsatserna i studien tycker jag är väldigt försiktiga. När jag läser artikeln tycker jag att slutsatsen borde vara att lågpulsträning är väldigt effektivt!

[skid_åkare]

När man läser sådana här trådar slås jag ofta av att man byter träningsuppläg, veckoscheman mm ganska friskt, men ofta helt utan att veta varandras övriga situation i livet.

 

Det spelar ju en avgörande roll vad man gör dom 50-95% av resterande vaken tid.

 

Det finns ju fortfarande en del yrken kvar som nära nog påminner om tillvaron för en skogshuggare. Dvs nästan 8H A1 /dag.

 

Lägg till ett i övrigt aktivt liv, lek med ungar, långpromenader med frun, jakt och fiske, vedhuggning, bilvaxning, målning av hus, gräsklippning, snöskottning osv osv

 

Och jämför det med en mer stilla-sittande person, utan i övrigt aktiv fritid, inga barn och med ett kontorsjobb. Kanske knappt lagar mat eller städar sin lägenhet själv.

 

Så bör ju den "aktiva" träningen se klart annorlunda ut för dom båda grupperna, även om dom fysiska personliga förutsättningarna från början var lika.

 

Eller rättare sagt den första personen i mitt exempel lever ju i princip redan i nära ett A1 tempo från det att han går ur sängen tills han lägger sig.

 

Och den senare personen behöver väl 10 timmar extra/vecka för att komma till samma nivå som där den första är innan han börjar träna.

[Väggen]

När man läser sådana här trådar slås jag ofta av att man byter träningsuppläg, veckoscheman mm ganska friskt, men ofta helt utan att veta varandras övriga situation i livet.

Precis, det har du nog rätt i. Och efter att ha läst igenom tråden som Dunderklumpen länkade (mycket bra!) och några till inser jag hur otroligt individuellt det är med träning. Det är väl målet och de personliga förutsättningarna som styr hur man bör träna. Tack för lästips ni som länkat och tipsat.

[BjornG]

När man läser sådana här trådar slås jag ofta av att man byter träningsuppläg, veckoscheman mm ganska friskt, men ofta helt utan att veta varandras övriga situation i livet.

 

Det spelar ju en avgörande roll vad man gör dom 50-95% av resterande vaken tid.

 

Det finns ju fortfarande en del yrken kvar som nära nog påminner om tillvaron för en skogshuggare. Dvs nästan 8H A1 /dag.

 

Lägg till ett i övrigt aktivt liv, lek med ungar, långpromenader med frun, jakt och fiske, vedhuggning, bilvaxning, målning av hus, gräsklippning, snöskottning osv osv

 

Och jämför det med en mer stilla-sittande person, utan i övrigt aktiv fritid, inga barn och med ett kontorsjobb. Kanske knappt lagar mat eller städar sin lägenhet själv.

 

Så bör ju den "aktiva" träningen se klart annorlunda ut för dom båda grupperna, även om dom fysiska personliga förutsättningarna från början var lika.

 

Eller rättare sagt den första personen i mitt exempel lever ju i princip redan i nära ett A1 tempo från det att han går ur sängen tills han lägger sig.

 

Och den senare personen behöver väl 10 timmar extra/vecka för att komma till samma nivå som där den första är innan han börjar träna.

Precis! (Æven om du måste vaxa bilen osedvanligt frenetiskt før att komma upp i A1...)

[mibo]

Är man motionär om man åker vadan på 4-6h?

Skulle sälja att elit 4-4,5 (led0 1). Elit eller bättre motionär 4,5-5h (led2) och sedan motionär led3- uppåt. Själv tränar jag ca 7h/v från jul fram till vasan därefter ca 3-4v/h resten av året. Och kör på tider som ger mig låga led 3. För att nå elit motionär status led2, bör man nog ligga konstant på över 5-6 v/ veckan. Och hur man då tränar saknar förmodligen betydelse bara man har puls och sen krävs en väldigt god skidteknik, hushållning med kraft och god kunskap om hur man tar in och fyller på vätska under ansträngning. Det krävs också kunskap i hur man ligger i suget bakom en annan skidlöpare för att få drag hjälp mm. Sen tror jag att man förespråkar lätta prattempo pass för att vi är just lata. Men då eliten kör sina A1 pass så är dom förmodligen hårdare än mina, vilket också ger mer resultat. Tror jag. Så för en motionär som inte har så mycket tid borde det väl vara bättre att få en balans i intervallpassen och långs pass. Får man bättre fart på intervallerna kan ju också farten på A1 bli högre. Att bara köra A1 eller att bara köra A3 som motionär kan väl inte ge lika mycket som att kombinera dem lr?

[MattaP]

Som redan delvis skrivits, allt beror på hur mkt tid man har. Glöm inte att eliten tränar 2 pass om dagen 5-7 dagar i veckan. Då är det såklart vettigt med A1 på distans för att kroppen inte ska gå sönder.

 

Jag tränar ibland 3 pass i veckan. Då kör jag kanske 2 tuffare A3 pass och ett distanspass i A2/A3 tempo. Jag får ändå min vila de dagar jag inte tränar och jag har inte "råd" att köra lugnt de få passen jag tränar.

 

Ju mer man tränar, ju mer A1. Är man nybörjare, mer A1 för att vänja kroppen. Är man i bra form men ont om tid, skippa A1. Så resonerar jag!

 

P.S Ang Buud, Springer man först till Gesundaberget från Mora som uppvärmning och sendan tar några rundor upp och ner för berget så behöver man nog inte intervaller för att komma upp i puls