pdal Posted February 8, 2014 Report Share Posted February 8, 2014 Har tittat på en del gamla VM-lopp som ligger på Youtube (tack GundeWassberg!) och tittat efter hur skateåkningen utvecklas under 80-talet. Jag tittat ganska mycket själv på skidor på 80-talet ihop med min pappa men tänkte inte så mycket på teknik då. Är född -72. Under 90 och 00-talet tittade jag inte så mycket men började igen 2010 i och med OS och sedan dess har jag följt med ganska mycket. Under VM i Holmenkollen 1982 (då Oddvar Brå brakk staven) förekommer i pricip inte någon skating. På upploppsträckan i herrstafetten ser man hur någon åkare (Savialov?) trycker ut lite extra för att spurta. 1984-85 finns ju definitivt skate men inte som vi känner den nu. 1987 körs VM-stafetten med olika sträckor för klassisk och fristil (eller "skridsko" som kommentatorerna säger). Växel 3 finns inte över huvudtaget, växel 2 och 4 ser ganska flaxiga ut. Åkarna verkar växla lite hur som helst, inte så genomtänkt och ibland stakas det i ett klassiskt spår bredvid. Att stå i spåret och åka med ena skidan ut (kanske en föregångare till 3:an) förekommer ganska frekvent. Hade önskat att det fanns en dokumentär om skidteknikens utveckling (ping SVT), men jag kan inte hitta något sådant. Skulle vara intressant och höra här vad era minnen säger. Vem började med skatetekniken fullt ut? När började man diskutera att dela upp lopp i klassisk och fri stil? Och varför? Var det för att spåren blev sönderkörda, eller var det för att det inte ansågs estetiskt rätt att åka skidor på det sättet? Bidrog Gunde Svan till utvecklingen här, tyckte mig förstå att han ansågs starkast klassiskt? Speciellt intressant med växel 3, som ju på något sätt är en nyckelväxel numera (t.ex. Kallas ryck tidigare idag). När började den uvecklas? Jag har förstått att Per Elofsson var en mästare på växel 3, liksom Hellner. Andra kommentarer/historier? Link to comment Share on other sites More sharing options...
pdal Posted February 8, 2014 Author Report Share Posted February 8, 2014 Fler frågor är ju: vad händer med skaten idag? Vilka tendenser ser man? Kanske kommer det en 6:e växel...? Och växel 1, varför används den i pricip inte längre (mer än möjligen upp för Alpe Cermis), antar att det är för att skidåkarna är så starka på tvåan. Och - varför heter växel 3 "v2" på engelska...? Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pask Posted February 9, 2014 Report Share Posted February 9, 2014 pdal: Det fanns en lång artikel om just detta i någon sporttidning för några år sedan. Var det i tidningen "Glid"? Jag har den förmodligen liggande någonstans hemma, jag slänger sällan saker. Link to comment Share on other sites More sharing options...
BjornG Posted February 9, 2014 Report Share Posted February 9, 2014 Har tittat på en del gamla VM-lopp som ligger på Youtube (tack GundeWassberg!) och tittat efter hur skateåkningen utvecklas under 80-talet. Jag tittat ganska mycket själv på skidor på 80-talet ihop med min pappa men tänkte inte så mycket på teknik då. Är född -72. Under 90 och 00-talet tittade jag inte så mycket men började igen 2010 i och med OS och sedan dess har jag följt med ganska mycket. Under VM i Holmenkollen 1982 (då Oddvar Brå brakk staven) förekommer i pricip inte någon skating. På upploppsträckan i herrstafetten ser man hur någon åkare (Savialov?) trycker ut lite extra för att spurta. 1984-85 finns ju definitivt skate men inte som vi känner den nu. 1987 körs VM-stafetten med olika sträckor för klassisk och fristil (eller "skridsko" som kommentatorerna säger). Växel 3 finns inte över huvudtaget, växel 2 och 4 ser ganska flaxiga ut. Åkarna verkar växla lite hur som helst, inte så genomtänkt och ibland stakas det i ett klassiskt spår bredvid. Att stå i spåret och åka med ena skidan ut (kanske en föregångare till 3:an) förekommer ganska frekvent.(Inom skidorientering har det alltid førekommit - min far hade ett par træskidor med stålkanter speciellt før att fungera bættre på vægar och isar) Men i mer modern tid så børjade det i långlopp med enbensskate under 1970-talet (Siitonen m fl.) - eftersom dom var flackare så lønade det sig bættr dær. Mot slutet av 70-talet børjade det dyka upp lite i WC/VM (Bill Koch) men tog fart +/- ett år från 1984 - det var något år (1985?) dom kørde med olika førbudszoner i værldscupen (i Holmenkollen var det skateførbut førsta halvan på 15-km loppet, Wassberg kørde med fæstvalla på tape som han rev bort på toppen och gled till seger). Hade önskat att det fanns en dokumentär om skidteknikens utveckling (ping SVT), men jag kan inte hitta något sådant. Skulle vara intressant och höra här vad era minnen säger. Vem började med skatetekniken fullt ut? När började man diskutera att dela upp lopp i klassisk och fri stil? Och varför? Var det för att spåren blev sönderkörda, eller var det för att det inte ansågs estetiskt rätt att åka skidor på det sättet? Bidrog Gunde Svan till utvecklingen här, tyckte mig förstå att han ansågs starkast klassiskt?Flera åkare i långlopp, Ove Aunli var en av dom førsta som tog skate fullt ut i traditionella lopp, Gunde var tidigt ute. 3-ans væxel kallas Wassberg-skate på finska har jag før mig, så den førekom - men var illa utvecklad. Såg en inspelning av OS-femmilen från 1988 før ett par år sen - och det var ingen vacker syn, tekniken (alla væxlar!) har utvecklats fantastiskt sen dess. Efter det ganska misslyckade førsøket med førbudszoner insåg FIS att dom var tvungna att dela upp det i två discipliner (1985-1986 eller 1986-1987?). Speciellt intressant med växel 3, som ju på något sätt är en nyckelväxel numera (t.ex. Kallas ryck tidigare idag). När började den uvecklas? Jag har förstått att Per Elofsson var en mästare på växel 3, liksom Hellner. Andra kommentarer/historier?Væxel 3 kørdes i en ganska kraftødande variant tidigt, (det finns 2 helt olika varianter av 3ans væxel, en dær man "åker ut" på sparkskidan (som tex Matias Fredriksson) och en variant dær man "sjunker ner øver" skidan man ska øver till som går rakt fram i spåret (Per Elofssons special)). Den moderna væxel 3 "uppfanns" av Thomas Alsgaard - jag kommer ihåg vilken uppenbarelse det var att se honom åka 3-milen i Lillehammer-OS. Link to comment Share on other sites More sharing options...
pdal Posted February 13, 2014 Author Report Share Posted February 13, 2014 Tack för bra svar! Kul.Pask, om du hittar tidningen kanske du kan tala om vilket nummer det var. Link to comment Share on other sites More sharing options...
olle Posted February 14, 2014 Report Share Posted February 14, 2014 det finns 2 helt olika varianter av 3ans væxel, en dær man "åker ut" på sparkskidan (som tex Matias Fredriksson) och en variant dær man "sjunker ner øver" skidan man ska øver till som går rakt fram i spåret (Per Elofssons special)). Den moderna væxel 3 "uppfanns" av Thomas Alsgaard - jag kommer ihåg vilken uppenbarelse det var att se honom åka 3-milen i Lillehammer-OS.Detta känner jag inte alls igen. Två helt olika varianter av 3ans växel? Vad menar du? Link to comment Share on other sites More sharing options...
BjornG Posted February 14, 2014 Report Share Posted February 14, 2014 det finns 2 helt olika varianter av 3ans væxel' date=' en dær man "åker ut" på sparkskidan (som tex Matias Fredriksson) och en variant dær man "sjunker ner øver" skidan man ska øver till som går rakt fram i spåret (Per Elofssons special)). Den moderna væxel 3 "uppfanns" av Thomas Alsgaard - jag kommer ihåg vilken uppenbarelse det var att se honom åka 3-milen i Lillehammer-OS.[/quote']Detta känner jag inte alls igen. Två helt olika varianter av 3ans växel? Vad menar du?Svårt att beskriva med ord. Varianterna anvænder man inte vid samma hastighet så givetvis ær det en lite flytande øvergång, varianten dær man mer åker ut øver glidskidan har en lite kortare cykel och anvænds vid lættare uppførsbackar/lægre fart. Den andra varianten anvænder man nær det går fortare/platt och man har fart nog før att glida ut lite mer. De hær två youtubesnuttarna illustrerar det lite bættre: Den hær visar hur åtminstonne de flesta vaggar tydligt høger-vænster med tyngdpunkten ut øver glidskidorna (lætt uppfør i bilderna i børjan): I den hær så åker Per Elofsson me den andra varianten, dær han ført øver tyngdpunkten till glidskidan som pekar ganska rakt fram i åkriktningen nær han trycker ifrån: Kraftuttaget från olika muskelgrupper kommer i helt olika rytm i extremversionerna av de två varianterna. Link to comment Share on other sites More sharing options...
pdal Posted February 14, 2014 Author Report Share Posted February 14, 2014 Detta har jag aldrig tänkt på. Vilken av dem förespråkas idag, eller är det mer ett personligt val? Link to comment Share on other sites More sharing options...
BjornG Posted February 14, 2014 Report Share Posted February 14, 2014 Detta har jag aldrig tänkt på. Vilken av dem förespråkas idag, eller är det mer ett personligt val?Tja det ær (som jag kør det) 2 olika tekniker som man væxlar mellan nær nær lutningen eller farten væxlar, går det før tungt før Elofssonvarianten byter man till den andra tekniken før att hålla farten uppe lite længre innan man byter till 2ans væxel eller farten økar igen och man kan øka farten tilræckligt før att kunna glida øver i Elofssonvarianten igen. Kan man inte Elofssonvarianten så får man køra åka-ut-på-skidan varianten tills farten blir høg nog før 4ans væxel. Knepet jag anvænde før att få åkare att førstå Elofssonvarianten var att køra enbensskate 3 frånskjut åt ena hållet och sen byta till det andra før 3 tag, och sen byta på vart andra frånskjut, och till sist på varje. Det får en att komma in i rætt rytm før Elofssonvarianten. Ett annat knep før ballanstræning ær att ta 2 stavtag på varje glidfas - dvs ett frånskjut, staka, glid ut på skidan, staka igen och glid vidare, tryck ifrån och gå øver på andra skidan. Den øvningen tvingar en a hålla ordningen på kropsdelarna så att man avslappnat kan hålla ballansen, vilket behøvs. Link to comment Share on other sites More sharing options...
olle Posted February 14, 2014 Report Share Posted February 14, 2014 Det man ser på klippen är åkare som kör 3an i olika lutningar. Det är inte någon principiell skillnad mellan åkstilarna mer än att tex diagonalåkning i klassiskt kommer ha en kortare åkcykel i brantare partier än flackare eller att dubbelstakning ser olika ut beroende på terräng eller att 4ans växel i skate har en mkt kort cykel på returbenet i en spurt osv osv. Link to comment Share on other sites More sharing options...
BjornG Posted February 14, 2014 Report Share Posted February 14, 2014 Det man ser på klippen är åkare som kör 3an i olika lutningar. Det är inte någon principiell skillnad mellan åkstilarna mer än att tex diagonalåkning i klassiskt kommer ha en kortare åkcykel i brantare partier än flackare eller att dubbelstakning ser olika ut beroende på terräng eller att 4ans växel i skate har en mkt kort cykel på returbenet i en spurt osv osv.Rytmen blir avsevært annorlunda, tyngøverføringen kommer en annan fas i de olika varianterna, vissa åkare ser man aldrig åka med liknande rytm som Elofsson i det andra klippet. Dærfør så blir det en principiel skillnad (liten och subtil kanske, men principiell) mellan de 2 varianterna, mycket større æn mellan diagonal i olika lutningar och att man varierar hur længe man glider på returbenet i 4ans væxel. Dom variationerna handlar bara om hur lång tid varje del i cykeln varje del tar, medans skillnaden hær också ær att timingen mellan stavtag, frånskjut och viktøverføring blir annorlunda. Link to comment Share on other sites More sharing options...
skid_åkare Posted February 18, 2014 Report Share Posted February 18, 2014 Måste framföra ett stort tack till dig BjornG! Ofta när man läser något intressant här inne är det din signatur på inläggen. Du tillför väldigt mycket till forumet tycker jag! Link to comment Share on other sites More sharing options...
olle Posted February 18, 2014 Report Share Posted February 18, 2014 Ja tack för svaret BjornG! Jag är amatör och motionär men mycket road av teknikfrågor och hur man lär ut. Trots sökande i mitt lilla bibliotek och tittande på teknik-DVDer kan jag inte finna någon motsvarighet till det du beskriver om två helt olika varianter på 3ans växel, lika lite som jag känner igen mig i ditt resonemang. Man strävar ju ständigt efter att lära sig, så kan du refererera till något ställe där man kan läsa mer om detta, eller där det finns beskrivningar vore det av stort värde! Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pask Posted March 24, 2014 Report Share Posted March 24, 2014 Tack för bra svar! Kul.Pask, om du hittar tidningen kanske du kan tala om vilket nummer det var.Jag gjorde en djupdykning i garderoben och letade igenom ett 20-tal bananlådor innan jag hittade tidningen. Det är GLID nr 1 2009 s 33-38. Om någon är intresserad av scannade kopior kan jag nog fixa det. Link to comment Share on other sites More sharing options...
pdal Posted March 24, 2014 Author Report Share Posted March 24, 2014 Självklart är det intressant. Om du har tid och möjlighet får du gärna scanna :-) Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pask Posted March 25, 2014 Report Share Posted March 25, 2014 Självklart är det intressant. Om du har tid och möjlighet får du gärna scanna :-)Skicka ett mail till mig så kan du få några PDF:er. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Dunderklumpen Posted March 26, 2014 Report Share Posted March 26, 2014 Det man ser på klippen är åkare som kör 3an i olika lutningar. Det är inte någon principiell skillnad mellan åkstilarna mer än att tex diagonalåkning i klassiskt kommer ha en kortare åkcykel i brantare partier än flackare eller att dubbelstakning ser olika ut beroende på terräng eller att 4ans växel i skate har en mkt kort cykel på returbenet i en spurt osv osv.Rytmen blir avsevært annorlunda' date=' tyngøverføringen kommer en annan fas i de olika varianterna, vissa åkare ser man aldrig åka med liknande rytm som Elofsson i det andra klippet. Dærfør så blir det en principiel skillnad (liten och subtil kanske, men principiell) mellan de 2 varianterna, mycket større æn mellan diagonal i olika lutningar och att man varierar hur længe man glider på returbenet i 4ans væxel. Dom variationerna handlar bara om hur lång tid varje del i cykeln varje del tar, medans skillnaden hær också ær att timingen mellan stavtag, frånskjut och viktøverføring blir annorlunda.[/quote']Jag är som olle inte riktigt med i resonemanget. Det känns ju som man självklart ska sträva efter att få kraften framåt. Det innebär ju att man inte bör "vagga" så mycket i sidled, samt att få den glidande skidan i en hyfsat rak position framåt. Men i en uppförsbacke går ju inte detta. Alltså blir resultatet det man ser i film 1. Sedan tycker jag ditt resonemang ändå är intressant ifall det är personer/ungdomar som lärt in sig en "vaggande" åkstil även mer på platten. På senare år (kanske ganska många år nu) har man ju pressat 3-ans växel i brantare och brantare backar, dvs man går över allt senare på 2-ans växel. Tveksamt om Elofsson gjorde det. Men jag ska titta på TV-nuttar på dagens duktiga skate-åkare och fundera på det du skrivit. T.ex. Hellner eller Colonga. Och se hur det ser ut när det är någorlunda platt och när det går kraftigare uppför. Som olle skrev, blir ju även diagonal samt ren stakning i klassisk åkning annorlunda ifall det sker i kraftigt motlut. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Volevodin Posted March 26, 2014 Report Share Posted March 26, 2014 Fler frågor är ju: vad händer med skaten idag? Vilka tendenser ser man? Kanske kommer det en 6:e växel...? Och växel 1, varför används den i pricip inte längre (mer än möjligen upp för Alpe Cermis), antar att det är för att skidåkarna är så starka på tvåan. Och - varför heter växel 3 "v2" på engelska...?Anledningen till att det heter "v2" på engelska är att det är den mest logiska benämningen på det som någon snubbe i Sverige började kalla växel 3. Dubbelstakning med frånskjut omväxlande vänster och höger fast med skidorna utåtvinklade med en markerad takt ett,två,ett,två-takt kan ju inte bli annat än "2:an". Synd att benämningen "dubbelskate" inte fick vara vägledande, när man i Sverige skulle ge namn åt de olika teknikerna i skaten, då hade det självklart blivit "2:an". Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Johansson Posted May 25, 2014 Report Share Posted May 25, 2014 Fler frågor är ju: vad händer med skaten idag? Vilka tendenser ser man? Kanske kommer det en 6:e växel...? Och växel 1' date=' varför används den i pricip inte längre (mer än möjligen upp för Alpe Cermis), antar att det är för att skidåkarna är så starka på tvåan. Och - varför heter växel 3 "v2" på engelska...?[/quote']Anledningen till att det heter "v2" på engelska är att det är den mest logiska benämningen på det som någon snubbe i Sverige började kalla växel 3. Dubbelstakning med frånskjut omväxlande vänster och höger fast med skidorna utåtvinklade med en markerad takt ett,två,ett,två-takt kan ju inte bli annat än "2:an". Synd att benämningen "dubbelskate" inte fick vara vägledande, när man i Sverige skulle ge namn åt de olika teknikerna i skaten, då hade det självklart blivit "2:an".Snubben heter Hans-Christer Holmberg och är professor vid Mittuniversitetets Swedish Winter Sports Research Center. Jag tycker "växel"-beteckningarna fungerar bra och är lätta att förstå när man varseblivit eller erfarit utväxlingsskillnaderna mellan de olika växlarna. "Dubbelskate" (som på svenska borde stavas "dubbelskejt") är inte bra, anser jag, eftersom det inte finns något dubbelt i själva skejtrörelsen; det hela handlar om hur stakningen förhåller sig till skejtningen. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Johansson Posted May 25, 2014 Report Share Posted May 25, 2014 Det man ser på klippen är åkare som kör 3an i olika lutningar. Det är inte någon principiell skillnad mellan åkstilarna mer än att tex diagonalåkning i klassiskt kommer ha en kortare åkcykel i brantare partier än flackare eller att dubbelstakning ser olika ut beroende på terräng eller att 4ans växel i skate har en mkt kort cykel på returbenet i en spurt osv osv.Rytmen blir avsevært annorlunda' date=' tyngøverføringen kommer en annan fas i de olika varianterna, vissa åkare ser man aldrig åka med liknande rytm som Elofsson i det andra klippet. Dærfør så blir det en principiel skillnad (liten och subtil kanske, men principiell) mellan de 2 varianterna, mycket større æn mellan diagonal i olika lutningar och att man varierar hur længe man glider på returbenet i 4ans væxel. Dom variationerna handlar bara om hur lång tid varje del i cykeln varje del tar, medans skillnaden hær också ær att timingen mellan stavtag, frånskjut och viktøverføring blir annorlunda.[/quote']Kan du beskriva i musikaliska termer (förslagsvis med hjälp av taktarter) hur du uppfattar att rytmen blir avsevärt annorlunda? Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Johansson Posted May 31, 2014 Report Share Posted May 31, 2014 Speciellt intressant med växel 3, som ju på något sätt är en nyckelväxel numera (t.ex. Kallas ryck tidigare idag). När började den uvecklas? Jag har förstått att Per Elofsson var en mästare på växel 3, liksom Hellner.Ja, 3:an är liksom grund- eller universalväxeln idag med sin utväxlingsgrad i mitten av växlarna. Den lägger ju stor tonvikt vid stakningen och med dagens "överkroppsåkare" -- som Anders Blomquist har uttryckt det -- är den ett naturligt val i många situationer. Therese Johaug åkte nästan hela rullskidloppet Lysebotn opp 2012 med sin branta uppförslutning på 3:an. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Magnus Johansson Posted June 3, 2014 Report Share Posted June 3, 2014 1987 körs VM-stafetten med olika sträckor för klassisk och fristil (eller "skridsko" som kommentatorerna säger). Växel 3 finns inte över huvudtaget, växel 2 och 4 ser ganska flaxiga ut.Nej, 1987 kördes VM-stafetten i enbart fri stil och alla fem växlar förekom jämte ren dubbelstakning och dubbelstakning med enkelskär, men trean är klart minst använd. Det är som om tvåan var den tidens universalväxel och användes t.ex. även på plattare banpartier. Åkarna växlar ofta från tvåan direkt till fyran och tillbaka. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Archived
This topic is now archived and is closed to further replies.