28 svar till detta ämne

[Anl]

Nej, det tror jag inte riktigt på, då du låser knäleden och kan inte parerar ojämnheter i spåret. Kommer det ett stort gupp i ena spåret, så flyger du iväg åt andra hållet. Mitt tips att använda stavarna att stärka balansen fungerar bra för en gammal gubbe som jag och borde även hjälpa en ovan backåkare.

Nu är jag ju lite yngre än dig (65) men ändå stel. För mig är det faktiskt mer flex med 90 grader i knäna än upprätt, den ställningen låser verkligen inte knäleden. Håller dock med dig om att om det är en läskig kurva där man kommer att behöva kliva ur, eller en sönderplogad kurva man behöver sladda/trampa runt sig i, då är det bättre att stå rakare och låta innerstaven släpa mot marken. 

 

Men rekommenderar alla inte-så-vana åkare att testa en djup ställning med armbågarna på knäna och händerna framför ansiktet, för att få uppleva hur mycket stabilare man blir i den positionen. 

[Mimi]

Självklart ska du åka tjejvasan. Som nån skrev så är det en folkfest. Jag har själv åkt 2 gånger och ska åka i år också. Första gången jag åkte var det bara trevlig stämning, andra gången fanns det några som tyvärr skrek Ur spår men det får man inte ta åt sig av. De snabbare åkarna kan faktiskt åka förbi utan att du ska behöva flytta på dig.

 

Inte ska du vänta några år för att bli mindre rädd för utförsbackarna.

 

Jag är en glad motionär och åker inte snabbt men jag tillhör faktiskt de som älskar nerförsbackar- jag tycker det är roligaste biten i hela skidåkningen. Men ja visst kan det vara läskigt och speciellt när det är mycket folk. Även om jag åker sakta på rakan och uppför så brukar det gå snabbt för mig i nerförsbackarna. Jag brukar vänta -om det går- tills personen framför nästan åkt klart och sen åka.

Mitt bästa tips är som nån annan skrev stå kvar med båda skidorna i spåren och böj knäna och luta dig framåt , händer vid höften och stavarna bakåt och titta upp/framåt med huvudet. Finns spår brukar det gå bra. Försvinner spåret svårt. Annars vill man bestämma farten själv- åk mellan spåren och ploga nerför. Ju bredare desto långsammare- du kan styra farten.

Gillar dock inte förslaget att stå med en skida i spåret och en utanför- för min del antingen stå i spåret med båda skidorna eller ploga mellan. Sen händer det ju ofta för oss långsamma åkare att spåren kan försvinna när som helst även i mitten av en backe. Jag har fått sätta mig ner för att inte åka in i åkaren framför. Jag är inte bra på att byta spår i farten.

 

Och tycker du det är för läskigt får man ju gå nerför nu (har inte varit så alla år). Själv har jag ju försökt åka VL några gånger men inte kommit längre än till Evertsberg men Risbergsbackarna går läskigt snabbt men roliga men där får man ploga- finns aldrig spår kvar till oss i de bakre leden.

 

Lycka till och hoppas du tar dig an något av de kortare loppen. Har man åkt en gång återkommer man definitivt.

 

 

 

[Mimi]

En väldigt vanlig anledning till att folk ramlar i nedförsbackar är att de är rädda för att ramla. Då får du stela raka ben, hög tyngdpunkt och svårt att hålla balansen. Försök slappna av, böj på benen och lita på din balans. 

 

Träna på backen i sektioner. Klättra upp några få meter och åk nedför. Utöka succesivt. Gör en slalombana på ett platt parti och träna på att kliva runt med skidorna. Det ger bättre balans och vana att styra med skidorna. 

Du har rätt, om jag börjar tänka på oj vad läskigt tänk om jag ramlar då gör jag det, om man slappnar av som du säger och litar på att det går bra så gör det det + en sak till ha blicken längre fram- då följer man svängarna bra också. 

Sen öva öva, blir alltid bättre då.

[Mimi]

Nu är jag ju lite yngre än dig (65) men ändå stel. För mig är det faktiskt mer flex med 90 grader i knäna än upprätt, den ställningen låser verkligen inte knäleden. Håller dock med dig om att om det är en läskig kurva där man kommer att behöva kliva ur, eller en sönderplogad kurva man behöver sladda/trampa runt sig i, då är det bättre att stå rakare och låta innerstaven släpa mot marken. 

 

Men rekommenderar alla inte-så-vana åkare att testa en djup ställning med armbågarna på knäna och händerna framför ansiktet, för att få uppleva hur mycket stabilare man blir i den positionen. 

Enligt min erfarenhet som glad motionär så håller jag med om att man blir mer stabil med att böja knäna och luta sig framåt men jag har händerna vid höften när jag lutar mig fram- tror inte jag skulle våga ha dem ända framme vid knäna. Men vi är olika och det kanske är olika för vad som passar vem. Men man ska inte låta rädslan ta överhanden utan tänka jag klarar det. Då brukar det gå.

[Mimi]

Hur blir det? Ska du åka imorgon och hur känns det?
Jag ska åka imorgon men börjar känna mig rejält nervös men mitt mål är bara att komma mål. Det får ta tid. Nu när jag läste om ditt inlägg såg jag att du skrev att du åker 5 ggr i veckan- det är ju jättebra. Då kommer du klara det.

[Maria Snö]

Lycka till, Mimi och (förhoppningsvis) Nybörjarbruden! Själv åker jag ett annat lopp i år, men hoppas att ni får ett bra lopp. 
Det blir medvind och sol! Kör hårt!

[Mimi]

Lycka till, Mimi och (förhoppningsvis) Nybörjarbruden! Själv åker jag ett annat lopp i år, men hoppas att ni får ett bra lopp.
Det blir medvind och sol! Kör hårt!

Tack för allt stöd. Ja jag kom imålså glad. Fina spår fint väder och peppande publik och glada medåkare. Riktigt trevlig stämning. Men fy vad uppförsbackarna var jobbiga- nåt att öva mer på, nerför gick fort och bra. Får även tacka sign Mc hammer - om jag minns rätt för tipset om energipåfyllning mellan kontrollerna- det hjälpte.
Vore kul om du nybörjarbruden skrev och talade om hur det gick.

[Nybörjarbruden]

Har helt glömt bort att gå in här och uppdatera! Jag åkte! Jag tog mig i mål! Nedförsbackarna var inte alls så farliga som jag gruvade mig för. En av de första backarna var helt sönderplogad så fanns inga spår kvar alls, jag vågade mig på att testa att åka, blev tyvärr påkörd bakifrån av flera stycken så blev en rejäl krash som skrämde upp mig ordentligt. Men efter några minuters vila vid sidan av bet jag ihop och fortsatte. Med ont i rygg och revben efter kraschen så var det lite halvtungt, nästa backe som var sönderplogad jag jag nedför. Tog mig I mål på 3.30 ungefär. Å anmäld till nästa år igen!

[Maria Snö]

Har helt glömt bort att gå in här och uppdatera! Jag åkte! Jag tog mig i mål! Nedförsbackarna var inte alls så farliga som jag gruvade mig för. En av de första backarna var helt sönderplogad så fanns inga spår kvar alls, jag vågade mig på att testa att åka, blev tyvärr påkörd bakifrån av flera stycken så blev en rejäl krash som skrämde upp mig ordentligt. Men efter några minuters vila vid sidan av bet jag ihop och fortsatte. Med ont i rygg och revben efter kraschen så var det lite halvtungt, nästa backe som var sönderplogad jag jag nedför. Tog mig I mål på 3.30 ungefär. Å anmäld till nästa år igen!

Bra jobbat, både Mimi och Nybörjarbruden!
Kul att det gav mersmak. Backarna är verkligen inte alls farliga "av sig själva" - det är trängseln som gör att det är risk för krascher. Starkt att du tog dig i mål med ont i rygg och revben. Är det helt bra nu?