Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Stakfria zoner på SM


skogsvakt

Recommended Posts

Men lite konstigt är det väl att hävda att man det är konstigt med begränsande regler men ändå tycka att regeln som förhindrar skateskär är logisk?

Precis.

 

Blir ju väldigt konstigt när långloppsåkarna kör "klassiska" lopp i full skejtutrustning, byter spår så ofta som möjligt för att kunna trycka ifrån lite med benen, skejtar i kurvor, glider lite i saxbackarna men ändå inte vill åka skate fullt ut (dvs delta i långlopp i fri stil).

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 113
  • Created
  • Last Reply

Precis.

 

Blir ju väldigt konstigt när långloppsåkarna kör "klassiska" lopp i full skejtutrustning, byter spår så ofta som möjligt för att kunna trycka ifrån lite med benen, skejtar i kurvor, glider lite i saxbackarna men ändå inte vill åka skate fullt ut (dvs delta i långlopp i fri stil).

Det är väl väldigt få långloppsåkare som åker på skateutrsutning framförallt skateskidor?.

Det jag har sett av det så är det åkare i wc som brukar ha skateutrustning när de stakar lopp.

För övrigt tror jag enda chansen att stoppa (om man nu vill göra det) utvecklingen mot mer stakning i olika lopp är att gå tillbaks till sämre prepparering typ köra spår med skoter så det blir mjukt och eländigt för stavarna.

Link to comment
Share on other sites

Precis.

 

Blir ju väldigt konstigt när långloppsåkarna kör "klassiska" lopp i full skejtutrustning, byter spår så ofta som möjligt för att kunna trycka ifrån lite med benen, skejtar i kurvor, glider lite i saxbackarna men ändå inte vill åka skate fullt ut (dvs delta i långlopp i fri stil).

Fast den bilden stämmer ju inte. Tycker man ser väldigt lite av fulskejtande och överdrivet spårbytande nu mer. Det var väl ett litet problem i början när stakningen slog igenom, men nu känns det som att 99% sköter sig. Det är fortfarande extremt stor skillnad på fri stil och klassisk åkning så jag förstår absolut varför man inte vill åka lopp i fri stil om man tränat stakning.

Link to comment
Share on other sites

Bortsett från att beskedet om stakfria zoner kom sent så tyckte jag att testet gick helt ok. De som vann körde med fäste vilket var vad arrangörerna ville uppnå med den här regeln. Personligen ser jag hellre klassisk skidåkning där man diagonalar än bara stakning, men jag har fårståelse för att andra tycker annorlunda. Om det då krävs regler som den här så är det ok för mig.

 

Ni som är så emot att man inför begränsningar som gör att det inte enbart handlar om att ta sig fram på snabbaste sättet, är ni lika mycket emot regeln att du inte får köra fristil direkt efter starten i en sprint eller att åkarna tvingas släpa på en ryggsäck fylld av bla sand i Birkebeinerloppet? Kanske lite hårddragna exempel, men de hindrar folk från att ta sig från A till B på snabbast möjliga sätt.

Link to comment
Share on other sites

Bortsett från att beskedet om stakfria zoner kom sent så tyckte jag att testet gick helt ok. De som vann körde med fäste vilket var vad arrangörerna ville uppnå med den här regeln. Personligen ser jag hellre klassisk skidåkning där man diagonalar än bara stakning, men jag har fårståelse för att andra tycker annorlunda. Om det då krävs regler som den här så är det ok för mig.

 

Ni som är så emot att man inför begränsningar som gör att det inte enbart handlar om att ta sig fram på snabbaste sättet, är ni lika mycket emot regeln att du inte får köra fristil direkt efter starten i en sprint eller att åkarna tvingas släpa på en ryggsäck fylld av bla sand i Birkebeinerloppet? Kanske lite hårddragna exempel, men de hindrar folk från att ta sig från A till B på snabbast möjliga sätt.

Men huvudfrågan är väl syftet med regeln? Att rädda klassisk åkning? Vem säger att den är i fara? Kan någon visa siffror på att intresset för klassisk åkning minskat i takt med ökat stakande? Att man i praktiken bara har en växel kvar inom klassisk åkning (3 om man tar med saxning och fartställning) innebär väl inte att den är död? Det finns gott om exempel på idrotter med en växel, löpning, kanot etc.. Dina exempel på regler finns väl inte där för att hindra en utveckling utan av andra skäl (praktiska, tradition). Det är dessutom ingen av åkarna (eller publiken heller) som protesterar mot dem, så då är väl alla glada. Det är den frågan som är den centrala, varför finns regeln och är det motiverat och förankrat hos åkare?

Link to comment
Share on other sites

Lite ironi finns det väl i att begränsa teknikvalet pga av att teknikvalet är begränsat av vissa utövare (men inom det godkända).

 

Jag tyckte inte att det tillförde något positivt till klassisk skidåkning men så är jag nog mer konservativ än de som vill ändra den klassiska skidåknigen på det här viset (för den bevaras ju inte...).

Link to comment
Share on other sites

Håkan Holmberg, ledare i IFK Mora och far till den stakande Andreas Holmberg, har skrivit ett öppet brev till skidförbundet OCH ordföranden i IFK Mora. Kan man ana olika åsikter i Moraklubben? Inget i brevet pekar på det men väldigt konstigt att rikta brevet mot den egna föreningen annars. Underligt hur som helst att inte lösa detta internt isf.

Link to comment
Share on other sites

Men införande av teknikzoner handlar väl om att man vill få kontroll på utvecklingen mot 100 % stakning, vad folk tycker om det är mindre viktigt. Jag tycker helgens test fick avsedd effekt, då i stort sett alla åkte med fästvalla, men kritiken mot det sena beslutet är givetvis berättigad.

Däremot har jag ingen förståelse för de synpunkter som framfördes i det öppna brevet från IFK Mora till SSF - det kan uppfattas mera som att han som skrev (pappan) talar för sin son . De bästa åkarna verkar ha ställt in sig på förutsättningarna ganska snabbt och vad jag hörde var det ingen som protesterade. De som var emot det var väl sådana som specialiserat sig på stakning och räknat med att få en framskjuten placering tack vare det, så dem kan jag ha en viss förståelse för. Men med ett beslut i god tid hade det inte funnits någon grund för missnöje.

Holmbergs "proteståkning" tog inte bort effekten av teknikzonen, tvärtom såg man att det gick mycket saktare med "låtsasdiagonal"

Link to comment
Share on other sites

Jag blir inte klok på alla de här förbuden som slår igenom och jag kan inte greppa argumentet "rädda klassisk skidåkning" som flera pratar om. Handlar inte skidåkning om att ta sig fram så fort som möjligt i spåret? Varför är stakning sådant hot mot klassisk skidåkning? Varför måste det hela tiden vara "vackert" att se på? Personligen så skulle jag inte bry mig nämnvärt om en vinnare i ett lopp antingen stakade hela banan eller sprang runt hela banan med skidorna på. Alla borde få välja själv hur man vill utnyttja sin egen framfart i spåret.

Link to comment
Share on other sites

Tycker själv inte om begränsisngar men ser man på traditionell skidåkning ur ett större perspektiv är alternativen få...

 

Problemet är att man på WC kör på banor som åtminstone ännu idag inte lönar sig att staka (= du bör kunna skida också diagonal).

 

Pga dåliga vintrar blir banorna på nationella och tom SM/FM/NM tävlingar lätta och går att staka utan större problem. Om ungdomarna i  16-20 års ålder bara stakar har vi snart en generation som får problem när de kommer när de kommer upp på WC nivå. Så på något sätt måste man försöka undvika att 90% av de dationella tävlingarna stakas eller så är det bäst att slopa traditonell skidning helt och hållet.

 

Och om all herrar hade stakat på FM så hade möjligheten att ge landslagsledingen ett formbevis för Lahti (där det nog inte stakas) varit omöjligt.

 

Ända rätta är tuffa banor men det lyckas inte alltid och då kan en begränsing vara befogad.

Link to comment
Share on other sites

Fast alla växlarna lärs ju ut på klubbträning på barn- och ungdomsnivå. Min son på 11 år tränar varannan träning klassisk och varannan fristil. Ingen 11-åring kör blankt.

Jag diagonalar en hel del trots att jag började med skidor för bara 4 år sedan. Diagonalen må vara på utgång i långlopp och på flacka banor, men det gäller eliten och absoluta toppskiktet av motionärer. Den breda massan unga och motionärer (samt eliten på hårda banor) kör med fäste. Jag ser verkligen inte faran.

Link to comment
Share on other sites

Tycker själv inte om begränsisngar men ser man på traditionell skidåkning ur ett större perspektiv är alternativen få...

 

Problemet är att man på WC kör på banor som åtminstone ännu idag inte lönar sig att staka (= du bör kunna skida också diagonal).

 

Pga dåliga vintrar blir banorna på nationella och tom SM/FM/NM tävlingar lätta och går att staka utan större problem. Om ungdomarna i  16-20 års ålder bara stakar har vi snart en generation som får problem när de kommer när de kommer upp på WC nivå. Så på något sätt måste man försöka undvika att 90% av de dationella tävlingarna stakas eller så är det bäst att slopa traditonell skidning helt och hållet.

 

Och om all herrar hade stakat på FM så hade möjligheten att ge landslagsledingen ett formbevis för Lahti (där det nog inte stakas) varit omöjligt.

 

Ända rätta är tuffa banor men det lyckas inte alltid och då kan en begränsing vara befogad.

Å andra sidan kan man fråga sig hur relevant det är att ha uttagningar till Lahti på en flack bana oavsett om man måste begränsa tekniken eller inte.

Link to comment
Share on other sites

Jag blir inte klok på alla de här förbuden som slår igenom och jag kan inte greppa argumentet "rädda klassisk skidåkning" som flera pratar om. Handlar inte skidåkning om att ta sig fram så fort som möjligt i spåret? Varför är stakning sådant hot mot klassisk skidåkning? Varför måste det hela tiden vara "vackert" att se på? Personligen så skulle jag inte bry mig nämnvärt om en vinnare i ett lopp antingen stakade hela banan eller sprang runt hela banan med skidorna på. Alla borde få välja själv hur man vill utnyttja sin egen framfart i spåret.

Med andra ord tycker du att man borde avskaffa klassisk åkstil.

Link to comment
Share on other sites

... att man vill få kontroll på utvecklingen mot 100 % stakning, vad folk tycker om det är mindre viktigt. Jag tycker helgens test fick avsedd effekt, ...

Däremot har jag ingen förståelse för de synpunkter som framfördes i det öppna brevet från IFK Mora till SSF ...

 

Att de inte behöver lyssna på gamla gubbar som mig och dig V - tycker jag är helt ok. Däremot är det lite illa när beslut (som inte behöver tas) tas långt ovan för huvudena på de som är elitaktiva. Vilken effekt det hela blev av detta beslut är väl helt omöjligt att sia om. Att några duktiga åkare valde att inte komma till start vet vi. Att pallen troligen inte hade förändrats är nog trolig. Dvs ett minimum av effekt kan man tycka då. Hade det gjort något om topp-10-listan hade förändrats?

 

Själv kan jag tycka att brevet är ok. Kanske skrivet lite i frustration. Men det kan väl ändå spegla en del av elitaktivas reaktion. Ok att det kommer från långloppsaktiva - men ändå. Att de som ändå tänkt åka med fäste kom till start som vanligt säger väl absolut ingenting. 

Link to comment
Share on other sites

Precis.

 

Blir ju väldigt konstigt när långloppsåkarna kör "klassiska" lopp i full skejtutrustning, byter spår så ofta som möjligt för att kunna trycka ifrån lite med benen, skejtar i kurvor, glider lite i saxbackarna men ändå inte vill åka skate fullt ut (dvs delta i långlopp i fri stil).

 Precis

 

Fram till starten i klassiska lopp så skejtar man,,,i saxbackar glider man på varje steg lite sådär lagom för att inte bli diskad...byt spår så där lagom mycket för att få lite extra kick utan att bli diskad...när man gått i mål så skejtar man fram till sin väska ombyte...

Tycker klassisk åkning kan utvecklas i just Ski classics och övriga elittävlingar såsom SM och WC körs i fri stil, precis som skidskyttarna gör.

 

Alla vill skejta men ingen får...

Link to comment
Share on other sites

(Ursäkta det långa inlägget!)

 

Det är ett par som har likställt dagens stakning med skate när den utvecklades på 80-talet, vilket inte är en riktigt rättvis liknelse. Stakning har alltid/under väldigt lång tid varit en växel i den klassiska åkningen, vilket skate aldrig var. Skate var alltså en avknoppning som sedermera blev en egen gren.  

 

Stakning har som sagt alltid varit en del av den klassiska åkningen, men förbättrat material och förbättrad fysik bland åkare har gjort den mer central idag än den var när Mora-Nisse skidade runt i sin röda mössa. Skidåkare har väl fram till för ca 10-20 år sedan varit skidlöpare med stor central kapacitet och ganska skralt med muskler (lokal kapacitet). Detta blir också tydligt när det diskuteras miltider på löpning för skidåkare och hur mycket denna försämrats sedan 80-talet. När åkare nått  max, eller nära inpå, för den centrala kapaciteten så blev väl utmaningen att utveckla den lokala kapaciteten, givet att den centrala kapaciteten inte försämrades nämnvärt. Och det är väl här vi är idag, där åkare blivit såpass starka att stakning i många fall är en mer effektiv växel än stakning med frånskjut eller diagonal.

 

Jag tycker, liksom många andra, att det är riktigt vackert att se Johan Olsson och hans flyt i stakning med frånskjut och diagonal. Men jag ser också det vackra i någon som bemästrar stakning till samma grad. 

 

Att ha teknikzoner tycker jag är helt fel väg att gå, och något som eventuellt hämmar utvecklingen (till fördel för gammaldags skidlöpare) och samtidigt tar ifrån åkarna den artistiska friheten att anpassa växel efter terräng. I de flesta lopp i WC kommer det vara en fördel att gå med fäste och nyttja alla växlar, men i ett fåtal fall och väderlekar kan det vara fördelaktigt att gå på blanka skidor. 9/10 motionärer kommer också alltid att tjäna på att gå med fäste i lokala långlopp, och den klassiska åkningen kommer därigenom att leva och frodas. En ytterligare positiv sak är att vi längre söderut, vi geografiskt hämmade skidåkare, får en bra chans att kunna konkurrera med skidåkare i mer snörika regioner då vi kan träna mer styrka och stakning och ändå utvecklas som skidåkare.

 

Det, om något, som kan begränsas ytterligare är väl skateskär i klassiska lopp. Om man väljer att gå på blanka skidor så får man också stå sitt kast. Glider man på skären i saxbackar ska man bli diskad, och då lär man sig att det kanske vore bättre att använda fästvalla. Det krävs mycket för att kunna staka ett långlopp, och även om många motionärer tror sig vara starka nog skulle de flesta ändå tjäna på att gå med fäste. En hårdare och mer konsekvent bedömning här, och för proffsen även gällande skateskär i kurvor, tror jag är det enda som skulle kunna bidra i positiv mening.

Link to comment
Share on other sites

(Ursäkta det långa inlägget!)

 

Det är ett par som har likställt dagens stakning med skate när den utvecklades på 80-talet, vilket inte är en riktigt rättvis liknelse. Stakning har alltid/under väldigt lång tid varit en växel i den klassiska åkningen, vilket skate aldrig var. Skate var alltså en avknoppning som sedermera blev en egen gren.  

 

Stakning har som sagt alltid varit en del av den klassiska åkningen, men förbättrat material och förbättrad fysik bland åkare har gjort den mer central idag än den var när Mora-Nisse skidade runt i sin röda mössa. Skidåkare har väl fram till för ca 10-20 år sedan varit skidlöpare med stor central kapacitet och ganska skralt med muskler (lokal kapacitet). Detta blir också tydligt när det diskuteras miltider på löpning för skidåkare och hur mycket denna försämrats sedan 80-talet. När åkare nått  max, eller nära inpå, för den centrala kapaciteten så blev väl utmaningen att utveckla den lokala kapaciteten, givet att den centrala kapaciteten inte försämrades nämnvärt. Och det är väl här vi är idag, där åkare blivit såpass starka att stakning i många fall är en mer effektiv växel än stakning med frånskjut eller diagonal.

 

Jag tycker, liksom många andra, att det är riktigt vackert att se Johan Olsson och hans flyt i stakning med frånskjut och diagonal. Men jag ser också det vackra i någon som bemästrar stakning till samma grad. 

 

Att ha teknikzoner tycker jag är helt fel väg att gå, och något som eventuellt hämmar utvecklingen (till fördel för gammaldags skidlöpare) och samtidigt tar ifrån åkarna den artistiska friheten att anpassa växel efter terräng. I de flesta lopp i WC kommer det vara en fördel att gå med fäste och nyttja alla växlar, men i ett fåtal fall och väderlekar kan det vara fördelaktigt att gå på blanka skidor. 9/10 motionärer kommer också alltid att tjäna på att gå med fäste i lokala långlopp, och den klassiska åkningen kommer därigenom att leva och frodas. En ytterligare positiv sak är att vi längre söderut, vi geografiskt hämmade skidåkare, får en bra chans att kunna konkurrera med skidåkare i mer snörika regioner då vi kan träna mer styrka och stakning och ändå utvecklas som skidåkare.

 

Det, om något, som kan begränsas ytterligare är väl skateskär i klassiska lopp. Om man väljer att gå på blanka skidor så får man också stå sitt kast. Glider man på skären i saxbackar ska man bli diskad, och då lär man sig att det kanske vore bättre att använda fästvalla. Det krävs mycket för att kunna staka ett långlopp, och även om många motionärer tror sig vara starka nog skulle de flesta ändå tjäna på att gå med fäste. En hårdare och mer konsekvent bedömning här, och för proffsen även gällande skateskär i kurvor, tror jag är det enda som skulle kunna bidra i positiv mening.

Det var en god stund sen jag brytt mig om att skriva här, men jösses.

 

Historierevisionism: Skate var något som inte användes mycket eftersom utrustningen inte passade bra till det och att spårprepareringen inte gjorde det möjligt, men det användes i den utsträckning det var gynnsamt, i kurvor, på skare. Anledningen det inte skateades mer var på grund av att träskidor som regel inte har bra nog glid för att det ska löna sig, bygelbindning och bambustavar gynnade det inte heller. Men det användes, min far hade ett par gamla skidor med stålbkanter just för skate på skare och andra gynnsamma förhållanden. I och med utvecklinen av skidor och spårpreparering så ökade skateandet, jag kommer ihåg hur en klubbkompis våndades över om han skulle kunna köra skate på ett SM i början/mitten av 1980-talet eftersom han hört att spåren inte skulle vara så brett preparerade - spårprepareringen var helt säkert än mindre lämplig för skate på 60 och 70-talen och tidigare.

 

"Ganska skralt med muskler" - skitsnack. Kommer ihåg hur jag som spinkig 21-22-åring hamnade i samma omklädningsrum som Jan Ottoson och Larry Poroma. Dom såg ut som hulken och hulkens korta lillebror, och jag insåg att det bara var att lägga till styrketräning på schemat.

 

Ni får tycka vad ni vill, men låt bli att hitta på om sånt som ni inte vet något om.

Link to comment
Share on other sites

Varför får inte stakning ingå i klassisk åkstil?

Varför måste stakning vara ett eget epitet?

Varför får inte skejt ingå i klassisk åkstil?

Varför måste skejt vara ett eget epitet?

 

Jaja, jag ska sluta. Ville bara göra en poäng av att själva grundförutsättningen för den klassiska stilen är begränsande regler (i motsats till fri stil som är just fri). Då tycker jag att det blir lite roligt att vissa blir så upprörda och hänvisar till att skidåkning handlar om att ta sig fram fortast möjligt mellan A och B. Vad jag tycker om skönhet i olika stilar eller olika lösningar som 83% och teknikzoner är mindre viktigt för om det är motsägelsefullt eller inte.

 

Men visst. Att införa nya förutsättningar precis inpå en ny säsong eller 1,5 dygn innan start är ju inte så bra hanterat.

Link to comment
Share on other sites

Jag föddes 83 så hade inte koll på att skate aktivt bedrevs dessförinnan, utan vet mest vad jag sett om enbensskate mm från Sportspegeln och dylikt. Så där backar jag självklart, men historierevisionism är att ta i. Har skate ingått som en växel i klassisk skidåkning innan, likt stakning?

 

Om du sen tittar på toppåkarna idag kontra för 20 år sedan, och framförallt längre bakåt, så ser du väl skillnad. Om Staffan Larsson var Hulken så har vi vitt skilda åsikter om definitionen av en muskulös kropp.

 

 

 

Det var en god stund sen jag brytt mig om att skriva här, men jösses.

 

Historierevisionism: Skate var något som inte användes mycket eftersom utrustningen inte passade bra till det och att spårprepareringen inte gjorde det möjligt, men det användes i den utsträckning det var gynnsamt, i kurvor, på skare. Anledningen det inte skateades mer var på grund av att träskidor som regel inte har bra nog glid för att det ska löna sig, bygelbindning och bambustavar gynnade det inte heller. Men det användes, min far hade ett par gamla skidor med stålbkanter just för skate på skare och andra gynnsamma förhållanden. I och med utvecklinen av skidor och spårpreparering så ökade skateandet, jag kommer ihåg hur en klubbkompis våndades över om han skulle kunna köra skate på ett SM i början/mitten av 1980-talet eftersom han hört att spåren inte skulle vara så brett preparerade - spårprepareringen var helt säkert än mindre lämplig för skate på 60 och 70-talen och tidigare.

 

"Ganska skralt med muskler" - skitsnack. Kommer ihåg hur jag som spinkig 21-22-åring hamnade i samma omklädningsrum som Jan Ottoson och Larry Poroma. Dom såg ut som hulken och hulkens korta lillebror, och jag insåg att det bara var att lägga till styrketräning på schemat.

 

Ni får tycka vad ni vill, men låt bli att hitta på om sånt som ni inte vet något om.

Link to comment
Share on other sites

Så här; kan man inte hålla isär de olika stilarna på ett bra sätt måste man införa bra sätt. Men några unika skidzoner är ett ritktigt dåligt sätt.

Särskilt som det blev klart bara timmar innan start...är ett jättedåligt sätt. Vidare har man ju provat med att inte spåra i kurvor, måla snön blå osv. Inget verkar ju bli succe. Fan kör ospårat i klassisk stil och sätt in domare i alla backor och kurvor istället.

Link to comment
Share on other sites

De här allt mer desperata försöken att "rädda diagonalandet" har ju för länge sedan blivit en olustig parodi.
Jag känner själv hur mitt intresse för tävlingssporten dalar för varje ny krystad regel som införs.

Vad skidförbunden tycks vilja är att förvandla längdskidåkning till "trav" där vinnaren är den som kommer fortast fram på det minst snabba sättet.

Link to comment
Share on other sites

Det var en god stund sen jag brytt mig om att skriva här, men jösses.

 

Historierevisionism: Skate var något som inte användes mycket eftersom utrustningen inte passade bra till det och att spårprepareringen inte gjorde det möjligt, men det användes i den utsträckning det var gynnsamt, i kurvor, på skare. Anledningen det inte skateades mer var på grund av att träskidor som regel inte har bra nog glid för att det ska löna sig, bygelbindning och bambustavar gynnade det inte heller. Men det användes, min far hade ett par gamla skidor med stålbkanter just för skate på skare och andra gynnsamma förhållanden. I och med utvecklinen av skidor och spårpreparering så ökade skateandet, jag kommer ihåg hur en klubbkompis våndades över om han skulle kunna köra skate på ett SM i början/mitten av 1980-talet eftersom han hört att spåren inte skulle vara så brett preparerade - spårprepareringen var helt säkert än mindre lämplig för skate på 60 och 70-talen och tidigare.

 

 

Om vi nu pratar tävling. Menar du på alvar att din far hade träskidor med stålkant för skate? Om han hade sådana för lite åkning på skare är ju en helt annan sak.

 

Sedan är det en enorm skillnad ifall din vän funderade på skate i tävlingssammanhang 1980 eller 1985. Jag köpte själv mina första skateskidor 1986. Men de var inte speciellt anpassade. Mer som klassiska fast kortare. Inte så vridstyva. 1987 eller kanske 1988 köpte jag ett par som var klart bättre och som jag tävlade på ett antal år. Jag har dem kvar och de skulle säkert vara konkurrenskraftiga än idag. (Om någon annan än jag har dem under fötterna förstås ;) )

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...