Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Vassa tekniken och na dromtiden i skidloppet med Racefox Ski

Truu och Jonsson fixade dubbel fr Trillevallen

Oskar Kardin och Britta Johansson Norgren vinnare i Grnklitt

Jens Burman och Elisabeth Hgberg snabbast i Bruksvallarna

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos Outdoorexperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

Vasaloppet 2019


  • Vänligen logga in för att kunna svara
171 svar till detta ämne

#141
Trysil-Per

Trysil-Per

    Ny medlem

  • Members
  • 1 inlägg

Hei,

Nå som nordmenn tapetserer pallen på Vasaloppet år etter år, er det kanskje ikke så populært med et innlegg fra en nordmann på dette forumet. Men jeg er bare en 53-årig mosjonist, og neppe noen trussel mot spreke svensker. Og dem er det tydeligvis mange av. Jeg er imponert over nivået, og ikke minst over hvor mange som staker bra, selv om de både er fra gruppe 5,6,7 og senere.

 

Jeg kom tilfeldigvis inn i dette forumet et par uker før Vasaloppet 2019, etter et google-søk på "valla". Da havnet jeg på "valla-noia". Mange gode tips der, og veldig mye god humor!

 

Min rapport fra i år er denne: Jeg gikk Öppet Spor første gang i 2016 på 05:58, og deretter Vasaloppet 2017 (06:38) og 2018 (06:54 - plassering 3793). I år hadde jeg et håp om å komme under seks timer og 2999, men skjønte fort at vær og føre ville gjøre det vanskelig. Jeg startet omtrent midt i gruppe 5, til venstre, og fulgte venstre spor opp bakken. Jeg syntes det var bra flyt, men sukkersnøen gav lite feste for skiene, og med fiskebein og sprikende ski og staver blir man bare tråkket ned, så det ble tungt for armene å henge på stavene.

 

Kan det være en idè å stramme en tynn stropp under begge ski med en gang bakken begynner, når alle likevel står bom stille? Da får man feste, og kan fjerne dem når det flater ut. Vi mosjonister står jo så tett som sild i tønne, og får uansett ikke sjansen til å løpe oppover som de i gruppe 1 og 2 (og 3?). 

 

Et merkelig syn i bakken var en fyr som hadde tatt av den ene skien og hinket seg oppover. Det er vel helt på grensen til diskvalifisering?

 

Jeg fulgte Swix' siste anbefalinger for glid og feste, men tok i tillegg på en tynt lag VR50 over VR45. Likevel merket jeg fort at festet var dårlig. Det var overraskende. Gliden var heller ikke mye å skryte av, men den var nok som gjennomsnittet, selv med Cera. Kanskje var det en tabbe å toppe gliden med et tynt lag flytende HWC Warm (-2 til +10)? Jeg trodde det skulle bli varmere enn det ble.

 

Vanligvis gleder jeg meg til det flater ut etter cirka 3 km og man kan begynne å stake på over myrene og få opp tempoet igjen. Men i år gikk det trått. Der jeg vanligvis kunne sitte lavt i hockey og gli fra folk, måtte jeg nå stake som en gal for ikke å miste ryggene.

 

Ved Smågan var jeg frustrert over det lave tempoet, og kom dit på 01:08 og nr. 4764. Det var litt bedre enn i fjor, nr. 5008 da, og da tok jeg igjen cirka 1300 løpere mot mål. Så det var egentlig ikke så dårlig, men jeg visste jo ikke da hvordan jeg lå an plasseringsmessig. 

 

På grunn av dårlig feste tok jeg på et tynt lag VR55 ved Smågan. Det var veldig frustrerende å se at mens jeg gjorde det, så forsvant hele gruppe 5. Jeg ble gående med bare 6xxx rundt meg, og det var vanskelig å komme forbi. Trøsten var bedre feste. Jeg smurte først på nytt et tynt lag VR55 i Oxberg, og kunne bruke diagonal opp de fleste bakker hele løpet. Det er merkelig at så mange kavet rundt i sukkersnøen med fiskebein midt i bakkene, i stedet for å gå helt til venstre der det var fastere. 

 

Etter en skiekspedisjon med pulk fra Sibir til Nordpolen for mange år siden har jeg hatt problemer med øynene. I år gikk jeg derfor med sportsbriller for å beskytte meg mot vinden. Men jeg skulle gjort som Erik Wickstrøm og andre i stedet - heller gått med stor vindskjerm. Da det gjenstod cirka 70 km fikk jeg fullstendig tåkesyn, og så bare konturene av ski, underlag og de andre deltakerne videre frem til mål. Det ble lange kilometere.

 

Når det i tillegg ikke var spor, ble turen til Mora en merkelig og ekstra slitsom opplevelse. Det ble å balansere med staver og kompensere med å spenne muskulaturen. Det var veldig uvant. Verst var det i nedoverbakkene, fordi jeg ikke kunne se og planlegge fremover. Utrolig nok falt jeg ikke en eneste gang.

 

Ved Evertsberg følte jeg meg helt tom, og resten av turen ble et slit. Jeg var ofte frustrert over manglende spor og at skiene hele tiden ble kastet fra side til side. Det ble aldri noe rytme. Jeg var sint på meg selv over at jeg tenkte negativt. Målet ble kraftig nedjustert, og endret til å fullføre. Det hjalp litt på humøret, men ikke så mye.

 

Det som paradoksalt nok var litt gøy, var å gå i halvblinde. Det var en slags psykedelisk opplevelse å gå i sin egen verden. Dersom noen så en svartkledd mann sjangle av gårde som en fyllik, var det sikkert meg. Det var også motiverende å gå forbi folk i alle bakker. Men de tok meg igjen på flatene. Fra Eldris og inn ble jeg tatt igjen hele tiden på flatpartiene. Det er ikke så motiverende når det skjer hele tiden av 6xxx-folk. 

 

Jeg følte at det eneste stedet jeg gjorde en bra figur, var i Volvo-sporet, dvs. snaue 100m. Jeg tenkte at jeg hvert fall der måtte se ut som en langrennsløper. Filmen jeg fikk på epost på kvelden fra Volvo var dessverre ikke overbevisende i så måte....

 

Jeg fikk bare tatt igjen cirka 150 løpere totalt fra Smågan til Mora, og endte på 08:15 og plass 4608. Det var en stor skuffelse. Det eneste jeg var fornøyd med, var et jeg fullførte og ikke brøt på grunn av øyeproblemene. Jeg var også skuffet over at det ikke var noen god langrennsopplevelse i år, mest på grunn av dårlige spor. Da fikk jeg ikke brukt teknikken min. Det var en liten trøst at vær og spor var likt for alle.

 

Men på tirsdag fikk jeg gått to fine restitusjonsøkter i nypreparerte skiløyper og strålende sol i Trysil. 1,5 time på morgenen og 1,0 time på kvelden. Da kom langrennsgleden tilbake, og alt slit fra Vasaloppet ble (nesten) glemt. Så til neste år blir det vel et nytt forsøk. Man kan jo ikke kaste inn håndkleet med en dårlig følelse i seg.

 

Takk til alle blide meddeltakere og trivelige folk som heiet i løypene, selv om jeg knapt klarte å se dem. På gjensyn neste år! Og da skal ikke tykke svensker fra gruppe 6 klare å stake forbi meg.



#142
Thorrez

Thorrez

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 373 inlägg

Robin Bryntesson säger att han startade sist på Vasaloppet, men han startade ändå långt före mig ... Mitt Vasalopp blev inte som jag tänkte mig.
 
Det började när jag upptäckte att jag hade en spricka i min Skigo 1.0-stav på lördagen, när jag var i färd att byta trugor från mina små racetrugor. Jag hade just varit vid mässan i Sälen och ordnat nummerlapp och Skigos nya snabbtrugor, men det var bara att vända tillbaka. Dessvärre bodde jag i Stöten, vilket ledde till att drygt fyra timmar av lördagen tillbringades i bilen med mina dubbla turer. Nåväl, det finns fulare bilvägar. Jag köpte ett par nya Skigo 1.0 och åkte tillbaka hem. På dessa var ju redan Skigos snabbtrugor monterade. Om någon annan har använt dem får de gärna beskriva sin upplevelse av dem, men när jag skulle skruva på mellanstorleken var bägge drygt 45 grader fel, båda medurs. Den största storleken var hela 90 grader fel, och hade nog varit svåra att staka med då. Jag fick behålla de små trugorna på och hoppas på hårda spår.
 
En kakafoni av mobilalarm hördes 03:15, frukost och bilresa till starten, och sedan evighetsköerna till fållorna. Jag stod i led 4 och hittade ett hyggligt gäng att fördriva tiden med. Samma snack som vanligt om snabba och långsamma lopp, är inte all skidpreparering en konspiration av big valla, och medaljtidsspekulationer. Kön till bajamajan gav mig lätt panik när jag fortfarande inte hade gjort av med extravikten tio minuter innan start, men jag hann ändå till slut. Inte för att det gjorde någon skillnad. 50 meter efter start tittade jag ner och såg att jag saknade ena trugan. Helvete. Jag har flickvännen som agerar supportteam och tittar på loppet, och eftersom jag tror att jag ändå ska kunna ordna ett snabbt byte av trugor vid sidan om spåret stannar jag där och försöker montera en ny truga - men nu var den 180 grader fel. Vid det laget har samtliga startled passerat. Jag har ingen aning om hur processen är för lånestav och om man får tillbaka stavarna man lämnar in, och eftersom alla ändå hade passerat och jag var förbannad på Skigo åkte jag tillbaka till mässan för att säga dem ett par väl valda ord. Jag vinkade till Bryntesson som var på väg ut för sina nio mil, samtidigt som jag lyssnade till barn som ropade till mig "Du åker åt fel håll!" med samma tonfall som Tjorven har när hon pratar med farbror Melker.
 
På Skigo trodde de att jag hade limmat trugan själv, men jag förklarade att den var helt nyinköpt sedan gårdagen. Jag fick hjälp att limma om den i alla fall, men de kände inte alls igen problemet. 08:50 gav jag mig ut i spåret igen. De hade skyfflat bort snön från vägövergången, så jag gjorde mig kanske skyldig till regelbrott när jag tog av mig skidorna och gick över den. Många i kön ville prata och frågade om det handlade om en försovning, vilket hade varit betydligt bättre tillbringad tid sett i backspegeln.
 
Att allt detta skulle hända på det jobbigaste Vasaloppet någonsin var så klart pricken över i. Omkörningarna var rätt svåra att göra när det bara fanns två spår, och jag slösade nog mycket energi i början på att göra många långa passeringar. Jag lyckades ändå åka upp mig till en totalplacering som 5755, men det var inte utan att jag varje kontroll tänkte "lägga ner den här jävla skiten" och sälja utrustningen. Klart nöjd med att jag tog mig i mål ändå, med lite perspektiv på det hela.


Bra kämpat!

Du får se det som en på bucket listan: "Startat sista i vasaloppet" :)

#143
Vasa 2013

Vasa 2013

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 409 inlägg
Tack för en bra historia ur norskt perspektiv. Jag såg också allt sämre under loppet och tänkte att det säkert bildades is utanpå glasögonen. När jag till slut tog av dem vid ett stopp var de helt rena på utsidan. På insidan däremot var det en snödriva på vardera sidan som täckte halva glaset.

#144
MC Hammer

MC Hammer

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 452 inlägg
Tack Trysil-Per för en läsvärd redogörelse av dina upplevelser i söndags.

I Sverige ställer vi ju inte in lopp bara för att det är tuffa yttre förhållanden.. välkommen hit igen!

#145
jojo123

jojo123

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 30 inlägg

 

Placering 465, stod längst fram i 2:an, fantastisk start, var säkert sub 400 på toppen av startbacken, rätt fräsch, inte ett 2000 nummer förutom jag. Ok glid i början, tog bra ryggar och låg kloss, sedan när lössnöinfernot ner mot Mångsbodarna, folk svischade förbi nerför, hela vägen ner mot Tennäng, dåligt glid i den kalla lössnön. Tänkte, samma visa som i fjol, bra kropp men skitskidor, men jag krigade på fick höra att jag ar typ  500 i Evertsberg, i utförslöporna därifrån blödde jag inte lika mycket, kunde ligga i rygg i det enda spåret, men fick kämpa för jag var tvungen att ligga i suget för att inte tappa, samma sak vid kraftledningsgatan efter Hökberg, var alltid glad och lättad efter att utförslöporna var slut och jag inte tappade klunga/rygg, samt trött. Krigade hela vägen, visste att det eviga hägrande målet sub 500 var inom räckhåll, varv sjukt nöjd när jag kom i mål och insåg att jag lyckades. 
 
Rätt säker på att det var för korta glidzooner på Redline plus som vann glidtestet på morgonen mot Frediksson FIsher, men då var det bara lite lite lösnö på starten och hårt under, när där det var genommjukt och torrt blev det purjolöksglid.

 

 

Hmmm...känns som vi har haft en väldigt lika upplevelse i söndags @Rotebrostakaren, även om min ägde rum ganska precis 1000 åkare bakom dig. Mina skidor kändes även de ok i början, men fick nästan panik när nedförskörningarna startade efter Mångsbodarna ner mot Tennäng och insåg att folk bara började flyga förbi även lätta damer som man normalt har en fördel gentemot med sin massa....Fick sedan slita riktigt hårt en period för att inte tappa mer i nysnön. I det knaggliga enda spåret där kön gick senare var det drägligt då ojämnheterna och den lite blankare ytan gjorde att skidan aldrig riktigt sög fast helt i nysnön. Som du säger dock samma fenomen efter Hökberg och håller med om att det var en ovanlig känsla att generellt känna att det var skönt att utförslöporna tog slut så man inte riskerade tappa ytterligare...

 

Många funderingar kring orsaken till det har man ju haft sedan dess...Även jag korta glidzoner, på en några år gammal Speedmax skida, så kanske du har rätt. LJ02 slip i grunden som dock väl gjort sitt bästa, så tänkte att det kanske var en bov i sammanhanget. Vallning Start HF80/Swix Marathon/ Pulver FC8X, Tryckande rak 2 mm från styrspåret och bakåt. (Drog även lätt julgran över större del av skidan men så pass lätt det nog knappast påverkade).   Jag hade dock fäste V30/VR40/VR45 som funkade misstänkt bra hela loppet så en tanke var ju att problemet var för mkt fästvalla som sög i nysnön. Körde du blankt? Hur var dina skidor preppade?



#146
AnthonyH

AnthonyH

    Ny medlem

  • Members
  • 1 inlägg

Här kommer min redogörelse från mitt första Vasalopp.

 

Min historik är att jag aldrig tidigare skidat förutom i skolan och lokala tävlingar som lite.Utan det har alltid varit fotboll på div2 och div3 nivå.
Sedan bestämde jag och en kompis vi skulle till Vasaloppet 2016 och då köpte jag skidor på nytt och började skida. 2016 blev jag sjuk samma dag som vi skulle starta resan så uteblev, 2017 skidade jag inte alls (vi hade ingen snö där jag bor då) men 2018 gjorde jag en nysatsning och tränade cirka 500km. I år har det blivit 600km med 2 seedningslopp på 50km och 60km där resultaten båda gav plats i led3.

 

Efter ett par dagar i buss och resande från Finland  och en förkylning på gång kände jag mig inte direkt i toppform inför starten. Dock när starten gick från startled 3 svarade kroppen överraskande bra. Vår buss kom ganska sent till startplatsen och startade nästan längst bak i mitten, lite mer mot vänster. 

 

Kom ganska snabbt ut i vänsterkanten och känns som den flöt på lite bättre där än högerkanten. Har mest satsar på stakning i år, mest för att jag inte kan valla och har inte haft intresse att lära mig, utan tränat mest utan valla hela vintern. Dels  också för att min styrka ligger i stakning i samma tempo länge.

 

Trodde att jag i led3 skulle få "skida" mera fritt men det var överraskande mycket stopp i backen. Dock var jag ganska pigg när vi kom upp och jag tänkte det skulle bli skönt att komma upp på myrarna komma in i stakrytmen. Det satte dock vädret och vinden stopp för och följde snällt med i ledet. Min placering vad cirka 1900 vid Smågan och kände ändå som att jag plockade position ute på myrarna med att aktivt försöka åka om där chans fanns.

Sedan upp mot Risberg och Evertsberg hade jag nog min tyngsta del i Vasaloppet. Blev att saxa mycket i strösockret i backarna och det sög på kraften och humöret. I varje back var det stopp i botten och man tappade ofta all fart. Försökte få med mig farten i vissa backar genom att åka längst ut till vänster eller höger där backen började där det gick och då orkade jag bättre i backarna.

Tänkte ofta att "var f'n kommer alla backar ifrån, Vasaloppet ska ju vara ganska flackt".  Men backarna blev nog längre och större med tanke på att man inte hade någon fart alls i backarna ;)

Glidet var inte det bästa men inte sämst heller, och svårt att jämföra i de ojämna utförslöporna där jag satsade mest att inte krocka med någon. Dock efter lite nedför kände jag mig starkare och Lundbäcksbackarna och de andra backar upptill Oxberg och Hökberg gick ganska bra. Och de avslutande 20-30 km flöt på ganska fint i kön. Hade inte mycket krafter att köra förbi utan höll mig till farten i ledet vilket mina positioner visar. Mina högsta position var i Smågan, cirka 1900 och i mål lågt 1800. 

Mitt mål var att klara medalj och det gjorde jag med cirka 5 minuter så det är jag stolt över. Samtidigt stolt över att jag orkade staka 90km i detta katastrofväder även om det inte var smart (många med fäste sprang förbi mig i backarna). Men hade samtidigt sett det som en utmaning att staka Vasaloppet.

Några tankar som lämnade kvar:

 

- Tänkte detta skulle vara min enda satsning mot Vasaloppet på några år, eftersom vi har småbarn och det har varit en stort pusslande för att få till tillräckligt med långa pass. Men efter denna upplevelse skulle jag gärna uppleva ett Vasalopp där jag känner att jag får ut min kapacitet, kan göra mitt eget lopp och åka med mer glädje. Så kanske jag gör en nysatsning till nästa år.

 

- Åkglädjen var långt borta. Vi åkte på ett led i ganska sakta tempo och kändes som de flesta människor runt omkring en saknade åkglädjen och gick mer in i sig själva.

 

- Har väldigt lite minnen från loppet, känns som man förträngt det mesta

 

- Överraskande pigg på kvällen och dagen efter i kroppen

 

- Folk åkte mycket på skidor och stavar (beror säkert på vädret och spåret) men överlag skötte sig de flesta väldigt schysst och gav utrymme och var vänliga

 

- Tiden var katastrofal men jättenöjd med placeringen

 

- Att komma med buss från Finland och resa i 2 dagar före start ger ingen optimal uppladdning.

 

Sammanfattningsvis
Under loppet var jag bestämd att Vasaloppet ska jag inte skida igen på ett bra tag, detta var inte roligt. Men redan nästa dag kände jag revanschlusten komma och antagligen är jag på start nästa år igen :)
Arrangemangen fungerade perfekt tycker jag och evenemanget i sig är toppen.



#147
Falken86

Falken86

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 203 inlägg

Det kanske var hans "första backen" stavar som han bytte bort senare i loppet.

Tveksamt, inte hundra koll men tror jag såg honom mellan Mångsbodarna och Risberg.



#148
Blohm87

Blohm87

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 79 inlägg
Det var inte HF80:n som sög glid för dig då?

Hmmm...känns som vi har haft en väldigt lika upplevelse i söndags @Rotebrostakaren, även om min ägde rum ganska precis 1000 åkare bakom dig. Mina skidor kändes även de ok i början, men fick nästan panik när nedförskörningarna startade efter Mångsbodarna ner mot Tennäng och insåg att folk bara började flyga förbi även lätta damer som man normalt har en fördel gentemot med sin massa....Fick sedan slita riktigt hårt en period för att inte tappa mer i nysnön. I det knaggliga enda spåret där kön gick senare var det drägligt då ojämnheterna och den lite blankare ytan gjorde att skidan aldrig riktigt sög fast helt i nysnön. Som du säger dock samma fenomen efter Hökberg och håller med om att det var en ovanlig känsla att generellt känna att det var skönt att utförslöporna tog slut så man inte riskerade tappa ytterligare...
 
Många funderingar kring orsaken till det har man ju haft sedan dess...Även jag korta glidzoner, på en några år gammal Speedmax skida, så kanske du har rätt. LJ02 slip i grunden som dock väl gjort sitt bästa, så tänkte att det kanske var en bov i sammanhanget. Vallning Start HF80/Swix Marathon/ Pulver FC8X, Tryckande rak 2 mm från styrspåret och bakåt. (Drog även lätt julgran över större del av skidan men så pass lätt det nog knappast påverkade).   Jag hade dock fäste V30/VR40/VR45 som funkade misstänkt bra hela loppet så en tanke var ju att problemet var för mkt fästvalla som sög i nysnön. Körde du blankt? Hur var dina skidor preppade?


Mål VL20: topp 100

#149
Rotebrostakaren

Rotebrostakaren

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 002 inlägg

Hmmm...känns som vi har haft en väldigt lika upplevelse i söndags @Rotebrostakaren, även om min ägde rum ganska precis 1000 åkare bakom dig. Mina skidor kändes även de ok i början, men fick nästan panik när nedförskörningarna startade efter Mångsbodarna ner mot Tennäng och insåg att folk bara började flyga förbi även lätta damer som man normalt har en fördel gentemot med sin massa....Fick sedan slita riktigt hårt en period för att inte tappa mer i nysnön. I det knaggliga enda spåret där kön gick senare var det drägligt då ojämnheterna och den lite blankare ytan gjorde att skidan aldrig riktigt sög fast helt i nysnön. Som du säger dock samma fenomen efter Hökberg och håller med om att det var en ovanlig känsla att generellt känna att det var skönt att utförslöporna tog slut så man inte riskerade tappa ytterligare...

 

Många funderingar kring orsaken till det har man ju haft sedan dess...Även jag korta glidzoner, på en några år gammal Speedmax skida, så kanske du har rätt. LJ02 slip i grunden som dock väl gjort sitt bästa, så tänkte att det kanske var en bov i sammanhanget. Vallning Start HF80/Swix Marathon/ Pulver FC8X, Tryckande rak 2 mm från styrspåret och bakåt. (Drog även lätt julgran över större del av skidan men så pass lätt det nog knappast påverkade).   Jag hade dock fäste V30/VR40/VR45 som funkade misstänkt bra hela loppet så en tanke var ju att problemet var för mkt fästvalla som sög i nysnön. Körde du blankt? Hur var dina skidor preppade?

Skärande Swix 2mm, från styrspåret och framåt, på det en gammal star(t) APEX VA8 under pulvret (typ HF80, fast mer flour tror jag), sedan blandning av Vauhti zerofox och gamla Swix FC750/50, 0--6 redcreek på toppen, fin struktur i skidan. Brukar alltid ha bättre glid än snittet, rätt vallaintresserad och koll på mina skidor, men nu är det andra Vasan i rad jag har haft klart sämre glid än omgivningen..., vallningen och rillningen är jag rätt säker på inte var fel, så finns bara skidan kvar..., sedan tror är jag hyfsat tung, vilket normalt sett ger bättre högfartsglid i alla fall, men jag misstänker att när det var så löst och speciellt om man som jag körde med korta glidzooner så blir det extra dåligt. Inget fäste hade jag. Tur att jag inte hade JKD glid, han tog tydligen in 2-3 minuter utför från Evertsberg till Vasslan, då skulle man ju kommit topp 250 :))vilket jag aldrig skulle kunna toppa och jag hade varit tvungen att lägga ner Vasaloppssatsningen...., nu hade man superform men ej materialet, och lyckades komma sub 500 för första gången på 21:a försöket, lite småstolt:).



#150
NotReallyGunde

NotReallyGunde

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 234 inlägg

Skärande Swix 2mm, från styrspåret och framåt, på det en gammal star(t) APEX VA8 under pulvret (typ HF80, fast mer flour tror jag), sedan blandning av Vauhti zerofox och gamla Swix FC750/50, 0--6 redcreek på toppen, fin struktur i skidan. Brukar alltid ha bättre glid än snittet, rätt vallaintresserad och koll på mina skidor, men nu är det andra Vasan i rad jag har haft klart sämre glid än omgivningen..., vallningen och rillningen är jag rätt säker på inte var fel, så finns bara skidan kvar..., sedan tror är jag hyfsat tung, vilket normalt sett ger bättre högfartsglid i alla fall, men jag misstänker att när det var så löst och speciellt om man som jag körde med korta glidzooner så blir det extra dåligt. Inget fäste hade jag. Tur att jag inte hade JKD glid, han tog tydligen in 2-3 minuter utför från Evertsberg till Vasslan, då skulle man ju kommit topp 250 :))vilket jag aldrig skulle kunna toppa och jag hade varit tvungen att lägga ner Vasaloppssatsningen...., nu hade man superform men ej materialet, och lyckades komma sub 500 för första gången på 21:a försöket, lite småstolt:).

 

Man kanske skulle ha sig ett par längre skidor för nysnöföre med längre glidzoner?



#151
Rolv

Rolv

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 460 inlägg

Man kanske skulle ha sig ett par längre skidor för nysnöföre med längre glidzoner?


Satt och kollade på TV. Lade märke till att flera i eliten hade Fischer skidor med hål i toppen.
Troligtvis körde de med Stakskidan ”sprint”.
Denna är ju något kortare, och finns bara i en längd.
Har egentligen inget konkret att säga, då min kunskap är för dålig, men när jag hör ditt resonemang ovan, är ju första tanken att även eliten borde gått på längre skidor. Å andra sidan kanske de gjorde det överlag. Jag la ju bara märke till ”hålet”. Jag vet ju inte vilka skidor det valdes mellan.



Skickat från min iPhone med Tapatalk

#152
NotReallyGunde

NotReallyGunde

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 234 inlägg

Intressant läsning i frågan

 

https://www.northspo...ASAAEgLoxvD_BwE



#153
Volevodin

Volevodin

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 6 380 inlägg

Tack Trysil-Per för en intressant redogörelse. Det var nästan som att jag åkte loppet själv (åkt 31 tidigare), du har verkligen talang för att skriva. :)

Ett par frågor:

1. Iden med en stropp under trampet i backen är inte så tokig, Det krävs dock att man sätter dit den efter startgärdet, annars bromsar det för mycket, sen ett enkelt handgrepp att få bort den, när backen tar slut.

 

2. Jag har prövat snöskärm och glasögon i snöfall, men inget är riktigt bra. I Storlirennet 2016 använde jag snöskärm, men den snöade igen och jag fick torka av den ideligen, vilket gjorde att jag inte såg "trasen" och ramlade i en nerförsbacke, antar att förhållandena var liknande i vasaloppet. Jag använde en Cebe snöskärm, frågan är om det finns något bättre ?



#154
Lmlhaha

Lmlhaha

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 143 inlägg
Jag åkte med Bliz helt transparenta snöskärn. Just innan start var den isig, men när skottet gick torkade jag bara med armen och allt försvann. Höll sig ren hela vägen till mål. Den är riktigt stor så den skyddade bra i motvinden uppe på myrarna. Rekommenderas varmt!

#155
Vasa

Vasa

    Veteran

  • Moderators
  • 5 071 inlägg

Det fungerade perfekt med Cascos glasögonvisir, ingen imma eller snö framför.



#156
Vasa 2013

Vasa 2013

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 409 inlägg
Jag åkte med bliz snöskärm ett år och det var jobbigt att kika under skärmen i fartställning när den blev blöt och ogenomskinlig. Skulle nog funkat bra i torrt snöväder som i år.

#157
kustlöparen

kustlöparen

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 251 inlägg
Bliz snöskärm har inte fukat för mig alla förhållanden har immat i vissa lägen. Skaffade därför deras proflipmodell . Funkade utmärkt i söndags
https://www.bliz.com...oflip-max/p-875

#158
PetterM

PetterM

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 71 inlägg

Tack Trysil-Per för en intressant redogörelse. Det var nästan som att jag åkte loppet själv (åkt 31 tidigare), du har verkligen talang för att skriva. :)
Ett par frågor:
1. Iden med en stropp under trampet i backen är inte så tokig, Det krävs dock att man sätter dit den efter startgärdet, annars bromsar det för mycket, sen ett enkelt handgrepp att få bort den, när backen tar slut.
 
2. Jag har prövat snöskärm och glasögon i snöfall, men inget är riktigt bra. I Storlirennet 2016 använde jag snöskärm, men den snöade igen och jag fick torka av den ideligen, vilket gjorde att jag inte såg "trasen" och ramlade i en nerförsbacke, antar att förhållandena var liknande i vasaloppet. Jag använde en Cebe snöskärm, frågan är om det finns något bättre ?


Såg en på vägen upp i första backen som hade satt lösa stighudar på sina stakskidor. Är det ok att ha dessa på och sedan dra av dom när man kommer upp?

#159
LFN

LFN

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 562 inlägg

Såg en på vägen upp i första backen som hade satt lösa stighudar på sina stakskidor. Är det ok att ha dessa på och sedan dra av dom när man kommer upp?

Finns inga regler mot stighudar, det är grönt. 


ÖSM13 - 7:08.  ÖSM16 - 5:24 (plac 146). VL 17 - 6:08 


#160
Raukpaus

Raukpaus

    Ny medlem

  • Members
  • 3 inlägg
VL6-vänster sida, längst till höger vid påskragen. Dvs ganska exakt i mitten av allt. Tredje par från repet. Om jag räknar startande i led E->5 + två rader i 6:an så estimerade jag min startplats till omkring 5500.
Jag har ingen historik av längdskidor what so ever innan detta år, har åkt 15 mil på snö totalt i mitt liv när jag ställde mig på startlinjen på VL, varav 44km var i ett seedningslopp som tog mig upp till VL6. Träningen har i princip enbart bestått av rullskidor (150 mil), löpning och cykel. Vad än väderprognosen sa dagarna innan så var jag lyckligt ovetande om vad som komma skulle. Tänkte ”det där med snöfall, det är säkert bra!”

Starten gick bra utan några större incidenter. Första backen blev ett uppvaknande. Jag hade extremt dåligt fäste i backen upp. Jag gjorde så medvetet, maximerade glidet eftersom min styrka satt i stakningen. Diagonal och annat man behöver fäste till är jag lite för dålig för. Tror jag uppnådde den högsta pulsen i första backen. Konstigt med tanke på hur sakta det gick. Ordnat kaos skulle jag beskriva det som, ja ni vet ju. Hamnade i mitten av backen, som blev till höger efter ett tag. Fail! Vid toppen av backen var det typ enbart 6xxx-åkare. Stavarna höll och vi kom upp på myrarna. Rullskidorna hade gett mig självförtroende med stakningen. Så när vi var uppe på myrarna och tempot var lite för lågt, men utan några bra omkörningsmöjligheter så beslutade jag mig för att göra exakt tvärtemot det min plan var. Jag tänkte spara på krafterna till Oxberg och därefter gå på hårt.

Med viss frustration så klev jag ut och började tugga på i egna spår från myrarna och framåt. Ganska snabbt märkte jag att en kille från Prag hakade på bakom mig. Så jag frågade om vi skulle hjälpas åt att växeldra. Han var direkt på. Så han och jag hjälptes åt och byttes av med att ploga egna spår medan vi låg i en konstant omkörningsfil på insidan. Det var på myrarna jag hade den högsta hastigheten trots att jag var ute och körde sick-sack bland träden ibland. Passerade Smågan som plac 5000, så jag hade nog tagit in 500 plac. Långt ifrån nöjd. Men vi fortsatte köra ihop mot Mångsbodarna. 100 meter innan depån så var jag otroligt nöjd med ytterligare en lyckad etapp i omkörningsfilen. Men från ingenstans i sista högersvängen så kommer jag i full fart mot någon som står blickstilla i spåret. Jaha, det blev en flygtur och jag hann be till varenda skid-Gud att utrustningen skulle hålla. Det gick bra, men så med något sargat självförtroende gled jag ner mot Mångsbodarna och fann åter min bff från Prag som inväntade mig med en dryck i handen. Då som placering 41xx, så vi blåste förbi ytterligare 900 tillsammans. Vi fortsatte kampen ihop, vi sa inte många ord till varandra, men det var ändå vi mot resten kändes det som. En fistbump till så fortsatte vi tillsammans, nästan hela vägen till Evertsberg tror jag. Vid Risberg passerade vi som 36xx. Han var extremt stark och stakade i varenda backe. Jag såg honom inte ta ett tag med benen ens. Jag förlorade sikten när det kom för många i vägen vid något tillfälle strax innan Evertsberg. Det var det sista jag såg av min väns ryggtavla. Jag tänkte nästan ropa ”Dont wait!! Keep on going without me, dont look back Ill survive!!” - Han måste läst mina tankar för den killen var borta med vinden innan jag hann blinka!

Vid Oxberg så kände jag mig väldigt lättad. Jag trodde jag skulle ha autobahn från Oxberg till Mora. Men jag kunde inte ha mer fel. Tröttheten från alla omkörningar började göra sig påmind, åkarna framför var extremt trötta och plockade upp båda ”spåren”. Allt annat runtomkring var bara nysnö åt bägge håll. Så det blev tyvärr tåg av hundratals trötta åkare som gjorde det extremt svårt med omkörningarna. Mellan Oxberg-Eldris var stora delar bara enspårigt där man fick vara nöjd med tempot som gavs, eller bege sig ut på egna äventyr med stora risker. Jag hade som sagt självförtroende men där började jag känna att jag ville spara på krafterna lite till. Vid Eldris ropade dem ut att 3100 hade passerat kontrollen, så jag var inte långt ifrån led4 med en etapp kvar. Tog en buljong och typ slängde i ansiktet, 2/3 hamnade säkert i ansiktet på åkaren bakom mig. Men med placebo så kände jag mig stärkt av mitt påhittade energiintag. Mötte ganska snabbt därefter pistmaskinen som drog nya spår. Som ett mirakel så valde alla att gå i höger spår, så jag hade autobahn med sparade krafter och ett tydligt mål framför
mig. Så jag gjorde mitt bästa och kom i mål på 29xx nånting, kring 7:30. Led4 säkrat till nästa år, hämtade hem runt 2600 placeringar om jag räknat rätt.

Mitt första Vasalopp och min första skidsäsong. Det var mycket prat om faktorerna och jag håller med, det saknades spår och det blev inte bättre av att fler och fler spår snöade igen under loppets gång. Men jag var lyckligt ovetande och hade så många mil stakning på rullskidor så jag tyckte nog att detta var en väldigt trevlig resa från Berga by. Hade outnyttjade stakkrafter vid flera platta partier tyvärr. Nästa år är det medalj som är det stora målet.

Min bff från Prag kom också han i mål, men 15 minuter efter mig. Så jag måste passerat honom kring Hökberg eller något. Vem han än var, så kommer han alltid vara en stor del av mitt fantastiska minne från detta Vasalopp. Hoppas vi ses igen VL2020!




2 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 2 gäster, 0 anonyma medlemmar