Mer och mer utrustning - sämre och sämre resultat?

[Stefan Sand]

Tråden har fått, som jag ser det, 2 frågeställningar: "Är prylarna bättre idag?" och "Är vi bättre skidåkare idag?"

 

Vad gäller prylarna så verkar de flesta dela inställningen att de inte på ett avgörande sätt påverkar resultaten idag jämfört mot för 10-20år sedan. Är av samma inställning, vi fokuserar gärna på prylar och tror det leder till bättre prestation när det egentligen är mycket enkelt: Träna mer :) På ett skidforum blir det gärna extremt för vi som hänger här är inte helt "normala" utan kan diskutera en vallaburk i dagar och en stavrem i veckor. Så vi är nog inte helt representativa rent statistiskt :)

 

Tittar vi däremot på prestationen verkar det mindre enigt. Jag är som alltid liga förbryllad över detta ständiga tjat om VL och hur det speglar dig som skidåkare. Det är säkert så att konkurrensen i spannet 1000-2000 plats är tuffare idag än för 20 år sedan. Men vad säger det? Det är kanske så att det helt och hållet beror på stakåkningens framfart i kombination med rullskidåkandet. Men vad säger det om killen/tjejen på 1274 plats? Vad gör den personenen på 15km klassisk åkning, kupperat elljusspår?

Tittar vi vidare på deltagandet på DM och andra lokala lopp så är det betydligt mindre idag än för 20 år sedan, i alla fall i mitt distrikt. Utan att ha koll på statistiken vill jag nog påstå att tiderna dessutom är sämre också. Samma utveckling som inom löpningen vill jag påstå. Att vi inte ser det resultatmässigt på VL på samma sätt som det syns på tex Stockholm Maraton eller LL beror på faktorer som diskuterats, stakåkningen, rullskidor mm

 

Men LG, delar helt din uppfattning att vi generellt har en övertro (eller låter oss övertygas för att få köpa prylar) på utrustningen. De som lever på att sälja är inte sena att ta till de stora orden heller.

Delar också din uppfattning om träning i kombination med normal husmanskost och vatten är en mycket bra väg till framskjutna placeringar.

Delar också din misstanke om att vi inte är bättre idag, snarare sämre, än för 20 år sedan generellt sätt.

[Everest]

Tråden har fått, som jag ser det, 2 frågeställningar: "Är prylarna bättre idag?" och "Är vi bättre skidåkare idag?"

 

.

Nja, ursprungsfrågan handlar om att baserat på att båda frågorna besvaras med ett självklart nej så är vi sämre skidåkare BEROENDE på att vi köper mer prylar. Detta tror jag inte ett dyft på och jag har fortfarande inte sett några bevis eller ens antaganden som stöder detta. Möjligen med undantag för att vi lägger mer "energi" = tid? på utrustning istället för träning. Dvs istället för att gå ut och träna så surfar vi på skidsajter, springer runt i sportaffärer och provar skidor,äter konstig mat, blandar drycker av pulver istället för att dricka vatten, putsar på skidorna, studerar pulskurvor mm. Eller vad är det som gör att vi skulle bli sämre beroende på mer prylar?

 

Finns många samband som inte behöver vara sanna:)

 

http://www.crazy-media.se/bilder/77.html

[FredrikS]

Tittar vi däremot på prestationen verkar det mindre enigt.

Jag har ingen anning om hur vi ska kunna analysera om skidåkare är sämre eller bättre idag. För att kunna göra det så måste vi jämföra två lika populationer vid olika tidspunkter och jag vet inte hur vi kan göra det.

 

Skillnader i (normaliserad) tid vid en viss plassering tror jag beror väldigt mycket på intresset för just den aktivititen och tävlingen.

 

Färre deltagare på stockholms DM tolkar jag bara som att färre skidåkare i stockholm är intresserade av att vara med i DM idag än tidligare. Sämre bästa tider tolkar jag mest som att det är färre duktiga åkare i just stockholm som satsar eller att de som satsat flyttar till ett ställe med bättre förutsättningar. Stockholm är inte direkt ett eldorado för skidåkning och jag skulle säga att det är rätt meningslöst att bo i stockholm om man vill satsa på skidor.

[BjornG]

Tittar vi däremot på prestationen verkar det mindre enigt.

Jag har ingen anning om hur vi ska kunna analysera om skidåkare är sämre eller bättre idag. För att kunna göra det så måste vi jämföra två lika populationer vid olika tidspunkter och jag vet inte hur vi kan göra det.

 

Skillnader i (normaliserad) tid vid en viss plassering tror jag beror väldigt mycket på intresset för just den aktivititen och tävlingen.

 

Färre deltagare på stockholms DM tolkar jag bara som att färre skidåkare i stockholm är intresserade av att vara med i DM idag än tidligare. Sämre bästa tider tolkar jag mest som att det är färre duktiga åkare i just stockholm som satsar eller att de som satsat flyttar till ett ställe med bättre förutsättningar. Stockholm är inte direkt ett eldorado för skidåkning och jag skulle säga att det är rätt meningslöst att bo i stockholm om man vill satsa på skidor.

Jag måste tyvär helt och hållet hålla med Stefan S ("tyvär" inte för att jag måste hålla med honom generellt, "tyvär" för att det är på den här punkten).

 

För en 20 år sen var det en 200-250 detagare på alla SM-distanserna, och var man från Uppland var man tvungen att kvalificera sig bland en 10-15 seriöst intresserade. Sen des har det tunnat ut ganska illa. I år var det 38 st som gick i mål. Gissningsvis (Bra säker gissning!) så är det ganska likartat över hela fältet, med färre ungdommar som tränar, färre juniorer som börjar satsa osv. Den minskade storleken på urvalet av tävlande innebär inte bara att konkurensen minskar utan också att kvaliteten sjunker - mindre sannolikhet att riktigt stora tallanger dyker upp (en Wassberg, Svan, Mogren, Elofsson), något lägre genomsnittlig talang bland dom som åker Svenska cuppen (eller vad den heter numer). (Lars-Erik kan säkert göra någon snygg matematisk-statistisk modell oever hur en minskning av urvalet slår på nivån, han är ju professor i statistik och borde enkelt klara av att räkna på hur extremvärdesfördelningen av urval från en konstant population varierar även om det måste in lite fler faktorer.)

 

Vill du jämföra hur prestationsnivån varierar så är det enklaste att göra att jämföra både absolut tid och tid relativt segrare (och tid efter segrare i minuter och %) som behövs för att bli svensk nummer 25, 50, 100, 150, 200 osv på SM-femilen (eller för den delen Vasaloppet). Då bör man enkelt se eventuella trender. Det här är situationen för svensk tävlingsskidåkning - att den krympt från säg 300 (lågt räknat) till 50 SM-femilsaktuella åkare på herrsidan betyder ju att "samma" vasaloppmotionär blir ungefär 250 placeringar bättre bland svenskar nu jämfört med för 20 år sen.

 

En sak du verkar glömt bort Fredrik är att det är en _enorm_ skillnad mellan Norge och Sverige när det gäller skidor.

[FredrikS]

Jag är osäker på om du förstod vad jag försökte få fram vilket nog inte är så konstigt då jag inte fick fram det spesiellt bra.

 

Denna tråden verkar börja med någon slags teori om att fokus på diverse saker gör att de som tränar faktiskt blir sämre eller i alla fall inte bättre trots att man skulle tro att de skulle bli det. Jag vet inte hur man ska kunna analysera det påståendet då det mesta av dataen man har beror väldigt mycket på hur många som satsar, hur populär aktivititen är och liknande. Det är ju just det ditt inlägg också verkar handla om.

 

Resultaten i lidingölöpet tycker jag mer tyder på ett mindre intresse för löpning på hög nivå än att dagens träningsmetoder med tex elektroniska dingsar och sportsdrycker inte fungerar.

 

Hur det är med skidåkning på olika ställen i Sverige på elit och motionsnivå vet jag inte men jag vet att det är väldigt stor skillnad mot Norge. Att ta exempel på att antalet som satsar seriöst och boende i Uppland tror jag endå inte är representativt för hela Sverige.

 

Som jag ser det så är problemet med skidåkningen i Sverige att det inte är spesiellt bra förhold för skidåkning där de flesta svenskar bor. Då missar man väldigt många talanger.

 

Sen handlar det ju också om vad som är populärt inom skidåkningen. Långlopp verkar idag vara populärt både bland rätt bra åkare (de bästa inom långlopp) och för motionister. Det kanske inte är så konstigt att färre skidåkare välger att lägga ned 800 timmar i året för att komma på 150 plats på 15 km klassiskt på sm och i stället välger att satsa på långlopp där de kan få bra plassering i diverse mindre men endå rätt stora långlopp.

 

I vasan och långlopp generellt så tror jag som endel andra att det är svårare att samma plasering idag än för 10-20 år sedan i alla fall opp till plassering 2-3 tusen på vasan.

 

Problemet med den här tråden är att trådstartaren värken förklarat vad han observaret spesiellt bra och inte verkar ha givet några direkta argument för sin teori och att det har medfört att folk verkar diskutera olika saker.

[Stefan Sand]

Med en dåres envishet vill jag fortsatt vidhålla att det idag generellt sett finns färre bra skidåkare i Sverige än för 20 år sedan. Om jag helt skiter i varför så kvarstår ändå faktumet: Färre riktigt duktiga skidåkare.

Jag vill mena att en skidåkare inte kan klassificeras enbart utifrån prestationer i VL. Skulle det vara den måttstocken vi använder så är tex Mattias Fredriksson ingen toppåkare osv.

 

Att Stockholm inte är en optimal utgångspunkt för den som seriöst vill satsa på skidor råder det inget tvivel om. Utan att ha koll skulle jag satsa mina pengar på att det även i distrikt som Dalarna och Jämtland också har färre startande på ett DM än för 20 år sedan. Men någon från området kanske har koll och bringa klarhet i detta?

 

Att sedan trådstarten började med tanken att detta beror på att vi fokuserar mer på material så delar inte jag heller den uppfattningen. Vad jag kan minnas så var det minst lika mycket snack om vallning, pjäxor, stavar mm för 20 år sedan.

 

Men jag kanske kan dryfta mig att säga att det är för många som lägger sitt enda fokus på VL och bygger hela sitt skidliv kring detta. Det är synd och tråkigt för det finns så mycket mer.

[Everest]

OK om vi sammanfattar.

 

Det råder väldigt delade meningar om vi blivit bättre eller sämre och det är svårt att mäta.

All är i princip överens om att den viktigaste utrustningen har inte blivit så mkt bättre om alls de sista 20 åren.

Få eller ingen mer än trådstartaren tror att vi blivit sämre pga av mer fokus på utrustning.

 

 

Angående min personliga tro på om vi blivit bättre eller sämre så tror jag nr 1-10 i Sverige är lika bra som för 20 år sedan, nr 50- 100 klart sämre men nr 500 - 2000 lika bra. Det finns sannolikt färre som orkar träna nästan på heltid utan chans att nå världstoppen och tjäna pengar på sin sport. Men det är mer med känsla än faktabaserat jag tror det. Helt klart är det mindre folk som åker korta lopp men det måste i sig inte innebära att standarden är sämre än om fler hade åkt.

[Laplace]

Istället för att läsa hela den här långa tjöt-tråden kunde jag ha kört ett träningspass. Kanske har lg rätt?

 

å allt är internets fel

[Everest]

Istället för att läsa hela den här långa tjöt-tråden kunde jag ha kört ett träningspass. Kanske har lg rätt?

 

å allt är internets fel

Jo, håller med, hade med det som en möjlig förklaring och ser jag till mig själv så är det här tiden går förlorad inte på annan persedelvård.

[Volevodin]

Ja, i stället för att sitta framför datorn borde jag fixat till ett par rullskidstavar nu när jag bröt en stav i söndags.

[Pask]

Ja, i stället för att sitta framför datorn borde jag fixat till ett par rullskidstavar nu när jag bröt en stav i söndags.

Är du intresserad av ett CT5-rör? Eller kör du med finare grejor?

[lg]

Jag blev förbluffad över hur resultaten gått ner på Lidingöloppet när jag en kväll med surt vin i glaset och grus i skidspåren satt och sappade på nätet. Efter att ha kollat gamla resultat från fler lopp och andra idrotter tror jag precis som Stefan Sand att utvecklingen är densamma i andra konditionsidrotter. Och precis som Stefan Sand tror jag att Vasaloppet är lite speciellt; Där har ny stakteknik och rullskidor hållit uppe resultaten.

 

Men jag tror faktiskt att det kan finns ett negativt samband mellan prylar och resultat. Många hoppas nuförtiden att genom köp av ett färdigt koncept eller ett färdigt paket så är resultaten i hamn. Man förleds att tro att denna vallan, denna staven eller detta kosttillskottet är grejen.

 

Jag har själv provat pulsklockor men att försöka optimera träningen med dessa tror jag är mycket svårt. Jag tror att ett träningspass i goda vänners lag är betydligt effektivare. Ett intervallpass blir bra mycket tuffare i grupp än mot en pulsklocka; och trevligare… (om nu intervallpass kan vara trevliga).

 

En annan fundering jag har är om vi kanske tillrättalägger våra träningar så mycket att effekten avtar. Är det helt säkert att träningseffekten blir bättre av att alla kroppens depåer är välfyllda med näring och att alla andra yttre faktorer är perfekta? När jag var i tjugoårsåldern fick jag garanterat stryk av de tio år äldre ´´gubbarna´´ i lite tuffare tävlingar, som då hade tränat under ännu bistare förhållanden än jag.

 

Jag blir också lite brydd över träningsmängden man kan läsa i tråden som heter någonting med ``Veckans träning`` . Så mycket tränade aldrig jag och mina träningskompisar som presterade tider runt 1.50 på LL för 30 år sedan. Och vi betraktade oss inte vara i närheten av löpareliten med våra resultat på placeringar runt 100.

 

Men åter till Vasaloppet.

 

Listor är ju populära, och lite roliga, här på forumet. Kan vi inte göra en lista över hur mycket varje enskild pryl, i vid bemärkelse, kan påverka Vasaloppsresultatet?

 

Förslag:

 

Hur många procent av resultatförbättringen på Vasaloppet kan härledas till följande faktorer:

 

Skidor, Fästvalla, Glidvalla, Struktur, Stavar, Kost, Rullskidträning, Ändrad åkteknik, osv

 

Och kanske vi ska hålla oss till åkare med resultat runt 500?

[FredrikS]

Jag blir också lite brydd över träningsmängden man kan läsa i tråden som heter någonting med ``Veckans träning`` . Så mycket tränade aldrig jag och mina träningskompisar som presterade tider runt 1.50 på LL för 30 år sedan. Och vi betraktade oss inte vara i närheten av löpareliten med våra resultat på placeringar runt 100.

Är det inte så att löpare tränar mindre tidsmässigt än i tex sykling eller skidåkning?

 

Så då gjorde en 1.50 på LL för 30 år sedan. Min tolkning av ditt första inlägg var att du faktiskt har förbättrat dig tidsmässigt men gissar att det bara var plaseringen som har endrats.

 

Jag har fortfarande väldigt svårt att se hur man genom att titta på resultat i olika tävlingar över tid ska dra en slutsats om vi tränar bättre eller sämre nu då resulatet på de flesta nivåerna mest beror på hur många som satsar på den nivåen i den idrotten.

 

Nivåen på vasaloppet kan självklart bero på rullskidor etc men också på grund av att vi är inne i en period där skidåkning på motionsnivå är populärt.

 

Möjligt att det inte gäller i sverige men konditions idrott som skidor och sykling på framförallt grus verkar bara blir mer och mer populärt på motionsnivå i Norge nu för tiden. Löpning tror jag inte har samma oppsving för tiden.

[Xskiing]

Jag blir också lite brydd över träningsmängden man kan läsa i tråden som heter någonting med ``Veckans träning`` . Så mycket tränade aldrig jag och mina träningskompisar som presterade tider runt 1.50 på LL för 30 år sedan. Och vi betraktade oss inte vara i närheten av löpareliten med våra resultat på placeringar runt 100.

Är det inte så att löpare tränar mindre tidsmässigt än i tex sykling eller skidåkning?

Det skulle jag också säger. Skidåkning är en av de idrott med högst träningsmängd, ganska lika med triathlon och mindre än cykling. MEN, löpträning är i förhållanden till tränigstiden ganska effektivt. Springer du en timme är det en bra pass, åker du skidor eller rullskidor en timme är det ganska kort och mindre effektiv.

 

Men den ursprungliga frågan var jag också om vi blir sämre på grund av mer utrustning, och det tycker jag är fel. Jag tror inte att det finns nån samband mellan investition i utrustning och prestation, varken negativ eller positiv. En positiv samband skulle betyder att bara för jag köper mer utrustning, blir jag en bättre skidåkare. Det är kanske nånting, som många företag vill at vi tror.

 

Självklart behövs en viss skidutrustning om man vill prestera bra. Det fanns en bra kommentar från Everest om rullskidor och pannlampor, som utrustning, som bidrar till en bättre prestation. Och det är helt korrekt, att viss utrustning kan förbättra prestationen, både direkt och indirekt. Utan min pannlampa skulle jag inte kunna tränar rullskidor efter jobbet. Men om det är en pannlampa från Mila, Silva eller Lupine och rullskidor från Swenor, Marwe eller Eagle är egentligen mindre viktig. Viktig är att man har utrustning för att kunna träna bra.

 

Man ska fundera självkritiskt om man verkligen behöver de senaste modeller av skidor, stavar, pjäxor,... Jag kör själv med 'gamla' Madshus Hypersonic från 2004, mina bästa 2 par skateskidor är från 2002. Jag har ingen anledning att kasta bort de och jag vet att de är konkurrenskraftigt även idag. Men jag har också investerat mycket tid i de olika skidpar, tills de blev bra. Det är kanske nånting, som inte alla gör med sina skidor. Det finns säkert en viss blind tro, och lite medvetande om att det behövs egentligen mycket mer än att bara äger bra utrustning.

[Sunlake]

Jag blir också lite brydd över träningsmängden man kan läsa i tråden som heter någonting med ``Veckans träning`` . Så mycket tränade aldrig jag och mina träningskompisar som presterade tider runt 1.50 på LL för 30 år sedan. Och vi betraktade oss inte vara i närheten av löpareliten med våra resultat på placeringar runt 100.

Är det inte så att löpare tränar mindre tidsmässigt än i tex sykling eller skidåkning?

Det skulle jag också säger. Skidåkning är en av de idrott med högst träningsmängd' date=' ganska lika med triathlon och mindre än cykling. MEN, löpträning är i förhållanden till tränigstiden ganska effektivt. Springer du en timme är det en bra pass, åker du skidor eller rullskidor en timme är det ganska kort och mindre effektiv.

 

Men den ursprungliga frågan var jag också om vi blir sämre på grund av mer utrustning, och det tycker jag är fel. Jag tror inte att det finns nån samband mellan investition i utrustning och prestation, varken negativ eller positiv. En positiv samband skulle betyder att bara för jag köper mer utrustning, blir jag en bättre skidåkare. Det är kanske nånting, som många företag vill at vi tror.

 

Självklart behövs en viss skidutrustning om man vill prestera bra. Det fanns en bra kommentar från Everest om rullskidor och pannlampor, som utrustning, som bidrar till en bättre prestation. Och det är helt korrekt, att viss utrustning kan förbättra prestationen, både direkt och indirekt. Utan min pannlampa skulle jag inte kunna tränar rullskidor efter jobbet. Men om det är en pannlampa från Mila, Silva eller Lupine och rullskidor från Swenor, Marwe eller Eagle är egentligen mindre viktig. Viktig är att man har utrustning för att kunna träna bra.

Bra skrivit!

 

Man ska fundera självkritiskt om man verkligen behöver de senaste modeller av skidor, stavar, pjäxor,... Jag kör själv med 'gamla' Madshus Hypersonic från 2004, mina bästa 2 par skateskidor är från 2002. Jag har ingen anledning att kasta bort de och jag vet att de är konkurrenskraftigt även idag. Men jag har också investerat mycket tid i de olika skidpar, tills de blev bra. Det är kanske nånting, som inte alla gör med sina skidor. Det finns säkert en viss blind tro, och lite medvetande om att det behövs egentligen mycket mer än att bara äger bra utrustning.[/quote']

[ms-8405]

Resultaten i lidingölöpet tycker jag mer tyder på ett mindre intresse för löpning på hög nivå än att dagens träningsmetoder med tex elektroniska dingsar och sportsdrycker inte fungerar.

.

Inte för att hänga ut Herr Fredrik, men som det ser ut nu så har inte löpningen på "alla" nivåer inte varit populärare på länge.

och att vi helt plötsligt då får till bättre placeringar på säg Lidingöloppet mot för ca: 15år sedan kan ju beror på det att som det som det ser ut nu, är någon form av tävling varje helg från början av maj till mitten på oktober. Detta bör ju sprida ut fältet "duktiga" löpare lite bland alla dessa lopp!

detta är ren spekulation.

[FredrikS]

Jag förstår tyvär inte ditt inlägg.

 

Säger du att löpning på tex elit nivå är mer populärt nu än för 15 år sedan och att sämre resultatet på lidingöloppet beror på att många bra löpare välger andra tävlingar än lidingöloppet på grund av fler tävlingar idag jämfört med tidigare?

[Volevodin]

När det gäller långlöpning är definitivt resultatnivån sämre idag än tex på 1970-talet även om segratiden är bättre idag. 1976 vann Max Holmnäs på 1.42.54 och jag kom 569:e på 2.10.38. Undrar vad Holmnäs och min tid gett för placeringar 2011 ? (dessa exempel är inga "bevis", men kanske en indikation i en viss riktning)

 

Var inne och kollade på resultaten från i år: Segraren Korir var överlägsen med 1.34, men sen var det ett hopp till 2:an med 8 min. Där låg det 3 st på 1.42, så Max Holmnäs hade troligen varit med i den klungan, hade blivit 4:a med sin tid. Jag hade dock fått betydligt bättre placering, 304:e plats mot 569:e 1976. Det ger en indikation på att resultatnivån på den övre halvan är sämre idag.

 

På traditionell skidåkning tror jag som Stefan Sand att resultatnivån under eliten är lägre idag än tex på 1980-talet, vad gäller VL är jag dock tveksam.

[lg]

En annan fundering jag har är om vi kanske tillrättalägger våra träningar så mycket att effekten avtar. Är det helt säkert att träningseffekten blir bättre av att alla kroppens depåer är välfyllda med näring och att alla andra yttre faktorer är perfekta? När jag var i tjugoårsåldern fick jag garanterat stryk av de tio år äldre ´´gubbarna´´ i lite tuffare tävlingar, som då hade tränat under ännu bistrare förhållanden än jag.

 

Nu är det bevisat: Inte smart att träna med kolhydratdepåerna fullmatade!

 

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sportdryck-kan-forstora-din-traning

[Lejonet2]

Och forskaren hävdar att det funkar jättebra på honom själv! Med ett sådant argument behöver man ju inte ens läsa forskningen för att avfärd den.

[artur]

Nu är det bevisat: Inte smart att träna med kolhydratdepåerna fullmatade!

 

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sportdryck-kan-forstora-din-traning

Innebär det att det snart kommer rekommenationer om att man bör ha anorexia för att prestera optimalt...?

För det blir väl konsekvensen om man drar det till sin spets...

[Folkesson]

Innebär det att det snart kommer rekommenationer om att man bör ha anorexia för att prestera optimalt...?

För det blir väl konsekvensen om man drar det till sin spets...

Eller att man käkar annat än just pasta och vitargo inför varje långpass ;)

[LillaGubben]

Och forskaren hävdar att det funkar jättebra på honom själv! Med ett sådant argument behöver man ju inte ens läsa forskningen för att avfärd den.

Hallå! Det handlar om forskning och doktorsavhandlingar. Tror du verkligen de släpper igenom något som är baserat på enstaka case, dessutom på forskaren själv? Okunnigt är en mild underdrift. Varför är det så svårt att ta till sig denna kunskap? Är det svårt att förlika sig med att man kanske inte tränar på bästa sätt? Eller är det så att man känner sig så mycket starkare när man kör sin distansträning på kolhydrater? Kolhydrater blir en boost för självförtroendet under träning snarare än en boost för kroppen.

http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%7B%22organisationId%22%3A%2258%22%2C%22organisationId-Xtra%22%3Atrue%7D%5D%5D&c=4&af=%5B%5D&searchType=RESEARCH&query=&language=sv&pid=diva2%3A766681&aq=%5B%5B%5D%5D&jfwid=5814&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=dateIssued_sort_desc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-6087

http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-6882&pid=diva2%3A766681&c=4&searchType=RESEARCH&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%7B%22organisationId%22%3A%2258%22%2C%22organisationId-Xtra%22%3Atrue%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=dateIssued_sort_desc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=5814

 

Här kommer en till

http://europepmc.org/abstract/MED/20351596

[Volevodin]

Till detta skall läggas "Train low compete high" en vetenskaplig undesökning av Bengt Saltin, som grundar sig på undersökning av afrikanska löpare.

[Lejonet2]

Hallå! Det handlar om forskning och doktorsavhandlingar. Tror du verkligen de släpper igenom något som är baserat på enstaka case, dessutom på forskaren själv? Okunnigt är en mild underdrift. Varför är det så svårt att ta till sig denna kunskap? Är det svårt att förlika sig med att man kanske inte tränar på bästa sätt? Eller är det så att man känner sig så mycket starkare när man kör sin distansträning på kolhydrater? Kolhydrater blir en boost för självförtroendet under träning snarare än en boost för kroppen.

http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%7B%22organisationId%22%3A%2258%22%2C%22organisationId-Xtra%22%3Atrue%7D%5D%5D&c=4&af=%5B%5D&searchType=RESEARCH&query=&language=sv&pid=diva2%3A766681&aq=%5B%5B%5D%5D&jfwid=5814&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=dateIssued_sort_desc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-6087

http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-6882&pid=diva2%3A766681&c=4&searchType=RESEARCH&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%7B%22organisationId%22%3A%2258%22%2C%22organisationId-Xtra%22%3Atrue%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=dateIssued_sort_desc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=5814

 

Här kommer en till

http://europepmc.org/abstract/MED/20351596

 

När skrev jag att forskningen (som jag inte själv studerat) skulle vara oriktig? Däremot är det högst olämpligt att forskaren använder sig själv som ett enskilt exempel för att stärka sin tes (även om det är i kontakt med media utanför det vetenskapliga fältet). I alla fall om forskaren besitter någon respekt för sitt eget och andras arbete.

 

Hurvida det skulle vara svårt att ta till sig denna kunskap har jag ingen uppfattning om då jag inte försökt. Däremot utgår jag från att även denna forskning har genomgått den vetenskapliga prövning som dess disciplin förutsätter. Självklart är jag okunnig om forskning jag inte läst och studerat.

 

Om det som påstås om konditionsträning i artikeln stämmer och under vilka förutsättningar och för vilka personer den stämmer hoppas jag någon här på forumet som är kunnig inom forskarens område kan uttala sig om.

 

Slutligen. En doktorsavhandling eller en forskares inriktning är sällan bevis för något i den meningen att "det är som man ska göra" för att lyckas med träning. Oftast ställer det mest intressanta frågor för vidare forskning.