Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Fråga till Lars-Erik


GundeG

Recommended Posts

Samma kolhydrater som finns i vanlig mat men mycket lättare att få i sig.

 

1.5dl pulver blandas ner i 6-8dl vatten och sedan har du en kolhydratdrink som innehåller 70g kolhydrater (nästan som en hel pastaportion fast du blir inte lika mätt och du får i dig rätt mängd vätska vid samma tillfälle)

 

Nästan som ett kinderegg... (enklare, mindre mätt och rätt vätskemängd) =)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 71
  • Created
  • Last Reply
Hej på er alla "kolhydrat stinande" skid åkare! Kroppen kan BARA lagra kolhydrater för 2-2' date='5 timmars arbete. Det spelar alltså inge roll hur mkt past, ris o potatis ni käkar, ni kommar att skita ut allt som kroppen inte kan lagra! Det viktiga är att fylla på hela tiden under loppet/passet! Och då är VITARGO helt outsatnding!! Ät isället som vanligt och dra ner på träning innan långa lopp!![/quote']

Jag har aldrig prövat VITARGO, men det verkar ju enligt detta att vara en dundermedicin som även jag borde pröva. Jag kanske gör det men i så fall först på träning. Det enda jag påstår är att det går att åka Vasalopp och öppna spår (i mitt fall 33 resp. 6 st.) på ett rätt så bra sätt och med krafterna i behåll utan att nästan inte veta vad VITARGO är.

Vad är det för medicinskt speciellt med dundermedicinen VITARGO ?

Nu är ju jag partisk eftersom jag själv säljer Vitargo men jag är Vitargofrälst!

Det som skiljer Vitargokolhydraten är att själva kolhydraten, enligt uppgift, är gigantisk stor, den passerar magsäcken 80 % fortare.

 

Jag är supersåld på Carboloadern som jag även använder på tävlingar. Är det riktigt varmt, vilket går bort på Vasaloppet... , så finns electrolyten med mera salter i. Vitargo fyller, enligt tester på Karolinska, även upp förråden 70 % snabbare än andra sportdrycker.

 

Första gången man tar Carboloadern så kan den kännas lite klibbig men sen blir det ett jäkla sug på den! :-)

 

/Partisk Niclas

Link to comment
Share on other sites

jag använder också vitargo. Förut så åt jag mycket mer dagarna innan start men blev bara tung och seg. Sen provade jag vitargos tre dagars laddning med 7 påsar 2 på tors. , 2 på fre. , 2 på lör. och 1 på morgonen innan start. Funkade sådär men inte mer men sen provade jag en kort variant med bara 3 påsar , 2 på lör. och 1 på morgonen innan start. Funkade kanon! Äter precis som vanligt sista veckan kör ett tömningspass ca 6 dagar (3 h)innan start vilar minst 4-5 dagar innan tävling.Provade ifjol för första gången att ha med mig enervits gele och kolhydratsvätska under loppet=succe! Hade inte en riktig downperiod någon gång trots dåligt fäste på slutet. Apropå vila före vasaloppet så tror jag för min del i alla fall att man behöver mer vila än man tror före ett så långt lopp. Första året jag åkte så blev jag tvungen att äta pencillin (osäker på stavning) före loppet. Tog sista tabletten till frukost på morgonen före start. Har aldrig åkt så pigg över mållinjen någon annan gång. Jag tror inte att jag fick en positiv effekt av medicinen utan av det faktum att jag inte åkt en meter skidor på 10 dagar.
Link to comment
Share on other sites

Tror det där med kostuppladdning är väldigt personligt och erfarenheterna av tidigare uppladdningar är subjektiva och påverkas av andra faktorer såsom form, bra/dålig vallning etc.

 

Min egen erfarenhet är att de extrema kolhydratladdningarna med tömning eller de som Vitargo rekommenderar med hur många påsar som helst veckan innan är att elda för kråkorna, kroppen kan inte lagra mer kolhydrater än för ca 2 timmars arbete. Dvs de allra flesta Vasalöpare ligger närmare UltraRunes och TriathlonColtings tävlingstider vilket innebär att intag av vätska/näring/energi under loppet är mkt mkt viktigare än kolhydratuppladdningen. Kolhydrater binder också en massa vätska i kroppen, själv blir jag väldigt trög i kroppen efter traditionell kolhydratuppladdning.

 

Jag har lyckats bäst när jag har ätit ordenligt, lite mer kolhyrater än vanligt samt kanske en påse Vitargo på lördag kväll och en på söndag morgon. Därutöver se till att man verkligen fyller på ordentligt under loppet.

 

Men tror det är väldigt personligt.

Link to comment
Share on other sites

För egen del får jag ont i magen av Vitargo så det rekommenderas att ni testar det innan ni ska ladda för Vasaloppet ...

Viktig synpunkt, detta gäller nog generellt. Man skall nog ALLTID pröva före så att man ser själv hur man reagerar på detta. Detta gäller inte bara kost utan t.ex. även vallor. Många gånger rekommenderas ju nya dundervallor till nevösa Vasaloppsåkare av olika "tomtar" (i finn2:s terminologi) dagen innan loppet. Detta är ett mycket stort risktagande om man inte själv har prövat. Jag har själv råkat ut för detta i ett tidigare lopp så det gör jag inte om.

 

Jag håller med om att man känner sig lite "tung" efter kolhydratuppladdning även om jag ju bara genomför ett lättvariant av densamma. Jag skall absolut pröva en dag hur jag reagerar på Vitargo i samband med mitt "sluttest" till helgen. Det är ju lätt att man blir lite konservativ med åren men samtidigt harj ag ju positiva erfarenheter av vissa förändringar jag tagit till mig (nu senast via de goda tips jag fått via detta skidforum).

Link to comment
Share on other sites

Jag gick igenom lite forskning igårkväll angående detta. Dett finns olika teser och hypoteser, allt från taraditionell kolhydratuppladdning(dvs tömning av kroppen och sedan ladda upp med kolhydrater) till fetrik kost. Man vet att man kan öka på glykogeninnehållet i muskler nästa 100% genom en sådan laddning. Dock hitta jag ingen studie(utan att söka så värst mycket) som visade på bättre resultat av extremlång fysisk aktivitet somvasaloppet är. Med fettrik kost kunde man faktisk se att man brände mer fett i förhållande till kolhydrater jämfört vanlig kost. Ni kan söka själv på www.pubmed.com...
Link to comment
Share on other sites

För mig känns det lite ofullständigt att "dissa" kolhydratladdning med hänvisning till att man bara kan lagra kolhydrater för 2-2,5 timmars arbete. Det är väl aldrig så att man till en början endast går på lagrade kolhydrater för att börja fylla på när dessa tagit slut? Snarare handlar det väl om en kombination av inlagrat glykogen och påfyllda kolhydrater från första till sista metern? Det intressanta är väl då om en kolhydratladdning medför att man kan arbeta (betydligt) längre/jobba på högre intensitet under samma tid givet en viss kontinuerlig påfyllning? Och framför allt (åtminstone för min del) om denna fördel är stor nog att väga upp de nackdelar (ökad vikt, tung och däst etc. etc.) som en kolhydratladdning har?
Link to comment
Share on other sites

För mig känns det lite ofullständigt att "dissa" kolhydratladdning med hänvisning till att man bara kan lagra kolhydrater för 2-2,5 timmars arbete. Det är väl aldrig så att man till en början endast går på lagrade kolhydrater för att börja fylla på när dessa tagit slut? Snarare handlar det väl om en kombination av inlagrat glykogen och påfyllda kolhydrater från första till sista metern? Det intressanta är väl då om en kolhydratladdning medför att man kan arbeta (betydligt) längre/jobba på högre intensitet under samma tid givet en viss kontinuerlig påfyllning? Och framför allt (åtminstone för min del) om denna fördel är stor nog att väga upp de nackdelar (ökad vikt, tung och däst etc. etc.) som en kolhydratladdning har?

nej självfallet spelar flera faktorer in. intensitet, belastning etc spelar också in på hur mkt och vad man bränner.

 

Man ska också komma ihåg att kolydratinlagringen vid "normal" kosthållning inte innebär att förrådet är noll. Har läst olika siffror det är dock ett tag sedan men har för mig att differensen i "normalinlagring" och "laddingsinlagring" är ganska liten, speciellt i förhållande till längden på utövandet i detta fall.

 

Det jag mest vänder mig emot är att det ibland finns en övertro på det här med kolhydratladdning att man kan äta kolhydrater för att orka hela loppet vilket är fel.

Se istället til att satsa lite extra på intag under loppet och se till att äta ordentligt innan och framförallt sova bra under veckan.

Link to comment
Share on other sites

Utan att vara expert på området så hänger jag upp mig lite på den enkla förklaringen: När kolhydraterna är slut så tar fettet vid!. Så är det väl inte?

 

Ett gammalt ordspråk. "Kolhydrater är bränslet på fettets brasa". Betyder att när kolhydraterna är slut så förbränns inte fett!. Det som då sker är att kroppen bränner proteiner=muskler och gör att du luktar aceton. Läste om en studie på några bergsklättrare som varit i Himalaya och där det visade sig att de minskat i vikt men inte i fettreserv utan tappat muskelmassa.....

 

Det handlar alltså om att lära kroppen att använda så mycket fett som möjligt till förbränningen och samtidigt tillföra kolhydrater för att fettförbränningen ska fungera.

 

Jag tror att det absolut viktigaste är att få i sig kolhydrater under själva loppet snarare än att "tokäta" dagarna innan. Det är för långt mellan kontrollerna i VL för detta varför langning eller medhavd dryck/gel mm får användas. Det värsta är att när man blir trött slutar hjärnan att fungera så man glömmer bort...............

Link to comment
Share on other sites

Du har helt rätt Stefan,

men....

Jag är rädd för att man måste äta både innan och under loppet. Det går ej att få i sig 3-5.000 kcal under ett VL. Då är det inte skidåkning det handlar om utan picknick...

Du behöver totalt 8.000-10.000 kcal för ett Vasalopp.

 

Jag citerar en kostexpert:

" En bra kolhydratladdning kan innebära 3.000-5.000 kcal. Under loppet går det att tillföra ca 1.000-2.000 kcal. Resten av energin kommer från fettet i blodet och protein(muskelmassa som bryts ner). En bra kostuppladdning, bra träningsförberedelser (bl.a fettförbränningsträning) och tilllförsel av mat/dryck under loppets gång minskar slitage och nedbrytning av muskelmassa.

 

Bara att digga läget =)

 

Frågan är inte OM man behöver kostladda utan HUR man gör gör det. Kolla elitåkarna, hur månag tror ni inte kostladdar? ingen....

Link to comment
Share on other sites

Vet inte men varken Jonas Colting eller Rune Larsson pysslar med picknick.

Ledsen Kustlöparen men jag känner inte till dessa herrar. Är de långloppsskidåkare? =)

Skämt åt sido...

Jonas Colting rekommenderar också kostladdning (se intervju nedan) skillnaden är bara HUR man kostladdar....

 

Vore intressant att veta vilken kostladdning som rekommenderas för ett marathonlöpare (Rune L). De behöver ju också otroligt mycket energi. Problemet där är väl att man inte får bli för tung??

 

"Du har sagt att du med vanlig kolhydratuppladdning inte skulle komma ens halvvägs i en triathlontävling. Förklara!

– Många idrottsmän, inte minst skidåkare, äter en kost som innehåller alldeles för lite fett och protein och för mycket kolhydrater. I fråga om energiförbränning, vilket är A och O för idrottare på alla nivåer, är fett det bästa bränslet. Kroppens kolhydratdepåer tar slut på ett par timmar, fettdepåerna räcker i flera dygn. För att förbränna fett måste vi tillföra fett.

 

Men visst behövs kolhydraterna också?

– Givetvis. För att uppnå effektiv förbränning och få så mycket energi som möjligt är rätt sorts kolhydrater avgörande, eftersom de får ”fettbrasan” att brinna både bättre och längre.

 

Vilka är då de rätta kolhydraterna?

– De som finns i frukt och grönt. De förädlade och näringsfattiga kolhydraterna i flingor, bröd, vitt ris och pasta kan man helt välja bort. De får insulinet i kroppen att åka berg-och-dalbana.

 

Är dina kostråd något att ha för en vanlig motionär?

– Ja. Min kropp fungerar precis som en Vasaloppsåkares, även om min träning är extrem. Man ska inte tänka ”tävling” i fråga om mat. Man ska tänka ”hälsa”. Vill man bara ha energi snabbt kan man ju hälla i sig ett par kilo socker. Man ska äta för en långsiktigt bra hälsa, då är man också bra på tävling.

 

Hur skulle din bästa Vasaloppsuppladdning se ut?

– Precis som min normala kost. Det vill säga mat som innehåller ägg, kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter, oljor, russin och magra mejeriprodukter. Konstigare än så är det inte.

 

Hur ser ditt alternativ ut till skidåkarens klassiska grötfrukost?

– En omelett lagad på några ägg och en skvätt mjölk. Fräst purjo, färska champinjoner, röd paprika, babyspenat, tomater och avokado. Sedan en tallrik lättkesella blandad med yoghurt med mandlar, russin och frukt. Kanske också ett par skivor grovt bröd med lax och avokado"

Link to comment
Share on other sites

Du har helt rätt Stefan,

men....

Jag är rädd för att man måste äta både innan och under loppet. Det går ej att få i sig 3-5.000 kcal under ett VL. Då är det inte skidåkning det handlar om utan picknick...

Du behöver totalt 8.000-10.000 kcal för ett Vasalopp.

 

Jag citerar en kostexpert:

" En bra kolhydratladdning kan innebära 3.000-5.000 kcal. Under loppet går det att tillföra ca 1.000-2.000 kcal. Resten av energin kommer från fettet i blodet och protein(muskelmassa som bryts ner). En bra kostuppladdning, bra träningsförberedelser (bl.a fettförbränningsträning) och tilllförsel av mat/dryck under loppets gång minskar slitage och nedbrytning av muskelmassa.

 

Bara att digga läget =)

 

Frågan är inte OM man behöver kostladda utan HUR man gör gör det. Kolla elitåkarna, hur månag tror ni inte kostladdar? ingen....

Du har också rätt GundeG :)

 

Jag vill nog skriva under både på vad Jonas Colting säger men även Rune Larsson. VL motionären käkar nog inte det bästa käket 360 dagar om året och försöker sedan kompensera detta genom att formligen vräka i sig pasta de sista 5 dagarna. Knappast ett vettigt upplägg och ungefär lika korkat som att träna som en tok lördag och söndag för att sedan "vila" måndag-fredag. När man sedan kroknar lagom till Evertsberg och tar sig i mål med plågor så vill man hitta lösningar som INTE visar att man tränat för dåligt. Om man nu inte tränat så inihelvete dåligt att man kan "skryta" med att man klarat loppet med endast 10km träning. Jag kan villigt erkänna att jag också går i fällan att leta komplicerade lösningar på enkla problem emellanåt. Det absolut mest begränsande faktorn för ett VL är brist på träning, och det kan ingen kostuppladdning i världen kompensera.

 

Vi behöver en varierad kost året runt likväl som träning året runt. Med den uppladdningen kan vi "toppa" med en kostuppladdning utifrån din kropp och därmed nå en bra framgång i VL

Link to comment
Share on other sites

Det var intressant detta. Är då detta påstående korrekt?

 

Genom att träna (långpass) så lär vi kroppen att använda mer fett till energi i förhållande till kolhydrater. Eftersom fettet är en outsinlig källa så är det bara att se till att vara fulltankad på kolhydrater, vilket man borde klara med vanlig kost och vila dagarna innan?

 

Provade en uppladdning med vitargo innan ett seedningslopp i år. Loppet kändes väldigt lätt men det är svårt att bedömma om det var kolhydratuppladdning eller en psykologisk effekt av detta som gjorde det. Kanske åkte för långsamt helt enkelt.

 

Jag åkte vasaloppet ifjol för första gången utan att äta under loppet och var hyffsat slut i mål (grym kramp i låren sista 2 milen). Nu när jag läst vad ni rekommenderar faller det som självklart. Jag skulle inte klara mig utan mat i 8 timmar ens sittandes på kontoret. Fungerar gel bra att ha med sig? Hur mycket? Behöver man ha med egen vattenflaska eller räcker det att dricka vid kontrollerna?

 

Bra träning, mycket energi, bra skidor och ett "jag ger mig aldrig" så ska det gå fortare i år.

 

Edit: Försäljarna från vitargo vill säkert att det här med kolhydratuppladdning är det viktigaste inför ett vasalopp. Men, det är väl bara att kalla in våran test expert Lars-Erik, ett öppet spår med vitargo uppladdning och ett med vanlig uppladdning :-) För i år har du väl inga stålsicklade skidor att testa?

Link to comment
Share on other sites

Vad jag har förstått har väl inte forskarna riktigt kommit underfund med vad det är som styr att man kan bränna fettet i kroppen?! Jag har för mig att det gjordes ett försök att få vanliga människor att bo på nordpolen under ett antal månader.Man fick dom att utföra tunga fysiska aktiviteter varje dag för att påvisa/utröna att/om kroppen kan fås att bränna mer fett procentuellt än normalt.Anledningen till att man valde nordpolen är att folket som bor där har en mycket högre förbränning av fett än "vanligt" folk på andra ställen i världen. Men det visade sig att det hände inte så mycket med fettförbränningen hos dom.

Man kan ju anta att evolutionen under århundraden har gjort att just detta folk som bor där det är så kargt har utvecklats till såna som dom är. Men dom har en så mycket högre fettförbränningsandel så att ett vasalopp skulle nog vara en baggis för dom rent uthållighetsmässigt, men frågan är väl snarare hur snabbt det skulle gå? Det kanske är så enkelt att man ska gå över till att ladda med säl och val ;)

Link to comment
Share on other sites

Alltså, återigen. Jag är övertygad om att träning och kost är något som är väldigt individuellt och som var och en måste pröva sig fram till. Men det går ju inte att få till en diskussion bara på de premisserna utan man måste ju generalisera. Det gör jag bäst utifrån mina egna erfarnheter och kunskaper så det här är mina åsikter.

 

Det var intressant detta. Är då detta påstående korrekt?

 

Genom att träna (långpass) så lär vi kroppen att använda mer fett till energi i förhållande till kolhydrater. Eftersom fettet är en outsinlig källa så är det bara att se till att vara fulltankad på kolhydrater, vilket man borde klara med vanlig kost och vila dagarna innan?

Långpass tränar fettförbränning: Absolut! För en motionär som aldrig åkt ett vasalopp eller inte har någon träningsvana över 1-1,5 timme så är det här den absolut viktigaste träningen. Det ger en gedigen grund för ett vasalopp och man vet hur kroppen reagerar när soppan börjar minska efter efter några timmar. I år har jag kört väldigt få pass över 2 timmar så det ska bli intressant att se vilken effekt det ger när jag ska åka vasan. Jag är dock i betydligt bättre form, trots liten träningsmängd, än tidigare år så det borde väga upp ...

 

För mig funkar det att äta ca 25% mer kolhydrater än vanligt tillsammans med en vanlig kost. Alltstå både frukt, grönt och proteiner.

Provade en uppladdning med vitargo innan ett seedningslopp i år. Loppet kändes väldigt lätt men det är svårt att bedömma om det var kolhydratuppladdning eller en psykologisk effekt av detta som gjorde det. Kanske åkte för långsamt helt enkelt.

Tro man på någonting så brukar det kännas som det funkar. Svårt att mäta men om du kör 3-4 gånger till, varvat med uppladdning utan Vitargor, så ska du nog se att du har bättre koll om det var rent psykologiskt eller om det funkade.

 

Jag åkte vasaloppet ifjol för första gången utan att äta under loppet och var hyffsat slut i mål (grym kramp i låren sista 2 milen). Nu när jag läst vad ni rekommenderar faller det som självklart. Jag skulle inte klara mig utan mat i 8 timmar ens sittandes på kontoret. Fungerar gel bra att ha med sig? Hur mycket? Behöver man ha med egen vattenflaska eller räcker det att dricka vid kontrollerna?

Jag MÅSTE ha langning eller egen flaska. Annars funkar det inte. Ibland räcker inte ens de och då är det tur att det finns "extra-kontroller" som kan rädda än. Det är inte för energin utan för vätskan. Desto bättre tränad jag blivit desto mindre problem har jag dock med detta. Gel blir jag kass i magen av men de torra bullarna klarar jag lustigt nog utan problem. Enervit Liquid funkar också bra. Den är kanon att dra i sig i Hökberg. Både liquid och gel är ju smidigt att ha med sig och båda gör att man kör som en demon i 20 min så jag tycker de är bäst mot slutet av loppet. Energikakor tycker jag också är fint att ha med sig, de kan dock bli lite hårda om det är kallt så man får ha dem nära kroppen.

Link to comment
Share on other sites

Det var intressant detta. Är då detta påstående korrekt?

 

Genom att träna (långpass) så lär vi kroppen att använda mer fett till energi i förhållande till kolhydrater. Eftersom fettet är en outsinlig källa så är det bara att se till att vara fulltankad på kolhydrater, vilket man borde klara med vanlig kost och vila dagarna innan?

 

Provade en uppladdning med vitargo innan ett seedningslopp i år. Loppet kändes väldigt lätt men det är svårt att bedömma om det var kolhydratuppladdning eller en psykologisk effekt av detta som gjorde det. Kanske åkte för långsamt helt enkelt.

 

Jag åkte vasaloppet ifjol för första gången utan att äta under loppet och var hyffsat slut i mål (grym kramp i låren sista 2 milen). Nu när jag läst vad ni rekommenderar faller det som självklart. Jag skulle inte klara mig utan mat i 8 timmar ens sittandes på kontoret. Fungerar gel bra att ha med sig? Hur mycket? Behöver man ha med egen vattenflaska eller räcker det att dricka vid kontrollerna?

 

Bra träning, mycket energi, bra skidor och ett "jag ger mig aldrig" så ska det gå fortare i år.

 

Edit: Försäljarna från vitargo vill säkert att det här med kolhydratuppladdning är det viktigaste inför ett vasalopp. Men, det är väl bara att kalla in våran test expert Lars-Erik, ett öppet spår med vitargo uppladdning och ett med vanlig uppladdning :-) För i år har du väl inga stålsicklade skidor att testa?

Intressant förslag men min första reaktion är att jag inte vågar pröva detta eftersom jag ALDRIG provat

Vitargo (men det har ju gått ganska bra att åka ändå). Men, eftersom jag ju tänker prova Vitargo nu på mitt sluttest till helgen så kanske jag faktiskt gör så om jag upplever att det fungerar minst lika bra som "vanlig" dryck (i mitt främst vanlig blåbärssoppa).

Om jag nu orkar båda dagarna igen !

 

Korrekt, i år har jag inga stålsicklade skidor att TESTA, jag bara åker på dem. Jag har dock fått ett lockande erbjudande av "proffs" att få ett av mina skidpar verkligen proffsvallade men ännu inte bestämt om jag skall åka så en dag. Det känns lite pressande, då måste jag väl åka riktigt bra, men vi får väl se.

 

Till enklare sport: Du påstod att det fanns vetenskapliga tester som talade för dundermedicinen Vitargo.

Kan du redovisa exakt hur dessa tester gjorts och exakt vad resultatet blev.

 

En liten reflektion: Jag tycker att det framkommit många intressanta synpunkter efter Gundes fråga . Jag förstår att min uppladdning är lite "gammelmodig" men det går ju uppenbarligen att göra så också under vissa betingelser. Att jag klarade andra dagen så pass bra i fjol kan ju tyda på att uppladdniing inte har så stor betydelse som vissa redan påpekat. Jag måste ju ha varit tämligen urladdad när jag startade andra dagen även om jag gjorde mitt bästa för att kompensera detta (genom att äta lite under loppet dagen innan, äta mer än vanligt under loppet, etc.) Jag hade dock inte någon egen vätska med mig någon av dagarna, däremot några energikakor och även det brukar jag normalt inte ha på Vasaloppet.

Link to comment
Share on other sites

Just det som TheOne påpekar ovan att förmågan att bränna fett även vid högbelastning inte primärt trännas upp vid de traditionella långpassen, utan främst genom att höja VOmax, tycker jag är en mycket spännande teori som lagts fram under senaste åren. De norska forskarna som intervjuades om intervallträningen "4x4" i GLID var inne på samma spår som Salthin. Har inte artikeln framför mig, men vill minnas att de skriver att relationen mellan VOmax och förmågan till fettförbränning är konstant. Höjer man VOmax kan man således använda fett vid högre fart. Syftet med långpass blir därmed reducerat till kapillärtillväxt, träna upp kroppens förmåga att klara mekanisk nötning och inte minst att psykiskt förbereda sig för långa arbetspass. Men alltså inte för att träna upp sin fettförbränning.
Link to comment
Share on other sites

Jag tror det vara jag som skrev att din uppladdning var av "den äldre skolan", det var inget värderande i detta! ;o)

 

Ang Bengt Saltin så gjorde han ju en studie på personer som fick åka skidor över grönland under 42 dagar och tittade hur ämnesomsättning, fettförbränning mm mm förändrades. Han kunde inte visa att det blev så stor skillnad i armarna/överkropp, däremot i ben. Map att vältränade kan bränna fett bättre än otränade är det ett starkt samband mellan syreupptagningsförmåga och fettförbränning. Mkt förenklat: ju högre syreupptagningsförmåga (=vältränad i dessa sammanhang) desto närmare kan du ligga din maxpuls och samtidigt använda fett som energikälla. Det är extremt viktigt att man tränar det man skall bli bra på(vilket är ganska naturligt), men det har ju visats i olika studier där man jämfört kanotister och löpare som fått göra armarbete kontra benarbete och man såg en ganska ordentlig försämring i maximal syreupptagningsförmåga om man bytte muskelgrupp mot vad man tränade. Dock är det inte Saltin som visat detta utan det är Prof Berglund. Denna diskussion är ju intressant, tyvärr dyker det ju, som alltid upp, "reklam" för produkter samt osanningar. Jag har alltid trott och läst att när man luktar aceton så beror det på nedbrytning av fetter. Vi msåte komma ihåg att forskare har offrat familj, liv, pengar oc hårfäste för att hitta en "sanning", men det är svårt att få konsensus och jag TROR att orsaken till detta är att vi som individer är olika, har olika förmågor och oliak förutsättningar. När jag var elitaktiv tävlade jag max 90 sekunder, nu ska jag köra vasalopp. Det är en omställning...som kräver träning..

En fundering bara: Ibland vill debatterna mest handla om att visa att man har rätt genom att ta genvägar, tex "Världens bästa inom det och det gör så, alltså är det så", "jag har testat den prepareringen av mina skidor och det kändes lätt så jag är övertygad". Visst har alla rätt till en åsikt, men jag anser själv att testforumet och diskussion ang sickling kontra vallning är riktigt bra, andra diskussioner handlar mer om att få göra sin stämma hörd.

Link to comment
Share on other sites

Syftet med långpass blir därmed reducerat till kapillärtillväxt, träna upp kroppens förmåga att klara mekanisk nötning och inte minst att psykiskt förbereda sig för långa arbetspass. Men alltså inte för att träna upp sin fettförbränning.

Vad jag förstått är en viktig effekt av långpass att man stimulerar bildning av oxidativa enzymer, vilka gynnar fettförbränning. Kapillärtillväxt får man, enligt de norska forskare du refererar till, vid högintensiv träning då syreunderskott råder i muskulaturen.

Link to comment
Share on other sites

En fundering bara: Ibland vill debatterna mest handla om att visa att man har rätt genom att ta genvägar, tex "Världens bästa inom det och det gör så, alltså är det så", "jag har testat den prepareringen av mina skidor och det kändes lätt så jag är övertygad". Visst har alla rätt till en åsikt, men jag anser själv att testforumet och diskussion ang sickling kontra vallning är riktigt bra, andra diskussioner handlar mer om att få göra sin stämma hörd.

Men är det inte så människan är skapt , att alltid ta genvägar till det "perfekta".

Det ligger väl i lathetsgenen som alla bär på mer eller mindre. Alla söker väl den universala metoden för att få det bästa resultat som går att få oavsett om det gäller träning,kost,uppladdning eller vallning.Det är klart att man kan läsa sig till mycket som kan hjälpa en när det gäller dom här sakerna. Men i slutänden så finns det inte en metod som passar alla utan man måste hitta själv hitta den som passar. Men för att kunna få reda på olika vägar som man gå/prova så är det väl bra att folk gör sin "stämma hörd",

då får man valmöjligheter. När man skriver något i detta forumet kan man bara utgå från sig själv och vad man själv känner är bra, andra påståenden blir mindre värda!

Link to comment
Share on other sites

Till enklare sport: Du påstod att det fanns vetenskapliga tester som talade för dundermedicinen Vitargo.

Kan du redovisa exakt hur dessa tester gjorts och exakt vad resultatet blev.

Eftersom jag vet att du vill kika själv så får du göra det! :-) http://www.energikakan.se/vetenskap.htm

Tack enklaresport, även om du här kanske inte ggör dett ENKLARE utan möjligen krånglar till det genom att propagera för något som kanske inte behövs ?

 

Jag är lite konfunderad. En slutsats här är följande (direkt citerad från studien):

Resultat: Vitargo® lagrade in glykogen 70% snabbare än den "vanliga"

standardkolhydraten (stärkelsesirap) de första 2 timmarna efter avslutad

aktivitet. Mellan 2-4 timmar fanns ingen signifikant skillnad i glykogeninlagringshastighet mellan de båda kolhydraterna.

 

Just denna slutsats tyder väl snarare på att vitargo kan vara bra att dricka EFTER genomfört lopp men inte längre är 2 timmar efter då det är lika bra att övergå till denna studies standard "stärkelsesirap". Och vem använder sig av stärkelsesirap i sina laddningar och efterladdningar?

 

Hur kan man ur detta dra slutsatsen att det skulle vara bättre att dricka vitargo under loppet istället för det jag tror den mer magvänliga blåbärssoppan ? Jag är ännu inte övertygad.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...