Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Motivationen tryter...


Willie

Recommended Posts

13 januari idag och snön ser inte ut att vara på väg. Är det någon mer än jag som börjar få allvarliga problem med motivationen? Inte en enda mil har jag åkt ännu och vasaloppet är inte långt bort. Har planerat att åka några seedningslopp om några helger (om de blir av!), men innan man ger sig i kast med 40km vill man ju ha några mil i benen.

 

Ska det vara så här varje år känner jag att mitt intresse för skidåkningen kommer att tyna bort... I Stockholmsområdet är längdskidåkning kanske inte någon lämplig sport att hålla på med. Även om man till sist ändå tar sig ígenom VL vore det kul att kunna känna att man haft hyfsade möjligheter att förbereda sig.

 

Nåväl, snön kanske kommer om en vecka eller så och då gäller det såklart att ligga i.

Link to comment
Share on other sites

Ska det vara så här varje år känner jag att mitt intresse för skidåkningen kommer att tyna bort...

Jag känner litet likadant faktiskt. Även om man har målsättningar att göra framsteg och placera sig hyfsat i några lopp under säsongen så håller man ju i grund och botten på med skidor för att det är roligt. Men när man tvingas lägga ner en halv förmögenhet och massor av tid på att jaga snö, nöta oändliga antal varv på en kass 2 km-slinga osv i väntan på den "riktiga" skidsäsongen (som sedan blir i storleksordningen 1 månad lång) då tappar man mycket av entusiasmen. Och tyvärr kommer vintrarna inte direkt att bli bättre framöver heller. En sport med 11 månaders försäsong lär få svårt att locka nya utövare...

Link to comment
Share on other sites

tyvärr har jag gett upp tävlingsambitionerna i år, även om jag fått hyggliga 20 mil i benen. jag orkar inte mentalt börja med rullskidor så nästa nummerlapp blir med 2 hjul i stället.

Jag är i ungefär samma situation. Mitt beslut tog jag mentalt redan för 3 veckor sedan. Det känns lite vemodigt (läs: mycket vemodigt). Skidåkningen tycker jag är en perfekt kombination ihop med cykling. Försvinner skidåkningsdelen kommer man ju att se ut som en sparris om några år.

Link to comment
Share on other sites

Tycker det går alldeles utmärkt att förbereda sig för VL i Sthlm. Man får inte vara så kräsen dock. Har ju redan gått att åka skidor flera dagar vid två tillfällen (i novenber och början på januari). Däremellan rull, löp och cykel.

Visst är det tristare med barmark men jag tränar nog minst lika bra utan snö. Varierat med olika motionsformer och bättre stakträning eftersom på rullpassen kör jag enbart stakning.

 

Jag skulle inte ödsla energi på att irritera mej över frånvaron av snö, eller tid på att åka bil många mil till en isspår. Bättre att kanalisera den energin och tiden till att träna det som går.

Link to comment
Share on other sites

Tycker det går alldeles utmärkt att förbereda sig för VL i Sthlm.

Det är klart att det går att förbereda sig för VL. Om nu detta är målet.

Men det hjälper ju föga om man älskar skidåkning. Då får man ju liksom bara älska en gång på en hel säsong och det kan ju kännas lite futtigt.

 

För mig är det så, att genom anmälan till VL, kommer skidåkningen ganska högt upp på prioriteringslistanlistan. Och då kommer jag automatiskt att få åka mycket skidor. För mig känns det minst lika viktigt (kanske tom viktigare) att få åka mycket skidor som att åka just VL. Jag tror att mitt resonemang delas av många som åker VL mer än en gång.

Link to comment
Share on other sites

Ja, är man så passionerad för den vardagliga skidåkningen så är ju Stockholm fel ställe att bo på. Jag skrev inlägget mest som svar på ursprungsinlägget i tråden, som handlade om VL-förberedelse.

 

För min del var det en helt sanslös "trip" den känslan man hade efter att kommit imål efter 90km och den kan jag leva länge på. Kanske inte riktigt ett helt år dock för nu börjar abstinensen komma. Så den 2/3 fyller jag på ett nytt årsbehov av min drog...

Link to comment
Share on other sites

Kan säga att för oss i Skåne är det mkt sämre än för er Stockholmare. Ingen snö att åka på innan VL förra året och det ser inte bra ut iår heller. Trots detta är det varje år väldigt många Skåningar som åker VL/ÖS. Motivationen ligger nog i att få åka på snö en gång om årat iaf. :P
Link to comment
Share on other sites

Jag är inne på MC Hammers attityd men förstår så´klart alla andra. Jag ÄLSKAR verkligen att åka skidor men har för länge sedan insett att det kommer bli mindre å mindre snö på vintrarna framöver. Samtidigt tycker jag också den övriga träningen är underbart roligt & skön.

 

Som igår sen eftermiddag/kväll, jag och en polare körde tuff stakträning på rullisar när solen sakta sjönk ner bakom träden och ett rött magiskt ljus ledde oss fram över asfalten. Klart samma situation i kanonspår och 1m snö är ljusår bättre men det kändes ändå kalasbra. I lördags var grabben, frugan och jag ute och kutade en tim i ett småregnigt och geggigt Stockholm men va faan gjorde det. Vi hade det kanon ändå. Väl hemma satte jag på TV´n och kollade när Anja körde som ett skithål samtidigt som jag rodde C2 i 30min. Skönt var det sedan att ta en bastu och laga en god viltgryta som avnjutes med lite rött och gott sällskap....

 

En annan polare sa så här i julhelgen när vi stakade uppför en slakmota i bra tempo i Ramundbergets 12km spår "faan Gunde, de e såna här tillfällen man tränar i vått&torrt för, att kunna staka upp för en lång slakmota utan att känna sig trött och tack vare det kunna njuta av själva upplevelsen istället för att bli helt slut i armarna och trött" ... så sant så sant =)

 

Jag tycker också det är helt värdelöst att åka 10mil bil bara för att staka runt på ett 2km spår. Då skiter jag hellre i det och sticker ut och lufsar i skogen istället.

 

Kom igen nu alla deppgubbar och ta tag i skidträningen igen. Vem vet snart kanske det dimper ner ett par dm härligt vitt guld.... =)

Link to comment
Share on other sites

Ni ska vara j-ligt glada som KAN träna! Själv sitter jag med långdragna skadeproblem och har lagt ner ALL träning sedan några månader tillbaka. Jag vill inget hellre än att plocka fram rullskidorna, men det går inte. Ett liv utan motion och rörelse är inget liv...

 

Så ut med er bara, känn rörelsens glädje och kör en runda åt mig också!

Link to comment
Share on other sites

Som igår sen eftermiddag/kväll, jag och en polare körde tuff stakträning på rullisar när solen sakta sjönk ner bakom träden och ett rött magiskt ljus ledde oss fram över asfalten. Klart samma situation i kanonspår och 1m snö är ljusår bättre men det kändes ändå kalasbra.

Jag var också ute och rullskidade igår em medan solen gick ned över Riddarfjärden. Mycket inspirerande med det fina vädret och många söndagsflanörer ute som gav glada tillrop typ ”Heja Gunde” (i Stockholm tror folk att alla som åker längd heter Gunde). Sedan blev det ju inte sämre när jag tittade på klockan och märkte att jag kapat ca 20% från mina staktider från november. Från dec har jag inte jämförbara tider för då körde jag inte exakt samma sträcka p.g.a. ett vägarbete. Jag blev så inspirerad att jag orkade hålla detta högre tempo i 3,25 mil.

 

Så flytpassen kan vara nog så inspirerande på barmark samtidigt som grispassen kan vara nog så tuffa mentalt även då man åker på snö, t.ex. då det är drivsnö i spåret och smånubb i ansiktet.

Link to comment
Share on other sites

Fast det är i sådana här lägen det gemensamma skidintresset ger oss Sthlms-bor nya vänner!

 

Man mailar runt o samåker till Avesta (3 tim på konstsnöspåret där i lördags), Sörskog, Harsa eller Orsa på helgerna. Kul att han nån med sig i spåret, o skönt att slippa köra hela vägen ensam i bilen ... :-)

Link to comment
Share on other sites

Mycket inspirerande med det fina vädret och många söndagsflanörer ute som gav glada tillrop typ ”Heja Gunde” (i Stockholm tror folk att alla som åker längd heter Gunde

...eller Charlotte?

Fast du kanske ser mer ut som Gunde än som Charlotte? Din bild tyder nog på det. Eller vad tror ni andra?

 

Ingen har någonsin misstagit mig för Gunde, men när jag stod på balkongen och vallade skidor nån iskall nyårsafton så började några på en balkong i huset mitt emot sjunga någon sång om Mogren, och en solig dag för några år sedan då jag skulle springa Medoc Marathon i full Vasaloppsmundering och med skidorna i handen så var det före start någon annan löpare som vinkade glatt på håll, "luft-skatade" lite i sommarsolen och hojtade "Wassberg! Wassberg! Wassberg!". =D Fast ärligt talat såg han mer ut som Wassberg än jag (rätt skägg i alla fall). =)

 

Åter till ämnet: Jag förstår verkligen hur tungt det känns med all snö som vägrar innfinna sig. Jag tycker själv att det viktigaste med skidåkningen är att det skall vara kul, och tycker säsongens första riktiga höjdpunkt är när det första gången går att träna för fullt i bra spår i fint vinterlandskap. Här i Luleå har den dagen äntligen kommit, så jag har inget att klaga på. =)

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...