Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Styrketräning vs kondition


butterfly

Recommended Posts

Hade en diskussion på jobbet angående prioritering av träning till Vasaloppet. Scenariot handlade om en kille som ska åka Vasan en gång. Vill inte lägga för mycket tid på träning och inte typ investera i rullskidor. Jag hävdar starkt att det är nyttigare att spendera sina timmar på gymmet än i löpspåret om man har en hyffsad grundkondition. Kan man sedan fila lite på staktekniken är det ett plus. Vad säger ni?
Link to comment
Share on other sites

Lite av en nybörjare egentligen men jag vill försöka komma med ett inlägg.

 

Helt spontant kan jag hålla med dig men det berör på vad du menar med grundkondition..

 

Jag körde ÖS förra året och stakade hela loppet pga ljumskskada. Förutom min dåliga loppstid fick jag inse hur svag jag var i övrekroppen. Har gymtränat hårt nu under barmarkssäsongen och var uppe i Sälen förra veckan. Kondis var botten och även om stakning kändes bra insåg jag att jag glömt bort kondisen.

 

Kör man på gym nu skulle jag bara se upp att man inte lägger på för mycket muskel under antingen lätta vikter, många reps eller iaf kanske kroppsvikt och 6-8 reps.

 

Förutom tekniken undrar jag nu om man någonsin kan ha för mycket kondis.... :/

Link to comment
Share on other sites

nog är det bra med styrka men skidåkning är ju iaf primärt en uhållighetsidrott (konditionsidrott). Ska man välja så blir det ju centrala systemet man ska träna. Du skriver att han har bra grundkondis, vad innebär det? Kondition är väl en färskvara som man måste träna för att hålla uppe, han kanske redan håller igång kondisen nu, (löpning, innebandy, hockeybockey...?). I så fall är den lite annorlunda, då kanske det kan vara vettigt att satsa mer på styrka. Men ska du välja, bara styrka på gymet eller bara löpning så skulle jag definitivt säga löpning. Kan man kombinera blir det ju såklart optimalt, och ännu bättre om man kan köra konditionsträning där överkroppen aktiveras.
Link to comment
Share on other sites

"Grundkondis" är ju ett lite diffust begrepp, vilket ju också konstateras här i tråden. Vetenskapen säger ju ofta att det inte finns ngt som kan kallas för grundkondis utan att det är en färskvara, som ju "Ekis" skriver. Likväl så verkar det ofta som att gamla "stötar" typ som inte längre är i sitt forna slag avancerar snabbare än nybörjare. Skulle det kunna förklaras enbart med muskelminne och rutin? Nja, allt försvinner nog inte utan det finns nog några reserver i kroppen efter gammalt arbete... Det, om det nu finns ngt, skulle väl vara anledningen till att man kan sägas ha schysst grundkondis.

 

Kan bara se till mig själv som (ofrivilligt) trappat ned. Först pga ökad arbetsbelastning och brist på motivation. Senare (då motivationen kom tillbaka!) även på knäskada. Tränar ingenting nu i princip men har ändå bra flås och det fast jag varit inaktiv i ett år nu. Typ tränat 1 gång i veckan bara det sista året, ja iaf halvåret

Link to comment
Share on other sites

Som du själv konstaterar: "Tränar ingenting i princip men har ändå bra flås..." Som sagt var, det verkar endast vara dom som inte tränar som har bra "grundkondis". De som tränar regelbundet verkar däremot behöva längre sammanhållande perioder för att komma igång. (När man pratar om kondis borde man endast prata om kondisen och inte resulat i tekniksporter dör t ex utrsutning eller invand teknik kan spela in.)
Link to comment
Share on other sites

Min erfarenhet från ett vasalopp för många år sedan helt utan skidträning men snudd på elitfysik (tävlade på 400 m löpning, sprang milen på sub 37 min o tränade mångkamp) var att generell överkroppsstyrka + väldigt bra uthållighet på sträckor/tider under 1 timme inte räckte särskilt långt. Nåja, jag kom ju runt på 8 ½ timme, men kunde inte gå på några dagar.

 

Mitt tips skulle nog vara några långpass med stavgång i slalombacke, långa serier armhävningar+pullups, och så mycket teknikträning han hinner med. Att ha rätt balans o viktförskjutning på skidorna är en förutsättning för effektiv stakning ...

Link to comment
Share on other sites

"Grundkondis" är ju ett lite diffust begrepp, vilket ju också konstateras här i tråden. Vetenskapen säger ju ofta att det inte finns ngt som kan kallas för grundkondis utan att det är en färskvara, som ju "Ekis" skriver. Likväl så verkar det ofta som att gamla "stötar" typ som inte längre är i sitt forna slag avancerar snabbare än nybörjare. Skulle det kunna förklaras enbart med muskelminne och rutin?

Då blir ju frågan vad muskelminne är. =)

 

Bara gissning, men kan det kanske vara så att de som tränat mycket förr har byggt upp större hjärta, lungvolym, kraftirgare senor, senfästen o s v, som gör att de muskler som finns kvar kan jobba mer ostört från andra tänkbara störande faktorer? Och muskler växer ju till snabbare än senor och senfästen, så kanske går det därför snabbare att träna upp formen igen än för en som börjar från samma nivå men utan att ha tidigare träning i bakgrunden?

Link to comment
Share on other sites

Då blir ju frågan vad muskelminne är. =)

 

Bara gissning, men kan det kanske vara så att de som tränat mycket förr har byggt upp större hjärta, lungvolym, kraftirgare senor, senfästen o s v, som gör att de muskler som finns kvar kan jobba mer ostört från andra tänkbara störande faktorer? Och muskler växer ju till snabbare än senor och senfästen, så kanske går det därför snabbare att träna upp formen igen än för en som börjar från samma nivå men utan att ha tidigare träning i bakgrunden?

En variant på muskelminne finns beskrivet av t.ex. Anders Eriksson som forskat på styrketränande personer varav några tidigare dopade. Personer som dopat sig med anabola steroider för mer än 10 år sedan hade fler cellkärnor i sina muskelfibrer än personer som inte dopat sig. Antalet cellkärnor styr hur väl muskeln svarar med hypertrofi på ett givet träningsstimuli. Om detta stämmer har en person som dopat sig en fördel även långt efter det han eller hon har slutat med doping. Även en person som tränar (utan att dopas sig har fler cellkärnor i sina muskelfibrer än en otränad. Så har man tränat hårt tidigare bör det kunna medföra en snabbare träningsrespons senare i liviet.

Link to comment
Share on other sites

Stämmer lite med vad jag själv (jättesubjektivt) upplevt av att i flera år ha varvat drygt 2 månaders intensiv skidsäsog med knappt 10 månader utan annat än löpträning. Det brukar förstås märkas i början av varje säsong att musklerna i mage rygg och armar börjar om från en betydligt lägre nivå, men inte från noll, känns det som, utan jämför jag med mina första år i skidspåren så känns det nu som att de musklerna, trots nästan 10 månaders vila, på något sätt har någon fördel och en del gratis av all tidigare träning. Dessutom började mina första säsonger med en hel del ömhet i ryggslutet som jag nästan helt sluppit de senaste säsongerna, så någon effekt av träningen i skidspåren sitter i hårt nog för att överleva ca 10 månaders träningsupopehåll för de musklerna.
Link to comment
Share on other sites

nog är det bra med styrka men skidåkning är ju iaf primärt en uhållighetsidrott (konditionsidrott). Ska man välja så blir det ju centrala systemet man ska träna. Du skriver att han har bra grundkondis, vad innebär det? Kondition är väl en färskvara som man måste träna för att hålla uppe, han kanske redan håller igång kondisen nu, (löpning, innebandy, hockeybockey...?). I så fall är den lite annorlunda, då kanske det kan vara vettigt att satsa mer på styrka. Men ska du välja, bara styrka på gymet eller bara löpning så skulle jag definitivt säga löpning. Kan man kombinera blir det ju såklart optimalt, och ännu bättre om man kan köra konditionsträning där överkroppen aktiveras.

Lika viktigt i uthållighetsidrotter är det att träna det lokala systemet som skall syresätta arbetande muskler, dvs kapillärisering och bildande av mitokondrier. Endast ett starkt hjärta hjälper inte om syret ej tas upp effektivt. Då arbetar muskeln anaerobt och mjölksyra bildas och tempot måste reduceras.

Det lokala systemet tränas relativt lätt upp. Ett par månaders träning ger stor effekt. Tyvärr tappas den lika fort vid vila.

Jag skulle säga att det definitvt är bäst att fokusera på skid/rullskidåkning före gymet. Dessutom tränar du tekniken!

 

Imorgon drar jag till Lofsdalen. Tjohej!

Link to comment
Share on other sites

Hade en diskussion på jobbet angående prioritering av träning till Vasaloppet. Scenariot handlade om en kille som ska åka Vasan en gång. Vill inte lägga för mycket tid på träning och inte typ investera i rullskidor. Jag hävdar starkt att det är nyttigare att spendera sina timmar på gymmet än i löpspåret om man har en hyffsad grundkondition. Kan man sedan fila lite på staktekniken är det ett plus. Vad säger ni?

Hyfsad kondition i botten är såklart ett måste, för längskidåkning är en uthållighetssport. MEN! Om man inte tränat upp styrka och uthållighet för att kunna staka är ju den fina konditionen bortkastad. Det går ju liksom inte att köra så snabbt och länge att flåset inte hänger med om man snabbt tappar kraften i armarna...

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...