Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Puls frågor


garmin

Recommended Posts

Jag har märkt att jag de sista dagarna har stora problem att komma upp i A3-A3+ zonen.

Har aldrig innan haft dessa bekymmer. Vilopulsen är låg, 39, men blir flåsig redan runt

85% av Max. Har kunnat ligga på över 90% länge typ ett par h. Någon som vet vad som hänt mitt lilla hjärta? På vär att bli sk övertränad? Här finns säkert någon på detta forum

som känner igen sig eller vet vad symptomen pekar mot.

 

Tack på förhand

 

//Per

Link to comment
Share on other sites

Jag har samma problem. Rundorna tar samma tid men i stället för puls kring 170 så ligger den kring 150.

Det verkar kanske inte som något problem men jag klarar inte av att ta i hårdare utan flåsar något kopiöst vid ökning av tempot.

 

För min del tror jag det kan bero på att lungorna inte klarar av att syresätta blodet men det är bara en teori. Och om det är så hur tränar jag lungkapaciteten?

Link to comment
Share on other sites

Att det går fortare på lägre puls betyder ju i alla fall du har förbättrat din syreupptagning samt eventuellt några andra lokala faktorer som styrka, teknik etc. Symptomet att bli snabbt bli trött vid hög ansträngning och inte kunna pressa sig lika nära sin maxpuls som tidigare är ganska vanliga vid överbelastning. Andra orsaker kan ju vara infektion eller annan sjukdom. Om jag kände så och hade tränat hårt den senaste tiden skulla jag nog släppa på träningen i 3-4 dagar i alla fall, kör max 30 min lugna joggingturer bara för att stilla den värsta träningsabsitnensen och påskynda återhämtnigen genom att hålla igång cirkulationen i kroppen.
Link to comment
Share on other sites

Det ligger nog mycket i det du skriver Andreas, det blir av naturliga orsaker 2 tuffa veckor till sedan väntar 1 veckas "återhämtning" på kreta utan rullskidor med eller annat.

Är nog bara lite överbelastad, snart på G igen.

Visst kommer du på alliansloppet? Hoppas du är i form då. Det ska bli riktigt spännande att åka med det imponerande starka startfältet. Det kommer nog att gå undan rejält!

Link to comment
Share on other sites

Tror också som ni säger på överträning, men det kan vara i kombination med för lågt energiintag.

Snabba kolhydrater direkt efter man tar sista löpsteget och det även om det varit kort träningspass, men ett hårt sådant då förstås.

Link to comment
Share on other sites

Överträning tror jag inte på för min del även om jag dubblat dosen sista halvåret.

Men slarvar med kaloriintag och sömn gör jag. Det händer ofta att jag sover 3-4 timmar åker o jobbar 4 timmar och äter några mackor innan ett 2 timmars pass i hårt tempo.

 

Men jag upptäckte till min glädje att pulsen lade sig på ca 150 vid ett lugnt skejt-pass på 7,4 km med rullskidorna så en del av problemet kanske bara var att tekniken vid löpning inte räcker till när kondisen har blivit mycket bättre.

 

(Det lugna passet gick nästan lika fort som ett maxpass för ett år sen.)

Link to comment
Share on other sites

Överträning tror jag inte på för min del även om jag dubblat dosen sista halvåret.

Men slarvar med kaloriintag och sömn gör jag. Det händer ofta att jag sover 3-4 timmar åker o jobbar 4 timmar och äter några mackor innan ett 2 timmars pass i hårt tempo.

 

Men jag upptäckte till min glädje att pulsen lade sig på ca 150 vid ett lugnt skejt-pass på 7,4 km med rullskidorna så en del av problemet kanske bara var att tekniken vid löpning inte räcker till när kondisen har blivit mycket bättre.

 

(Det lugna passet gick nästan lika fort som ett maxpass för ett år sen.)

Överträning är ibland ett missvisande begrepp. Det är ju den totala belastningen på kroppen som är intressant, vilket innefattar såväl den aktiva träningen som återhämtningen mellan träningspassen i form av sömn och kost, som är minst lika viktig. Brist på sömn och mat gör att man blir sliten/överbelastad oavsett hur lite man tränar. Begränsningar i teknik kan ju som du säger såklart också göra att man får svårt att komma upp i puls.

Link to comment
Share on other sites

så en del av problemet kanske bara var att tekniken vid löpning inte räcker till när kondisen har blivit mycket bättre.

Om du förbättrat kondisen genom mestadels rullskidor så har förmodligen inte vader och hamstrings hängt med i utvecklingen. För att kunna löpa ekonomiskt måste vader och hamstrings vara slitstarka, snabba (hög frekvens) och uthålliga. De blir de inte av klassisk rullskidåking (skejt vet jag inte för det kör jag inte själv).

 

Jag är i samma läge. Känns skitskumt, jämfört med i våras då jag hade mycket mer löpning i mixen. I tisdags var jag ute och brände på i 4:30-tempo på stigar och grusvägar.

Kändes skitjobbigt att hålla det tempot och det kändes som att det inte skulle hålla mer än max en mil. Men det höll i det tempot en dryg halvmara.

Verkar som att det är tungt att springa fort p.g.a. att man inte riktigt har löpekonomin, men förbättrad "råkondis" gör att kroppen klarar av att syresätta de stora muskelgrupperna bättre, vilket i kompenserar i längden.

Link to comment
Share on other sites

Jag brukar uppleva precis samma sak varje år. Men för mig är det alltid ett förstadium till riktigt bra form. För mig brukar förloppet under en försäsong se ut så här:

 

Först blir det ganska mycket intervaller och inte så många riktigt långa pass på grund av jobb. När semestern kommer blir träningen bättre, mer tid och längre pass. Efter några veckor brukar jag uppleva att pulsen blir markant lägre och jag orkar inte komma upp i samma puls nivåer som tidigare på intervaller/tävling. Men farten är samma som tidigare. Upplevelsen under denna period är att det går segt vid hög fart. Dom sista veckorna på sommaren forstätter med bra träning, lite fler tävlingar och längre pass än tidigare. Då brukar "pulsen lossna" och tider på intervaller och farten på tävlingar blir mycket bättre och toppformen är inte långt borta.

 

Jag tror att oförmågan att driva upp pulsen beror på att syreupptagningsförmåga ökat snabbt men att den lokala kapaciteten inte hängt med (alt. att man är lite sliten). Sedan när den lokala kapaciteten kommer börjar det gå riktigt fort.

Link to comment
Share on other sites

Jag brukar uppleva precis samma sak varje år. Men för mig är det alltid ett förstadium till riktigt bra form. För mig brukar förloppet under en försäsong se ut så här:

 

Först blir det ganska mycket intervaller och inte så många riktigt långa pass på grund av jobb. När semestern kommer blir träningen bättre, mer tid och längre pass. Efter några veckor brukar jag uppleva att pulsen blir markant lägre och jag orkar inte komma upp i samma puls nivåer som tidigare på intervaller/tävling. Men farten är samma som tidigare. Upplevelsen under denna period är att det går segt vid hög fart. Dom sista veckorna på sommaren forstätter med bra träning, lite fler tävlingar och längre pass än tidigare. Då brukar "pulsen lossna" och tider på intervaller och farten på tävlingar blir mycket bättre och toppformen är inte långt borta.

 

Jag tror att oförmågan att driva upp pulsen beror på att syreupptagningsförmåga ökat snabbt men att den lokala kapaciteten inte hängt med (alt. att man är lite sliten). Sedan när den lokala kapaciteten kommer börjar det gå riktigt fort.

Hoppas det stämmer för då kommer det att gå riktigt fort på alliansloppet. :)

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...
Jag brukar uppleva precis samma sak varje år. Men för mig är det alltid ett förstadium till riktigt bra form. För mig brukar förloppet under en försäsong se ut så här:

 

Först blir det ganska mycket intervaller och inte så många riktigt långa pass på grund av jobb. När semestern kommer blir träningen bättre, mer tid och längre pass. Efter några veckor brukar jag uppleva att pulsen blir markant lägre och jag orkar inte komma upp i samma puls nivåer som tidigare på intervaller/tävling. Men farten är samma som tidigare. Upplevelsen under denna period är att det går segt vid hög fart. Dom sista veckorna på sommaren forstätter med bra träning, lite fler tävlingar och längre pass än tidigare. Då brukar "pulsen lossna" och tider på intervaller och farten på tävlingar blir mycket bättre och toppformen är inte långt borta.

 

Jag tror att oförmågan att driva upp pulsen beror på att syreupptagningsförmåga ökat snabbt men att den lokala kapaciteten inte hängt med (alt. att man är lite sliten). Sedan när den lokala kapaciteten kommer börjar det gå riktigt fort.

Har liknande men ändå olik erfarenhet. Normalt brukar jag köra distanspass (löpning) med ca 165 puls och det känns väldigt bekvämt. På intervallpassen kommer jag normalt upp i runt 175. Det som är intressant är att när jag haft uppehåll på ett par-tre veckor eller längre är pulsen upp ca 10 slag med samma ansträngning på första passet. Efter ca en till två veckora träning är pulsen åter på "normala" nivåer. Hur skall man tolka detta? Jag antar att om jag gjorde ett maxpulstest skulle resultatet också variera med ca 10 slag och likaså mina pulszoner. Tänker jag rätt? Egentligen tycker jag att ansträngningsgraden borde säga mer än att gå strikt efter pulszonerna. Håller ni med?

 

/ARF

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...