pulsnivå

[Lakota]

Har kört längd 4d/v mån, ons,tors,fre sedan jul och hela tiden upptäckt att jag ligger på 85% av maxpuls i genomsnitt efter passen.

Min specifika fråga är vilken genomsnittlig puls man bör ha under VL för att klara sig igenom?

[Anl]

Det är nog inte bara pulsnivån, utan även mjölksyretröskeln som spelar roll? Blir du slutkörd lokalt i armar eller ben hjälper det inte så mycket att du har central förmåga kvar. Eller tänker jag fel?

[GundeG]

Låter som du kör på kanska bra, kanske lite för bra =)

 

85% i snitt är lite väl högt att ha på alla passen i veckan, speciellt om du har det på långpassen också. Kanske läge variera tempot lite mer.

 

Det finns inga regler för vilken snittpuls man "ska ha" för att prestera maximalt. Den blir vad den blir.

 

På mina 7st ÖS och VL har jag på samtliga lopp haft en snittpuls på 85% av max. Detta oberoende på förhållanden, upplägg och form.

[Vasaa]

Jag har haft snittpuls på 83-84% av maxpuls på mina senaste VL.

[Magnus]

Det finns en del som menar att 80-85% av max är lite av en död zon när det gäller träning.

 

Även jag ligger på runt 85% av max när jag tävlar långlopp men när jag tränar är jag sällan där utan försöker köra dom långa passen på låg puls 70-75% och hårdare intervaller i hög puls över 85%.

 

Lycka till.

 

Edit: kollade mina puls filer och jag ligger närmare 80% än 85% på Vasorna, tog i lite i överkant.

[Gson]

Jag har åkt mina långlopp med i regel strax under 80 % av maxpulsen 193. Har haft ca 78 %, på Vasaloppet. På ett par kortare långlopp på 42 km som jag kunde hålla ca 83 % av max. Detta mest troligt på att min styrka har varit och är den centrala kapaciteten (har hyfsat bra testvärde) och jag jobbar på att förbättra min teknik och uthållighetsstyrka i skidåkning för att lokal kapacitet ska komma ikapp.

 

När jag tränar under barmarksperioden så brukar jag försöka hålla ner pulsen under långpassen och ligga över 85 % av max (193) på intervallträning.

Men visst kan det vara bra att då och då köra på i lite längre pass (60-90 min) i ganska hög puls för att vänja sig vid tävlingstempo och fartuthållighet.

 

När jag pratat med äldre herrar som varit duktiga i långlöpning/maraton/längdskidor så verkar det som att man tidigare körde mer generellt i högre tempo på de längre passen för att skapa hårdhet i kroppen. Men sedan hur bra det är för kroppen att hela tiden köra ganska hårt på nästan alla pass kan man ju diskutera om.

[Skisock]

Apropå mina egna intervaller som jag kör regelbundet. Dessa utförs på antingen skidor eller via löpning. Detta är en typ som jag har fastnat för rejält, riktigt härligt pass faktiskt. Jag kör 1st 30 minuters intervall. Under dessa (när jag springer) så brukar jag hålla en medelsnittpuls på 196-197 (98%), vilket är väldigt högt. Jag tror och tycker att dessa intervaller tar allra bäst, långa och svintuffa.

 

Synpunkter är synnerligen välkomna!

[Nobbe]

Jag har åkt mina långlopp med i regel strax under 80 % av maxpuls ca 78 %, ffa på Vasaloppet. Förutom ett par stycken kortare långlopp på 42 km som jag kunde hålla ca 83 % av max. Detta mest troligt på att min styrka har varit den centrala kapaciteten (har hyfsat bra testvärde) och jag jobbar på att förbättra min teknik och uthållighetsstyrka i skidåkning för att lokal kapacitet ska komma ikapp.

En hög puls tyder väl på god lokal kapacitet?? dvs musklerna orkar mer än vad hjärta/lungor klarar av att syresätta. Så tolkar jag mina egna värden med där jag kan ligga och snitta med hög puls utan att få syra i musklerna - tills jag hittar väggen till slut. Jag uppfattar det som att jag behöver jobba med min centrala kapacitet eller gå ner några kilon för att få mindre att släpa på i stigningarna.

[Jouni]

Jag kollade just min snittpuls på Ranrennet och snittpulsen var 88% av max.

 

Ganska högt men är det inte ett tecken på att man är i någorlunda form

att kunna hålla det i ca 2 timmar?

[rambler]

Jag har åkt mina långlopp med i regel strax under 80 % av maxpuls ca 78 %' date=' ffa på Vasaloppet. Förutom ett par stycken kortare långlopp på 42 km som jag kunde hålla ca 83 % av max. Detta mest troligt på att min styrka har varit den centrala kapaciteten (har hyfsat bra testvärde) och jag jobbar på att förbättra min teknik och uthållighetsstyrka i skidåkning för att lokal kapacitet ska komma ikapp.[/quote']

En hög puls tyder väl på god lokal kapacitet?? dvs musklerna orkar mer än vad hjärta/lungor klarar av att syresätta. Så tolkar jag mina egna värden med där jag kan ligga och snitta med hög puls utan att få syra i musklerna - tills jag hittar väggen till slut. Jag uppfattar det som att jag behöver jobba med min centrala kapacitet eller gå ner några kilon för att få mindre att släpa på i stigningarna.

Jag upplever samma sak. Jag har en maxpuls på 170 och i helgen körde jag ett 40km lopp där jag hade snittpuls 161 första 12 km utan att få syra (gick in i väggen efter 25 km och fick kämpa mig imål). Är det som Nubbe skriver att det är den centrala kapaciteten som är för dålig? Dvs behöver koncentrera mig på intervall/tempo träning?

[Pask]

Marcialonga 2009 (70 km): 84% av max i snitt (ca 5 timmars åktid)

Skejtvasan 2007 (45 km): 90% av max i snitt (ca 2½ timmes åktid)

 

Slutsats för mig: Överkroppen tar slut vid mycket stakning och lång åktid (långa flacka lopp som Vasaloppet och Marcialonga). I fristilslopp (speciellt om de är lite kortare) sätter syreupptagningen gräns då över- och underkopp används tillsammans större delen av tiden. Detsamma borde gälla för mer kuperade lopp i klassisk stil.

[Gson]

Jag har åkt mina långlopp med i regel strax under 80 % av maxpuls ca 78 %' date=' ffa på Vasaloppet. Förutom ett par stycken kortare långlopp på 42 km som jag kunde hålla ca 83 % av max. Detta mest troligt på att min styrka har varit den centrala kapaciteten (har hyfsat bra testvärde) och jag jobbar på att förbättra min teknik och uthållighetsstyrka i skidåkning för att lokal kapacitet ska komma ikapp.[/quote']

En hög puls tyder väl på god lokal kapacitet?? dvs musklerna orkar mer än vad hjärta/lungor klarar av att syresätta. Så tolkar jag mina egna värden med där jag kan ligga och snitta med hög puls utan att få syra i musklerna - tills jag hittar väggen till slut. Jag uppfattar det som att jag behöver jobba med min centrala kapacitet eller gå ner några kilon för att få mindre att släpa på i stigningarna.

Jag har upplevt det på mina Vasalopp att jag aldrig haft stora problem med hjärta och central kapacitet. Åtminstone det jag kommer ihåg ;). (minnet kanske sviktar)

Däremot så har det varit lite si och så med musklernas uthållighet tidigare.

De första VL låg jag på en klart lägre medelpuls än de senaste. Tidigare var jag mindre tränad i uthållighet. Gissar att jag hade ca 70 % av maxHR för att klara av loppet.

Numera är det klart bättre då det blivit många långpass efter detta varje år. Som jag nämnde tidigare har jag kunnat snitta på 77-78 % i VL. Känslan är ff att musklerna tar slut innan jag är i närheten av att hjärtat säger ifrån.

 

På skidlopp 40-45 km har jag mindre problem att snitta över 80 % av max då jag vet att jag inte behöver hushålla med krafterna på samma sätt. Men den högsta medelpulsen i ett lopp på ca 40 km jag haft är ca 83 %. Brukar ofta ha ca 80 % av max som är 0,8*193=154.

Jag tror att jag blir lite bättre nästan varje år på att förbättra teknik och uthållighet i musklerna så att jag kan ligga på en högre snittpuls.

Har en maxpuls på 193 från maxpulstest.

 

Slutsats: För mig är det troligen som gäller att förbättra min uthållighet i musklerna, min teknik och fettförbränningen. Allt detta för att kunna hålla en högre fart och ligga på en högre belastning/puls utan att musklerna tar slut. Hjärtat har inte ofta legat på så hög belastning hittils under VL.

[Kronan]

På ranrennet hade jag 89% i medelpuls, tror dock att eftersom tekniken inte är så bra att jag kan sänka den med förbättrad teknik och uthållighet i musklerna så att jag kan ligga på lägre snittpuls.

[Lakota]

De va väldans va många svar en sån fråga genererade. Låter tryggt eftersom jag sällan får mjölksyrekänning i bena efter 2-3 åkning med 85-90% puls. Verkar ändå som kroppen tar stryk av kombinationen mer än 4 distanspass /vecka och hög puls. Går på voltaren mot sträckning i höftböjarmuskeln just nu :-(

[Mario]

Flera här säger sig ha väldigt hög medelpuls på relativt långa lopp (+2h) och distanspass. Såvida ni inte har gjort ett riktigt maxpulstest ställer jag mig en aning tvivlande eller så är ni riktiga fenomen (och jag lite avundsjuk) ;)

Det är sjukt jobbigt att nå till maxpuls och man måste vara enormt motiverad och dessutom noggrann. Läs på hur man går tillväga.

 

För egen del:

Maxpuls test 192 (6 år sedan, så nu lär den ha sjunkit en del, varför det bör göras om)

1 mil tävlingsöpning, nästan alltid runt 86%

VL ca 80%

Håller jag över 90% går jag ofelbart in i väggen ganska snart.

[Volevodin]

Håller med Mario, svårt att få tillförlitligt %-värde om inte maxpulsen är rätt uttestad. Hur har du fått fram din maxpuls rambler, verkar något låg ?

[rambler]

Jag gjorde ett maxpulstest på lactlab för 5 år sen. Hade då 176 i maxpuls, uppmätt på löpband, så det borde väl ha sjunkit ca 5 slag sen dess (är 48 år). Kanske så att jag har högre maxpuls när jag kör skidor? men det högsta jag mätt upp i år är 168.

[GundeG]

Maxpulsen sjunker med stigande ålder, visst, men alla fungerar vi olika. Kontinuerlig träning kan motverka detta en del. I mitt fall (nu 46 bast) har jag haft samma maxpuls de senaste sex åren. Brukar göra några tester per år.

 

Sedan tror jag också det är genetiskt betingat hur nära maxpuls man kan ligga på träning eller tävling. Jag verkar ha lätt att ligga högt i puls. De sista 2km i Sthlm halvmarathon i somras låg jag och pendlade mellan 176 - 182 (maxpuls 185) utan att för den skull gå i väggen. Då hade jag inte tränat speciellt mycket högpulsträning. Likaså förrförra sommaren efter en ren 2mån Maffetone-testperiod med enbart A1 så körde jag KM i terrämglöpning 10km, kunde springa över 180 i puls och samtidgit prata med kompisen bredvid.

 

Det jag alltid får höra är att jag inte testat min maxpuls på rätt sätt...men det har jag gjort på flera lab och själv. Genetiskt betingat? precis tvärtom verkar det vara för Mario. (fast egentligen tror jag att han bara är ganska tunn =) ...)

 

Nackdelen för mig är att jag oftast förbrukar mera energi än de som har en lägre genomsnittlig arbetspuls. Är ju logiskt då man "bränner" mer kolhydrater ju högre arbetspuls man har. Innebär att jag ofta får problem att få i mig tillräckligt med energi under tävlingarna.