Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Tänkvärt - respekt !


Recommended Posts

1922:

Det första Vasaloppet.

Av 139 anmälda åkare kom 119 till start. Endast två bröt. Snabbast mellan Sälen och Mora var överraskande 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö i Västerbotten.

Alm vann på tiden 7 timmar 32 minuter och 49 sekunder.

 

1944:

Och så Gösta Andersson som vann sensationellt på rekordtiden 5 timmar, 18 minuter och 43 sekunder.

 

2009:

Merparten av deltagarna: Kör i pistade spår, stenslipade plastskidor, SNS Pilot bindning, Carbon stavar, inte skav någonstans, utrustningen sitter perfekt, Electro-Energidryck, kost-pastaladdar...

Vad säger man när man plågar sig ner till Mora på en medioker tid - respekt !

Link to comment
Share on other sites

Finns det någon uppgift om tiden på åkaren som kom sist i mål 1922.

Kanske går det googla fram, undra hur detta registrerades. De åkte kanske inte ens exakt samma ban-sträckning 1a och sista man, vem vet. Jag tycker dock att det där med porslinskoppar och vilstolar med filt vid kontrollen i Mångsbodarna skulle återupptas.

Fast då blir det väl ett nytt Stadiumtält med Friskis ?

Link to comment
Share on other sites

Bra upplysningar. Det är märkligt att motionärer lägger ned halva sin fritid på att förbättra glidet när det är träning som är det viktigaste. Jag skulle tro att det för en helt otränad med målvedveten träning i 10-15 år från schratch går att förbättra sig ca 3-4 timmar på Vasaloppet. Med bra preparerade skidor eller ÄNNU bättre preparerade skidor kanske man förbättrar sig 10-15 min.
Link to comment
Share on other sites

Har en svag aning om att det finns en bok om Vasaloppet, där det står mycket historia o kuriosa, men kan inte få fram namnet eller var man kan få tag på den.

 

Ironman, jag kan bekräfta det du säger om träning. Jag åkte mitt första vasalopp 1970 och föret var ganska likt mot i år, dock inga maskinpreparerade spår. Min tid blev 6.50 på träskidor, vilket jag är stolt över i efterhand (776:e plats), då värdet på prestationen stigit i takt med att jag haft svårt att upprepa den tiden trots plastskidor, flourvalla, lättare stavar o klädsel. Jag startade i 2:a ledet och i insläppet kollade man att det var en 2:a stämplad på nr-lappen. Min seedning till 2:a ledet fick jag på gångmeriter från SM, seedningslopp fanns ej. Vid kontrollerna fanns blåbärssoppa, sockervatten, bullar och välling ! Det var ung 3000-4000 startande, alltså ung som i ÖS måndag, och inte spec trångt i spåren. Det var ganska gott om folk längs spåret, även intresserade utan klubbansknytning. På den tiden och många år framåt skedde den mesta omvallningen längs spåret och ofta blev man erbjuden gasollampa, valla o dricka där man stannade. Året efter blev det betydligt tuffare med många +grader under dagen och med vallningsproblem på tröga träskidor.

Det som bestått genom åren är känslan på upploppet, känslan av glädje och tillfredsställelse av att ha klarat av de 90 km.

Link to comment
Share on other sites

Andra året 1971 alltså var det minusgrader i starten och troligen hade jag vallat med grön burkvalla på glidet och blå Swix på fästet. Efter ca 2 mil hastigt väderomslag och jag la på swix röd burkvalla, varade bara några km, sen bakhalt igen. Sen steg tempen ytterligare till +4-5 gr och det var endast klister som gällde. Minns att i Oxberg (ev senare) fanns stora uppvärmda klisterburkar typ färgburkar med penslar, så vi penslade på rött klister på löpande band. Glidet var dock helt uruselt, kändes som sandpapper under skidorna. Vi Eldris svepte jag 2 koppar kaffe och började sedan plocka åkare efter åkare. Vid 4 km gick jag in i väggen så totalt att snön färgades röd sista biten in i mål. Min svåger som tog emot mig sa att han aldrig sett en mer slut skidåkare. (sista gången kaffe i Eldris) Trots det tog jag mig ner på 7.55 strax under 1000 och jag måste tyvärr medge (även om det är pinsamt) att det tog lika lång tid i ÖS söndag i år.:/

Ni som tänker åka många Vasalopp måste man vara beredda på att med åren försämras tiderna även om man sköter träningen aldrig så bra. I mitt fall blev det en dipp vid 41, sen smådippar efter 50 och nu en rejäl dipp vid 60, dock har jag klarat mig bättre på kortare sträckor. (10 km tävling på 36-37 min i klassiskt och 33-34 i skate i normalföre)

De första åren åkte jag till loppet tillsammans med Harry Lindbom, Jönköping, som var den åkare som hade åldersrekordet i Vasaloppet, tror 84 el 85 år. Om det rekordet är slaget vet jag ej.

Tillägg:

1970

Startande: över 8000 varav 7824 fullföljde

Väder: blötsnö lördag, minus 2 i start, dagsmeja framåt dagen

Segrartid: 5.08.38 medaljtid: 7.42.57

1971

Fullföljande: 4418

Segrartid: 5.12.56 medaljtid: 7.49.24

Bandvagnar hade börjat användas vid banprepareringen, vilka hade nackdelen att isklumpar bildades, vilket var ett problem flera år framöver. Dåliga spår i Vasaloppet vissa år är ingen ny företeelse.

 

OBS ! hittat boken, den heter: 60 Vasalopp av Sven Plex Pettersson utgiven av Cewe-förlaget

Link to comment
Share on other sites

Bra upplysningar. Det är märkligt att motionärer lägger ned halva sin fritid på att förbättra glidet när det är träning som är det viktigaste. Jag skulle tro att det för en helt otränad med målvedveten träning i 10-15 år från schratch går att förbättra sig ca 3-4 timmar på Vasaloppet. Med bra preparerade skidor eller ÄNNU bättre preparerade skidor kanske man förbättrar sig 10-15 min.

Hur vet du att det är så? Jag känner ingen som hänger i vallaboden dagen igenom.

Link to comment
Share on other sites

Bra upplysningar. Det är märkligt att motionärer lägger ned halva sin fritid på att förbättra glidet när det är träning som är det viktigaste. Jag skulle tro att det för en helt otränad med målvedveten träning i 10-15 år från schratch går att förbättra sig ca 3-4 timmar på Vasaloppet. Med bra preparerade skidor eller ÄNNU bättre preparerade skidor kanske man förbättrar sig 10-15 min.

Det finns ju åkare som inte vill, eller inte har möjlighet att träna mycket, men som ändå vill ha en så skön resa som möjligt i spåret___

Link to comment
Share on other sites

Tänkte avsluta min berättelse med lite kuriosa om sistaplatsen. År 1970 belades

jumboplatsen av Lennart Davidsson, Gnosjö FK på tiden 13.10. Lennart och jag hade många tuffa dueller under juniortiden, men i Vasaloppet satsade han på den åtråvärda sistaplatsen, som på den tiden gav en hel del uppmärksamhet. Vill minnas att han berättade att det varit flera inblandade i "slutstriden" men att han gömde sig bakom en gran tills alla åkt förbi och lyckades därmed bli siste man i mål.

Lennart Davidsson genomförde årets Vasalopp med bravur och fick sluttiden 6.53.53, alltså nästan på halva tiden mot när han "vann" sistaplatsen för 29 år sedan.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...