Idrottsföreningar vill inte ni ha några medlemmar

[skidguru]

Jag ringde till klubben där vi bor för att få med min fru i en klubb så att hon skulle få springa tävlingar.Men tror ni hon fick något svar. Fast att dom lovade att dom skulle höra av sig.Hade inte jag ringt vidare så hade hon troligtvis lagt av.Men allt löste sig till slut efter några samtal.

 

När jag ringde till Mora skidklubb för att jag ville utvecklas som skidåkare, tror ni jag fick vara me? Nähe, det fick jag inte. Enda dom ville veta var hur många gånger jag ville vara funktionär?. De vara inte så jag hade tänkte mig att bli en bättre skidåkare..Självklart kan jag hjälpa till att vara funktionär någon gång...Men efter telefonsamtalet har jag ingen lust längre.

 

Tycker inte ni att föreningarna borde vara mer angelägna att ha alla typer av skidåkare??..

[deas]

Självklart! Men det är väl som överallt annars i samhället, folk kan inte ens stava till sörvis...

[Skåningen]

Det är nog stor skillnad på olika klubbar.

Många klubbar gör nog allt för att få fler intresserade, vissa klubbar är lite störiga.

[Växjöskidare]

Det är väl med skidklubbar som det är med det övriga idrotts Sverige.Folk som har tid,ork,vilja,förmåga att ställa upp ideellt minskar för varje år och behovet att hitta individer till detta ökar hela tiden.

 

Kan ju inte påstå att Mora skidklubbs strategi gällande att hitta nya ideella krafter verkar speciellt genomtänkt dock.Sådant kommer allt som oftast lite med tiden,och att börja pressa på redan i första kontakten med potentiell ny medlem lär inte resultera i någon hejdundrande succe.

[deas]

Nä, jag tror att man varken kan vaska fram morgondagens stjärnor eller morgondagens ideella klippor vid första kontakten.

[Volevodin]

Nu håller jag med dig Växjöskidare till 100 %, kunde inte uttryckt det bättre.

 

Tyvärr är det så att de sista 10-15 åren har den ideella viljan minskat i klubbarna och det har blivit allt svårare att hitta folk, som vill åta sig uppdrag och driva föreningen vidare. Det är inte ovanligt att föreningar tvingas köra "förarlöst" dvs utan ordförande. Vi märker det också inom skidsporten, där tillskapandet av speciella tävlingsklubbar knutna till ett firmanamn har börjat dyka upp tex Axa sportklubb. Dessa klubbar saknar lokal förankring och bedriver ingen föreningsverksamhet på orten överhuvudtaget. Medlemmarna slipper dock att hjälpa till utan betalar bara en rejäl medlemsavgift. Nackdelen är att underlaget för DM-tävlingar minskat ytterligare, då dessa medlemmar inte får ställa upp i det egna distriktets tävling, då Axa har sitt säte nånstans söder om Sthlm. Men det går inte att stoppa en trend, bara försöka anpassa sig eller ändra på de nuvarande reglerna.

Men ärligt talat har jag själv utvecklats i den riktningen med mindre engagemang i klubben, känns som jag gjort "mitt" och yngre krafter får ta över. (om det finns några vill säga)

 

Men IFK Moras attityd är nog inte representativ för föreningar i allmänhet, tror att den föreningen är lite för mycket "besmittad" av Penga-d-j

[m_rx]

Det skulle kunna vara så att tillexempel Mora inte har någon organiserad verksamhet för motionärer. Jag gissar att den enda organiserade verksamheten de har är ungdom, junior och seniorelit.

[skidguru]

Jag förstår inte varför Mora inte har olika träningsgrupper med inriktning på Vasaloppet.

t.ex startled 1,startled2,startled3,Halvvasan,skejtvasan m.m.

Jag förstår om eliten inte har tid.Att hjälpa mig att bli bättre som skidåkare.Om jag får hjälp av någon i startled1 eller två så skulle jag bli glad. Allt i från skidteknik till kost.

En för alla,alla för en lite mer i klubbarna.Tro jag skulle hjälpa alla att bli bättre som skidåkare.

Samtigt som de blir sponsring till ungdom och junior verksamheten.Om fler är delaktiga i verksamheten.

Jag skulle i alla fall kunna lägga ut mer pengar och tid om de finns en bra klubbkänsla..

[Skåningen]

Jag förstår inte varför Mora inte har olika träningsgrupper med inriktning på Vasaloppet.

t.ex startled 1,startled2,startled3,Halvvasan,skejtvasan m.m.

Jag förstår om eliten inte har tid.Att hjälpa mig att bli bättre som skidåkare.Om jag får hjälp av någon i startled1 eller två så skulle jag bli glad. Allt i från skidteknik till kost.

En för alla,alla för en lite mer i klubbarna.Tro jag skulle hjälpa alla att bli bättre som skidåkare.

Samtigt som de blir sponsring till ungdom och junior verksamheten.Om fler är delaktiga i verksamheten.

Jag skulle i alla fall kunna lägga ut mer pengar och tid om de finns en bra klubbkänsla..

Det handlar väl om att det måste finnas ledare som vill offra massor av fritid också. Det är nog det som är det största problemet.

Men som tur är finns det ju många klubbar soom har just det du efterfrågade för motionärer.

[Lejonet2]

I IFK Mora antas du vara ideell arbetskraft om du är över 30 eller sämre än top 30 på vasan. Så någonting har nog gått snett i den klubben. Men samtidigt så har dom en väldigt strukturerad verksamhet för det dom bedriver, elit, junior och ungdom och det är dom onekligen bra på. Tyvärr inbegrips inte motionärer i den klubben. Det är väl kanske så att det skulle behövas några mindre klubbar runt Mora, Orsa SK finns ju men jag vet inget om motionärer där.

 

Förmodligen så skulle en mindre klubb passa dig bättre skidguru.

[Stefan Sand]

Det ideella idealet är på utdöende, och det går snabbt. Vi är i brytningen mellan det idella och det kommersiella och tecknen är många, inte bara i skidsporten!

 

VL är de som styr allt utom möjligen SM tävlingar. Den som får "seedningsgrundande" i sitt PM har en viss möjlighet att arrangera ett skidlopp. De som inte får det får ett lopp med 5 startande av "närmast sörjande", att arrangera ett DM lopp är ett "straff" som någon tar på sig, att arrangera ett seedningslopp kan ge överskott ekonomiskt.

 

Företag startar klubbar och ingen på denna jord kan tro att det har någonting med "få sporten att överleva" att göra utan det är enbart för att sälja varumärket.

 

Spåravgifter införs mer och mer. Anläggningar med skidspår blir färre och möjligen större.

 

 

Är det då bra eller dåligt? Tja, utveckling kanske man kan kalla det. Det tar tid att förlika sig med tanken men skött rätt så kan det givetvis skapa fina förutsättningar för sidåkning. Språravgiter ger förhoppningsvis bättre spår, VL seedningsgrundande tävlingar är förhoppningsvis lika proffsigt arrangerade som VL självt och företagsdriva klubbar ger förhoppningsvis mer tid åt träning/tävling då ideella insatser blir väldigt små.

Det vi kanske missar är just gemenskapen som kan skapas utifrån ideellt arbete. Sedan kommer det att kosta pengar

Käpphästen är nog just pengar. Från en värld av 100:-/år i medlemmsavgit och gratis åkning lite här och var kommer det kosta oss betydligt mycket mer. Jag kan leva med det men jag kommer öka mina krav när jag betalar för en tjänst. Och just kraven har inte ställts ännu. Det kommer ta några år innan vi lär oss att kräva valuta för pengarna. Betalar du spåravgift och spåren är öppna från 07:00 så ska fan i mig spåren vara prepparerade kl 07:00. Betalar jag 400:- för att åka ett seedningslopp så ska fan i mig det finnas varmvatten även till min duschning osv. Där är vi inte ännu men där kommer vi hamna när pengar blir en del av spelet.

 

Jag väntar ännu på den dag när det startas ett "Motionscenter" uppbyggt likt en golfklubb. Klubbhus, omklädningsrum och motionsspår. Allt i bra skick och underhållet av anställda. Ingångskostnad om 30,000-40,000:- och en årsavgift på 5000-6000:-/år. Det finns en mindre shop, det finns träningsrådgivare, det finns naprapat och massör, det finns uppmärkta spår för perfekt intervallträning eller distansträning och det finns omklädningsrum tvättservice och med ditt eget skåp. Kvalitet rakt igenom och öppet för den som betalar. Där skulle alla konditionsidrotter kunna sammsas. En utopi? Tja, den som lever får se :)

[Lejonet2]

Det ideella idealet är på utdöende, och det går snabbt. Vi är i brytningen mellan det idella och det kommersiella och tecknen är många, inte bara i skidsporten!

 

VL är de som styr allt utom möjligen SM tävlingar. Den som får "seedningsgrundande" i sitt PM har en viss möjlighet att arrangera ett skidlopp. De som inte får det får ett lopp med 5 startande av "närmast sörjande", att arrangera ett DM lopp är ett "straff" som någon tar på sig, att arrangera ett seedningslopp kan ge överskott ekonomiskt.

 

Företag startar klubbar och ingen på denna jord kan tro att det har någonting med "få sporten att överleva" att göra utan det är enbart för att sälja varumärket.

 

Spåravgifter införs mer och mer. Anläggningar med skidspår blir färre och möjligen större.

 

 

Är det då bra eller dåligt? Tja, utveckling kanske man kan kalla det. Det tar tid att förlika sig med tanken men skött rätt så kan det givetvis skapa fina förutsättningar för sidåkning. Språravgiter ger förhoppningsvis bättre spår, VL seedningsgrundande tävlingar är förhoppningsvis lika proffsigt arrangerade som VL självt och företagsdriva klubbar ger förhoppningsvis mer tid åt träning/tävling då ideella insatser blir väldigt små.

Det vi kanske missar är just gemenskapen som kan skapas utifrån ideellt arbete. Sedan kommer det att kosta pengar

Käpphästen är nog just pengar. Från en värld av 100:-/år i medlemmsavgit och gratis åkning lite här och var kommer det kosta oss betydligt mycket mer. Jag kan leva med det men jag kommer öka mina krav när jag betalar för en tjänst. Och just kraven har inte ställts ännu. Det kommer ta några år innan vi lär oss att kräva valuta för pengarna. Betalar du spåravgift och spåren är öppna från 07:00 så ska fan i mig spåren vara prepparerade kl 07:00. Betalar jag 400:- för att åka ett seedningslopp så ska fan i mig det finnas varmvatten även till min duschning osv. Där är vi inte ännu men där kommer vi hamna när pengar blir en del av spelet.

 

Jag väntar ännu på den dag när det startas ett "Motionscenter" uppbyggt likt en golfklubb. Klubbhus, omklädningsrum och motionsspår. Allt i bra skick och underhållet av anställda. Ingångskostnad om 30,000-40,000:- och en årsavgift på 5000-6000:-/år. Det finns en mindre shop, det finns träningsrådgivare, det finns naprapat och massör, det finns uppmärkta spår för perfekt intervallträning eller distansträning och det finns omklädningsrum tvättservice och med ditt eget skåp. Kvalitet rakt igenom och öppet för den som betalar. Där skulle alla konditionsidrotter kunna sammsas. En utopi? Tja, den som lever får se :)

Jag borde naturligtvis känna till några sociologiska studier på ideellt arbete inom föreningslivet, nu gör jag inte det och kan således inte säga något om det ideella arbetet har gått ner generellt i samhället eller inte. Men visst är känslan att det är mindre inom längdskidåkningen numera. Det kan dock vara beroende av att det helt enkelt är en nergång i antalet skidåkare och således inte en procentuell nedgång om än en nedgång i faktiska tal. Nog sgt om det.

 

Jag håller helt med om att långoppen/Vasaloppet innebär ett probem när fokus och resurser flytta från traditionella distanser. Där är ju DM ett exempel, även SM sett till deltagarantal. Å andra sidan så håller långloppen kvar seniorer (herrar) i tävlingsskidåkningen som deltar på SM/DM småtävlingar och förmodligen åker flera sådana race än långlopp över en säsong. Så det är inte bara negativt. DM exempelvis vore bra om det alltid gav en liten vinst för arrangören som kunde återinvesteras i klubbverksamheten, som det faktist ofta gör i Uppland.

 

Tillbaka till det ideella arbetet. Jag tror att kulturen inom längdskidåkningen (som Kristiansen hänvisar till på langd.se) gör att en utvekling mot avgiftsbelagd åkning skulle medföra att vi tappar en hel mängd skidintresserade främst utanför dom större städerna. Sedan tillkommer naturligtvis även ekonomin där ökade avgifter gör att flera tippar över gränsen för vad dom har råd med.

 

Om vi går vägen med dyra kommersiellt drivna klubbar så hamnar vi i en situation där dom som har råd med en starkostnad på 30-40-tusen och en årskostnad på 5-6000kr kommer att bedriva längdskidåkning + dom bästa tävlingsåkarna. Möjligtvis finns det en marknad för sådant i Stockholm eller Göteborg med tillräckligt många intresserade höginkomsttagare men i resten av Skidsverige så tror jag att den ekonomiska strukturen och befolkningsunderlaget sätter stopp för det. Det finns självklart statusfaktorer i det hela också som att längdskidåkning verkar vara inne bland höginkomsttagare i Stockholm i dag.

 

Kan man betala för sig så blir naturligtvis den kommersiella modellen lättare, även om man inte behöver föredra den bara för att man har pengar.

 

Faktum är ändå att den ideella modellen är att föredra ur synvinkeln att ge många möjlighet att åka skidor. Här är ju det stora problemet som tillkommit i dag frånvaron av snö då att ersättningen i form av konstsnö har stora inveseringskostnader i form av infrastruktur samt driftskostnader. Vi kan här använda det som kallas Stat eller Kommun för att gemensamt klara dessa kostnader. Precis som när ett järnvägsspår byggs. Vi måste då dels vara beredda för att få stöd för vår sak (att det ska investerad offentliga medel i längdskidåkningen), dels vara beredda att betala skatt för det. Självklart kan skidförbundet spela en roll i det hela med att dra in pengar till konstsnöanläggningar, så som Vattenfallpengarna. Det hela blir således en politisk fråga om resurser såväl från offentlig sektor som skidförbundet.

 

Inte på något sätt vill jag hävda att det kan eller ska finnas obegränsat med pengar i denna modell utan det ideella arbetet kommer att vara grunden för driften och då är det väl det som vi behöver jobba med. varför ska vi först jobba ihop pengar individuellt/eller i föreningen för att sedan betala för att nån gör jobbet? Men det är ju så klart enklare att betala för sig om man kan det.

 

Jag medger dock att det kan finnas potensial i vissa kommersiella anläggningar och självklart så behöver inte 300-500kr för ett säsongskort på ett konstsnöspår i södra delen av landet vara speciellt mycket pengar, för dom flesta.

[Spirello]

IFK Västerås Skidor annonserar m h a affischer i löpspåren i Västerås om möjlighet att gå med i skidklubben och få möjlighet till skidträning - rullskidor och vanliga skidor - på olika nivåer. Jag är inte själv med ännu men det känns som att de i första hand vill få fler intresserade skidåkare, naturligtvis också medlemmar, men inte nödvändigtvis funktionärer. De satsar också på att få igång ett sprutat spår med hjälp av sponsorer.

 

Vet inte om det finns någon från IFK Västerås Skidor på detta forum men det vore isåfall roligt med en synpunkt. Jag får iallafall känslan av att de agerar lite tvärtemot den inbjudan med armbågen som "skidguru" fått i Mora. Och änsålänge känner jag mig, som den amatör jag är, varmt välkommen att använda deras uppdragna spår för att de tycker det är roligt med många nya glada skidåkare. (skidåkare är alltid glada, har ni tänkt på det?)

[Stefan Sand]

Har inte heller läst några sociologiska studier utan jag drar mina slutsatser från de föreningar jag jobbar ideellt inom. Det handlar om friidrott och skidor om vi begränsar det till idrott. Friidrott är en idrott som haft stark frammarsch de senaste åren men problemen med idella krafter är ändå stor. Mycket kan bero på lathet, kräver ingen ditt engagemang så kommer det inte frivilligt. Det är likadant inom lagidrotten där det oftast krävs att föräldrar aktiverar sig för att ditt barn ska tas in i verksamheten, det skrivs "kontrakt" om arbetet mm mm.

 

Att det blivit så beror pradoxalt nog, som jag ser det, dels på att vi idag har mindre fritid i kombination att vi "curlar" så infernaliskt. Barn ska skjutsas hit och dit vilket begränsar både vår och våra barns fritid. Spontanidrott är obefintligt vilket gör att vi tvingas in i styrda verksamheter. Det är inte ovanligt att en 12-14åring idag har 2-3 aktiviteter som i princip tar alla veckans dagar, begränsar vår egen tid till matlagning (massiv ökning av färdigmat) och andra sysslor i hemmet. I den världen hukar man sig för att jobba ideellt.

 

Jag tycker också att den perfekta världen är det ideella. Den än mer perfekta världen har vi en kommun som glatt spenderar pengar. Det kommer aldrig hända skidsporten i min landsände utan det är upp till idella krafter alternativt komersiella för att driva sporten framåt. Vi i skidsporten har nog varit blåögda och stått vid sidan när fotbollsklubben, innebandyklubben eller hockeyklubben fått arenor mm. De kämpar givetvis hårt och har också ett mycket stort underlag av aktiva, men vi inom skidorna har nog varit för mesiga. Snöbristen är säkert en anledning men också en skidåkares mentalitet, tror jag. Vi är lite av enstöringar som kör med ficklampan när elljuset är släkt. Inte sitter vi i VIP launchen och dricker bira med sponsorer ;)

[mmmercury]

Skidguru! Jag har varit med om exakt samma grej som du... Dock inte med IFK Mora, men med flera andra dalaklubbar. Du är bara intressant om du är ungdom, junior- eller seniorelit.. eller om du vill lägga ner hela din fritid på ideellt arbete utan att få något tillbaka. Annars är man inte välkommen. Anledningen till att man kontaktar en skidklubb är ju i första hand att man vill utvecklas som skidåkare. I Dalarna finns inte en enda klubb (så vitt jag vet) som har träningsgrupper där motionärer är målgruppen. Inte konstigt att man har svårt att hitta ideella krafter! Det är driftiga vuxna klubbarna behöver, och det är bland motionärerna de finns.... Själv ska jag sköta skidspårning i vinter. Med egen skoter... Men jag har ju ett starkt egenintresse i det, så då ställer jag gärna upp. Jag lär ju få bättre spår att träna i...

[Anl]

Skidguru, Mmmercury o alla andra: Här på Skidforum har ni ju utmärkt möjlighet att skapa era egna träningsgrupper för motionärer. Vi blev plötsligt ett kompisgäng i Sollentuna med gemensamma träningar efter att Rotebrostakaren fått tag på oss här på forum.

 

Visst, vi har ingen tränare eller klubbstuga. Och vi tävlar för olika klubbar. Men vi ger varandra träningssällskap, peppning, tips, samåkning, och massor av skitprat om både skidor och annat. Vi kan lite olika saker, kan genom egna erfarenheter och bekanta förmedla tips. Och roliga träningshistorier:-)

 

Jag är också ledsen över att ideellt arbete och folkrörelsesverige är på tillbakagång. Men jag är glad över att nätet ger oss möjlighet att finna nya grupper av umgänge.

[Volevodin]

En sak får man inte glömma bort och det är att vi är i en lågkonjuktur nu med upp till 10 % som står utanför arbetsmarknaden. En del av dem pytsas tillbaka på arbetsmarknaden i form av praktik men gemensamt är att ersättningen är lika stor. Vi kan lämna därhän om nivån på ersättningen vid arbetslöshet är för hög eller låg, men i runda tal rör det sig om 9000-10000/mån netto, om man har max.beloppet. (lägre om man inte når taket)

 

För många av dem är ekonomin kämpig och de har helt enkelt inte råd att spendera pengar på sin fritidssysselsättning. Ett tandläkarbesök kan tex spoliera möjligheten att delta i Vasaloppet och några 100-lappar extra kan göra att man hamnar under vattenytan.

 

Stora kostnader för att utöva längdskidåkning resulterar då att sporten då bara blir en angelägenhet för de med goda ekonomiska förutsättningar och "de fattiga" lämnas utanför. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg, när man diskuterar avgifter m m för skidåkning, att för alla är det inte bara att betala.

[skidguru]

mmmercury.Vart kör du upp spåren....

[mibo]

På ett av mina förra jobb hade vi en skidklubb. Ja det ger bra PR, den va gratis för anställda att vara med i. Vi ordnade träningsläger 2 per säsong till idre o Orsa, samt på slutet innan jag slutade så började vi använda våra stugor på orten för vasalopps starten. Och nöjda medarbetare ger bra PR.

Vilken vanlig klubb hade bjudit mig på så mycket....Friskvård och sponsring samt att vi fick betala lite ut egen ficka det finns ju lagar o regler som måste följas.

Men nu jobbar jag inte där och måste hitta en ny klubb att köra för så blir det väl en årsavgift på typ 400pix plus tävlingsavgifter och vasaloppsavgifter att lägga ut. Klart att det finns stor nytta av att företagen har klubbar för sina anställda. Profilkläder sponsring mm

[Lejonet2]

Har inte heller läst några sociologiska studier utan jag drar mina slutsatser från de föreningar jag jobbar ideellt inom. Det handlar om friidrott och skidor om vi begränsar det till idrott. Friidrott är en idrott som haft stark frammarsch de senaste åren men problemen med idella krafter är ändå stor. Mycket kan bero på lathet, kräver ingen ditt engagemang så kommer det inte frivilligt. Det är likadant inom lagidrotten där det oftast krävs att föräldrar aktiverar sig för att ditt barn ska tas in i verksamheten, det skrivs "kontrakt" om arbetet mm mm.

 

Att det blivit så beror pradoxalt nog, som jag ser det, dels på att vi idag har mindre fritid i kombination att vi "curlar" så infernaliskt. Barn ska skjutsas hit och dit vilket begränsar både vår och våra barns fritid. Spontanidrott är obefintligt vilket gör att vi tvingas in i styrda verksamheter. Det är inte ovanligt att en 12-14åring idag har 2-3 aktiviteter som i princip tar alla veckans dagar, begränsar vår egen tid till matlagning (massiv ökning av färdigmat) och andra sysslor i hemmet. I den världen hukar man sig för att jobba ideellt.

 

Jag tycker också att den perfekta världen är det ideella. Den än mer perfekta världen har vi en kommun som glatt spenderar pengar. Det kommer aldrig hända skidsporten i min landsände utan det är upp till idella krafter alternativt komersiella för att driva sporten framåt. Vi i skidsporten har nog varit blåögda och stått vid sidan när fotbollsklubben, innebandyklubben eller hockeyklubben fått arenor mm. De kämpar givetvis hårt och har också ett mycket stort underlag av aktiva, men vi inom skidorna har nog varit för mesiga. Snöbristen är säkert en anledning men också en skidåkares mentalitet, tror jag. Vi är lite av enstöringar som kör med ficklampan när elljuset är släkt. Inte sitter vi i VIP launchen och dricker bira med sponsorer ;)

Jag har under den lilla tid jag engagerat mig i klubb och förbund sett en ordentligt tafatt och okunnig hållning till politiker och kommun, även när dessa har visat intressa för att stödja skidspår osv. Kanske är det så att dom som engagerar sig i längdsverige inte har någon erfarenhet av politiska organisationer? Det är i alla fall ett område som vi behöver ta tag i. Kommunpolitiker brykar ju inte vara ovilliga att göra saker som tar poäng hos invånarna, och då måste vi ju finnas där.

 

Annars tänker jag på det där om att hitta engagerade personer. En erfarenhet som många "lite mindre bra" senioråkare gör är att "du som är vuxen hinner väl hjälpa till en hel del" blir reaktionen från klubben. Att man själv vill tävla glöms gärna bort. Detta resulterar att man drar sig bort till mindre klubbar med bara seniorer eller att man varken får nån hjälp från eller ger något tillbaka till föreningen. Lite samma som skidguru som ville börja öka för en klubb.

[Volevodin]

Stefan Sand tog upp det där att med tiden kommer de som betalar för åkning i konstsnöspår eller i seedningslopp att börja ställa krav. Jag tror att vi redan är på väg åt det hållet, iaf om det finns flera konsnöanläggningar på bilavstånd att välja på.

 

I Småland har vi 6 platser med konstsnöspåranläggningar. I vintras besökte jag alla sex, två för enbart tävling, två för enbart träning och två för både och. Alla utom en anläggning hade bra eller mycket bra förhållande för skidåkning. Där det var sämre var snökvaliteten inte bra (gulaktig) och hästar med vagn hade passerat över spåret. Trots den sämre kvaliteten hade denna anläggning den högsta avgiften, borde varit hälften mot övriga spåranläggningars.

I takt med att fler konstsnöanläggningar byggs blir avståndet mellan dem kortare och de konkurrerar om samma åkare, vilket ökar kraven på snö- och spårkvalité.

[nickeboo]

I Östersund finns lite av Stefan Sands vision. Dock utan de höga avgifterna. ÖSK Motion har ett par hundra medlemmar. Kostnaden utöver den vanliga klubbavgiften är 400 kr. I den har då även ingått en Dähli väst och mössa, extra rabatter hos Intersport mm. Träning 2 gånger i veckan. I höst har Gunnar Hammarberg lett det mesta. Södergren brukar hoppa in ibland och även andra elitåkare från ÖSK. På skidstadion har Intersport en butik med skidutrustning, både för köp och uthyrning. Kurser anordnas i både teknik och vallning mm. Även skidskytte och laser skytte finns att tillgå. Vägg i vägg med butiken finns dusch och bastu och i samma komplex finns Arctura med restaurang på toppen. Väldigt mycket service på liten yta alltså.

[Stefan Sand]

I Östersund finns lite av Stefan Sands vision. Dock utan de höga avgifterna. ÖSK Motion har ett par hundra medlemmar. Kostnaden utöver den vanliga klubbavgiften är 400 kr. I den har då även ingått en Dähli väst och mössa, extra rabatter hos Intersport mm. Träning 2 gånger i veckan. I höst har Gunnar Hammarberg lett det mesta. Södergren brukar hoppa in ibland och även andra elitåkare från ÖSK. På skidstadion har Intersport en butik med skidutrustning, både för köp och uthyrning. Kurser anordnas i både teknik och vallning mm. Även skidskytte och laser skytte finns att tillgå. Vägg i vägg med butiken finns dusch och bastu och i samma komplex finns Arctura med restaurang på toppen. Väldigt mycket service på liten yta alltså.

Härlig läsning men synd att man inte bor i Östersund. Östersund har onekligen blivit centrum i Sverige vad gäller längdskidor och Skidskytte.

 

Gissar att upplägget ovan bygger på mycket ideellt arbete och det är absoult inget fel i det. Mitt upplägg är 100% komersiellt ;)

 

Min "egen" klubb, Södertälje IF arrangerar träningar och läger (Torsby och Orsa). Vi har gemensamt skrapat ihop pengar för både träningsställ och tävlingsdräkter. Vi har väl inte Södergren att tillgå för teknikträning men vi har nog säkert 50 VL tillsammans och många andra tävlingar så lite teknik kan vi nog lära ut. Medlemsavgiften är 200:-. Spåren delar vi med IFK Södertälje och försöker dra vårt strå till den stora spårjobbarstacken. Vi har också AXA/Scania i stan som arrangerat rullskidlopp och träningsdag med stora åkare. I kväll börjar barmarksträningen för ungdommar och andra hugade och vi försöker locka med oss friidrottare (får se hur det ska gå.......) Övertygad om att samma upplägg finns i fler klubbar runt om i landet, allt uppbyggt av ideellt jobbande entusiaster. Men det är en tuff tillvaro att vara skidentusiast i Stockholm. Voevodin pratar om 6 konstsnöanläggningar i sina trakter, vad kan Stockholm stoltsera med? Tunneln ligger 35mil bort och Orsa lika långt. Men varje höst, vid den här tiden, tänds hoppet om en snörik vinter med mycket skidåkning :)

[Ekis]

Voevodin pratar om 6 konstsnöanläggningar i sina trakter, vad kan Stockholm stoltsera med? Tunneln ligger 35mil bort och Orsa lika långt. Men varje höst, vid den här tiden, tänds hoppet om en snörik vinter med mycket skidåkning :)

Stockholm kan stoltsera med konstsnöanläggningen på Rudan som satsar på att få skidspår en bit in i januari och hålla dem till Vasan i bästa fall och Lida som är tveksamt om man kan kalla konstsnöanläggning, men resurserna finns verkligen där. Mest viljan som saknas.

 

Till i vinter kommer det dock finnas vad man förhoppningsvis man kan kalla för "en riktig" konstsnöanläggning i Täby på Jarlabanke Golfbana. Där är tanken att man ska börja spruta så fort det blir lite kyla och man kan lägga åtminstone några hundratal meter. Får hoppas att det blir nåt bra av det!

[skidguru]

Synd att inte flera klubbar har som Östersund.Skulle verkligen vara roligt att vara med i en sån klubb.Sen måste jag beröma Lida som anläggning verkligen mysigt att åka runt 18KM. Känns som jag är uppåt i landet.Tyvärr så har jag inte åkt den på några år.

Rudan är ett bra alternativ lite enformigt. En dag körde jag 56 varv på 800 meters slingan.