Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Åka på tävling ensam tråkigt?


Turbo123

Recommended Posts

Är motionär på låg nivå och det handlar bara då om nått enstaka lokalt lopp då och då.

 

Kanske är det inte så farligt, eller så får man väl träna med en skidklubb för att träffa andra skidnördar ;)

Ja och?

Det finns alltid åkare i alla nivåer. Oavsett vilken nivå man tävlar på kan man alltid köra tävling. Det är ju den bästa träningen

Link to comment
Share on other sites

jag är bara "motionär" så jag har inte varit på så många tävlingar, men jag tycker nog nästan det kan vara en fördel att åka själv. i alla fall ha egen bil. nöjet av att vara två grumlas lite av den hänsyn man måste ta.

 

ska man åka skidor o likn tycker jag mest till blir krångel när man ska samåka.

 

om man inte är på ganska exakt samma nivå och kan trigga varandra är ju inte längdåkning direkt nå social sport, så under själva åkningen har man ju inget större utbyte, på det sociala planet, av att vara två.

Link to comment
Share on other sites

Hmm intressant, jag kanske jämfört för mycket med löpning ;) Tränar i löpning klubb och där finns alltid saker på gång där vi åker på resor eller tävlingar tillsammans.

 

"är ju inte längdåkning direkt nå social sport" - sköna och sanna ord ;)

 

Faktum är nog att skidåkning som sport under själva utförandet är så kul och givande att den sociala biten inte blir lika viktig.

Link to comment
Share on other sites

jag är bara "motionär" så jag har inte varit på så många tävlingar, men jag tycker nog nästan det kan vara en fördel att åka själv. i alla fall ha egen bil. nöjet av att vara två grumlas lite av den hänsyn man måste ta.

 

ska man åka skidor o likn tycker jag mest till blir krångel när man ska samåka.

 

om man inte är på ganska exakt samma nivå och kan trigga varandra är ju inte längdåkning direkt nå social sport, så under själva åkningen har man ju inget större utbyte, på det sociala planet, av att vara två.

Det får väl stå för dig. Är ju helt underbart att sitta tre-fyra st i bilen och först spekulera innan loppet. Vilken taktik ska man köra med? Vad är temperaturen? Faller den? Kommer det snöa? Vilken valla? Vilka skidor? Träffa andra man känner när man väl är på plats.

Efteråt: Grattis till dom gjort det jättebra. Lyssna på bortförklaringar. Anayls av loppet. Analys av valet av valla. Varför gick det som det gick? Etc. etc. Mer socialt kan det nästan inte bli tycker jag.

Link to comment
Share on other sites

jag är bara "motionär" så jag har inte varit på så många tävlingar' date=' men jag tycker nog nästan det kan vara en fördel att åka själv. i alla fall ha egen bil. nöjet av att vara två grumlas lite av den hänsyn man måste ta.

 

ska man åka skidor o likn tycker jag mest till blir krångel när man ska samåka.

 

om man inte är på ganska exakt samma nivå och kan trigga varandra är ju inte längdåkning direkt nå social sport, så under själva åkningen har man ju inget större utbyte, på det sociala planet, av att vara två.[/quote']

Det får väl stå för dig. Är ju helt underbart att sitta tre-fyra st i bilen och först spekulera innan loppet. Vilken taktik ska man köra med? Vad är temperaturen? Faller den? Kommer det snöa? Vilken valla? Vilka skidor? Träffa andra man känner när man väl är på plats.

Efteråt: Grattis till dom gjort det jättebra. Lyssna på bortförklaringar. Anayls av loppet. Analys av valet av valla. Varför gick det som det gick? Etc. etc. Mer socialt kan det nästan inte bli tycker jag.

Instämmer fullständigt i det Mario säger. Halva nöjet med skidtävling är ju upp- och eftersnacket. Detsamma tycker jag gäller löp- eller andra former av tävlingar. Just under loppet är inte skidåkning socialt, nej! Men vilken konditionsidrott är social i sitt utövande?

Link to comment
Share on other sites

Hmm intressant, jag kanske jämfört för mycket med löpning ;) Tränar i löpning klubb och där finns alltid saker på gång där vi åker på resor eller tävlingar tillsammans.

 

"är ju inte längdåkning direkt nå social sport" - sköna och sanna ord ;)

 

Faktum är nog att skidåkning som sport under själva utförandet är så kul och givande att den sociala biten inte blir lika viktig.

Självklart blir det roligare om man är flera som flera andra skriver. Fick bara uppfattningen att du inte vill vara med i någon klubb så som du är i löpning. Varför är du inte med i någon skidklubb med kamrater att tävla med då?

Link to comment
Share on other sites

jag är bara "motionär" så jag har inte varit på så många tävlingar' date=' men jag tycker nog nästan det kan vara en fördel att åka själv. i alla fall ha egen bil. nöjet av att vara två grumlas lite av den hänsyn man måste ta.

 

ska man åka skidor o likn tycker jag mest till blir krångel när man ska samåka.

 

om man inte är på ganska exakt samma nivå och kan trigga varandra är ju inte längdåkning direkt nå social sport, så under själva åkningen har man ju inget större utbyte, på det sociala planet, av att vara två.[/quote']

Det får väl stå för dig. Är ju helt underbart att sitta tre-fyra st i bilen och först spekulera innan loppet. Vilken taktik ska man köra med? Vad är temperaturen? Faller den? Kommer det snöa? Vilken valla? Vilka skidor? Träffa andra man känner när man väl är på plats.

Efteråt: Grattis till dom gjort det jättebra. Lyssna på bortförklaringar. Anayls av loppet. Analys av valet av valla. Varför gick det som det gick? Etc. etc. Mer socialt kan det nästan inte bli tycker jag.

Instämmer fullständigt i det Mario säger. Halva nöjet med skidtävling är ju upp- och eftersnacket. Detsamma tycker jag gäller löp- eller andra former av tävlingar. Just under loppet är inte skidåkning socialt, nej! Men vilken konditionsidrott är social i sitt utövande?

Håller med Mario och Tallen! Finns det något roligare än eftersnack oavsett tävlingsgren?

Jag gillar att prata när jag tävlar i löpning! Många fina placeringar har tagits med denna taktik; när alla är helslut börjar man prata med lämplig medtävlare och framstår då själv som ett under av pigghet. Det blir någon psykiskt knäckande effekt, speciellt på manliga löpare. Det är sant! Det funkar!:) Men jag pratar inte bara för att ta placeringar, det bästa är alla goa människor man möter. Nu blev det ett litet sidospår men som sagt, eftersnacket :)

Link to comment
Share on other sites

Självklart blir det roligare om man är flera som flera andra skriver. Fick bara uppfattningen att du inte vill vara med i någon klubb så som du är i löpning. Varför är du inte med i någon skidklubb med kamrater att tävla med då?

Finns en bra skidklubb i min stad med öppen träning för alla en gång per vecka. Tyvärr är det samma träningstid som löparklubbens inomhusträning, så det har ej blivit av.

 

Det får väl stå för dig. Är ju helt underbart att sitta tre-fyra st i bilen och först spekulera innan loppet. Vilken taktik ska man köra med? Vad är temperaturen? Faller den? Kommer det snöa? Vilken valla? Vilka skidor? Träffa andra man känner när man väl är på plats.

Efteråt: Grattis till dom gjort det jättebra. Lyssna på bortförklaringar. Anayls av loppet. Analys av valet av valla. Varför gick det som det gick? Etc. etc. Mer socialt kan det nästan inte bli tycker jag.

Det är precis det jag menar och så vi brukar göra.

 

Men om man får välja att åka någon tävling själv ibland, frågan är om det är värt det - Hur kul är det att sitta och diskutera tävlingen med sig själv i bilen hem ;) Tänkte mest höra om ni andra åker till och genomför vissa tävlingar själva?

Link to comment
Share on other sites

Jag åker både ensam och ibland tillsammans med en eller två från andra klubbar. (ingen i min klubb ställer upp på vanliga tävlingar) Fördelen med att åka själv är att man kan packa en del i bilen redan kvällen innan, det är ju en hel del grejor som skall med, och man behöver inte åka onödigt tidigt, ifall någon har tidig start. Det sociala före och efter tävlingen får man ändå, men själva resan till och från tävlingen blir långsammare och man missar för- och eftersnacket. En anan fördel med samåkning är att kostnaden för resan blir mindre, om man delar på milkostnaden.

 

Fast det kan också ha sin tjusning att sitta ensam hem från tävlingen och gå igenom loppet, fast det ena utesluter inte det andra. Igår samåkte jag med en kompis, idag åkte jag själv, då jag skulle hälsa på min bror på hemvägen.

Link to comment
Share on other sites

jag är bara "motionär" så jag har inte varit på så många tävlingar' date=' men jag tycker nog nästan det kan vara en fördel att åka själv. i alla fall ha egen bil. nöjet av att vara två grumlas lite av den hänsyn man måste ta.

 

ska man åka skidor o likn tycker jag mest till blir krångel när man ska samåka.

 

om man inte är på ganska exakt samma nivå och kan trigga varandra är ju inte längdåkning direkt nå social sport, så under själva åkningen har man ju inget större utbyte, på det sociala planet, av att vara två.[/quote']

Det får väl stå för dig. Är ju helt underbart att sitta tre-fyra st i bilen och först spekulera innan loppet. Vilken taktik ska man köra med? Vad är temperaturen? Faller den? Kommer det snöa? Vilken valla? Vilka skidor? Träffa andra man känner när man väl är på plats.

Efteråt: Grattis till dom gjort det jättebra. Lyssna på bortförklaringar. Anayls av loppet. Analys av valet av valla. Varför gick det som det gick? Etc. etc. Mer socialt kan det nästan inte bli tycker jag.

Instämmer fullständigt i det Mario säger. Halva nöjet med skidtävling är ju upp- och eftersnacket. Detsamma tycker jag gäller löp- eller andra former av tävlingar. Just under loppet är inte skidåkning socialt, nej! Men vilken konditionsidrott är social i sitt utövande?

ja det hoppas jag verkilgen, att det får stå för mig..

 

i stockholm är det ganska vanligt att många varken har körkort eller bil, den där trevliga samåkningen slutar därför ofta med att samma personer går upp en timme tidigare resp kommer hem en timme senare pga av att dom ständigt blir privat-chaufförer åt folk som varken förstår att det både kostar tid och pengar att hålla med bil.

 

oavsett om man ska idrotta eller åka till ikea kan det bli tröttsamt i längden. ytterst få av dom som inte själva har bil tar ett initiatviv och bjussar på en lunch eller liknande.

 

när man sen ska låsa upp/låsa, vända, vänta, åka en extra sväng för att saker glömts, tappats bort, dykt upp i sista minuten osv tycker man efter ett tag att det är ganska skönt att bara behöva ta hänsyn till sig själv.

 

men visst kan man turas om och själv ibland få njuta av att en varm bil är framkörd är det super najs.

 

med social sport menar jag, i mitt fall, innebandy, tennis, badminton, fotboll osv.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...