Grundprep.

[canyon]

Man brukar ju generellt prata om grafit som just blockerare. Så den exakta nyttan av att ha just grafit redan i grundparaffineringen får nog någon annan förklara. Men jag citerar "C" från annan liknande tråd nyligen.

GRAFIT

Positiva egenskaper med grafit är att det är smutsfrånstötande. Det ger en hård yta och en del säger är att den funkar som en spärr. Jag håller inte riktigt med. All hård valla bildar spärrar mer el mindre. Det som jag tycker är bra med grafiten är att den innehåller kolatomer vilka har lite lättare än många andra ämnen att verka som en kopplare till andra atomer/kemikalier/ämnen.

Det jag vände mig lite mot är ju att alla paraffiner i stort sett består främst av kolatomer, men främst som olika kolväten. Ren grafit (alltså inte skidparaffin) är ju ett sätt som kol ligger som rent grundämne. (Det andra naturliga är ju diamant.) Grafit är ju relativt mjukt, men då främst i skikt då strukturen är plan. Grafiten i sig borde inte binda sig mot övriga kolatomer riktigt på samma sätt som kolvätemolekylerna - men jag går inte in på det närmare. Detta är troligen också rätt ointressant, då paraffiner som kallas grafit, självklart har en stor eller övervägande del paraffin i sig. Därför binder de säkert som alla andra paraffiner, och kan nog till viss del ses som en hård valla.

 

(Men jag kan mycket väl tänka mig att de plana grafitstrukturerna kan ligga som plana skikt inbäddat i paraffinet, och därmed bilda ett mer "blockerande" skikt. Om det är så, bör den också kunna "stänga in" grundvallan till viss del - men det är en egen gissning.)

Jag har efter lite ytterligare studier och forskning kommit fram till samma sak.

Det viktiga är nog inte kopplingen med kolatomer eller att det spärrar.

Det som jag tror har varit bra med grafitvallor är troligen att de ofta har varit hårda.

Och hårda vallor är bra - Speciellt om de har en kombination där de ger bra vattenavstötande egenskaper.

Eller vad tror du om detta resonemang (Dunderklumpen) om att hårda vallor med bra vattenavstötande egenskaper är det viktigaste för bra skidfart.

Dessa kan då ge skidan en bra struktur. Och det viktigaste för skidfart är att ha så bra vattenplaning som möjligt + framförallt så lite som bromsar som möjligt.

Dvs så lite flimmerhår som möjligt i skidan och lite vatten som går i vinkel mot skidans åkriktning samt framförallt så lite skit som möjligt i skidan!

[Dunderklumpen]

Det som jag tror har varit bra med grafitvallor är troligen att de ofta har varit hårda.

Och hårda vallor är bra - Speciellt om de har en kombination där de ger bra vattenavstötande egenskaper.

Eller vad tror du om detta resonemang (Dunderklumpen) om att hårda vallor med bra vattenavstötande egenskaper är det viktigaste för bra skidfart.

Dessa kan då ge skidan en bra struktur. Och det viktigaste för skidfart är att ha så bra vattenplaning som möjligt + framförallt så lite som bromsar som möjligt.

Dvs så lite flimmerhår som möjligt i skidan och lite vatten som går i vinkel mot skidans åkriktning samt framförallt så lite skit som möjligt i skidan!

Just att hårdare vallor ger en bättre struktur i skidan vid borstning tror jag på. Sen om det är att man tar bort "hår" eller till viss del jämnar ut ojämnheter, tycker jag är lite ointressant. Men just bearbetning mellan paraffinerna tror jag är viktig (som flera redan påpekat i trådar). Jag tyckte jag fick bra yta även för 15 år sedan när jag ofta varvade med de hårdaste syntetparaffinerna.

 

(Men det som inte kan jämföras tycker jag är slipningarna. Själv skulle jag gärna testa ett par tazzarinyslipade skidor ovallat mot en vanlig persons sickling. De personer som följt mina inlägg vet nog vad jag sätter 1 krona på...)

 

PS. Underbart att ha dig tillbaka canyon! - det var många trådsvar...

[canyon]

Har varit borta ett tag och jobbat.

+ riktigt mycket jobb.

 

Tror det blir lite lugnare nu (om det inte blir en resa till Östersund och World Cup nästa helg - de flyttar ev tävlingarna dit - men snöläget borde vara dåligt där också nu - med detta väder).

 

Skall nu ut o titta på November-kåsan som går i december i sommarväder. Ingen ordning på något nu för tiden.........

[Boljohan]

Angående grafit vid grundpreparering (http://www.skidbutiken.se/sidor/dokument/vallaguide_aktiv.pdf) så mailade jag Skidbutiken och fick följande svar:

 

 

Här kommer en viss förenkling av den vetenskapligt utprovade förklaringen:

 

Att man vid en grundpreparering lägger på så många lager (3 x 3) är som du säkert vet för att skidan skall bli riktigt bra mättad. Då belaget kan beskrivas som ett levande material krävs det många invärmningar för att riktigt 'fylla upp det'. I och med att man använder en mässingsborste vid urborstning så försvinner en hel del av det paraffin som läggs på vilket innebär att blockeringseffekten (grafiten har även en funktion som innebär att det som ligger utanför den sitter slitstarkare) blir mindre än om man exempelvis använt nylonborste. När man använder grafit krävs en högre temperatur på vallajärnet än för den vanliga gula Tokon vilket medför att även de lager som ligger under grafiten värms upp i närheten av sin smälttemperatur och därmed ytterligare tränger in i belaget.

 

Att använda grafit vid grundvallning är alltså ett sätt för att på effektivaste sätt få in den gula vallan i belaget. Skulle man bara använda sig av gul valla så hade det krävts ännu fler lager.

Hmm! Det krävs inte alls "många invärmningar" för att "fylla upp" belaget - det är endast en fråga om tid och temperatur (och koncentrationsskillnad). Om man vill få det gula paraffinet att diffundera längre in är det bara att öka temperaturen på vallajärnet - vilket dock ska ställas mot risken att skada belaget - eller värma längre.

 

Grafiten kommer däremot inte att lösa sig i belaget utan endast lägga sig utanpå. Räcker således med en värmning för att få den effekten.

[Leaf]

Jag har en teori om att du inte kan täcka varma paraffiner med ett kallare. Vid invärmning lägger sig det med lägst smältpunkt alltid överst.

Överbevisa mig gärna.

[Boljohan]

Jag har en teori om att du inte kan täcka varma paraffiner med ett kallare. Vid invärmning lägger sig det med lägst smältpunkt alltid överst.

Överbevisa mig gärna.

När du löst in paraffinerna i belaget befinner de sig i fast lösning i polyetenet, alltså inte i smält form. Smältpunkten saknar därmed betydelse.

 

Men: om belaget är mättat, dvs fyllt till lösningsgränsen med varmt paraffin, innebär det ett hinder för det kalla paraffinet. För att "det kalla" ska kunna lösa sig måste "de varma" flytta på sig och ge plats för nya molekyler i strukturen. När man värmer på ett kallt paraffin kommer det mjuka paraffinets molekyler att röra sig dels inåt i belaget, dels ut i smältan. Detta är en process som kräver tid och temperatur och det kommer sannolikt alltid att finns en viss andel mjuk paraffin uppblandad med den hårda. Så om man ska få ut maximal effekt av det kalla paraffinet ska man inte mätta belaget med mjukt först.