Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

A3 träning


Skitjejenn

Recommended Posts

Ska du träna syreupptag så är de ju faktiskt tiden i A3zonen som räknas och inte när du ev tog i.

Hej. Jag är ny medlem men går ändå ut hårt och säger: nej, nej, nej!

 

Om man vill träna syreupptag så är det tid på maximalt syreupptag som ska maximeras vilket INTE är samma sak som tid i ett visst pulsintervall. Om man t.ex. strävar efter att maximera sin tid i "rätt" pulszon på ett 4x4-pass får man ta i av bara tusan i början för att få upp pulsen, vilket kommer att innebära att musklerna i slutet blir för trötta för att orka belasta hjärtat så hårt som man vill. Målet är ju att hitta nivån där man kan belasta hjärta och lungor maximalt utan att musklerna blir den begränsande faktorn.

 

Om man bara tittar på pulsen som mått på när träningen ger effekt skulle man ju kunna sitta hemma i soffan och dricka kaffe och titta på skräckfilm och få jättebra konditionsträning av det.

 

"Det är ju blodflödet genom hjärtat som är intressant, så om du kompenserar färre slag med ökad slagvolym (naturligt vid samma intensitet) så är du ju hemma. Du kan ju inte göra mer än att köra så hårt du kan ändå.

 

Det gör 4×4 som ett rätt ointressant exempel faktiskt eftersom det inte är pulsstyrt, utan intensitetsstyrt."

 

(http://mikaelflockhart.wordpress.com/2011/11/24/traningsfragor-4/)

Link to comment
Share on other sites

Ska du träna syreupptag så är de ju faktiskt tiden i A3zonen som räknas och inte när du ev tog i.

Hej. Jag är ny medlem men går ändå ut hårt och säger: nej' date=' nej, nej!

 

Om man vill träna syreupptag så är det tid på maximalt syreupptag som ska maximeras vilket INTE är samma sak som tid i ett visst pulsintervall. Om man t.ex. strävar efter att maximera sin tid i "rätt" pulszon på ett 4x4-pass får man ta i av bara tusan i början för att få upp pulsen, vilket kommer att innebära att musklerna i slutet blir för trötta för att orka belasta hjärtat så hårt som man vill. Målet är ju att hitta nivån där man kan belasta hjärta och lungor maximalt utan att musklerna blir den begränsande faktorn.

 

Om man bara tittar på pulsen som mått på när träningen ger effekt skulle man ju kunna sitta hemma i soffan och dricka kaffe och titta på skräckfilm och få jättebra konditionsträning av det.

 

"Det är ju blodflödet genom hjärtat som är intressant, så om du kompenserar färre slag med ökad slagvolym (naturligt vid samma intensitet) så är du ju hemma. Du kan ju inte göra mer än att köra så hårt du kan ändå.

 

Det gör 4×4 som ett rätt ointressant exempel faktiskt eftersom det inte är pulsstyrt, utan intensitetsstyrt."

 

(http://mikaelflockhart.wordpress.com/2011/11/24/traningsfragor-4/)[/quote']

Skönt att nån styr upp diskussionen. Jag tycker det känns ganska givet att det inte är optimalt att bränna precis max en minut och bli vrålstum och sen nästan bara jogga 3minuter för att pulsen kommer hålla sig kvar i hög pulszon eftersom man transporterar bort all mjölksyra.

Link to comment
Share on other sites

Ska du träna syreupptag så är de ju faktiskt tiden i A3zonen som räknas och inte när du ev tog i.

Hej. Jag är ny medlem men går ändå ut hårt och säger: nej' date=' nej, nej!

 

Om man vill träna syreupptag så är det tid på maximalt syreupptag som ska maximeras vilket INTE är samma sak som tid i ett visst pulsintervall. Om man t.ex. strävar efter att maximera sin tid i "rätt" pulszon på ett 4x4-pass får man ta i av bara tusan i början för att få upp pulsen, vilket kommer att innebära att musklerna i slutet blir för trötta för att orka belasta hjärtat så hårt som man vill. Målet är ju att hitta nivån där man kan belasta hjärta och lungor maximalt utan att musklerna blir den begränsande faktorn.

 

Om man bara tittar på pulsen som mått på när träningen ger effekt skulle man ju kunna sitta hemma i soffan och dricka kaffe och titta på skräckfilm och få jättebra konditionsträning av det.

 

"Det är ju blodflödet genom hjärtat som är intressant, så om du kompenserar färre slag med ökad slagvolym (naturligt vid samma intensitet) så är du ju hemma. Du kan ju inte göra mer än att köra så hårt du kan ändå.

 

Det gör 4×4 som ett rätt ointressant exempel faktiskt eftersom det inte är pulsstyrt, utan intensitetsstyrt."

 

(http://mikaelflockhart.wordpress.com/2011/11/24/traningsfragor-4/)[/quote']

Mikael, kan du förklara hur du menar att passet skall genomföras. Efter ganska många löpintervaller på bla 4x4 vet jag ungefär vilken fart/puls/ansträngning som jag orkar med för att genomföra alla repetitionerna med ungefär samma fart utan att stumna. Är det så du menar? Beroende på dagsform kan man behöva ta i lite mer/mindre för att uppnå samma ansträngning.

Link to comment
Share on other sites

...Jag kör ett distanspass med intensitet som ger A2 puls. Mitt i det rusar jag upp allt jag kan för en backe och kommer upp i klar A3-puls. Sen slår jag av på takten till samma intensitet som innan backen (som alltså då gav A2). Då kommer jag enligt pulsen ha legat i A3 bra mycket längre än den tiden jag var i backen (och faktiskt fick jobba för att göra det). Eftersom det tar tid innan pulsen fallit ner igen. Om jag sen bara kollar grafen från pulsklockan och tror att jag hållit A3 i så många minuter som den visar får jag ett värdelöst mått på hur jobbig min träning egentligen var...
Ska du träna syreupptag så är de ju faktiskt tiden i A3zonen som räknas och inte när du ev tog i.

 

sen brukar jag skilja på ren syreupptagningsträning och snabbhet/löpekonomi.. syreupptagning så vilar jag kanske halva intervalltiden medan om jag vill bli snabbare vilar betydligt längre. kankse dubbla intervalltiden.

Stämmer verkligen det?

 

I så fall skulle jag alltså träna A3 i 2 minuter om jag ruschar en backe i 70 s (där jag kommer upp i A3-puls efter 10 s) och sen ligger i gräset och frustar i 1 minut innan pulsen sjunkigt under 85%?

 

Jag gillar din uppdelning eftersom det är precis den jag tror många missar när de bara fokuserar på att pulsen ska vara i A3.

Det visar väl egentligen på en aningen svag syreupptagningsförmåga mer än ngt annat' date='

om du förbättrar syreupptaget så kommer pulsen sjunka så fort du sänker farten igen.

Ju bättre tränad - desto snabbare sjunker pulsen efter att du kört hårt.

 

På många pulsklockor finns en [i']"Recovery Timer"[/i], som visar hur mkt pulsen sjunker på en bestämd tid

(Alt. att den klockar tiden det tar för pulsen att sjunka ett bestämt antal slag).

Den funktionen säger en hel del om din förbättring i syreupptaget.

Du har missförstått vad jag pratar om. Det är totalt irrelevant för diskussionen hurvida exemplet visar en person med svag eller stark syreupptagningsförmåga. Frågan är fortfarande: Tränas syreupptagningen när hjärtat slår i A3 men man rör sig inte?

Link to comment
Share on other sites

Tränas syreupptagningen när hjärtat slår i A3 men man rör sig inte?

Skulle knappast tro det men någon med medicinska kunskaper får gärna berätta. När arbetar hjärtmuskeln i A3 utan fysisk rörelse? Feber/sjukdom?

 

Frågan är relaterad till förhöjd vilopuls - vilket i sig kan vara en indikation på behov av vila.

Link to comment
Share on other sites

Ska du träna syreupptag så är de ju faktiskt tiden i A3zonen som räknas och inte när du ev tog i.

Hej. Jag är ny medlem men går ändå ut hårt och säger: nej' date=' nej, nej!

 

Om man vill träna syreupptag så är det tid på maximalt syreupptag som ska maximeras vilket INTE är samma sak som tid i ett visst pulsintervall. Om man t.ex. strävar efter att maximera sin tid i "rätt" pulszon på ett 4x4-pass får man ta i av bara tusan i början för att få upp pulsen, vilket kommer att innebära att musklerna i slutet blir för trötta för att orka belasta hjärtat så hårt som man vill. Målet är ju att hitta nivån där man kan belasta hjärta och lungor maximalt utan att musklerna blir den begränsande faktorn.

 

Om man bara tittar på pulsen som mått på när träningen ger effekt skulle man ju kunna sitta hemma i soffan och dricka kaffe och titta på skräckfilm och få jättebra konditionsträning av det.

 

"Det är ju blodflödet genom hjärtat som är intressant, så om du kompenserar färre slag med ökad slagvolym (naturligt vid samma intensitet) så är du ju hemma. Du kan ju inte göra mer än att köra så hårt du kan ändå.

 

Det gör 4×4 som ett rätt ointressant exempel faktiskt eftersom det inte är pulsstyrt, utan intensitetsstyrt."

 

(http://mikaelflockhart.wordpress.com/2011/11/24/traningsfragor-4/)[/quote']

Mikael, kan du förklara hur du menar att passet skall genomföras. Efter ganska många löpintervaller på bla 4x4 vet jag ungefär vilken fart/puls/ansträngning som jag orkar med för att genomföra alla repetitionerna med ungefär samma fart utan att stumna. Är det så du menar? Beroende på dagsform kan man behöva ta i lite mer/mindre för att uppnå samma ansträngning.

Jag vill bara tydliggöra att jag är INTE Mikael Flockhart utan det var bara citat/länk till "någon som vet" och kan förklara bättre än vad jag (som är lekman) kan.

 

Men om du frågar mig så är det ungefär så jag menade. Farten/intensiteten blir jämn men pulsen ökar förmodligen under hela passet.

Link to comment
Share on other sites

Tränas syreupptagningen när hjärtat slår i A3 men man rör sig inte?

Jag har alltid tänkt att en effekt av A3-träning är en form av "styrketräning" för hjärtat. Man belastar det hårt för att få det att bli starkare. I så fall spelar det väl ingen roll om man rör sig eller ej, bara hjärtat slår i A3.

 

Men detta har jag alls inga belägg för, och även om det är så så är ju hjärtat bara en länk i kedjan av syreförsörjningen till musklerna.

Link to comment
Share on other sites

Hej. Jag är ny medlem men går ändå ut hårt och säger: nej' date=' nej, nej!

 

Om man vill träna syreupptag så är det tid på maximalt syreupptag som ska maximeras vilket INTE är samma sak som tid i ett visst pulsintervall. Om man t.ex. strävar efter att maximera sin tid i "rätt" pulszon på ett 4x4-pass får man ta i av bara tusan i början för att få upp pulsen, vilket kommer att innebära att musklerna i slutet blir för trötta för att orka belasta hjärtat så hårt som man vill. Målet är ju att hitta nivån där man kan belasta hjärta och lungor maximalt utan att musklerna blir den begränsande faktorn.

 

Om man bara tittar på pulsen som mått på när träningen ger effekt skulle man ju kunna sitta hemma i soffan och dricka kaffe och titta på skräckfilm och få jättebra konditionsträning av det.

 

"Det är ju blodflödet genom hjärtat som är intressant, så om du kompenserar färre slag med ökad slagvolym (naturligt vid samma intensitet) så är du ju hemma. Du kan ju inte göra mer än att köra så hårt du kan ändå.

 

Det gör 4×4 som ett rätt ointressant exempel faktiskt eftersom det inte är pulsstyrt, utan intensitetsstyrt."

 

(http://mikaelflockhart.wordpress.com/2011/11/24/traningsfragor-4/)[/quote']

Mikael, kan du förklara hur du menar att passet skall genomföras. Efter ganska många löpintervaller på bla 4x4 vet jag ungefär vilken fart/puls/ansträngning som jag orkar med för att genomföra alla repetitionerna med ungefär samma fart utan att stumna. Är det så du menar? Beroende på dagsform kan man behöva ta i lite mer/mindre för att uppnå samma ansträngning.

Jag vill bara tydliggöra att jag är INTE Mikael Flockhart utan det var bara citat/länk till "någon som vet" och kan förklara bättre än vad jag (som är lekman) kan.

 

Men om du frågar mig så är det ungefär så jag menade. Farten/intensiteten blir jämn men pulsen ökar förmodligen under hela passet.

Klassisk 4*4 alltså...alla intervaller går lika fort men pulsen mellan de olika intervallerna skiljer sig åt (nu måste dt ju inte vara 4*4 men det har på något sätt blivit ett vedertaget begrepp för den här typen av intervallträning)

Link to comment
Share on other sites

Tränas syreupptagningen när hjärtat slår i A3 men man rör sig inte?

Jag har alltid tänkt att en effekt av A3-träning är en form av "styrketräning" för hjärtat. Man belastar det hårt för att få det att bli starkare. I så fall spelar det väl ingen roll om man rör sig eller ej' date=' bara hjärtat slår i A3.

 

Men detta har jag alls inga belägg för, och även om det är så så är ju hjärtat bara en länk i kedjan av syreförsörjningen till musklerna.[/quote']

Jag men när du styrketränar vill du ju att muskeln ska aktiveras så mycket som möjligt i varje repetition, inte att den ska spännas/slappna av så fort som möjligt. Dvs, det handlar om att få så hög slagvolym som möjligt.

Link to comment
Share on other sites

Tränas syreupptagningen när hjärtat slår i A3 men man rör sig inte?

Jag har alltid tänkt att en effekt av A3-träning är en form av "styrketräning" för hjärtat. Man belastar det hårt för att få det att bli starkare. I så fall spelar det väl ingen roll om man rör sig eller ej' date=' bara hjärtat slår i A3.

 

Men detta har jag alls inga belägg för, och även om det är så så är ju hjärtat bara en länk i kedjan av syreförsörjningen till musklerna.[/quote']

Håller med dig Pask. Iof en intressant fråga som inte så lätt att svara på. Om jag kör ett väldigt kuperat skidlopp som tar mig 30 minuter och jag har snittpuls på 180 och pulsen varierar mellan 175 och 185 men jag faktiskt har stått i fartställning 5 minuter dvs inte rört mig alls. Har jag då tränat sämre än om jag kör ett platt lopp med snittpuls på 180 (177-183) och aldrig vilat? Tror de flesta skulle säga att man tränat lika mkt i sin A3-pulszon och inte försöka dra bort tid som man inte rört sig. Tror de är samma sak med vilan efter intervallen under en viss tid tränas åtminstone stora delar av syreupptagningsapparaten även när man är helt stilla. Känns ju också mkt jobbigare 0-20 sek efter en maxintervall än någonsin på ett lugnt A1-pass. Men å andra sidan så köper jag argumentet att man inte tränar så mkt under en skräckfilm, spännande sport på TV eller när man är nervös innan start fast pulsen kanske åtminstone kommer upp i A2-nivå. Dock tror jag iof det svårt att utan hjälp av kemikalier komma upp i A3 under ngn längre tid utan att röra sig. Och vid pulshöjning utan rörelse andas man inte heller lika häftigt.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror man mest ska bry sig om hur mycket man presterar och inte hur snabbt hjärtat slår. I sykling där man har bra effektmätare verkar det som många nestan helt har gått bort ifrån pulsbaserad träning och istället försöker sykla på en given effekt.

 

Ett praktiskt exempel där det kan bli en del skillnad är om man kör intervaller på två olika sätt.

 

1. Om man bara bryr sig om pulsen kan man köra sista delen av intervallen på en klart lägre intensitet än första delen men fortfarande få en hög puls under hela intervallen. Man kan medvedet gå ned i fart på slutet eftersom pulsen har en fördröjning.

 

2. Om man kör på en konstant intensitet så kommer pulsen vara lägre i början men man får en högre medelhastighet.

 

2 Tror jag är bättre och det är ju också det som är mest tävlingslikt eftersom man ska försöka hålla samma fart eller högre på slutet för en optimal prestation.

 

Nu kommer jag föresten ihåg en presentation där de hade ananlyserat fotbollspelare under match. De hade hög puls under hela matchen trots att de hade många viloperioder.

 

Everest ditt exempel är väl ett exempel på skillnaden mellan interval och det att köra på samma intensitet hela tiden.

 

Jag är egentligen lite förvånad av en del inlägg i denna tråden på grund av att i aktiviteter där man på ett enkelt sätt kan mäta prestationen, sykling, simning, banelöpning etc så tror jag att de flesta baserar sin träning på prestationen och inte puls. Om tex en banelöpare springer sista fyrhundringen 20 sekunder långsammare än den första men med en hög puls så tror jag inte att han är nöjd med passet.

Link to comment
Share on other sites

Med tanke på hur tråden startade så anser jag fortfarande att pulsnivån är relativt ointressant för intervallträning om den nu inte råkar vara av typen långa intervaller.

Många verkar hålla med här, med olika men lika bra argument/exempel.

 

Det kan vara intressant att se pulsen i efterhand, om man ska hålla jämn prestation på alla intervaller (är det klarlagt att det är mest effektivt?) så lär pulsnivån öka fram till sista intervallen.

Så kör jag.

 

Min största anledning att köra intervall istället för snabbdistans eller långdistans är ju att jag håller högre intensitet, än jag kan hålla på tävling, under själva intervallen.

Normalt sett är intensiteten högre än vad pulsen klarar, i efterhand ser det ut som om pulsen ökar nästan hela passet...

Det pressar min tröskel uppåt och ger snabbt effekt på snabbdistans, långdistans får inte samma snabba/direkta nytta av intervallen tyvärr.

4 minuters intervaller? Det kör jag inte så ofta, eventuellt ligger pulsen mer stabil under senare delen av en sådan intervall?

 

Pulsen använder jag mer som direkt styrmedel på snabbdistans och långdistans. Jag vet vilken pulsnivå jag kan hålla under längre tid och målet är helt enkelt att nå högre hastighet på given sträcka. A3 till A3+ på ca 40-60 minuter pass, A2 på 2-4 timmars pass (kortare under uppbyggnad, 3 timmar är minimi målet för min del).

 

Nu är detta på relativ amatörnivå, elitmotionären har säkerligen inte så ofta en uppbyggnadsperiod som jag.... 2 ggr per år när jag svänger mellan löpning och skidåkning :)

Link to comment
Share on other sites

Tränas syreupptagningen när hjärtat slår i A3 men man rör sig inte?

Jag har alltid tänkt att en effekt av A3-träning är en form av "styrketräning" för hjärtat. Man belastar det hårt för att få det att bli starkare. I så fall spelar det väl ingen roll om man rör sig eller ej' date=' bara hjärtat slår i A3.

 

Men detta har jag alls inga belägg för, och även om det är så så är ju hjärtat bara en länk i kedjan av syreförsörjningen till musklerna.[/quote']

Håller med dig Pask. Iof en intressant fråga som inte så lätt att svara på. Om jag kör ett väldigt kuperat skidlopp som tar mig 30 minuter och jag har snittpuls på 180 och pulsen varierar mellan 175 och 185 men jag faktiskt har stått i fartställning 5 minuter dvs inte rört mig alls. Har jag då tränat sämre än om jag kör ett platt lopp med snittpuls på 180 (177-183) och aldrig vilat? Tror de flesta skulle säga att man tränat lika mkt i sin A3-pulszon och inte försöka dra bort tid som man inte rört sig. Tror de är samma sak med vilan efter intervallen under en viss tid tränas åtminstone stora delar av syreupptagningsapparaten även när man är helt stilla. Känns ju också mkt jobbigare 0-20 sek efter en maxintervall än någonsin på ett lugnt A1-pass. Men å andra sidan så köper jag argumentet att man inte tränar så mkt under en skräckfilm, spännande sport på TV eller när man är nervös innan start fast pulsen kanske åtminstone kommer upp i A2-nivå. Dock tror jag iof det svårt att utan hjälp av kemikalier komma upp i A3 under ngn längre tid utan att röra sig. Och vid pulshöjning utan rörelse andas man inte heller lika häftigt.

Det är klart att du inte får samma träningseffekt på ett distanspass med jämn intensitet jämfört med ett pass med intermittent arbete (typ kupering eller intervaller) även om snittpulsen blir samma. Skillnaderna du nämner är ju väldigt små men säg att man jämför ett pass där man växlar mellan 190 i puls i uppförsbackar och 170 nedför så kommer det vara ett annat typ av pass än ett där man ligger runt 180 hela tiden. Det ena är kanske inte bättre eller sämre utan det beror väl på vad man vill träna men det är inte samma pass även fast snittpulsen blir lika.

 

Jag tror att många här kanske underskattar lite hur mycket man måste belasta hjärtat för att det ska stimuleras, åtminstone om man är någorlunda vältränad. Och det man försöker göra med träning är ju inte att få hjärtat att slå snabbare utan att få det att slå hårdare, att öka slagvolymen. Då måste du ge hjärtat något att jobba med också och låta det pumpa så mycket blod som möjligt istället för att bara ha ett fågelhjärta som dunkar i bröstet.

 

Sen är det klart att inte allting som händer i kroppen stannar av direkt bara för att man slutar jobba med kroppen utan hjärtat belastas väl under viloperioderna också men att se det som händer då som träning tror jag leder till en massa tankevurpor. T.ex. så skulle det i så fall vara önskvärt att pulsen inte går ner under vilan men det tyder ju snarare på att man är i dålig form eller att något är lurt i kroppen. Pulsen är en viktig parameter men det finns så mycket annat som händer i kroppen som den inte avslöjar.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...