Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Puls i olika grenar?


GD

Recommended Posts

Äntligen har man kommit på snö... märker då att min snittpuls vid träning är betydligt högre vid snöskidor än vid andra träningsformer trots att den upplevda ansträngningen är lika. Faktiskt så hög att snittpulsen vid t ex en timmes åkning på snö är samma som jag ofta har vid intervallträning på t ex rullskidor. Typiska snittpulser för mig i olika grenar vid en timmes träning och med samma upplevda ansträngning är:

 

Skidor K (snö) 168

Rullskidor K 155

Rullskidor F 160

Kanot 145

Rodd C2 150

 

vad tyder detta på och hur bör jag ta hänsyn till detta i min träning under året?

 

Tack på förhand för Era synpunkter

 

GD

Link to comment
Share on other sites

Jag har upplevt liknande scenario som Du.

Men för min del tror jag det beror mycket på terrängens utformning också.

Jag åker oftast rullskidor på en flack bana, men snöskidor i mycket mer kuperad terräng.

Om jag åker 3 mil (liknande terräng) på rullskidor och jämför med samma distans på skidor är pulsen ungefär densamma fast jag åker något långsammare på skidor.

 

Det beror nog mycket på att man använder benen mer vid diagonalåkning på skidor vilket ökar pulsen. Det är sällan man diagonalar på rullisarna? Skidåkning är mer allround än rullskidåkning. Man använder fler muskelgrupper vid skidåkning?!

 

När jag cyklar långa pass är min puls generellt mycket lägre än vid rullskidåkning.

Det beror nog på att mina ben "tar slut" vid cyklingen, jag har inte samma lokala kapacitet vid cykling som jag har vid skidåkning..

Link to comment
Share on other sites

Jag upplever samma fenomen varje år på de första skidpassen.

Min teori är att det för kroppen blir en ny typ av rörelse vilket under en inkörningsperiod kräver mer koordination och energi. Skidåkning på snö ställer också större krav på din balans vilket också bidrar till en ökad energiåtgång och därigenom en högre puls.

 

Enligt min mening är det därför ganska meningslöst att de första passen på skidor köra tuffare och intervallbetonat. Bättre att köra lugnare och fokusera på teknik och hitta rytm. När man sedan märker att pulsen för motsvarande arbete går ner kan man succesivt öka på intensiteten.

Link to comment
Share on other sites

Skönt att läsa att andra har märkt samma sak. Trodde nästan att jag hade fel på pumpen. När jag kör rullskidor har jag svårt att komma upp i riktigt hög puls medan när jag åker skidor räcker det att gå långsamt uppför en kort backe för att få rejäl puls. Ibland undrar jag om det är så vettigt att köra med pulsmätare. Den stressar mer än den hjälper. Får hoppas att Gundes erfarenheter stämmer då kan det bli en riktigt rolig vinter.
Link to comment
Share on other sites

Gunde G:s svar är intressant och det får visa sig om det stämmer på mig också. Är lite fundersam dock för när jag börjat med andra grenar (när muslulaturen är otränad) har jag svårt att nå en hög puls i början men eftersom jag blir bättre tränad stiger pulsen. ?

 

Är det inte så att en hög puls (med låg ansträngning) är att föredra ur träningssynpunkt (träning av hjärtat ger bättre VO2max). Jag borde t ex föredra rullskidor skate framför kanot ur det perspektivet?

Link to comment
Share on other sites

Förresten är det inte så att den puls man kan nå (och hålla under en viss tid) avgör hur mycket max syreupptagning som en viss gren kräver. Detta förklarar i så fall varför max syreupptagning skiljer sig åt (i alla fall hos eliten) mellan olika grenar. Högst VO2 max per kg kroppsvikt bland elitmän har ju längdåkare följda av cyklister och därefter löpare och roddare, lite längre ner kommer kanotister och simmare?
Link to comment
Share on other sites

Skidåkning är lite speciellt då den kräver god balans och koordination. Detta i kombination med att du använder både över- och underkropp samt att terrängen ofta är kuperad göra att pulsen drar iväg. Högre puls får man i början på säsongen men jag tror det är svårare att då komma upp i pulsnivåer över 95% om du inte är mycket vältränad. Mjölksyra och lokal kapacitet sätter stopp tidigare. Så funkar det för mig i alla fall.

 

När man springer kan kroppen "buffra" mjölksyra i överkroppen, det går inte på samma sätt i längdskidåkning då man här även använder överkroppen på ett helt annat sätt. Det gör att din tröskelnivå blir lägre i skidåkning, ffa i början på skidsäsongen.

 

En intressant jämförelse kan vara att jämföra stavgång i backe med klassisk skidåkning i backe. För mig är det vid stavgång i backe lätt att komma upp i hög puls utan att mjölksyran sätter stopp. Jag kan här ligga på nivåer runt 97-98% av maxpuls i 3-4 minuter utan att ta slut.

I längdskidåkning är detta nästan helt omöjligt, i allafall i klassisk skidåkning (i en skejttävling för 3år sedan om 10km hade jag en snittpuls på 94%...)

 

De största skillnaderna förutom skidorna är att i längdskidåkning tillkommer fäste, balans, koordination och teknik.

 

Kommentarer? Någon som känner igen sig?

 

GD:

Vet inte hur du menar med "hög puls" och "låg ansträngning". Generellt förbättrar du VO2max mer genom att träna med högre puls men det är inte hela sanningen. Här finns det otaliga trådar på forumet som tar upp detta ämne.

 

En intressant reflektion fick jag före jul av Moras skidklubbs tränare. Jag var där och gjorde bl.a några fystester. Han menade att de tester som de nyligen gjorts på Moras elitåkare visar att man förbättrat testresultaten mer genom att INTE lägga högpulsträningen över 90%. Bättre att lägga sig mellan 85-90% och får mer träningstid där än att få mindre träningstid i pulsintervallet 90-95%. Träning i denna pulszon tyckte han främst är till för att skapa form. Sedan sliter denna träning mer och kräver längre återhämtning. I mitt fall som 46-årig gubbe med hängpung tyckte han det var helt meningslöst att köra över 90%....

Link to comment
Share on other sites

Alltså för att tydliggöra mitt resonemang med ett extremt exempel:

 

Längdåking på snö: Maxpuls = 185. Träning på 85% MHR = 157

Bicepscurl med skivstång: Maxpuls = 145. Träning på 85% = 123

 

Längdåkning tode vara bättre för att träna VO2 max än bicepscurl pga det är lättare att hålla en hög puls. Detta borde ju gälla även för andra grenar även om kanot, rullskidor, cykel, rodd ligger närmare längdåkning än vad bicepscurl gör?

 

Gunde! Intressant det där med 85-90% och inte över 90% som ju så livligt förespråkats de senaste åren.

Link to comment
Share on other sites

Mycket intressant tråd då jag har minnen av att min puls i kanoten låg nära min maxpuls. Det fick mig att börja rota i gamla träningsarkiv.

 

Hjärtfrekvens och syreupptagning vid någon aktivitet gemförs alltid på resultat från löpning. Det är enbart i löpning, sägs det, där man kan uppnå sin maximala syreupptagning samt hjärtfrekvens.

 

Från senaste testet på Bosön:

 

Min HFpeak-kanot låg på 98,4% av HFmax-löpning (max: 190, kanot: 187)

Min V'O2peak-kanot låg på 91,2% av V'O2max-löpning (max: 5.02, kanot: 4.58)

 

(HF = Hjärtfrekvens = Puls, V'O2 = Syreupptagning)

 

Jag hittade även en uppsats av Ola Rawald bland alla mina papper (Styrkerelaterade och Aeroba faktorers betydelse för stakprestation i längdskidåkning). Enligt tester gjorda av honom:

 

HFpeak-stakning låg på 97,5% av HFmax-löpning (Max: 203.0, Stakning: 197.9)

V'O2peak-rullskidor låg på 91,4% av V'O2max-löpning (Max: 5.0, Rullskidor: 4.58)

 

Staktest gjordes även på snö:

HFpeak-snö-test-6min låg på 91,9% av HFmax-löpning (Max: 203, Snö test 6min: 186)

 

Reflektion:

Stakning och kanot ligger väldigt nära varandra. Inte konstigt då man använder mer eller mindre exakt samma muskler.

 

Helt klart så borde % av max bli ännu högre vid diagonal och fristil då man aktiverar fler muskler.

Link to comment
Share on other sites

Alltså för att tydliggöra mitt resonemang med ett extremt exempel:

 

Längdåking på snö: Maxpuls = 185. Träning på 85% MHR = 157

Bicepscurl med skivstång: Maxpuls = 145. Träning på 85% = 123

 

Längdåkning tode vara bättre för att träna VO2 max än bicepscurl pga det är lättare att hålla en hög puls. Detta borde ju gälla även för andra grenar även om kanot, rullskidor, cykel, rodd ligger närmare längdåkning än vad bicepscurl gör?

 

Gunde! Intressant det där med 85-90% och inte över 90% som ju så livligt förespråkats de senaste åren.

Det är inte bara pulsen som bestämmer om du tränar VO2max eller inte. Att köra bicepscurl ger en förhöjd puls men i stort sett ingen VO2max träning då belastning på hjärta/lungor är minimal. För att förbättra VO2max behövs träningstid, helst i det högre pulsspannet. Att köra t.ex dips (istället för bicepscurl) kommer troligen göra dig till en bättre stakåkare och på så sätt bidra till att få en snabbare tid i VL. Därimot kommer din kondition eller VO2max inte att utvecklas. Det som hindrar dig från att köra dips i 30min är inte konditionen utan din lokala kapacitet i musklerna.

 

I VL behövs både kondition, styrkeuthållighet, god fettförbränning och teknik/åkekonomi. Dessa saker tränas bäst på olika sätt. Tricket blir att hitta den mix som passar just dig beroende på fysisk status, ålder, kroppstyp, tidigare idrottsbakgrund m.m m.m.

 

Då VL till största delen innebär stakning blir VO2max oftast inte det som begränsar utan istället kvaliten på överkroppens muskler (muskelvolym, fiberkaraktär, enzymaktivitet, innehåll av kapillärer m.m). Då man vid överkroppsarbete normalt bara kan utnyttja 70-75% av sitt VO2max (om man inte är elit skidåkare/kanotist/roddare som kan komma upp i 85-90%) är det kanske bättre att byta ut några högpulspass mot träningstid på gymet, i kajaken eller stakandes på rullskidor. Den lokala kapaciteten i överkroppen är betydligt lättare att träna upp än VO2max, speciellt när man kommer upp i åren. Här tror jag de flesta motionärer har mest att hämta för att förbättra sina VL resultat (inkl mig själv).

Link to comment
Share on other sites

Mycket intressant tråd då jag har minnen av att min puls i kanoten låg nära min maxpuls. Det fick mig att börja rota i gamla träningsarkiv.

Hörde på en TV-program med Marcus Oscarsson (OS-guld kanotisten..,) att det på tävling tog honom ca 20sek att komma upp i maxpuls på ett 1.000m lopp (om jag minns rätt). Hygglig överkroppskapacitet....

 

På somrarna tränar jag en del kajak. Precis tvärtom som det funkar på längdskidor i början på säsongen så tar det x antal träningstimmar innan jag hittar balans mellan lokal och central kapacitet. Alltså det är svårt att komma upp i puls. Musklerna blir snabbare trötta.

Link to comment
Share on other sites

Hörde på en TV-program med Marcus Oscarsson (OS-guld kanotisten..,) att det på tävling tog honom ca 20sek att komma upp i maxpuls på ett 1.000m lopp (om jag minns rätt). Hygglig överkroppskapacitet....

Det låter rätt extremt, ja. Min fråga då är om det är vettigt? Kan man ligga på max puls utan att få för hög syreskuld? Man vill ju inte känna av någon mjölksyra första 500m.

 

Maxpuls når du vid max intensitet, alltså när man tar i som mest. 1000m klarar man aldrig i maxtempo från start utan man går ut lugnare (gämfört med 200m & 500m), vilket betyder att man borde inte komma upp i maxpuls förän senare in i loppet.

Link to comment
Share on other sites

Å andra sidan är det väl inte bättre att ha för låg puls, syreskulden borde väl bli ännu större?

 

Det kan ju bero på att det avr tävling, då kan man ligga ganska högt redan vid start!

Det är ju inte så att man styr pulsen medvetet. Utan man får den puls som krävs gäntemot arbetet man utför. Och visst, första 50-75m är full fart, men sen går man ner i tempo för att inte köra slut sig. Det kanske är det som Markus menar att han kommer upp på maxpuls under starten, som visseligen ligger runt 20s,, typiskt.

 

Att det är tävlig påverkar självklart, syket blir starkare och man orkar pressa sig med syra. Men inte äns om det vore OS så skulle någon kanotist idag kunna köra max från start till mål.

Link to comment
Share on other sites

För mig som löpare var det en förbryllande upptäckt när jag skaffat pulsklocka att jag kunde staka mig upp i hög anfåddhet utan att pulsen gick upp speciellt mycket. Anfåddheten vet jag inte än exakt vad den styrs av, men att jag får upp högre snittpuls om jag utnyttjar benen maximalt närhelst det hjälper att hålla uppe farten stämmer dock bra med min löparbakgrund och följande H-C Holmberg-citat:

Längdåkare på 60- och 70-talet hade en syreupptagning överkropp på 70-85 % av max syreupptag ben (Gustafsson, Lundbäck & Pajala, 1984). Med ökad träning av överkropp så har man idag värden som nästan ligger i nivå med kanotister på 85-95% av max syreupptag ben (Tesch et al., 1983; Forsberg, Karlsson & Stattin, 1997).
Link to comment
Share on other sites

Nä, det vet jag. Jag menar bara att "för hög" puls inte har något med syreskuld att göra, syreskulden ligger inte centralt utan i lokalt i skelettmuskulaturen.

 

Det är ju inte alls ovanligt att man kör så snabbt i starter i flera idrotter, att man får maxpuls. Det betyder inte att man kör det hela vägen sen och inte att man kör maximalt fort.

 

Testa att köra riktigt hårt från början, ganska nära max. Du kommer då få en mkt hög puls, som sedan stabiliseras lite lägre efter ett tag.

Link to comment
Share on other sites

Hörde på en TV-program med Marcus Oscarsson (OS-guld kanotisten..' date=') att det på tävling tog honom ca 20sek att komma upp i maxpuls på ett 1.000m lopp (om jag minns rätt). Hygglig överkroppskapacitet....[/quote']

Det låter rätt extremt, ja. Min fråga då är om det är vettigt? Kan man ligga på max puls utan att få för hög syreskuld? Man vill ju inte känna av någon mjölksyra första 500m.

 

Maxpuls når du vid max intensitet, alltså när man tar i som mest. 1000m klarar man aldrig i maxtempo från start utan man går ut lugnare (gämfört med 200m & 500m), vilket betyder att man borde inte komma upp i maxpuls förän senare in i loppet.

Det kan vara ett 500m lopp han beskrev, kommer inte riktigt ihåg...

Poängen är ändå att det är imponerande att så snabbt komma upp i maxpuls i en gren där man till största delen använder överkroppen.

 

Skulle vilja se en skidåkare staka upp sig till maxpuls på 20sek.

Kan bli en ny utmaning för alla på forumet? =)

- vem når maxpuls snabbast från stillastående...

- eller vem kommer närmast maxpuls på 20sek?

uppvärmningen sker i så fall på ett förutbestämt sätt.....

Link to comment
Share on other sites

Ja Gunde, Du har rätt i att för Vasaloppet krävs styrka för stakning. Jag åker dock inte VL utan kortare och (oftast) mera kuperade lopp och då behöver jag all VO2max jag kan få. Funderar utifrån att ingen av de grenar jag tränar på (barmark) kan matcha skidor på snö då det gäller puls (och jag antar då också krav på VO2max) bör jag lägga ner stor andel av träningen på den gren som ger högst puls -i mitt fall rullskidor skate. Tilläggas bör att jag tror min trånga sektor är VO2max -inte stakning. (borde kanske åka VL ialla fall?)
Link to comment
Share on other sites

Ja Gunde, Du har rätt i att för Vasaloppet krävs styrka för stakning. Jag åker dock inte VL utan kortare och (oftast) mera kuperade lopp och då behöver jag all VO2max jag kan få. Funderar utifrån att ingen av de grenar jag tränar på (barmark) kan matcha skidor på snö då det gäller puls (och jag antar då också krav på VO2max) bör jag lägga ner stor andel av träningen på den gren som ger högst puls -i mitt fall rullskidor skate. Tilläggas bör att jag tror min trånga sektor är VO2max -inte stakning. (borde kanske åka VL ialla fall?)

Att träna ditt hjärta, central kapacitet (V'O2max), är helt klart den bästa träningen om man sysslar med uthållighetsidrotter. Det är ingen snack om saken!!

 

Vad gäller barmark så sker detta "off-season" och därför behöver du inte ligga högt i puls. Bästa träningen för central kapacitet är 75-85% av maxpuls och det finns ingen alls nytta med att ligga högre i puls under denna period. Träningspassen ligger runt 60 min aktiv tid.

 

Fram mot september börjar du träna upp musklernas uthållighet/tröskel med 85-95% av maxpuls och träningspass runt 30 min aktiv tid.

Läs mer om perioderna under tråden: Att ta träningen till nästa nivå.

Link to comment
Share on other sites

Man bör ju notera att maxpulsen för en individ varierar beroende på vilken idrott/övning man utför och bör därför testa ut sin maxpuls för varje individuell träningsform.

 

Jag gjorde ett maxpulstest i somras på löpning och kom då upp i 196. Har inte gjort något maxpulstest på skidor ännu men såg att jag under mitt senaste skate pass varit uppe i 202 i den sista uppförsbacken.

Link to comment
Share on other sites

Man bör ju notera att maxpulsen för en individ varierar beroende på vilken idrott/övning man utför och bör därför testa ut sin maxpuls för varje individuell träningsform.

 

Jag gjorde ett maxpulstest i somras på löpning och kom då upp i 196. Har inte gjort något maxpulstest på skidor ännu men såg att jag under mitt senaste skate pass varit uppe i 202 i den sista uppförsbacken.

Hur gjorde du maxpulstestet? Du borde inte få högre maxpuls på skidor än vid löpning.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...