Viktens betydelse för skidåkning?

[Everest]

Är det inte fler än jag som undrar över vad vikten egentligen betyder för din skidåkning?

Lönar det sig att banta bort ölmagen på 10 kg?

Hur mkt förlorar du på att lägga på dig 3 kg muskler? (att ställas mot det du vinner på ökad styrka förstås)

Om jag tar med mig 1 liter vätska hur mkt förlorar jag på det.

Hur mkt förlorar jag på att ha på mig ett pulsband, en vigselring eller en mobiltelefon?

 

Bättre testa än att tro så på två fredagar efter jobbet har jag gjort enkla tester.

 

Grunddata

 

Vikt utan kläder 78 kg

Längd 180 cm

Ålder 46

VL: led 2, numera knappt led tre enligt seedningstabellerna:)

Maxpuls ca 194

Medelpuls:

Seedningslopp 2,20 h ca 168-171

Rullskidslopp 0,40 h ca 177- 180

VL ca 5,15 h 160

 

Test 1:

 

Rullskidåkning i en 700 m lång flack backe med 20 meters stigning.

8 Intervaller 4 med 10 kg ryggsäck och 4 utan extra vikt. Dessutom hälften med tävlingshjul och hälften med tröga hjul. Detta för att få intervaller med ren stakning och några även med mkt diagonalåkning. Dessutom blandade jag de olika varianterna enligt ett förutbestämt "körschema" så att tröttheten skulle påverka helheten mindre. Målsättningen var att hålla ungefär samma puls på varje etapp och att efter ca 30 sekunder komma upp tävlingspuls på VL. Detta lyckades rätt så bra men inte helt perfekt.

 

Vikt/hjul/tider/medelpuls enligt följande:

 

0 kg tröga 3,03 159

10 kg tröga 3,27 159

10 kg snabba 2,59 158

0 kg snabba 2,31 153

0 kg tröga 3,16 152

10 kg tröga 3,32 165

10 kg snabba 3,01 157

0 kg snabba 2,35 155

 

Medelvärde Tid/snittpuls

 

Totalt

0 kg 2,51/155

10 kg 3,15/160

 

Snittförlust 24 sek/ 14% + lite puls

 

Snabba

0 kg 2,33/154

10 kg 3,00/157

 

Snittförlust 27 sek + lite puls

 

Långsamma

0 kg 3,10/155

10 kg 3,30/162

 

Snittförlust 20 sek + mer puls

 

Alltså större förlust med snabba hjul/ mer stakning!?

 

 

Test 2

 

Stavgång uppför en delvis mkt brant slalombacke med ett flackt parti i mitten. Tyvärr lite blötsnö som gjorde det lite halt och svårt att få upp pulsen. Brukar annars kunna få upp maxpuls med 30 kg:)

 

Längd 280 m, 45 m stigning. Som jämförelse VL första backen 160 m stigning på 2,3 km

 

2 intervaller med ryggsäck på 28 kg och 2 intervaller utan vikt. De två med vikt i mitten.

 

Medelvärde Tid/snittpuls

 

0 kg 3,39/151

28 kg 4,18/152

 

Snittförlust 37 sek/ 18%

 

Det som förvånar mig mest är att skillnaden i förlust mellan 10 kg och 28 kg bara var 3 %-enheter. Sannolikt beroende på testens olika karaktär och att vid skidgången så förlorade jag inte så mkt alls på flacka/lätta partier speciellt inte då det var halt.

 

Så om vi för tillfället bortser från slalombacken och enbart tittar på test 1 där ju även hastigheten var mer lik VL så kan man för att se hur mkt du förlorar per kg extra på VL räkna på lite olika sätt.

 

Ett grundantagande är att en åkare som har korrekta skidor efter sin vikt endast förlorar marginellt på flacka partier eller ungefär så lite som han vinner i nedförsbackarna. Kan jag inte bevisa men verkar rimligt. Alltså är bara uppförsbackar intressanta.

 

Förslag 1 Förlust 24 sek per 700 m blir 24/0,7 = 34 sek per km uppförsbacke. VL har ca 15 km uppförsbacke med samma snittlutning som i Test 1. Total förlust 510 sek = 8,5 minuter på hela loppet eller 51 sek per kg. Har du en liter vatten under halva loppet så förlorar du ca 25 sek. En mobil på 100 gr ger en förlust på ca 5 sek.

 

Förslag 2 Förlust 24 sek på 20 m stigning, dvs 1,2 sek förlust per 10 kg extra vikt och höjdmeter. VL stiger ca 500 m och med 1,2 sek per 10 kg och höjdmeter så blir det 600 sek eller totalt 10 minuters förlust dvs i samma härad. (Slalombacken ger istället 0,29 sek per 10 kg och höjdmeter)

 

Förslag 3 Hastighetsförlust i %, blir väl ungefär samma sak som Förslag 1 &2 för rullskidstestet.

 

Dessutom bör jag lägga på ca 3 % skillnad pga högre puls.

 

Varför inte testa med skidor på snö? Kör du med fäste måste du ha två olika skidor avsedda för åkare med helt olika vikt med exakt samma valla (glid/fäste) spannkurva mm vilket inte finns alltså svårt att testa. Kanske bäst att testa med skate (dock annan teknik) eller kanske helst med stakning utan fästvalla och med samma skidor? Tror dock inte det är fel att testa med rullskidor, blir nog mer variation beroende på lutning längd, vikt och kanske framförallt beroende på individuella förutsättningar.

 

En slutsats är att på VL så kan man nog lägga på sig hyfsat med muskler utan att förlora på det.

 

Har jag tänkt/räknat helt fel någonstans?

Ngn som har testat ngt liknande, läst ngn studie eller vill testa själv?

[Eric]

Underbart...

[kustlöparen]

Ja det är just den här typen av nyfikenhet/galenskap som gör skidforum beroendeframkallande och en aldrig sinande källa till ny kunskap och erfarenhet. och detta är nog just funderingar som vi alla haft angående vikten men som de flesta av oss är för lata för att seriöst testa.

 

Tyvärr ger ju dina resultat en indikation om att de där extrakilona man dras med faktiskt inte är nån vidare bra ursäkt för ev sämre resultat. Skulle dessutom tro att dessa kilo sitter mer jämnt fördelade och ger mindra förlust än kilona i ryggan.

 

Tack för intressant resultat!

[Volevodin]

Mycket intressant.

Många påstår att lite övervikt inte spelar någon roll i skidor, men de här resultaten pekar på motsatsen dvs att 10 kg övervikt påverkar resultatet negativt.

Men om man skall kunna översätta resultaten till VL tror jag man måste göra ett liknande test i en nedförbacke av motsvarande längd för att se hur mycket man tar igen i utförlöporna, borde väl skjuta på lite extra med 10 kg övervikt.

[Skr]

Eftersom jag har gjort något mer verklighetsnära (men möjligen mindre vetenskapliga)tester på mig själv genom att banta bort 10 kg fläsk och sen lägga på mig alltihop igen med ungefärligen bibehållen träningsmängd (8 tim/v i snitt kanske), skulle jag kunna peka på några möjliga felkällor:

1. I en ryggsäck har man övervikten optimalt placerad (möjligen undantaget jämn spridning över hela kroppen). Man bär upp den med benen när man står rak och den hjälper genom sin höga (?) placering till med trycket vid stakning. En ölmage (i mitt fall snarare godismage) är inte riktigt lika optimal för skidåkning. Tyngdpunkten blir låg, vilket innebär att man inte har samma hjälp av vikten vid stakning.

2. Ökad vikt gör möjligen att det går fortare nedför, men samtidigt blir det jobbigare att stå hopkrupen under längre tid. Måste man sträcka på sig tar nog vindmotståndet bort fördelen med råge.

3. En rejäl kagge kan faktiskt rent fysiskt hindra ett effektivt arbete genom att den helt enkelt tar i låren när man kryper ihop ordentligt vid stakning eller i nedförsbackar.

Jag tror att övervikt, om vi pratar om fett och mer än 5-6 kilo, har betydligt större betydelse för resultatet än testet utvisar. Åtminstone vet jag att jag själv är många fler procent sämre nu än jag var för två år sen...

[BjornG]

<snip>

En slutsats är att på VL så kan man nog lägga på sig hyfsat med muskler utan att förlora på det.

 

Har jag tänkt/räknat helt fel någonstans?

Ngn som har testat ngt liknande, läst ngn studie eller vill testa själv?

Kanske att du missar lite genom att köra testen på rullskidor. Rullmotståndet är ganska oberoende av vikten, medans glidmotståndet borde öka med ökande vikt - torrfriktionen är ju i alla fall direkt proportionell mot vikten. Testa på snö också - och gärna både uppför och flackt.

[Boris]

En slutsats är att på VL så kan man nog lägga på sig hyfsat med muskler utan att förlora på det.

Kul att du gjort ett test! Jag ær helt enig i denna slutsats!

Mitt eget exempel ær att jag under senaste 4-5 åren "omskolat" kroppen från att ha varit en skidløpare till att bli en skidstakare. Har trænat en stor del av timmarna på gymmet och har minskat løpningen (både intervall och distans) till skræmmande låg procent av træningstimmarna. Æven rullskidor/skidor har fått stå tillbaka en hel del før gymmet. Gått upp 4 kilo vikt och ca 1% bf. Resultatkurvan har pekat stadigt uppåt fram till før ett år sen då jag føll tillbaka 1 led på vasan (led 2 till led 3). Inser att jag passerat nån sorts brytpunkt før styrka/kondition førhållandet.

 

Ræknar med att seriøsa intervallpass ær vægen att gå før att få fart på kroppen. Kommer då tappa lite vikt (læs muskler) om/nær træningstimmar omførdelas - eftersom det tyværr inte går att få resultat på styrka och kondition samtidigt! Det positiva ær dock att jag førhoppningsvis kan se detta som ett eller två mellanår dær muskelmassan økats avsevært och om underhållstræning før styrkan gørs så kanske jag kan stå i bættre form æn nånsin på vasan 2010 ;)

 

**Lassi Karonen** http://www.glidmagazine.se/index.asp?Kat=0&NewsID=6639

[GundeG]

Intressanta funderingar.

Tror dock tyvärr att det är omöjligt att få fram några vettiga underlag som man generellt kan använda. Alla är vi olika som fungerar på olika sätt. Problemet är att det finns för många parametrar som styr. T.ex banprofil, väderförhållanden, ålder, kön, kroppstyp, träningsstatus m.fl

 

Att byta ut ölmagen mot muskler är ju givet ett bättre alternativ. Att ha med en liter extra energidryck behöver inte vara negativt på VL då denna extra tyngd också både bidrar med lite bättre glid och en ökad möjlighet till mer regelbundna energiintag.

 

Att jämföra VL 2006 med 2007 kan vara intressant. Två VL med helt olika väderlek och fören.

På VL 2006 tjänade man troligen på att vara lättare då föret var grymt strävt och kämpigt vilket innebar mer diagonalåkning och stakning med frånskjut.

På VL 2007 var det problem med fästet vilket innebar att god stakförmåga var prioriterat. Här kunde troligen ett eller ett par extra kilo muskelmassa bidra till förbättrad stakförmåga och glid. I så fall kan den "optimala vikten" variera beroende på väderförhållanden.

[GundeG]

En slutsats är att på VL så kan man nog lägga på sig hyfsat med muskler utan att förlora på det.

Kul att du gjort ett test! Jag ær helt enig i denna slutsats!

Mitt eget exempel ær att jag under senaste 4-5 åren "omskolat" kroppen från att ha varit en skidløpare till att bli en skidstakare. Har trænat en stor del av timmarna på gymmet och har minskat løpningen (både intervall och distans) till skræmmande låg procent av træningstimmarna. Æven rullskidor/skidor har fått stå tillbaka en hel del før gymmet. Gått upp 4 kilo vikt och ca 1% bf. Resultatkurvan har pekat stadigt uppåt fram till før ett år sen då jag føll tillbaka 1 led på vasan (led 2 till led 3). Inser att jag passerat nån sorts brytpunkt før styrka/kondition førhållandet.

 

Ræknar med att seriøsa intervallpass ær vægen att gå før att få fart på kroppen. Kommer då tappa lite vikt (læs muskler) om/nær træningstimmar omførdelas - eftersom det tyværr inte går att få resultat på styrka och kondition samtidigt! Det positiva ær dock att jag førhoppningsvis kan se detta som ett eller två mellanår dær muskelmassan økats avsevært och om underhållstræning før styrkan gørs så kanske jag kan stå i bættre form æn nånsin på vasan 2010 ;)

 

**Lassi Karonen** http://www.glidmagazine.se/index.asp?Kat=0&NewsID=6639

Imponerad av ditt sätt att testa fullt ut. Inte många som skulle våga det !!! Låter som att 2010 blir ett toppår... =)

[Boris]

[imponerad av ditt sätt att testa fullt ut. Inte många som skulle våga det !!! Låter som att 2010 blir ett toppår... =)

Sanningen är egentligen att jag inte medvetet sökt gränsen för styrka/kondition utan fick en stor sporre av resultaten på gymmet - tresiffrigt i bänkpress ;) Sprang en del halvmarathon och terränglopp såsom lidingöloppet mfl tidigare men tappade löpsuget, alla har man ju svackor... Sämre löpresultat gjorde att även intervallpassen fick stryka på foten - och nu sitter jag här med lite "för stora biceps" B-)

 

Som skidmotionär står målet fast mot led 1 i vasaloppet men som sagt kanske först 2010 då frun accepterat en tunnare man igen... Det som sporrar mig grymt mycket till tung styrketräning är att stakåkning visat sig mer och mer framgångsrikt på vasan så jag har därför inte tänkt tappa mer än nödvändigt av ballasten.