Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Teknisk information om stavar


hubes

Recommended Posts

hej,

 

Jag brukar vilja se teknisk data om stavar inför köp, och inte bara känna på pendel, kontrollem, viktdistribution och allmän känsla. Utan det är även intresant vad siffrorna säger.

Vet ni något ställe där detta finns samlat på topstavarna.

 

Swix och leki har jag hittat info om.

Vi kanske kan göra en egen lista?

vikt per meter och styvhet (ofta 40kg i tillfört tryck, hur mycket viker sig då staven)

 

 

SWIX

CT1 59g/m, 30mm

CT2 62g/m, 42mm

 

Leki

Super Shark 55g/m, 37mm

HM Carbon 61g/m, 46mm

 

Fyll på vad ni hittar, top 2-3 per märke kan vara intressant.

 

/hubes

Link to comment
Share on other sites

Vill minnas att förra vintern vägde både KV+CH1 och Skigos värstingar 56 g/m...men båda har nu nya modeller.

 

Men pratar man vikt så torde väl trugans vikt vara intressantare, några gram hit eller dit per meter stav är knappast avgörande för något...?

Link to comment
Share on other sites

Viktigare än gram per meter borde väl vara viktfördelningen? Eftersom staven inte är lika tjock hela vägen, väger den väl inte helelr lika mycket per meter i bägge ändar? Spelar fem gram i handen mindre roll än fem gram i trugan - borde väl vara så?
Link to comment
Share on other sites

Ytterligare teknisk information!

 

Köpte ett par nya rullskidestavar i veckan och bytte direkt till en annan stavspets, (kaststjärnan). Dom färdigmonterade spetsarna satt inte fast med smältlim så jag fick använda en mindre bandslip och slipa sönder originalspetsarna för att få loss dom.

 

Att behöva ta hjälp av handverktyg för att få av spetsen är en riskabel operation, ett felskär och man kan förstöra staven.

-Är detta medvetet gjort av tillverkaren?

Link to comment
Share on other sites

Ytterligare teknisk information!

 

Köpte ett par nya rullskidestavar i veckan och bytte direkt till en annan stavspets, (kaststjärnan). Dom färdigmonterade spetsarna satt inte fast med smältlim så jag fick använda en mindre bandslip och slipa sönder originalspetsarna för att få loss dom.

 

Att behöva ta hjälp av handverktyg för att få av spetsen är en riskabel operation, ett felskär och man kan förstöra staven.

-Är detta medvetet gjort av tillverkaren?

Håll stavspetsarna i kokande vatten så lossnar dom garanterat. Och när du ska ha på nya så håll dom en stund i kokande vatten så mjukas dom upp och går lätt att få på, när dom svalnar så blir dom hårda och sitter perfekt oftast behövs inget lim. Detta gäller inte "kaststjärnan" som kräver massor lim pga storleken.

Link to comment
Share on other sites

Någon som stakar med CT2 iår då? Hur var den förra året. Lämpligast bör du ha vägt kring 100 plusminus 5 kl, samt varit kring 2 meter i längd.

 

Har funderingar på att köpa in ett par för vasan, känner att de kanske kunde vara styva nog i denna prisklass (1500-1700).

 

Erfarenhet ngn?

 

/D

Link to comment
Share on other sites

Någon som stakar med CT2 iår då? Hur var den förra året. Lämpligast bör du ha vägt kring 100 plusminus 5 kl, samt varit kring 2 meter i längd.

 

Har funderingar på att köpa in ett par för vasan, känner att de kanske kunde vara styva nog i denna prisklass (1500-1700).

 

Erfarenhet ngn?

 

/D

Ingen erfarenhet av den, men annars verkar exel:s toppstav säljas för ungefär det priset lite här och där och den borde väl vara styvare än CT2? Det blir bara en gissning från min sida eftersom Exel mörkar sina tekniska data och i stället har hittat på ett eget "carbon index" för att beskriva hur bra stavarna är. Uppenbarligen vill de inte att man ska kunna jämföra med andra märken...

Link to comment
Share on other sites

Växlar mellan ett par CT1 (köpta billigt på Oslo Sportslager 1599 NOK, förra året ännu bättre), och ett par Infinity Stealth (www.lightforce.se/group.asp?group=49).

 

Infinityn sviktar ännu mindre än CT1, men jag tror Swix är slagtåligare. Däremot är Infinitys kontrollrem den skönaste om man ska åka långt.

 

På snö tror jag definitivt INTE man ska ha en mjuk stav. Det är väldigt irriternade när en stav sviktar, och fr man genomslag i stavbädden blir det väldigt stora krafter

Link to comment
Share on other sites

Rent hypotetiskt... när kan man tro att en stav begränsar för en 72 kg skidåkare som siktar på 6-7 timmar på Vasaloppet (beroende på förhållanden)?

 

Just nu har jag 145 cm CT5, jag har absolut inte upplevt att den sviktar men har inte heller jämfört den med andra stavar.

 

När jag kör dips så ligger jag på ca 25 och chins på drygt 20 med kroppsvikt.

Jag stakar blå Everest rullskidor på ca 4:15 tempo i snitt utan frånskjut i ca 10 km.

Jag räknar mig inte som en stark stakare men åtminstone inte svag.

 

Ger det någon information om vilka stavar som kan passa?

Link to comment
Share on other sites

Rent hypotetiskt... när kan man tro att en stav begränsar för en 72 kg skidåkare som siktar på 6-7 timmar på Vasaloppet (beroende på förhållanden)?

 

Just nu har jag 145 cm CT5, jag har absolut inte upplevt att den sviktar men har inte heller jämfört den med andra stavar.

 

När jag kör dips så ligger jag på ca 25 och chins på drygt 20 med kroppsvikt.

Jag stakar blå Everest rullskidor på ca 4:15 tempo i snitt utan frånskjut i ca 10 km.

Jag räknar mig inte som en stark stakare men åtminstone inte svag.

 

Ger det någon information om vilka stavar som kan passa?

om du inte tycker dom sviktar kan du ju köra vidare på dom... Jag har provat ct5 och dom sviktade väldigt mkt för mig... De du tjänar med bättre stavar e ju isf vikt..

Link to comment
Share on other sites

Har kört på CT2 och upplever dem som helt OK. Väger 80kg och ser mig själv som en hyfsad stakare. Kör numera Madshus 100 HM eftersom jag ville testa en värstingsstav. Tycker dessutom att remmen är bättre än Swixvarianten.

Rent allmänt tror jag att många av oss skaffar de bästa skidorna (=dyraste modellen) men när det gäller stavar försöker vi snåla in på kostnaderna. Jag har själv gjort det vid flera tillfällen.

Link to comment
Share on other sites

Fast skillnaden mellan hyfsade stavar o värsting ser jag mest som en komfortgrej o mental peppning.

 

Å andra sidan finns det ju icke-värsting skidor som av nån anledning går grymt bra ...

Vilka stavar anser du (och ni andra gurus) vara hyfsade, medium och värsting?

 

Jag brukar alltid inbilla mig att jag har bättre grejor än de flesta Vasaloppsvinnare :) kanske räknat början av 80-talet och bakåt? trots att jag har väldigt prismedvetna prylar.

Link to comment
Share on other sites

Det är inte bara vikten och styrkan som avgör hur pass styva stavar som krävs, längden är oerhört viktig, tror att böjstyvheten minskar med längden upphöjt i 3. Så använder du långa stavar är det viktigare att dom är styva. Så det är viktigare att vara styv om man har lång, dubbelt så lång så måste du vara 8ggr styvare ....:) :)
Link to comment
Share on other sites

Det är inte bara vikten och styrkan som avgör hur pass styva stavar som krävs, längden är oerhört viktig, tror att böjstyvheten minskar med längden upphöjt i 3. Så använder du långa stavar är det viktigare att dom är styva. Så det är viktigare att vara styv om man har lång, dubbelt så lång så måste du vara 8ggr styvare ....:) :)

Intressant aspekt. Jag har gjort en del egna tester med den så kallade Kraftstaven. Med den tillsatsen uppstår ett intressant fenomen. Trots att man går upp i totallängd på staven med kanske 10 cm minskar böjderformationen/svikten markant med ett givet rör vid en bestämd dragkraft i funktionsremmen. Jag uppfattar det som att krokens S form gör att kraften som påverkar staven när man drar i handtaget kommer mer rakt genom staven. Kraften verkar kommer så pass centrerat att staven ibland inte "vet" åt vilket håll den skall deformeras utan kan tendera att böja sig såväl i sidled eller t.o.m något bakåt istället för framåt, vilket ju är ett fenomen som aldrig uppstår med raka stavar som ju förstås allltid böjer sig åt samma håll.

Link to comment
Share on other sites

Har man en bra teknink spelar inte styvheten på stavarna allt för stor roll, eftersom trycket på staven ska komma längs med staven. Om staven sviktar har man misslyckats med stavtaget. Största anledningen till toppstavar för en som åker med riktigt bra teknink är att pendeln och vikten blir bättre och man då får bättre driv i åkningen. Visst är det kanske inte så bra att köra med ett par Alulite-stavar som är så mjuka att dom böjer sig bara man tittar på dom, men när man kollar på många som åker skidor tryter tekniken mycket och stavtagen är inte alls bra tekniskt sett. Det är vad jag sett på skidgymnaset där jag går.

 

Ett tips som jag har kört med är att man på träningar kör med t.ex. ett par ct4 och försöker åka utan att dom böjer sig. När man sedan kommer till tävling eller ett fartpass kan man plocka fram värstingstavarna. Har ni lärt er åka bra tekniskt med den mjukare staven kommer det nu gå mycket bättre med den bra staven. Kan tillägga att jag är 190 lång så ni behöver inte tro att jag har nå korta stavar som inte böjer sig för nånting.

 

Ursäkta om texten blev lite virrig men är lite virrig i huvudet för tillfället ;)

Link to comment
Share on other sites

Kraften går alltid i stavens riktning, momentet som du jarna påstår uppstår vid dålig teknik kan man bara skapa om man håller hårt i handtaget, det gör inte många, utan man hänger i kontrollremmen. Sedan så blir kraften mindre om du använder "old-school" stakning jämfört med huggstakning och kort impuls. Så det som premieras med mjuka stavar är samma som som premieras vid mjuk djupsnö, ett jämt och fint tryck i en lång stakrörelsen med lång impuls och mer diagonal. Man börjar helt enkelt köra mer som man gjorde förr i tiden när spåren var lösare och stavarna mjukare.
Link to comment
Share on other sites

Har man en bra teknink spelar inte styvheten på stavarna allt för stor roll, eftersom trycket på staven ska komma längs med staven. Om staven sviktar har man misslyckats med stavtaget. Största anledningen till toppstavar för en som åker med riktigt bra teknink är att pendeln och vikten blir bättre och man då får bättre driv i åkningen. Visst är det kanske inte så bra att köra med ett par Alulite-stavar som är så mjuka att dom böjer sig bara man tittar på dom, men när man kollar på många som åker skidor tryter tekniken mycket och stavtagen är inte alls bra tekniskt sett. Det är vad jag sett på skidgymnaset där jag går.

 

Ett tips som jag har kört med är att man på träningar kör med t.ex. ett par ct4 och försöker åka utan att dom böjer sig. När man sedan kommer till tävling eller ett fartpass kan man plocka fram värstingstavarna. Har ni lärt er åka bra tekniskt med den mjukare staven kommer det nu gå mycket bättre med den bra staven. Kan tillägga att jag är 190 lång så ni behöver inte tro att jag har nå korta stavar som inte böjer sig för nånting.

 

Ursäkta om texten blev lite virrig men är lite virrig i huvudet för tillfället ;)

Nej. Oavsett hur du stakar kommer staven att böjas om du är tillräckligt stark, kolla på Eulers knäckfall så får du se.

Link to comment
Share on other sites

Stavar böjer sig normalt som en pilbåge när man drar i remmen. Även en CT1 om den är tillräckligt lång och kraften är tillräckligt hög. Teknikfrågan beror i så fall bar apå hur man anbringar kraften. Om man skall få så hög fart som möjligt bör det vara sämre om kraft skall åtgå åt till att deformera staven. Det ger ju också en tidsfördröjning av tid till peakforce. Det är ju ett problem som varit känt sedan länge men som trots styvare och styvare rör fortfarande är påtagligt eftersom staktekniken förändrats mot mer kraft. Finns ett antalt patentansökningar där man försökt komma åt detta problem. T handtaget från 80-talet där man håller stavtoppen i handloven är ett exempel där man försökt få kraften att gå mer rakt genom staven. Som jag skrev tidigare verkar Kraftstavenböjen ge en speciell effekt i det att den påverkar hur kraften går genom staven. Det blir mindre pilbågseffekt helt enkelt.
Link to comment
Share on other sites

Precis som m_rx försökte säga så inträffar förr eller senare Eurlerknäckning även om staven belastas momentfritt.

 

Kraftstavskroken är mycket styvare (och tyngre) än motsvarande bit vanligt stavrör. Sedan går kroken in en bit i den vanliga stavnederdeln, så stavnederdelen kan i sammanhanget nästan ses som fast inspänd i den övre änden.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...