Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Vasaloppstid <-> Tid på milen (löpning)


OlleG

Recommended Posts

Jag är ingen löpare på högre nivå men kan bara ge exemplet att jag relativt enkelt går från 46 minuter som otränad till 40 efter någon månads träning (jag tror inte att man kan kalla mig framfotslöpare i andra hastigheter än under ca 3:50).

 

Samma träningseffekt är omöjlig för mig på skidor!

 

Min känsla är att tränng ger snabbare effekt i löpning än på skidor och min tolkning är att jag saknar tekniken i skidåkning och det skulle ge ytterligare effekt om jag bokade in mig på ett teknikläger.

 

Jag tränar under 2 pass i veckan och uppnår bättre placering än 500 i Göteborgsvarvet men högre träningsmängd på skidor (3-5 pass i veckan) ger betydligt sämre placering i Vasaloppet (eller andra lopp).

 

Min största framgång senaste året är att jag äntligen åker rullskidor snabbare än jag springer :)

Du måste vara en enorm löptalang som gör sådana resultat med färre än 2 pass i veckan.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 87
  • Created
  • Last Reply

Nja, ingen enorm löptalang men ganska lätt för det.

Jag tror att Göteborgsvarvet drar till sig vardagsmotionärer i mycket större grad än Vasaloppet. När jag sprang sist så gav 1:24 en placering på drygt 400.... vilket inte är blixtsnabbt men ganska snabbt (ca 40% pålägg av vinnartiden).

Fler "elitmotionärer" i Vasaloppet helt enkelt.

 

Det ger en sned jämförelse men ändå visar det kanske poängen med att teknik och material påverkar mer i skidor än i löpning (min teori).

 

Kanske en ny tråd med jämförelse mellan chins/dips och Vasaloppstid?

D v s styrka i överkroppen relativt skidprestation?

Link to comment
Share on other sites

Sprang milen på ca 36 samma sommar som jag gjorde vasan på 4:26 ca plc 200 År 2005

 

Har maxat milen på 34 men då åkte jag inte vasalopppet var bara 19 år -98, Efter detta blev jag starkare stakåkare och parallelt sämre löpare

 

Vasaloppet och löpning 10 km är en ganska dålig jämförelse . 10 km terränglöpning och 12-15 km (K) skidor på kuperad bana är enligt mig bättre jmf, dvs dina prestationer på skidorna kommer att bli bättre om du förbättrar löptiderna och viseversa

 

Kkidor skating är dock inte avhängt på löpresationerna utan där är cykel ( mtb ) eller kuperad landsväg en bättre jämförelse

Link to comment
Share on other sites

Jo, men oavsett placering på Göteborgsvarvet och analys av daltagarkategorier osv. så måste man nog säga att man är en stor, stor löpartalang om klarar att gå från "relativt otränad" till sub 40 på milen med ungefär 8 träningspass (mindre än 2 pass i veckan i en månad).

hehe, slutkommentar från min sida är att jag skrev någon månad och då enbart menade miltiden... ingen begränsning på antal pass i veckan... kanske 2-3?

Läs relativt otränad till att det saknats löppass, kanske körde jag skidor? Jag sitter normalt sett inte stilla när jag inte tränar, ofta i skogen och då bär jag stockar eller liknande :)

vid 1:24 på varvet hade jag tränat i snitt 1.9 pass under 1,5 år :) och miltiden var en liten bit under 40 det året...

Så två olika exempel helt enkelt...

 

Min mening med inlägget var att visa att greninriktade träningspass (men utan teknikträning) inte ger samma tävlingseffekt, i min erfarenhet, när det gäller löpning och skidåkning.

Link to comment
Share on other sites

skidguru: Vad var det för tider för topp 500 i de båda loppen ?

ca 5h på Vasaloppet och ca 1.26 på Göteborgsvarvet....

Jag som inte är någon löpare springer kanske 10 mil på ett år är bara 5min från topp 500.

Men Vasaloppet som jag tränar till hela året är jag ca 40min i från att komma topp 500..

Link to comment
Share on other sites

När jag på mitt första framfotspass sprang en av min vanliga rundor på ungefär samma tid som vanligt men med 7-8 slag längre i medelpuls så måste det väl betyda att tekniken har en väldig betydelse? Min kropp kunde uppenbarligen använda en bättre teknik än den automatiskt gjorde.

 

 

Varför då vänta och hoppas på att kroppen magiskt ska ändra teknik tack vare att den blir bättre tränad/har mer mil i benen? Samma sak måste väl i så fall gälla skidåkning' date=' efter 300 mil har du garanterat bättre teknik än du hade innan, alltså kan man skippa teknikträningen och behöver inte ens vet vad som är bäst, det kommer av sig själv?

 

Överdriven analogi, visst men visar poängen.[/quote']

Ja det är ju svårt att hävda motsatsen om du sett en sådan förbättring i medelpuls genom att lägga om till framfotslöpning. Det kan ju annars ha berott på en massa andra saker, tex dagsform.

Poängen med mina inlägg var annars att jag tror att man genom teknikförbättring i skidåkning har mycket mer tid att kapa jfr med löpning om man inte springer på något väldigt udda sätt. En tekniskt dålig skidåkare kan kompensera massor av träningstimmar genom förbättring av teknik för att ta sig fram mer energisnålt och skidåkning kommer INTE av sig självt på samma sätt som när du sätter kroppen i rörelse med löpning.

Jag menar fortfarande att man aldrig kan uppnå vinster i samma härad genom teknikträning i distanslöpning.

Skulle vara kul om någon som är löpare på högre nivå kunde yttra sig om detta

På jogg och funbeat finns det massor av trådar som behandlar detta. Men som vanligt på nätet så går det mycket blaj på varje välinitierat inlägg.

Jag själv kapade direkt tid när jag lade om löpsteg till att fjädra mer med framfoten. Uppskattningsvis ca 2-3% (momentant). Men den stora vinsten var att jag därefter kunde träna mycket löpning (inför min mara-debut) utan att bli skadad så att jag kunde kapa mina tider ytterligare ca 10% de nästföljande månaderna.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att de är lättare att placera sig topp 500 i Göteborgsvarvet än vad de är att placera sig topp 500 i Vasaloppet.

Instämmer till fullo! Har tränat hyfsat fokuserat mot VL under de senaste vinterhalvåren och som bäst nått placering runt 700 på VL. Löpningen har varit mer som ett komplement till skidåkningen och cyklingen (vilket är det jag har kört mest under senaste sommarhalvåren). Trots det placerade jag mig topp 400 på GBG-varvet 2009.

 

Tror att man kan dra två slutsatser från det:

1. Jag har större talang för löpning än skidåkning (och har längre träningsbakgrund inom löpning).

2. Spetsen inom VL är något bredare än i GBG-varvet, dvs fler "duktiga" skidåkare åker VL än vad det är "duktiga" löpare som springer GBG-varvet.

Link to comment
Share on other sites

Jag själv kapade direkt tid när jag lade om löpsteg till att fjädra mer med framfoten. Uppskattningsvis ca 2-3% (momentant). Men den stora vinsten var att jag därefter kunde träna mycket löpning (inför min mara-debut) utan att bli skadad så att jag kunde kapa mina tider ytterligare ca 10% de nästföljande månaderna.

Jag har varit runt på nätet och inser att mycket finns skrivet kring löpskolning och löpteknik. Jag har inga fakta som stödjer mitt påstående att detta bara är nonsens mer än en magkänsla och egen löpträning i många år, som förvisso inte givit något särskilt resultat.

Å andra sidan har jag inte funnit några bevis för värdet av teknikträning, mer än att det förespråkas av många, inkl tex Anders Gärderud.

Sannolikt grundar sig mina tvärsäkra och ogrundade påståenden på min förkärlek för utvecklingsbiologi på hobbynivå. Människan i nuvarande tappning är i allt väsentligt samma konstruktion som i tiotusentals år sprungit omkring på stäppen timmar i sträck, osnabb men uthållig. De som var långsamma eller hade ett alltför dåligt steg gick under.

Att plötsligt bli en mycket bättre löpare genom att viljemässigt lägga om steget är för mig lika möjligt som att få håret att sluta växa genom att önska det väldigt mycket.

Jag drar mig tillbaka i denna omoderna tro och låter ödmjukt löpskoleteknikerna och de som följer ursprungstråden jobba vidare.

Link to comment
Share on other sites

Människan i nuvarande tappning är i allt väsentligt samma konstruktion som i tiotusentals år sprungit omkring på stäppen timmar i sträck, osnabb men uthållig. De som var långsamma eller hade ett alltför dåligt steg gick under.

Att plötsligt bli en mycket bättre löpare genom att viljemässigt lägga om steget är för mig lika möjligt som att få håret att sluta växa genom att önska det väldigt mycket.

Jo men de som kutade omkring på stäppen hade ju inga dojjor. Kanske har vi förvärvat ett felaktigt löpsteg (individuellt alltså, inte männskosläktet) genom löparskorna och måste sedan träna för att få det naturliga steget? Så tycks vissa i alla fall resonera.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att de är lättare att placera sig topp 500 i Göteborgsvarvet än vad de är att placera sig topp 500 i Vasaloppet.

Instämmer till fullo! Har tränat hyfsat fokuserat mot VL under de senaste vinterhalvåren och som bäst nått placering runt 700 på VL. Löpningen har varit mer som ett komplement till skidåkningen och cyklingen (vilket är det jag har kört mest under senaste sommarhalvåren). Trots det placerade jag mig topp 400 på GBG-varvet 2009.

 

Tror att man kan dra två slutsatser från det:

1. Jag har större talang för löpning än skidåkning (och har längre träningsbakgrund inom löpning).

2. Spetsen inom VL är något bredare än i GBG-varvet' date=' dvs fler "duktiga" skidåkare åker VL än vad det är "duktiga" löpare som springer GBG-varvet.[/quote']

ni som är så pass mycket duktigare på löpning än skidor, hur har ni tränat tidigare sen ungdom?, fokus skidor lite löpning eller har ni "bara" löptränat och kommit på i äldre dagar att ni ska åka vasaloppet och börjat skidträna?.

Har man åkt skidor sedan barnsben men aldrig sprungit året runt utan använt löpning mer som ett komplement till skidåkning så tror jag resultaten skulle vara annorlunda.

Link to comment
Share on other sites

Jag själv kapade direkt tid när jag lade om löpsteg till att fjädra mer med framfoten. Uppskattningsvis ca 2-3% (momentant). Men den stora vinsten var att jag därefter kunde träna mycket löpning (inför min mara-debut) utan att bli skadad så att jag kunde kapa mina tider ytterligare ca 10% de nästföljande månaderna.

Jag har varit runt på nätet och inser att mycket finns skrivet kring löpskolning och löpteknik. Jag har inga fakta som stödjer mitt påstående att detta bara är nonsens mer än en magkänsla och egen löpträning i många år' date=' som förvisso inte givit något särskilt resultat.

Å andra sidan har jag inte funnit några bevis för värdet av teknikträning, mer än att det förespråkas av många, inkl tex Anders Gärderud.

Sannolikt grundar sig mina tvärsäkra och ogrundade påståenden på min förkärlek för utvecklingsbiologi på hobbynivå. Människan i nuvarande tappning är i allt väsentligt samma konstruktion som i tiotusentals år sprungit omkring på stäppen timmar i sträck, osnabb men uthållig. De som var långsamma eller hade ett alltför dåligt steg gick under.

Att plötsligt bli en mycket bättre löpare genom att viljemässigt lägga om steget är för mig lika möjligt som att få håret att sluta växa genom att önska det väldigt mycket.

Jag drar mig tillbaka i denna omoderna tro och låter ödmjukt löpskoleteknikerna och de som följer ursprungstråden jobba vidare.[/quote']

DÅ menar du att ALL teknikträning är bortkastad tid? Tex skidor, paddling osv?

Din teori håller inte riktigt, eftersom vi inte kan springa när vi föds. Visst, människan har alltid sprungit, men jag som individ har inte alltid sprungit.

 

Om man förbjöd en människa att springa fram till han/hon var 25, men fick träna annat, skulle denna person givetvis inte ha ett perfekt löpsteg.

 

Så jag tror att din goda grundtanke innehåller ett vanligt fel, som även debatteras på andra ställen: "VI slogs med påkar redan på savannen, därför slåss vi på krogen också". Jag menar att livet i sig slipar diamanten människan mer än man tror...

Link to comment
Share on other sites

Hittade en side som verkar vara relevant för denna diskussionen.

 

http://www.sportsscientists.com/2008/04/running-technique-footstrike.html

http://www.sportsscientists.com/2008/01/running-technique.html

 

Har sjelv inte sprunget på 10 år på grund av skada så vet nestan inget om denna diskussionen. Sprang då milen lite under 40 min och kom på 1400 plass på vasaloppet. Är förvånad att många verkar springa så långsamt trots bra plasseringar i vasaloppet.

Link to comment
Share on other sites

Även om jag tidigare hävdade att teknikträning inte ger lika mycket som träningsmetodik när vi pratar km-tid på löpning så måste jag ändå säga att självklart KAN man lägga om vissa mönster i sin löpteknik, och lika självklart kommer det kräva 30 dagars nötande och aktivt tänkande på hur tekniken innan det sitter i ryggmärgen och jag omedmetet springer effektivare.

 

Framfotalöpning låter lite suspekt, enklare är kanske att tänka sig kroppshållning, armföring e d. Eller löpsteg rent allmänt, där även ett otränat öga kan se skillnad på löpeffektivitet mellan en orienterare och en hockeyspelare.

Link to comment
Share on other sites

DÅ menar du att ALL teknikträning är bortkastad tid? Tex skidor, paddling osv?

Nej definitivt inte. Teknikträning borde ju bli mer relevant ju mer "teknikintensiv" (i meningen hur mycket man behöver instrueras från början) aktiviteten är. Gång och löpning finns till vänster ihop med att svälja mat, släppa väder och sova medan knyppling och MMA-svetsning ligger till höger. Paddling ligger väl mer åt vänster än skidåkning men kan inte förväntas utföras per automatik.

 

Din teori håller inte riktigt, eftersom vi inte kan springa när vi föds.

Nä men efter 10 månader står de flesta, för att kort därefter börja gå och sedan springa så fort det bara går, förhoppningsvis utan att mamma eller pappa förstört något genom teknikträning

Så jag tror att din goda grundtanke innehåller ett vanligt fel, som även debatteras på andra ställen: "VI slogs med påkar redan på savannen, därför slåss vi på krogen också". Jag menar att livet i sig slipar diamanten människan mer än man tror...

Ja sannolikt är det därför vi slåss på krogen, en aggressiv art är vi. Civilisationens fernissa

täcker över lyckligtvis över mycket, så länge det finns mat på bordet i alla fall.

 

Och tack till FredrikS, länken berättade i korthet att det är löphastigheten som styr vilken del av foten man landar på och att inga belägg finns för teknikträning eftersom ingen vet vilken teknik som är bäst och du gör bäst i att träna något som är påverkbart istället, tex syreupptaget

Link to comment
Share on other sites

Håller fortfarande inte med, eftersom den naturliga selektionen bara borde ha haft kvar kanonlöpare, vi andra borde ha dött ut. Bevisligen har så inte skett, även om ett virus gör mig mer död än levande idag.

 

Nä, man behöver träna, ofta och länge och mycket och rätt. SÅ som Etiopierna gör när de vinner de flesta medaljerna.

 

PS.

 

Sidan avr mycket intressant, eftersom täta toalettbesök kräver min närvaro i hemmet och inte på jobbet så har jag nu lite att läsa.

Tackar

Link to comment
Share on other sites

Lite udda att diskutera löpteknik på Skidforum menjag har faktiskt lite egna tankar om detta som ju verkar stämma med ovan länkar.

 

För att få ett löpekonomiskt löpsteg så måste foten landa i "balans" inte bakom balanspunkt eftersom man då faller framåt och inte framför för då bromsar man.

Detta är det första jag försöker rätta till när man kikar på en löparkompis löpsteg.

Om jag då landar på hälen (eller hela foten) kommer tårna att lämna marken en halv till en hel fotläng framför islagspunkten? Om jag landar på framfoten så kortas mitt löpsteg med den där andelen av fotlängden... Så har jag tänkt och faktiskt så prtade en av ovan artiklar om att steglängden minskade? Kan det vara samma sak som menas?

 

Att springa är att falla framåt i jämn takt, högre fart ger mer lutning helt enkelt och därmed mer framfotslöpning (finns också i artiklarna ovan) i min erfarenhet.

När jag sprang 100 m så var det på tå eller framfot, vid 400 började det faktiskt bli landning på hela foten men jag tränade inte detta speciellt mycket (jag tränade 100 m).

Desto långsammare desto mer hällöpning för mig.

 

Framfotslandning är effektivt för mig... men mest i branta backar där jag försöker landa elastiskt på framfoten och liksom "studsa" uppför backen. Fungerar ypperligt i kortare backar eller när jag är pigg.

Jag orkar inte göra detta någon längre sträcka eftersom min kroppslutning justeras efter markens lutning och på plan mark blir då lutningen för stor (och farten) men i uppförsbace fungerar det... hängde någon med på min tanke?

Brant backe ger upprätt kroppslutning men relativt frmåtlutad mot marken, försök ha samma lutning på plan mark och ni får köra i sprintfart :)

 

När man tränat lite så finns möjligheten att använda vadmuskeln extra för framskjutning i löpsteget, lufsa med låren gör jag de första passen men med lite vadträning så kan jag snart skjuta ifrån med vaden trots att jag landat på hälen eller med neutralt fotisättning.

 

Det är nu jag börjar närma mig 4 minuters tempo :) med "studs" i backen och med vadfrånskjut i steget. Knäet höjs med farten, viktigt att foten lyfts enbart för att inte ta i marken vid löpsteget. Högt knä och hög fot vid långsam löpning kostar mycket energi, jag brukar få utlåtanden som att det ser ut osm om jag går... men håller ändå ca 4 min/km.

 

Vid intervaller och kanske 3:20-3:30 lyfter jag knä och fot, landar mer på framfot eller åtminstone har tyngden på framfoten.

 

Nu återstår bara att hitta samma typ av teknik i skidåkningen, där jag använder minima energi till maximal fart. För det är fart jag vill ha :) Visst går det lite fortare på skidor än i löpning men inte tillräckligt mycket!

Link to comment
Share on other sites

Mina personliga rekord på halvmaraton resp Vasaloppet är 1.25 resp 5.41. Då skall tilläggas att jag gjorde min halvmaratid ca 1½ månad efter avslutad skidsäsong och att jag aldrig tävlat och tränat löpning seriöst.

Min slutsats är att det är lättare att bli topp 500 i Gtbsvarvet (som jag fö aldrig sprungit) än i Vasaloppet.

 

För att spinna vidare på det där med framfotslöpning (håller i princip med dig, Knappen) måste jag berätta en historia ur verkligheten.

För ca 20-25 år sedan deltog för första och enda gången i ett lopp i mörkaste Småland, som hette Törn Runt och gick i trakten av Emmaboda. När jag sprungit några km kom jag ikapp en kille, som spänstade fram på framfoten. Jag sa till honom att så kunde han inte springa för då kommer du aldrig i mål (loppet var 25 km). Jag sprang ifrån honom och tänkte inte mer på det förrän det var några km kvar. Vem tror ni kom då, jo den framfotalöpande killen och sprang ifrån mig. Där fick jag för att jag var besserwisser ! Fö tror jag han springer än, men nu har han för länge sen sjunkit ner på ett vanligt löpsteg, men lite roligt var det ändå. :)

Link to comment
Share on other sites

Appropå detta med att använda vadmusklerna så kan jag varmt rekommendera hopprepsträning. Jag körde t.o.m. "långpass hopprep" när jag tränade inför mara och LL. Upp till 90 min hopprepshoppande. Fatta att man fick grymma vadmúskler av detta och det hjälpte mej mycket i dessa löptävlingar.

 

Jag tror att det är ganska få f.d. USM-segrare i diskus som efter 15 år på sofflocket gör 2.22 på LL, så det kan inte ha varit helt bortkastat.

 

Kanske förbättrar ert diagonalfrånskjut och skejtskär också för er som satsar på Tourdeski.

Link to comment
Share on other sites

Minns inte vem det var, Dunderklumpen?, men nån här på forumet berättade att han körde långpass, 1 timme+, på hopprep inför stockholm marathon. Inte så konstigt att det blir saftig träningsvärk i muskler som mest agerar stabiliserare under hela höst/vinterträningen. Jag upplevde samma sal förövrigt.
Appropå detta med att använda vadmusklerna så kan jag varmt rekommendera hopprepsträning. Jag körde t.o.m. "långpass hopprep" när jag tränade inför mara och LL. Upp till 90 min hopprepshoppande. Fatta att man fick grymma vadmúskler av detta och det hjälpte mej mycket i dessa löptävlingar.

 

Jag tror att det är ganska få f.d. USM-segrare i diskus som efter 15 år på sofflocket gör 2.22 på LL, så det kan inte ha varit helt bortkastat.

 

Kanske förbättrar ert diagonalfrånskjut och skejtskär också för er som satsar på Tourdeski.

Tydligen MC Hammer jag tänkte på :)

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att milen är för kort för att få en direkt koppling till VL-tiden. Om man som jag alltid varit bättre på kortare sträckor både i löpning och skidor, blir korrelationen 10 km-VL liten. tex sprang jag 3000 m på 12.59 förra året.

 

Jag tror man måste upp på halvmaraton, Lidingöloppet tom maraton för att få en indikation på var man hamnar i VL, Lidingöloppet liknar väl mest skidterrängen.

Frågeställningen i denna tråd är intressant, jag har själv funderat mycket på det. Jag är övertygad om att jag är sämst på att springa 10 km bland de 1000 första på VL. De senaste 3 åren har jag åkt på 5.17-5.21 men milen har jag aldrig sprungit under 48 minuter trots fotbollsspelande och mycket egen löpträning vid sidan av det under 10 års tid. Det var det enda jag tränade under lång tid. Jag är för tung för löpning.

 

Om sedan 10 km löpning är ett bra mått på hur man åker vasaloppet låter jag vara osagt. Det är ju oerhört individuellt. Om Volevodin vill ha lång löpning för att närma sig sin VL-nivå, skulle jag vilja ha kort löpning. Ca 60 meter, där är jag snabb! :-) Lidingöloppet har jag gjort på 3.24 som bäst, inte snabbt.. Alla är vi olika, och tur är väl det!

Link to comment
Share on other sites

En löpare som springer fort på milen gör det antagligen bra på en halvmara också, lidingöloppet med för den delen.

 

Jag tror att den största korrelationen till skidåkning finns på individnivå. Om jag kapar 10% av min miltid på löpning under sommaren kommer jag sannolikt att åka fortare på skidor, givet att jag åker rullskidor/skidor som tidigare år.

 

Angående löpteknik tror jag också att de flesta av oss föds med ett effektivt löpsteg (framslipad under årtusenden kanske). Nästan alla barn springer väldigt lätt och ledigt, framfotalöpning? Troligen är det för många dagar i skolbänken, för mycket cyklar, moppar, bussar, bilar osv som sabbar tekniken för oss med åren.

 

Mitt löpsteg har ändrats väldigt mycket (tror/upplever jag) från en tung svampig hällandning till en, åtminstone i sinnebilden, lättare framfotslandning. Det har blivit väldigt mycket roligare att löpträna när man har något att fokusera på under passet plus att man sett resultat tidsmässigt.

Link to comment
Share on other sites

Att det skulle ligga något samband mellan tid på milen och tid på VL har ja svårt att se. Möjligen om man jämför med sig själv från år till år. Men även det tror jag kan vara missvisande. För det första så måste man ha lika bra teknik, förhållande vis, i båda grenarna. Sedan måste personerna som man jämför väga lika mycket. Högre vikt är inte lika negativt på VL som i löpning.

 

Om jag jämför mig med Gebrselassie:

Löpning: Jag 37min på milen, G 27min

VL: Jag strax under 5h ca: 250-350 placering, G Det lär vi aldrig få veta, men knappast någon höjdare.

 

Jämförelsen är ju extrem men alla jämförelser kommer ju allt ligga mellan dom fall där det stämmer perfekt och fall som jämförelser mellan mig och Gebrselassie.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att den största korrelationen till skidåkning finns på individnivå. Om jag kapar 10% av min miltid på löpning under sommaren kommer jag sannolikt att åka fortare på skidor, givet att jag åker rullskidor/skidor som tidigare år.

Så behöver det inte alls vara, om din förbättring beror på ökat syreupptag (central kapacitet) så stämmer det antagligen att även skidåkningen förbättras men om den vilket nog är mer vanligt beror på förbättrad muskulär anpassning och förbättrad mjölksyratröskel så är det inte alls säkert att du blir ett dugg bättre på skidorna.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...