Vallare ger Kuzmin rätt

[kustlöparen]

"Effektivt stålsicklade skidor ger bättre glidförutsättningar än stenslipade skidor. Att stenslipa skidor är ett effektivt sätt skapa olika strukturer, men de roterande slipstenarna drar alltid upp bromsande hår ur belaget", säger vallaren Mikael Palm.

 

 

http://www.skidsport.com/index.asp?NewsID=6673

[Everest]

"Effektivt stålsicklade skidor ger bättre glidförutsättningar än stenslipade skidor. Att stenslipa skidor är ett effektivt sätt skapa olika strukturer, men de roterande slipstenarna drar alltid upp bromsande hår ur belaget", säger vallaren Mikael Palm.

 

 

http://www.skidsport.com/index.asp?NewsID=6673

Efter att under fjällvecka ha testat med stålsickling på halva släktens skidor så är jag också mer och mer övertygad. Kustlöparen du får väl gå in och kommentera lite?

[finn2]

Ja men vem är Mikael Palm? vem vallar han åt?

 

Finns nog fler mer framgångsrika vallare som anser att slipning är det bästa alternativet.

[kustlöparen]

"Effektivt stålsicklade skidor ger bättre glidförutsättningar än stenslipade skidor. Att stenslipa skidor är ett effektivt sätt skapa olika strukturer' date=' men de roterande slipstenarna drar alltid upp bromsande hår ur belaget", säger vallaren Mikael Palm.

 

 

http://www.skidsport.com/index.asp?NewsID=6673[/quote']

Efter att under fjällvecka ha testat med stålsickling på halva släktens skidor så är jag också mer och mer övertygad. Kustlöparen du får väl gå in och kommentera lite?

Jag tyckte mest det var intressant med någon vallare som sas kommit ut som stålsicklare.

Framförallt det han säger om microhåren.

Sedan hade väl jag precis som Finn2 funderingar på vem han är och vilken nivå han vallar på. Träffade lite folk i Långberget i januari från Sälens IF där man tydligen testat en del stålsicklat med bra resultat kopplade omedevetet ihop den här killen med det eftersom han var från sälen. Kanske finns någon här på forum som vet mer.

 

Även landslagsvallare har ju enligt uppgifter i andra trådar här på forumet gett visst erkännande till stålsicklat när det gäller motions-vasaloppsnivå. Sedan är det säkert så att det finns en kombination av valla/struktur/slip/skidor som slår ståliscklat i varje före men det är ju ganska ointressant när man inte har tillgång till mängder av skidpar med olika struktur etc.

 

För egen del har vinterns erfarenheter inte på något sätt gjort att jag känner att jag behöver börja glidvalla igen. Vid de tillfällen när jag kunnat jämföra glid med likvärdiga åkare så har jag haft bättre eller lika bra glid. Det har dessutom varit i gansak variernade fören från blött och skitigt till kallt. Åkte helgens seedningslopp på snabbare tid än jag tidgare någonsin lyckats åka 40km på, nu bevisar det ju i sig ingenting det kan ju bero på massor av andra faktorer och gör säkert det också. Men kontentan är att den här hysterin kring flourvallor/slipning/mättning etc på motionsnivå är klart överdriven.

 

Är sugen på att skaffa en bra riller för att testa strukturer tror det finns mer att göra där än på vallafronten även om jag inte för gott avskrivit vallaspåret.

 

Funderar också på om man inte borde ha med sig nån trasa eller dyl indränkt med vallaväck och dra av skidorna med i Evertsberg, borde kunna ge en del innan utförskörningen. I VM-95 när det var +10-15 grader och enormt skitigt la ju ledarna ut trasor med vallaväcka i spåret som åkarna fick köra över.

[Lejonet2]

Med tanke på hur många motionärers skidor ser ut i belagen så är nog stålsickling ett mycket bra alternativ. Inte så kul att försöka valla ett sönderrivet belag som dessutom kanske är av dålig kvalitet (plastigt) från början.

[Wenna]

Det här var faktiskt väldigt intressant. Jag hör till den skaran som inte tävlar (därav inte behöver det absolut bästa glidet) och som hellre spenderar tiden i spåret än vid vallastället.

 

Det jag funderar över är hur ofta måste man sickla om skidorna, och om man ändå måste hålla på o rilla mm? Krävs det lika mycket tid vid vallastället trots att man stålsicklar skidorna?

[Lars-Erik]

Det här var faktiskt väldigt intressant. Jag hör till den skaran som inte tävlar (därav inte behöver det absolut bästa glidet) och som hellre spenderar tiden i spåret än vid vallastället.

 

Det jag funderar över är hur ofta måste man sickla om skidorna, och om man ändå måste hålla på o rilla mm? Krävs det lika mycket tid vid vallastället trots att man stålsicklar skidorna?

Kuzmin själv brukar säga 50 mil men jag brukar sickla efter si så där efter 25 åkta mil.

JAG tillbringrar numera högst en tiondel i vallaboden sedan jag började stålsickla och har har åkt mina bästa Vasalopp de senaste tio åren på detta vis.

Jag hinner därför träna mer villket bättrar på det hela. Och kanske tom. är friskare eftersom det här att stå långa tider i fluorångor defnitivt inte är hälsosamt (se t.ex. artikel i senaste Vasalöparen). Och givetvis även billigare. Så min HYPOTES (främst för motionsåkande Vasalöpare, låt säga led tre och bakåt) är:

För de allra flesta motionärer i Vasaloppet är stålsickling det enklaste och säkraste alrternativet.

 

Ex: När jag åkte båda öppna spåren och Vasaloppet första gången stålsicklat så åkte jag på tiderna 5.29, 5.50 (öppna spåren) och 6.31 (Vasaloppet). Då åkte jag alla tre loppen utan att sickla om. Och om en lätt överviktig gubbe på 61 år åker på dessa tider så måste det ju i varje fall vara klart för ALLA (även de som fortfarande glidvallar) att skidorna inte kunde glida dåligt. Själv upplevde jag att jag hade minst lika bra eller bättre glid än de jag åkte ihop med.

 

Se mer information på min tråd (t.ex. att jag nu åkt 8 Vasalopp/öppna spår stålsicklat PÅ SAMMA SKIDOR som jag åkte första året 2006).

[j_hård]

ursäkta trådkapningen.

men för oss som inte har någon sickel och inte vill chansa att skaffa en och sickla första gången någonsin inför vasaloppet, är det någon som vet om man kan lämna in sina skidor i mora eller sälen inför vasaloppet och få dom stålsicklade? Jag körde ett varvlopp i plusgrader i vinter med glidvallade skidor, och herre jä---- vad kletiga mina glidytor var efter det loppet.

[Skr]

Se dig om i forumet:

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=3168

Finns möjligen fler alternativ. Jag lämnade till Kuzmin förra året, och det var snabb och trevlig service.

[Frazzi]

Liten gallup:

 

Finns det nån här på forumet som åker mest (mycket) skate och tycker att stålsickling ger utmärkt glid?

 

Jag kan förstå att man på klassiska stålsicklade skidor glider bra relativt andra eftersom fästvalla och spann har en så stor inverkan på vad vilket glidet sist och slutligen blir. Men jag har endast testat stålsickling på skateskidor och är inte speciellt imponerad. Och då har jag ännu bara jämfört vanlig paraffinering mot stålsicklat.

[Mario]

Liten gallup:

 

Finns det nån här på forumet som åker mest (mycket) skate och tycker att stålsickling ger utmärkt glid?

 

Jag kan förstå att man på klassiska stålsicklade skidor glider bra relativt andra eftersom fästvalla och spann har en så stor inverkan på vad vilket glidet sist och slutligen blir. Men jag har endast testat stålsickling på skateskidor och är inte speciellt imponerad. Och då har jag ännu bara jämfört vanlig paraffinering mot stålsicklat.

Om jag minns rätt är de flesta tester som är redovisade på Forumet gjorda utan fästvalla, för att eliminera fästvallningsfaktorn.

[Everest]

Det här var faktiskt väldigt intressant. Jag hör till den skaran som inte tävlar (därav inte behöver det absolut bästa glidet) och som hellre spenderar tiden i spåret än vid vallastället.

 

Det jag funderar över är hur ofta måste man sickla om skidorna' date=' och om man ändå måste hålla på o rilla mm? Krävs det lika mycket tid vid vallastället trots att man stålsicklar skidorna?[/quote']

Kuzmin själv brukar säga 50 mil men jag brukar sickla efter si så där efter 25 åkta mil.

JAG tillbringrar numera högst en tiondel i vallaboden sedan jag började stålsickla och har har åkt mina bästa Vasalopp de senaste tio åren på detta vis.

Jag hinner därför träna mer villket bättrar på det hela. Och kanske tom. är friskare eftersom det här att stå långa tider i fluorångor defnitivt inte är hälsosamt (se t.ex. artikel i senaste Vasalöparen). Och givetvis även billigare. Så min HYPOTES (främst för motionsåkande Vasalöpare, låt säga led tre och bakåt) är:

För de allra flesta motionärer i Vasaloppet är stålsickling det enklaste och säkraste alrternativet.

 

Ex: När jag åkte båda öppna spåren och Vasaloppet första gången stålsicklat så åkte jag på tiderna 5.29, 5.50 (öppna spåren) och 6.31 (Vasaloppet). Då åkte jag alla tre loppen utan att sickla om. Och om en lätt överviktig gubbe på 61 år åker på dessa tider så måste det ju i varje fall vara klart för ALLA (även de som fortfarande glidvallar) att skidorna inte kunde glida dåligt. Själv upplevde jag att jag hade minst lika bra eller bättre glid än de jag åkte ihop med.

 

Se mer information på min tråd (t.ex. att jag nu åkt 8 Vasalopp/öppna spår stålsicklat PÅ SAMMA SKIDOR som jag åkte första året 2006).

Håller med om allt utom att gränsen skulle gå vid ett specifikt led. Tror snarare att det krävs en enorm kunskap och/eller ngn som vallar åt dig och att du har tillgång till många skidor innan stenslip/mättning osv ev går bättre än stålsickling + rätt borstning och rillning. Men OK det innebär väl i genomsnitt led 0-3 någonstans. Sen tror jag fortfarande att:

 

1. Det tycks vara väldigt uppenbart att egentligen ingen inom elit/vallafabrikant/skidfabrikant har testat skidorna seriöst med olika preparering efter 3-9 mils åkning. Kanske/troligen skulle de då komma fram till att stålsickling ev i kombination med andra metoder är bäst det visar i alla fall de tester som gjorts av medlemmar på skidforum och empiriska resultat. Så det här med att bygga hela argumentationen på vad eliten gör köper jag inte. Eliten på VL är en rätt liten grupp med små resurser. Eliten på WC åker ytterst sällan mer än 15 (30) km med samma skidor och de har dessutom 100-tals skidor att välja mellan.

 

2. Det är egentligen synd att bygga någon slags konflikt mellan stålsickling och stenslipning, vallning icke vallning osv. Olika metoder kan vara bäst vid olika förhållanden. Själv tror jag mkt på och har testat lite en kombination av stålsickling och flourpulver. Tester av den sistnämnda kombinationen eller andra riskerar tyvärr att tystas ner helt och hållet om fundamentalister från olika läger tar överhanden.

 

Har som helt talanglös gammal gubbe med hängpung från sydsverige åkt precis lika bra/dåligt i mitten av led 2 med enbart stålsicklat som med traditionell stenslip/ ./././. pulver. Så skillnaden kan omöjligen vara så stor som en del hävdar, då skulle jag vunnit VL förra året med "rätt skidor"!! Sen är det oerhört mkt billigare, snabbare och säkrare med stålsickling. Alla som tex ens tänker en endaste tanke på tejp för att spara tid och pengar på det borde givetvis stålsickla oxå. Eller ännu hellre stålsickla och lägga ner tid på träning och riktig fästvalla!

[Andreas T]

Liten gallup:

 

Finns det nån här på forumet som åker mest (mycket) skate och tycker att stålsickling ger utmärkt glid?

 

Jag kan förstå att man på klassiska stålsicklade skidor glider bra relativt andra eftersom fästvalla och spann har en så stor inverkan på vad vilket glidet sist och slutligen blir. Men jag har endast testat stålsickling på skateskidor och är inte speciellt imponerad. Och då har jag ännu bara jämfört vanlig paraffinering mot stålsicklat.

Om jag minns rätt är de flesta tester som är redovisade på Forumet gjorda utan fästvalla' date=' för att eliminera fästvallningsfaktorn.[/quote']

Jovisst, jag redovisade tester med stålsicklade skejtskidor för några år sedan och de stålsicklade var klart sämre än stenslipade och vallade. Jag har testat en del och verkligen försökt få fram en stålsicklad yta som blir tillräckligt slät för att funka i kallföre (polerat, gnidit, stångvalsat och rillat på olika sätt, följt av mikroskopstudier), men har inte lyckats få något som ens gått i närheten av vare sig Lars Svensson-slip + BWLF eller Fischer originalslip + BWLF. Jag har även vallat de sicklade skidorna. Då gick de bättre, och lågfartsglidet blev rätt bra, dock upplever jag att de suger mer i högre fart.

 

Det är dock inget fel i åkkänsla på de stålsicklade skidorna, och så länge jag inte åker tillsammans med andra skidåkare med bra skidor, så är de helt ok, och jag glider ifrån många andra motionärer även när jag har rena stålsicklade skidor under fötterna. Upplevelsen av glid är relativ.

 

Jag tror på det som Lejonet2 var inne på, att jämfört med ett vanvårdat stenslipat belag kan nog stålsicklat vara ett alternativ. Mina Stockholmsskidor brukar få en omgång med Kuzmin-sickeln när de börjar se lite ledsna ut på undersidan, och blir då snabbare efter den kuren. :)

[Volevodin]

OBS. lägg märke till att Mikael Palm endast kommeterade stålsicklade vs stenslipade skidor. Han nämnde inget om vallning. Vad man då skulle kunna säga är att stålsicklat är ett alternativ till stenslipat. Vad som händer med skidorna därefter nämns inte.

[Everest]

OBS. lägg märke till att Mikael Palm endast kommeterade stålsicklade vs stenslipade skidor. Han nämnde inget om vallning. Vad man då skulle kunna säga är att stålsicklat är ett alternativ till stenslipat. Vad som händer med skidorna därefter nämns inte.

Håller med!

[Rotebrostakaren]

2. Det är egentligen synd att bygga någon slags konflikt mellan stålsickling och stenslipning, vallning icke vallning osv. Olika metoder kan vara bäst vid olika förhållanden. Själv tror jag mkt på och har testat lite en kombination av stålsickling och flourpulver. Tester av den sistnämnda kombinationen eller andra riskerar tyvärr att tystas ner helt och hållet om fundamentalister från olika läger tar överhanden.

Test och test, jag körde så på Orsa SkiMarathon, pulver direkt på sttålsicklatt, fungerade utmärkt, har inte haft så bra glid relativt konkurenterna på 5-år. Första gången jag tävlade på stålsicklat, och stålsicklat något annat än mina Stockholmsskidor så om pulvret gjorde någon nytta vet jag inte, men det kan ju inte skada tänkte jag. Så kommer jag också att valla på V-loppet.

[BSOBY]

Har dom senaste två åren läst mycket på skidforum om stålsicklade skidor men har tänkt att det inte är aktuelt för mig eftersom jag alltid tyckt att mina skidor har haft bra glid (efter många timmar i vallaboden). Men i höstas flyttade vi till lägenhet (utan vallabod). Tänkte då att stålsickla kunde vara ett alternativ til en massa fluorångor på köket. Sicklade mina skidor en vecka innan Marcialonga, åkte till Italien och hade fina skidturer dagarna innan loppet och hade bättre glid än mina kompisar med sina nya stenslipade skidor med fluorvallor och mycket pulver på alla tester vi utförde. Dom ägnade många timmar i "vallaboden" på hotellet, fyllde lungorna med farliga ångor och reduserade troligen syreupptagingsförmågan markant:) Jag nöt solen och vackert vinterväder och åkte Marcialonga nöjd och glad, till och med med solbränd näsa. Hade bra glid hela vägen. Tror inte jag tappade en enda placering från Canezei til Molina (startade i stratled 2). Ser fram mot att åka stålsicklat även på Vasaloppet i år.

[Lars-Erik]

Det här var faktiskt väldigt intressant. Jag hör till den skaran som inte tävlar (därav inte behöver det absolut bästa glidet) och som hellre spenderar tiden i spåret än vid vallastället.

 

Det jag funderar över är hur ofta måste man sickla om skidorna' date=' och om man ändå måste hålla på o rilla mm? Krävs det lika mycket tid vid vallastället trots att man stålsicklar skidorna?[/quote']

Kuzmin själv brukar säga 50 mil men jag brukar sickla efter si så där efter 25 åkta mil.

JAG tillbringrar numera högst en tiondel i vallaboden sedan jag började stålsickla och har har åkt mina bästa Vasalopp de senaste tio åren på detta vis.

Jag hinner därför träna mer villket bättrar på det hela. Och kanske tom. är friskare eftersom det här att stå långa tider i fluorångor defnitivt inte är hälsosamt (se t.ex. artikel i senaste Vasalöparen). Och givetvis även billigare. Så min HYPOTES (främst för motionsåkande Vasalöpare, låt säga led tre och bakåt) är:

För de allra flesta motionärer i Vasaloppet är stålsickling det enklaste och säkraste alrternativet.

 

Ex: När jag åkte båda öppna spåren och Vasaloppet första gången stålsicklat så åkte jag på tiderna 5.29, 5.50 (öppna spåren) och 6.31 (Vasaloppet). Då åkte jag alla tre loppen utan att sickla om. Och om en lätt överviktig gubbe på 61 år åker på dessa tider så måste det ju i varje fall vara klart för ALLA (även de som fortfarande glidvallar) att skidorna inte kunde glida dåligt. Själv upplevde jag att jag hade minst lika bra eller bättre glid än de jag åkte ihop med.

 

Se mer information på min tråd (t.ex. att jag nu åkt 8 Vasalopp/öppna spår stålsicklat PÅ SAMMA SKIDOR som jag åkte första året 2006).

Håller med om allt utom att gränsen skulle gå vid ett specifikt led. Tror snarare att det krävs en enorm kunskap och/eller ngn som vallar åt dig och att du har tillgång till många skidor innan stenslip/mättning osv ev går bättre än stålsickling + rätt borstning och rillning. Men OK det innebär väl i genomsnitt led 0-3 någonstans. Sen tror jag fortfarande att:

 

1. Det tycks vara väldigt uppenbart att egentligen ingen inom elit/vallafabrikant/skidfabrikant har testat skidorna seriöst med olika preparering efter 3-9 mils åkning. Kanske/troligen skulle de då komma fram till att stålsickling ev i kombination med andra metoder är bäst det visar i alla fall de tester som gjorts av medlemmar på skidforum och empiriska resultat. Så det här med att bygga hela argumentationen på vad eliten gör köper jag inte. Eliten på VL är en rätt liten grupp med små resurser. Eliten på WC åker ytterst sällan mer än 15 (30) km med samma skidor och de har dessutom 100-tals skidor att välja mellan.

 

2. Det är egentligen synd att bygga någon slags konflikt mellan stålsickling och stenslipning, vallning icke vallning osv. Olika metoder kan vara bäst vid olika förhållanden. Själv tror jag mkt på och har testat lite en kombination av stålsickling och flourpulver. Tester av den sistnämnda kombinationen eller andra riskerar tyvärr att tystas ner helt och hållet om fundamentalister från olika läger tar överhanden.

 

Har som helt talanglös gammal gubbe med hängpung från sydsverige åkt precis lika bra/dåligt i mitten av led 2 med enbart stålsicklat som med traditionell stenslip/ ./././. pulver. Så skillnaden kan omöjligen vara så stor som en del hävdar, då skulle jag vunnit VL förra året med "rätt skidor"!! Sen är det oerhört mkt billigare, snabbare och säkrare med stålsickling. Alla som tex ens tänker en endaste tanke på tejp för att spara tid och pengar på det borde givetvis stålsickla oxå. Eller ännu hellre stålsickla och lägga ner tid på träning och riktig fästvalla!

Everest, Jag tycker att ditt inlägg är mycket klokt och tänkvärt . Det enda jag vänder mig mot är att du är"talanglös", det är du inte. Hur det är med formen på annat omnämnt tillbehör vill jag inte uttala mig om.

 

OM det inte vore så mycket prestige och pengar inblandat i detta så borde det ju vara jättebra att motionärerna (och genaraliserade motionärer som Everest) fått ett nytt bra ALTERNATIV som i varje fall jag tror vara det bästa för de flesta motionärerna på Vasaloppet och desutom billigare, miljömässigt bättre och kräver mycket mindre tid.

INGEN behöver ju använda detta nya alternativ och det borde ju därför bara ses som en stor NY MÖJLIGHET (t.ex. baserat på mina, Everest, och många många andras erfarenheter + de tester som gjorts t.ex. av medlemmar på skidforum) och inte som ett HOT (även om kanske vallafabrikanter och de som säljer valla kan se det så).

 

Jag tycker vi skall vara tacksamma mot Leonid Kuzmin som först gjorde detta så tydligt för oss och även mot Sture Hogmark , Ronnie Löf, Samuel Forslund, och många andra som via ytterligare utvecklingar och kompletteringar (Primateria, RS Riller, Red Creek, etc.) ytterligare förbättrat och kompletterat denna teknik.

Och det är det ingen motsättning att kombinera med att valla även med denna teknik, jag känner många både på skidforum och utanför som kombinerar stålsickling, rillning med att ibland valla. Vi lever ju i ett fritt land, och tur är väl det.

 

Jag tror dessutom att den skidbutik som FÖRST vågar sälja sicklar och informera om detta alternativ kommer att få en marknadsmässig fördel och väsentligt öka sin trovärdighet. De kan ju bland annart informera om möjligheten att kombinera med att valla.

[tannberget]

Hej,

En mycket intressant diskussion måste jag säga. En sak som man kan konstatera är att diskussioner av denna typ ofta tenderar att bli väldigt kategoriska, det vill säga, stålsickling eller vallning/stenslipning. Jag har själv testat stålsicklade skidor i jämförelse med stenslipade skidor och vallade skidor vid olika tillfällen under ett par säsonger. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det är en stor mängd variabler som påverkar hur bra glid man som åkare upplever sig ha vid en given tidpunkt. Exempelvis påverkar belagets sammansättning (exempelvis mängden plast), skidans spann, åkarens åkstil (exempelvis viktfördelning vid åkning), och kombination (eller avsaknad) av vallor på belaget det glid man som åkare har i en given situation (yttre förhållanden). Det är därav oerhört svårt att isolera exakt vad som spelar in när en person med stålsicklade skidor jämför glid med en annan person med valla under skidorna (vilket ofta är fallet i denna typ av diskussioner). Att konstatera att man som åkare gled bättre än ”likvärdiga åkare” på ett träningspass eller på en tävling säger egentligen inte så mycket om vilka faktorer som inverkat. Därutöver skiljer sig de flesta par skidor åt på många sätt, det vill säga, två till synes likadana par skidor av samma märke och med samma spann och samma vallning (eller utan vallning) presterar ofta slående olika glidresultat. Det hela är med andra ord tämligen komplext.

 

Jag tror dock att flertalet personer i denna tråd har rätt i att stålsicklade skidor utgör ett acceptabelt alternativ att åka på, framförallt för skidåkare på motionärsnivå. Om man inte har tillgång till en stor mängd vallor och inte har tid/kunskap att genomföra och testa olika vallningar och strukturer är stålsickling ett bra och tacksamt alternativ. Min erfarenhet är att stålsicklingen medför en relativt ”generisk” (men dock ojämn) mikrostruktur i belaget som inte inverkar lika aktivt som en specifik stenslipning. Med andra ord kan en stenslipad struktur (”traktor-struktur” exempelvis) fungera mer effektivt i ett givet före, men på liknande sätt inverka mer negativt i ett annat före. Detsamma gäller för vallningar av olika typer. Det säger sig självt att stålsickling ur det perspektivet är bättre för en person som inte aktivt stenslipar och/eller har flera olika par skidor att tillgå. Personligen har jag dock vid väldigt få tillfällen upplevt att stålsicklade belag presterat bättre än vallade belag med någon form av struktur, men undantag finns naturligtvis alltid. Professionella vallateam lägger ner stora resurser på att hitta optimal reduktion av friktion och ur det perspektivet ter det sig konstigt att inte alla tävlingsåkare skulle åka på stålsicklade skidor om detta i alla lägen vore ett bättre alternativ.

 

En sak till, det görs faktiskt tester på vallningar som åkts på under längre tider, dessa tester kallas slittester och äger ofta rum efter åkning om cirka 3-5 mil (man jämför tester före och efter åkning), bara en kommentar till Everest.

 

/

[the h]

Fick ta hand om ett par dyrbara stålsicklade och förstörda skidor som skulle behandlas till öppet spår nu till helgen, mycket har man sett men det här var botten, beklagligt.

[kustlöparen]

Bra och tänkvärt skrivet. Tycker också det tråkigt att den här typen av ämnen har tendens att bli väldigt polariserade med två läger. Kanske har jag själv bidragit till det någongång men jag är egentligen ingen inbiten stålsicklare. Mest lat.

 

Det man kan säga är att den här debatten visat ganska tydligt att stenslipning/glidvallning inte är lika viktigt som man kanske tidigare trott om man inte har tillgång till tid och resurser att testa och helst ha tillgång till flera olika skidpar med olika struktur etc.

 

Dvs för oss vanliga motionärer söder om Dalälven med snö i bästa fall någon månad per år och kanske 2 par skidor så framstår stålsickling som en enkel och säker metod speciellt om man inte vill tillbringa mycket tid i vallaboden.

 

Sedan vill jag också påpeka det som kanske påverkar ditt glid allra mest är hur optimalt du kan lägga ditt fäste. Tror många slentrianmässigt lägger sitt fäste till utmätta strecken trots att man gått upp några kilo sedan man köpte skidorna. Eller lägger lite extra fäste för att vara säker på att inte få bakhalt och i vissa fören är detta total katastrof. Det spelar ju då ingen roll hur bra glidprep man gjort.

[the h]

Bara att man tränar behöver man inte tillbringa så märkvärdigt mycket tid i valla boden, är skidorna i det skick som den vanlige motionären följer enligt dessa goda råd som ges varje dag i olika skidsaiter, för det mesta är fäste förbättringar som måste göras oavsett metoden att förstöra skidor med slipning he he..

[Everest]

Hej,

En mycket intressant diskussion måste jag säga. En sak som man kan konstatera är att diskussioner av denna typ ofta tenderar att bli väldigt kategoriska, det vill säga, stålsickling eller vallning/stenslipning. Jag har själv testat stålsicklade skidor i jämförelse med stenslipade skidor och vallade skidor vid olika tillfällen under ett par säsonger. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det är en stor mängd variabler som påverkar hur bra glid man som åkare upplever sig ha vid en given tidpunkt. Exempelvis påverkar belagets sammansättning (exempelvis mängden plast), skidans spann, åkarens åkstil (exempelvis viktfördelning vid åkning), och kombination (eller avsaknad) av vallor på belaget det glid man som åkare har i en given situation (yttre förhållanden). Det är därav oerhört svårt att isolera exakt vad som spelar in när en person med stålsicklade skidor jämför glid med en annan person med valla under skidorna (vilket ofta är fallet i denna typ av diskussioner). Att konstatera att man som åkare gled bättre än ”likvärdiga åkare” på ett träningspass eller på en tävling säger egentligen inte så mycket om vilka faktorer som inverkat. Därutöver skiljer sig de flesta par skidor åt på många sätt, det vill säga, två till synes likadana par skidor av samma märke och med samma spann och samma vallning (eller utan vallning) presterar ofta slående olika glidresultat. Det hela är med andra ord tämligen komplext.

 

Jag tror dock att flertalet personer i denna tråd har rätt i att stålsicklade skidor utgör ett acceptabelt alternativ att åka på, framförallt för skidåkare på motionärsnivå. Om man inte har tillgång till en stor mängd vallor och inte har tid/kunskap att genomföra och testa olika vallningar och strukturer är stålsickling ett bra och tacksamt alternativ. Min erfarenhet är att stålsicklingen medför en relativt ”generisk” (men dock ojämn) mikrostruktur i belaget som inte inverkar lika aktivt som en specifik stenslipning. Med andra ord kan en stenslipad struktur (”traktor-struktur” exempelvis) fungera mer effektivt i ett givet före, men på liknande sätt inverka mer negativt i ett annat före. Detsamma gäller för vallningar av olika typer. Det säger sig självt att stålsickling ur det perspektivet är bättre för en person som inte aktivt stenslipar och/eller har flera olika par skidor att tillgå. Personligen har jag dock vid väldigt få tillfällen upplevt att stålsicklade belag presterat bättre än vallade belag med någon form av struktur, men undantag finns naturligtvis alltid. Professionella vallateam lägger ner stora resurser på att hitta optimal reduktion av friktion och ur det perspektivet ter det sig konstigt att inte alla tävlingsåkare skulle åka på stålsicklade skidor om detta i alla lägen vore ett bättre alternativ.

 

En sak till, det görs faktiskt tester på vallningar som åkts på under längre tider, dessa tester kallas slittester och äger ofta rum efter åkning om cirka 3-5 mil (man jämför tester före och efter åkning), bara en kommentar till Everest.

 

/

Jo, det vore ju iof väldigt underligt om det inte gjordes längre tester men de har ju i så fall inte marknadsförts speciellt hårt. Bla Swix tog ju inte chansen. Eller är det mest fästet som slittestas? Men håller helt med dig att elitåkarna bland 20 olika stenslipstrukturer i princip alltid bör hitta några som är bättre än stålsicklat speciellt så länge utbudet av olika stålsicklar är begränsat. Men om du inte har de resurserna så tror jag stålsicklat är ett säkrare alternativ. Eftersom du verkar ha testat en hel del och förmodligen är på ett helt annat plan än jag som ren valla-amatör så har jag två frågor. Kan man inte få till strukturen med en riller istället för i samband med stenslipning? Har du testat med pulver rotokorkat direkt på en stålsicklad (rillad) skida?

[Everest]

2. Det är egentligen synd att bygga någon slags konflikt mellan stålsickling och stenslipning' date=' vallning icke vallning osv. Olika metoder kan vara bäst vid olika förhållanden. Själv tror jag mkt på och har testat lite en kombination av stålsickling och flourpulver. Tester av den sistnämnda kombinationen eller andra riskerar tyvärr att tystas ner helt och hållet om fundamentalister från olika läger tar överhanden.[/quote']

Test och test, jag körde så på Orsa SkiMarathon, pulver direkt på sttålsicklatt, fungerade utmärkt, har inte haft så bra glid relativt konkurenterna på 5-år. Första gången jag tävlade på stålsicklat, och stålsicklat något annat än mina Stockholmsskidor så om pulvret gjorde någon nytta vet jag inte, men det kan ju inte skada tänkte jag. Så kommer jag också att valla på V-loppet.

Har också testat det på ett långlopp med bra resultat, dock som sagt svårt att avgöra om pulvret gjorde nytta eller skada.

[tannberget]

Hej igen,

Det är inte enbart fästvalla som slittestas utan även glidvallor. Det är en relativt viktig typ av testning i och med att en vallnings karaktär och prestanda förändras relativt mycket över tid. Exempelvis ser ofta vallningar för sprintlopp relativt annorlunda ut jämfört med vanliga lopp eller långlopp då effekten där inte behöver vara hållbar över tid. Håller med om att vallafabrikanterna inte marknadsfört sina vallor med hjälp av denna typ av test i någon större utsträckning vilket faktiskt är en aning förbryllande (exempelvis givet intresset för långlopp). Men de flesta klubbar på elitnivå med kompetenta vallateam (inklusive landslaget) genomför denna typ av test.

 

Angående riller och stenslip. Många gånger kan man nog se riller som ett komplement till stenslip. I dag finns många olika typer av rillverktyg på marknaden och många av dom ger goda resultat. En del kunniga inom området menar att man alltid bör komplettera en stenslipning med någon form av manuellt dragen rill som är anpassad till dagens specifika förutsättningar (se det som att ytterligare specialisera strukturen). Ett problem med detta har traditionellt varit att manuell rill fundamentalt förändrat skidans struktur vilket gjort den ytterst specialiserad och i behov av stenslipning för att ”nolla ut” effekten av rillen när förutsättningarna förändras. Det finns dock det som brukar kallas för att blanka strukturen vilket egentligen betyder att man med en metallcylinder pressat ner topparna av rillen/strukturen. Beroende av hur hårt man pressar kan man i stort reducera alternativt finjustera den rill man dragit i. Så, rillning är absolut ett gångbart alternativ som ofta används i kombination med en stenslip. Det finns som sagt, vilket du säkert redan har koll på, ett stort antal tillverkare och typer av rillar (i varierande prisklasser). Det är bara att börja testa =).

 

Gällande rotokorkat pulver direkt på en stålsicklad skida utan underlagsvalla. Jag måste säga att jag inte har någon stor erfarenhet av den kombinationen gällande testning, detta av flera skäl. I vallningar med pulver inverkar underlagsvallan enormt mycket för prestandan hos det pulver man använder. Likaså kan sättet man applicerar pulvret på inverka gällande exempelvis hållbarhet (slittest) där invärmning traditionellt har ansetts ha längre livslängd (det råder dock lite olika meningar kring detta). De flesta av mina tester har gjorts enligt följande: (1) Nollning av skidor i glidmätare, (2) test av olika typer av underlagsvallor/kombinationer i glidmätare, (3) test av pulver på gemensam bas, (4) test av högpreseterande pulver på olika bas, (5) test av struktur (rill) på nollade skidor. Därefter räknas det och fattas beslut. Jag har bara testat pulver utan underlagsvalla vid ett fåtal tillfällen och inte fått resultat som varit bättre än den bäst fungerande underlagsvallan. Kanske bör detta testas mer, det är säkerligen ett helt acceptabelt alternativ, men som jag skrev i mitt förra inlägg tror jag att en optimal underlagsvalla ger bättre effekt än ingen alls. Det finns dessutom en debatt (om än kanske inofficiell?) kring huruvida underlagsvallan även förbättrar slitstyrkan för ett pulver. Om man utgår från detta torde slitstyrkan av ett pulver utan underlagsvalla bli kortare, men detta kan jag inte uttala mig om på grund av att jag aldrig slittestat denna kombination (dessutom blir det hela lite av hönan eller ägget syndromet). Hoppas svaret gav någonting vettigt.

 

/