Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Varning för dålig bakaxel


MrT

Recommended Posts

Ja, då har vi väl äntligen också svaret på varför axlarna gått av även om det inte varit helt enkelt att gissa det. Det var inte material eller konstruktion utan värmebehandlingen (härdningen). Det man dock svårligen kan förhindra är - vilket jag misstänker - att en del axlar dras åt för hårt.

kanske vart den där kärringen som vart i farten igen :)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 59
  • Created
  • Last Reply
Problemet med dom axlar som gått sönder är enkel, det var helt enkelt bara en felaktig härdning på en äldre batch. Dessa axlar har sen blandats ihop med nya bra axlar hos tillverkaren. Men nu är i stort sätt alla dåliga axlar bortrensade, men för säkerhets skull kommer tillverkaren se till att man kan byta sina trasiga axlar under långtid framöver kostnadsfritt.

Är det förstahandsinformation?

 

Hur vet man vet vilka axlar man har, finns det några kännetecken?

Link to comment
Share on other sites

Problemet med dom axlar som gått sönder är enkel' date=' det var helt enkelt bara en felaktig härdning på en äldre batch. Dessa axlar har sen blandats ihop med nya bra axlar hos tillverkaren. Men nu är i stort sätt alla dåliga axlar bortrensade, men för säkerhets skull kommer tillverkaren se till att man kan byta sina trasiga axlar under långtid framöver kostnadsfritt.[/quote']

Är det förstahandsinformation?

 

Hur vet man vet vilka axlar man har, finns det några kännetecken?

Om dom inte gått sönder typ första 10 milen är det säkert dom bra axlarna.

Inga kännetecken direkt!

Link to comment
Share on other sites

... Det man dock svårligen kan förhindra är - vilket jag misstänker - att en del axlar dras åt för hårt.

Inte så lätt att veta vad som är lagom, för om man drar för löst blir gaffeln rund i axelhålet. Det blir ju ändå ganska stora krafter på det spärrade hjulet när du börjar sparka.

 

Jag har förvisso mest kört på Elpex och Swenor vad gäller träning, men aldrig dragit av en axel. Trots att jag lossar hjulen ofta för skötsel. Klart att man förväntar sig bättre kvalitet hos Eagle, även om de är billigare än Swenor.

Link to comment
Share on other sites

Krafterna från åtdragning och de krafter man får vid rullskidåkningen måste läggas ihop för att få den totala belastningen. Krafterna är inte alltid riktade åt samma håll så det är komplicerat att beräkna den totala kraften och hur den är riktad men det går förstås. Det går naturligtvis att dra av en axel (eller gängorna, vilket som nu ger sig först...) i den här diametern med en fast nyckel men tanken är ju inte att man skall dra som om det vore en hjulmutter till en bil. Med en stor skiftnyckel eller lös hylsa får man dessutom ett längre skaft som vid samma kraft ger ett högre moment än en fast nyckel i rätt dimension hade gett (det finns ju en viss poäng i att de fasta nycklarna blir kortare och kortare desto mindre nyckelvidd de har...). Åtragningen syftar ju bara till att låsa axeln på sin plats. Högre åtdragningsmoment än så leder bara till ökad belastning på axeln. Det är nog bättre att dra åt som en kärring än som en "riktig karl".

 

Är det nu som Skåningen säger att härdningen är felaktig, saknas väl den marginal man borde ha haft och en extra belastning genom för högt åtdragningsmoment kan då mycket väl räcka för att axeln skall gå av. Detta är förstås ingen ursäkt till avsaknaden av en tillfredsställande kvalitetskontroll. Jag skulle nog själv vara försiktig vid åtdragning av en axel från den här fabrikanten.

 

Det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall en axel har "rätt" värmebehandling (härdning & anlöpning). Det kan gå att se på den färg materialet har men ibland finns en ytbeläggning (t.ex. fosfatering) eller bearbetning efter värmebehandlingen som gör det omöjligt att se detta. Man skall ju då också veta hur en "riktig" axel skall se ut, så det är nog bara en sak för en materialexpert. Med felaktig värmebehandling kan axel bli för mjuk eller för hård (spröd), där båda felaktigheterna var för sig kan leda till brott.

Link to comment
Share on other sites

Att Eagle lovar att ersätta de dåliga bakaxlarna tyder på att man är en seriös tillverkare och är rädd om sitt goda renommé, som man byggt upp. Man kan dra en parallell med biltillverkare, om det uppdagas fel i en bilmodell är man väldigt snabb att erbjuda gratis byte av den felaktiga delen eller enheten för att behålla sitt goda rykte bland bilköparna.

Till skillnad mot Pro-ski, som försöker tiga ihjäl problemen med täckbrickan, verkar Eagle erkänt felet och försöker åtgärda det. I det långa loppet kommer man att tjäna på det.

Link to comment
Share on other sites

Jag tittade på mina tämligen nya ONEWAY Classic 5 häromdagen. Bulten (eller skruven, om man skall använda korrekt beteckning) som används som främre axel har beteckningen 8.8. Jag går inte in på vad det betyder här men kan nämna att det är en hållfasthetsklass. I princip är det den lägsta hållfasthetsklass som används för skruvar av den här typen. Köper man en skruv på t.ex. Biltema eller Clas Ohlsson är det oftast en 8.8 skruv. Det verkar inte som någon "high-tech" direkt men så är väl skidan tillverkad i Kina också. Hitttills har det hållit i alla fall! Jag har ingen aning om vad Eagle använder men det tycks mig förvånande att man skullle kunna misslyckas när det nu tycks räcka med 8.8 klass för vissa tillverkare.
Link to comment
Share on other sites

Jag tittade på mina tämligen nya ONEWAY Classic 5 häromdagen. Bulten (eller skruven, om man skall använda korrekt beteckning) som används som främre axel har beteckningen 8.8. Jag går inte in på vad det betyder här men kan nämna att det är en hållfasthetsklass. I princip är det den lägsta hållfasthetsklass som används för skruvar av den här typen. Köper man en skruv på t.ex. Biltema eller Clas Ohlsson är det oftast en 8.8 skruv. Det verkar inte som någon "high-tech" direkt men så är väl skidan tillverkad i Kina också. Hitttills har det hållit i alla fall! Jag har ingen aning om vad Eagle använder men det tycks mig förvånande att man skullle kunna misslyckas när det nu tycks räcka med 8.8 klass för vissa tillverkare.

framaxeln är väl standard som alla tillverkar använder.

Bakaxeln är det som skiljer olika fabrikat åt.

Link to comment
Share on other sites

Jäpp... kunde inte hitta någon beteckning på bakaxeln.

 

Förresten, det ska väl inte vara så mycket svårare att göra en bakaxel än en framaxel. Belastningen är är förstås större på bakaxeln, så det är väl naturligt att den går först.

 

Har man sagt A så får man väl säga B, så jag kompletterar med lite tekniksnack. Hållfasthetsklassen 8.8 jag nämnde innebär en brottgräns på 800 N/mm2; den första 8:an i beteckningen står för det. Det är ca 4 ggr "bättre" än gjutjärn, så då förstår ni väl min kommentar i början av tråden om att det inte kan vara gjutjärn i en axel till den här applikationen. Den andra siffran (8) står för att sträckgränsen är 80% av brottgränsen, dvs. sträckgransen är 640 N/mm2. Skruvar finns också i klasserna 10.9 och 12.9. I det sistnämnda fallet innebär det 1200, och 1080 N/mm2 för brottgräns respektive sträckgräns. Självfallet går det att tillverka ännu bättre material men då börjar det handla om specialstål, speciella värmebehandlingar och tillverkningsmetoder. Drar man en skruv så hårt att man når över sträckgransen (640 N/mm2 i nämnda fall) kommer den att gå av efter några dragningar. Rekommenderade åtdragningsmoment för 8.8; 10.9 och 12.9 skruvar i dimensionen M6 med gänga på 1 mm är 9,8; 14 respektive 17 Nm. Som synes ganska stor skillnad. Jag skulle aldrig fundera på att dra åt så hårt men om nu någon vill försöka så... Med låsmutter behövs det knappast.

Link to comment
Share on other sites

Har väldigt svårt att tro att man ska vara rädd att dra för hårt, då borde i sådana fall framaxlarna gå av, där är det 10ans nyckel och bak 13, dragspänningen är ju kraften genom arean, 13*13 är 169 och 10*10 är 100, dvs du måste dra 1,69ggr mer bak för att dragspänningen från åtdragningen ska bli den samma. Så drar man allt man orkar OCH de vore någon fara OM materialet är ok, så borde framaxlar haverera och inte baxaxlar. Tror på Skåning, bara dra åt hårt där bak för att slippa runda hål. Att det går sönder måste bero på gravt tillverkningsfel, så som Skåning sa, har du fått en sådan axel går den troligtvis av, oberoende på hur mycket du drar eller inte, har du fått en OK axel kan du nog hårt många ggr utan att blir orolig.
Link to comment
Share on other sites

Har väldigt svårt att tro att man ska vara rädd att dra för hårt, då borde i sådana fall framaxlarna gå av, där är det 10ans nyckel och bak 13, dragspänningen är ju kraften genom arean, 13*13 är 169 och 10*10 är 100, dvs du måste dra 1,69ggr mer bak för att dragspänningen från åtdragningen ska bli den samma. Så drar man allt man orkar OCH de vore någon fara OM materialet är ok, så borde framaxlar haverera och inte baxaxlar. Tror på Skåning, bara dra åt hårt där bak för att slippa runda hål. Att det går sönder måste bero på gravt tillverkningsfel, så som Skåning sa, har du fått en sådan axel går den troligtvis av, oberoende på hur mycket du drar eller inte, har du fått en OK axel kan du nog hårt många ggr utan att blir orolig.

Nu måste jag varna både dig och andra. Risken finns ju att folk tror dig. Dra för f-n inte åt allt ni orkar. Man överskrider garanterat rekommenderat åtdragningmoment om man gör det. Då överskrider man också sträckgränsen för materialet. Det blir en kvarstående töjning som dessutom ökar för varje gång. Efter ett antal åtdragningar går axeln av oavsett om materialet är OK eller inte (går förstås av fortare om materialet inte är OK...). Jag vet inte hur jag skall kunna uttrycka det tydligare.

 

Rotebrostakaren, du kan inte räkna ut spänning genom att använda nyckelvidd i din beräkning. Det är minsta diametern som gäller, med ev. korrektion för spänningskoncentration i dimensionsövergångar, gängor mm. Tala om för mig vilken gänga du har (alt. minsta diameter) för fram- respektive bakaxel kan jag ge dig rekommenderade åtdragningsmoment.

Link to comment
Share on other sites

Har väldigt svårt att tro att man ska vara rädd att dra för hårt' date=' då borde i sådana fall framaxlarna gå av, där är det 10ans nyckel och bak 13, dragspänningen är ju kraften genom arean, 13*13 är 169 och 10*10 är 100, dvs du måste dra 1,69ggr mer bak för att dragspänningen från åtdragningen ska bli den samma. Så drar man allt man orkar OCH de vore någon fara OM materialet är ok, så borde framaxlar haverera och inte baxaxlar. Tror på Skåning, bara dra åt hårt där bak för att slippa runda hål. Att det går sönder måste bero på gravt tillverkningsfel, så som Skåning sa, har du fått en sådan axel går den troligtvis av, oberoende på hur mycket du drar eller inte, har du fått en OK axel kan du nog hårt många ggr utan att blir orolig.[/quote']

Nu måste jag varna både dig och andra. Risken finns ju att folk tror dig. Dra för f-n inte åt allt ni orkar. Man överskrider garanterat rekommenderat åtdragningmoment om man gör det. Då överskrider man också sträckgränsen för materialet. Det blir en kvarstående töjning som dessutom ökar för varje gång. Efter ett antal åtdragningar går axeln av oavsett om materialet är OK eller inte (går förstås av fortare om materialet inte är OK...). Jag vet inte hur jag skall kunna uttrycka det tydligare.

 

Rotebrostakaren, du kan inte räkna ut spänning genom att använda nyckelvidd i din beräkning. Det är minsta diametern som gäller, med ev. korrektion för spänningskoncentration i dimensionsövergångar, gängor mm. Tala om för mig vilken gänga du har (alt. minsta diameter) för fram- respektive bakaxel kan jag ge dig rekommenderade åtdragningsmoment.

Ja, ja, minnsta diametern i gängan borde vara hyfsat proportionell mot nyckelvidden. Faktum kvarstår, vore det fara att dra åt hårt så borde det vara FRAMAXLAR som går av och inte bakaxlar, för hur mycket du än räknar på dimensionsövergångar mm. så är blir dragspänning högst i framaxeln om man drar åt hårt, och jag känner inte till någon som dragit av en framaxel.

Link to comment
Share on other sites

Det handlar inte om feldimensionering eller för hårt åtdragna axlar då skulle alla tillverkare isåfall skulle dras med dessa problem. Har ändå åkt rullskidor sedan i början på 90-talet och aldrig hört talas om axlar som gått av(någon kan ju förstås ändå ha råkat ut för det) och ändå är det i princip samma dimensioner på alla tillverkares axlar. Ska man dra sönder dessa axlar gör man det inte av misstag iaf på det sätt jag mekar rullskidor. Dvs håller fast med fast nyckel på ena sidan och drar med en fast nyckel på andra sidan..då får man definitivt vara ute för att dra sönder den för att lyckas.

 

Det behövs inga större uträkningar för att klura ut att det var materialfel på just dessa axlar i detta fall fel på härdningen, så Mr T låg relativt nära sanningen med Kinstål och tvivelaktiga härdningsprocesser...

Link to comment
Share on other sites

Problemet med dom axlar som gått sönder är enkel' date=' det var helt enkelt bara en felaktig härdning på en äldre batch. Dessa axlar har sen blandats ihop med nya bra axlar hos tillverkaren. Men nu är i stort sätt alla dåliga axlar bortrensade, men för säkerhets skull kommer tillverkaren se till att man kan byta sina trasiga axlar under långtid framöver kostnadsfritt.[/quote']

Är det förstahandsinformation?

 

Hur vet man vet vilka axlar man har, finns det några kännetecken?

Om dom inte gått sönder typ första 10 milen är det säkert dom bra axlarna.

Inga kännetecken direkt!

Om man skaffar nya axlar från dig kan du garantera att det är de felfria axlarna?

Link to comment
Share on other sites

Är det förstahandsinformation?

 

Hur vet man vet vilka axlar man har' date=' finns det några kännetecken?[/quote']

Om dom inte gått sönder typ första 10 milen är det säkert dom bra axlarna.

Inga kännetecken direkt!

Om man skaffar nya axlar från dig kan du garantera att det är de felfria axlarna?

nej inte i år!

Link to comment
Share on other sites

Efter att ha läst alla de senaste inläggen här börjar jag tro att min ingenjörsmässiga utbildning och 25 års erfarenhet inte är värd någonting längre. Det går i alla fall inte att med ett tekniskt resonemang försöka förklara och övertyga er om sådant som för en ingenjör är rena självklarheter. Har ni inget annat argument kvar, dyker den kinesiska käringen upp igen. Därför blir det här mitt sista inlägg i den här tråden. Ifall någon drar sin (felaktigt härdade) axel så hårt att den senare går av är det ju inte heller mitt bekymmer... Lycka till!
Link to comment
Share on other sites

Det går i alla fall inte att med ett tekniskt resonemang försöka förklara och övertyga er om sådant som för en ingenjör är rena självklarheter.

Trots att jag också är ingenjör (men inte maskin) så tycker jag faktiskt att deras argument faktiskt ofta är bättre än dina argument i denna tråden. Klart att man kan dra av en axel men när det aldrig verkar henda med bra akslar så kanske den problem ställningen inte är så relevant?

Link to comment
Share on other sites

Det går i alla fall inte att med ett tekniskt resonemang försöka förklara och övertyga er om sådant som för en ingenjör är rena självklarheter.

Trots att jag också är ingenjör (men inte maskin) så tycker jag faktiskt att deras argument faktiskt ofta är bättre än dina argument i denna tråden. Klart att man kan dra av en axel men när det aldrig verkar henda med bra akslar så kanske den problem ställningen inte är så relevant?

Tro det eller ej Peter_ski, men jag är civilingenjör i Maskin och köper inte ditt resonemang (jag har t o m en licentiatexamen, dock ej Maskininrikting). Det finns ganska mycket empiriska tester på rullskidaxlar på detta forum, och ingen har dragit av någon framaxel som måste få högre dragspänning i o m den mindre diametern, detta självklara argument enligt mig nonchalerar du (eller förstår inte?!) och betraktar alla andra som stackars okunniga människor...

Link to comment
Share on other sites

Det går i alla fall inte att med ett tekniskt resonemang försöka förklara och övertyga er om sådant som för en ingenjör är rena självklarheter.

Trots att jag också är ingenjör (men inte maskin) så tycker jag faktiskt att deras argument faktiskt ofta är bättre än dina argument i denna tråden. Klart att man kan dra av en axel men när det aldrig verkar henda med bra akslar så kanske den problem ställningen inte är så relevant?

Tro det eller ej Peter_ski' date=' men jag är civilingenjör i Maskin och köper inte ditt resonemang (jag har t o m en licentiatexamen, dock ej Maskininrikting). Det finns ganska mycket empiriska tester på rullskidaxlar på detta forum, och ingen har dragit av någon framaxel som måste få högre dragspänning i o m den mindre diametern, detta självklara argument enligt mig nonchalerar du (eller förstår inte?!) och betraktar alla andra som stackars okunniga människor...[/quote']

Jag är oxå maskiningenjör och sysslar med konstruktion/beräkning av handverktyg och som har en hel del axlar. Tycker det känns knepigt om dom härdat en axel så konstigt att man drar av den för hand med en fast nyckel , måste väl nästan vara en kombination av dåligt material och felaktig värmebehandling som leder till sprödbrott.

bakaxeln är ju planad på båda sidor för att hindra rotation, och har man skarp kant får man höga spänningskoncentrationer vilket inte framaxeln har som är en standard 8.8 skruv.

 

En sak vi haft problem med är sintrade härdade detaljer som har axeltappar, dessa har lossnat med väldigt liten kraftpåverkan, problemet då har varit dels att materialet inte varit 100% homogent samt för snäva radier. Men kan bakaxeln vara sintrad? det brukar var detaljer med mer avancerad yttergeometri och inte så många plan, typ kugghjul som man sintrar.

Link to comment
Share on other sites

Intressant, att spänningskoncentrationerna kan vara högre för bakaxeln tak vare fasningen. Man lär så länge man lever, och detta slog ju hål på mitt resonemang med att det skulle vara högre spänning i framaxeln..., trevligt med ett bemötande på mina tydligen ihåliga teorier ifråga om att jmf med framaxeln :), jag sysslar ju inte med konstruktion av handverktyg idag...
Link to comment
Share on other sites

Intressant, att spänningskoncentrationerna kan vara högre för bakaxeln tak vare fasningen. Man lär så länge man lever, och detta slog ju hål på mitt resonemang med att det skulle vara högre spänning i framaxeln..., trevligt med ett bemötande på mina tydligen ihåliga teorier ifråga om att jmf med framaxeln :), jag sysslar ju inte med konstruktion av handverktyg idag...

Jag tror att det är ganska stort vridmoment som överförs via faserna vid tex spurter uppför, så bakaxeln är nog ganska hårt belastad gissar jag, iaf för dom som är duktiga att diagonala, vid stakning utan frånskjut blir belastningen bara böjning från tyngden på åkaren dock med ett dynamiskt tillskott pga "hoppandet" upp och ner. Duktiga cyklistspurtare kan ju trycka mer än 2000w i en spurt, vet dock ej vad en rullskidelit klarar att pressa men då kan man via effekten beräkna maximala vridmomentet som axeln belastas med och sen modellerar men den i CAD och gör en FEM beräkning för att se spänningarna i axeln så man ligger en bra bit under sträckgränsen för materialet man har tänkt använda, så skulle jag göra om jag konstruerade en bakaxel för rullskidor iaf.

Link to comment
Share on other sites

Intressant' date=' att spänningskoncentrationerna kan vara högre för bakaxeln tak vare fasningen. Man lär så länge man lever, och detta slog ju hål på mitt resonemang med att det skulle vara högre spänning i framaxeln..., trevligt med ett bemötande på mina tydligen ihåliga teorier ifråga om att jmf med framaxeln :), jag sysslar ju inte med konstruktion av handverktyg idag...[/quote']

Jag tror att det är ganska stort vridmoment som överförs via faserna vid tex spurter uppför, så bakaxeln är nog ganska hårt belastad gissar jag, iaf för dom som är duktiga att diagonala, vid stakning utan frånskjut blir belastningen bara böjning från tyngden på åkaren dock med ett dynamiskt tillskott pga "hoppandet" upp och ner. Duktiga cyklistspurtare kan ju trycka mer än 2000w i en spurt, vet dock ej vad en rullskidelit klarar att pressa men då kan man via effekten beräkna maximala vridmomentet som axeln belastas med och sen modellerar men den i CAD och gör en FEM beräkning för att se spänningarna i axeln så man ligger en bra bit under sträckgränsen för materialet man har tänkt använda, så skulle jag göra om jag konstruerade en bakaxel för rullskidor iaf.

Jag köper till resonemang Nick, men jag undrar om spänningen p g a åtrdagningen kan vara större för bakaxeln än för framaxeln p g a fasningen, och att det därmed är lättare att dra sönder bakaxlarna än framaxlarna så som Peter_ski säger och varnar för att dra åt bakaxeln för hårt.

 

Sedan så inbillar jag mig att det blir större krafter i bakaxeln på grund av vibrationer och stötar på grund av ojämnheter än vridmomementet som utvecklas vid diagonalandet, tror maxpåfrestningen är när man kör över smågropar/kanter i hög fart, eller kanske när man hoppar upp och ner i kängrustak, men det kan man (inte jag ) säkert räkna ut vad som ger maxbelastning och därmed bör vara det dimensionerande fallet (skulle kunna vara han/eller hon som tokdrar, men tror inte det). Sedan blir det en sammanlagring av krafterna och utmattning på det....:) och det är ju naturligtvis det som man ska dimensionera efter...., vilket gör att det blir så krångligt att räkna och det är ändå bara en massa axproximationer och formfaktorer med stora osäkerheter (inbillar jag mig), att det man har att luta sig mot är empiriska data. Så här brukar bakaxlar för klassiska rullskidor se ut, och de håller, Eagle avviker inte från detta, de som åker med Eagle drar nog inte åt bakaxeln hårdrare än normala rullskidåkare gör, alltså är det materialfel som gör att Eagle bakaxlar går sönder.

Link to comment
Share on other sites

Intressant' date=' att spänningskoncentrationerna kan vara högre för bakaxeln tak vare fasningen. Man lär så länge man lever, och detta slog ju hål på mitt resonemang med att det skulle vara högre spänning i framaxeln..., trevligt med ett bemötande på mina tydligen ihåliga teorier ifråga om att jmf med framaxeln :), jag sysslar ju inte med konstruktion av handverktyg idag...[/quote']

Jag tror att det är ganska stort vridmoment som överförs via faserna vid tex spurter uppför, så bakaxeln är nog ganska hårt belastad gissar jag, iaf för dom som är duktiga att diagonala, vid stakning utan frånskjut blir belastningen bara böjning från tyngden på åkaren dock med ett dynamiskt tillskott pga "hoppandet" upp och ner. Duktiga cyklistspurtare kan ju trycka mer än 2000w i en spurt, vet dock ej vad en rullskidelit klarar att pressa men då kan man via effekten beräkna maximala vridmomentet som axeln belastas med och sen modellerar men den i CAD och gör en FEM beräkning för att se spänningarna i axeln så man ligger en bra bit under sträckgränsen för materialet man har tänkt använda, så skulle jag göra om jag konstruerade en bakaxel för rullskidor iaf.

Jag köper till resonemang Nick, men jag undrar om spänningen p g a åtrdagningen kan vara större för bakaxeln än för framaxeln p g a fasningen, och att det därmed är lättare att dra sönder bakaxlarna än framaxlarna så som Peter_ski säger och varnar för att dra åt bakaxeln för hårt.

 

Sedan så inbillar jag mig att det blir större krafter i bakaxeln på grund av vibrationer och stötar på grund av ojämnheter än vridmomementet som utvecklas vid diagonalandet, tror maxpåfrestningen är när man kör över smågropar/kanter i hög fart, eller kanske när man hoppar upp och ner i kängrustak, men det kan man (inte jag ) säkert räkna ut vad som ger maxbelastning och därmed bör vara det dimensionerande fallet (skulle kunna vara han/eller hon som tokdrar, men tror inte det). Sedan blir det en sammanlagring av krafterna och utmattning på det....:) och det är ju naturligtvis det som man ska dimensionera efter...., vilket gör att det blir så krångligt att räkna och det är ändå bara en massa axproximationer och formfaktorer med stora osäkerheter (inbillar jag mig), att det man har att luta sig mot är empiriska data. Så här brukar bakaxlar för klassiska rullskidor se ut, och de håller, Eagle avviker inte från detta, de som åker med Eagle drar nog inte åt bakaxeln hårdrare än normala rullskidåkare gör, alltså är det materialfel som gör att Eagle bakaxlar går sönder.

Alla övergångar från en mindre sektion till en större skapar spänningskoncentartioner, särskilt om det är skarpa kanter inblandade, Är det nån som har kollat hårdheten på axlarna? det vore interessant att se, vi har en brinellprovare på jobbet men jag har ingen eagleaxel.

Link to comment
Share on other sites

Alla övergångar från en mindre sektion till en större skapar spänningskoncentartioner, särskilt om det är skarpa kanter inblandade, Är det nån som har kollat hårdheten på axlarna? det vore interessant att se, vi har en brinellprovare på jobbet men jag har ingen eagleaxel.

Har Eagle-skidor och kan kanske fixa det på mitt jobb.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...