Högintensiv vs. lågintensiv träning

[jo]

Tränar man 27h en typisk vecka utan att bli skadad så blir man bra. Givetvis måste nästan all träning bedrivas lågintensivt med denna träningsmängd. Om du vill försöka uppnå samma resultat som honom så är det väl bara att köra lika många timmar som han. Det går ju knappast att uppnå samma resultat som han genom att träna med samma upplägg men halva tiden. Då kanske du får försöka hitta ett upplägg som passar bättre för ca: 13h. Finns inte detta upplägg så är det ju bara antal timmar som gäller. Inte så upplyftande tanke för en som mig som har begränsat med tid.

[garmin]

Men var det inte syreupptagnings förmågan som styr hur snabba vi blir även på lååånga tävlingar som typ Vl å Ironman...den förbättras med A3-A3+....nu är jag förvirrad. Det fanns väl någon artikel i någon tidning för ett tag sedan angående detta..eller? Skippa distanspassen.........eller

[jo]

Du har en bakgrund som cyklist och då har du i dina dar "plöjt mil" och många timmars träning. Det har givit ett muskelminne som hjälper dig många år även om syreupptagningen minskar.

Vill bara påpeka att min bakgrund som cyklist (MTB) är begransad till några år (4) med början 1992. Annars är orientering den röda tråden för mig.

 

Man vill ju inte bli klassad som cyklist. I Norge hävdar dom att blir man cyklist så är man antingen en stor talang eller så är man knäpp. Tyvärr så var jag nog det sistnämda :) Jag får väl skylla på att jag var ung på den tiden.

[Boljohan]

Träning av muskulär uthållighet förutsätter lite längre pass 90+. Jämför att köra 1h A1 eller att köra ett intervallpass i A3 (4x4min med 3 min aktiv vila) med uppvärmning och nedjogg som tot blir 1h. Vilket pass har gett bäst träning för den muskulära uthålligheten?

Med "muskulär uthållighet" menar du då fettförbränningsförmåga?

Jag menar den uthålliga styrkan i dom lokala musklerna.

OK, men vad är uthållighet? Som jag förstått det blir man utmattad av två skäl: glykogenbrist och dehydrering. Det sistnämnda går inte att träna upp utan kan bara minimeras genom vätskeintag. Tiden till glykogenbrist är den man försöker påverka med sin träning genom att förbättra syreupptagningsförmåga, styrka och lokal fettförbränningsmåga i muskulaturen. Finns det nåt mer, som jag missat?

[Wassarn]

En god rörelseekonomi är också mycket viktigt, dvs. skaffa sig förmågan att kunna göra av med så lite energi som möjligt på en bestämd belastning. Som längdskidåkare med tävlingsambitioner gäller det då att även kunna åka med god teknik (avslappnat och tekniskt korrekt) vid högre intesiteter. Vid långa och lugna pass är det lättast att lära in bra åkrörelser, men det gäller också att vänja sig vid att åka fort på samma sätt. Särskilt vid löpning på plant underlag har rörelse/löpekonomin en avgörande roll. Där skulle jag vilja påstå att ett extremt bra testvärde inte alls gör någon större nytta, utan det gäller att löpa så energisnålt som möjligt. Kjell-Erik ståhl inte hade bättre än 69 i testvärde när han slog det svenska rekordet i maraton.

[Everest]

Med "muskulär uthållighet" menar du då fettförbränningsförmåga?

Jag menar den uthålliga styrkan i dom lokala musklerna.

OK' date=' men vad är uthållighet? Som jag förstått det blir man utmattad av två skäl: glykogenbrist och dehydrering. Det sistnämnda går inte att träna upp utan kan bara minimeras genom vätskeintag. Tiden till glykogenbrist är den man försöker påverka med sin träning genom att förbättra syreupptagningsförmåga, styrka och lokal fettförbränningsmåga i muskulaturen. Finns det nåt mer, som jag missat?[/quote']

Jo, jag tror du missat en del som tycks vara svårt att bevisa vetenskapligt framförallt för norska hjärtläkare;-) Om det vore som som du skriver skulle ju:

 

1. Med undantag för anaeroba fasen ca 30 sek skulle det gå lika fort att springa, cykla, eller åka skidor i från 3 min upp till ca 0,5 - 1 timme Så länge anses det väl ungefär man kan hålla på utan att dricka eller äta?

 

2. Om du fick dropp intramuskulärt under tiden du höll på och tävlade skulle du kunna hålla samma tempo tills du föll ihop av sömnbrist eller ålderdomssvaghet;-)

 

Ok nu är jag väldigt elak och raljerar men baserat på den erfarenhet som de flesta har så sjunker ju ändå tempot rätt kraftigt efter några timmar (2-24) och många drabbas av kramp mm oavsett hur mkt de äter/dricker. Detta måste väl ändå bero på att musklerna inkl hjärtat som också är en muskel inte är tillräckligt ""uthålliga"". OK jag köper att fettförbränning är oerhört viktigt eftersom magen/(musklerna), åtminstone enligt vetenskapen, inte kan ta upp den mängd energi du förbrukar under tävling men det förklarar inte riktigt krampsymptom/träningsvärk och att olika personer som tränat olika har sina begränsande faktorer i olika muskler.

 

Men jag är absolut ingen fanatiskt anhängare av vare sig hög- eller lågintensiv träning.

Som jag ser det går det att bli bäst i världen med båda metoderna om du har de genetiska förutsättningarna. OCH även för oss som amatörer (elitmotionär enlt Stefan Sand- Tack) gäller det att hitta den metod som passar våra genetiska förutsättningar bäst. Eftersom jag själv är född klen med mkt dålig maximal kapacitet så har jag tränat mkt styrketräning och A3 pass. När jag tränade mkt A1 vilket är det enda som jag har lite talang för så blev jag inte så mkt bättre utan låg kring plac 2000 i VL. När jag däremot började kombinera mina A1-pass med max-styrka och A3-pass så har jag på ålderns höst börjat närmare mig startled 1.

 

Å andra sidan och talar jag delvis emot mig själv. En gång som ung 20-årig orienterare, med obegränsad tid för träning, tränade jag under en vinter ihop med några kompisar en dryg månad över 20 timmar i veckan orientering i väldigt lugnt tempo (A1). Eftersom vi körde mkt lugnt men med "motstånd" genom snö och blöta mossar så motsvarar väl det rullskidor med 3-4-or i ca 3 timmar (A1) varje dag under tre veckor. Jag och de andra blev ruskigt mkt bättre som löpare i skogen men vi hade iof vissa problem med att hinna med kartläsningen i vårt nya höga tävlingstempo som gick dubbelt så fort som på träningen. Men vi tränade troligen upp det som var vår svaga länk på den tiden.

 

Så min slutsats är att vill du få en bra placering på VL träna det som du är bra på, vill du bli ännu bättre träna det du märker att du är dålig på. Vill du bli bäst kombinera detta med rätt föräldrar!

[GundeG]

Men jag är absolut ingen fanatiskt anhängare av vare sig hög- eller lågintensiv träning.

Som jag ser det går det att bli bäst i världen med båda metoderna om du har de genetiska förutsättningarna. OCH även för oss som amatörer (elitmotionär enlt Stefan Sand- Tack) gäller det att hitta den metod som passar våra genetiska förutsättningar bäst. Eftersom jag själv är född klen med mkt dålig maximal kapacitet så har jag tränat mkt styrketräning och A3 pass. När jag tränade mkt A1 vilket är det enda som jag har lite talang för så blev jag inte så mkt bättre utan låg kring plac 2000 i VL. När jag däremot började kombinera mina A1-pass med max-styrka och A3-pass så har jag på ålderns höst börjat närmare mig startled 1.

 

Å andra sidan och talar jag delvis emot mig själv. En gång som ung 20-årig orienterare, med obegränsad tid för träning, tränade jag under en vinter ihop med några kompisar en dryg månad över 20 timmar i veckan orientering i väldigt lugnt tempo (A1). Eftersom vi körde mkt lugnt men med "motstånd" genom snö och blöta mossar så motsvarar väl det rullskidor med 3-4-or i ca 3 timmar (A1) varje dag under tre veckor. Jag och de andra blev ruskigt mkt bättre som löpare i skogen men vi hade iof vissa problem med att hinna med kartläsningen i vårt nya höga tävlingstempo som gick dubbelt så fort som på träningen. Men vi tränade troligen upp det som var vår svaga länk på den tiden.

 

Så min slutsats är att vill du få en bra placering på VL träna det som du är bra på, vill du bli ännu bättre träna det du märker att du är dålig på. Vill du bli bäst kombinera detta med rätt föräldrar!

Mycket intressant med en härlig slutkläm =)

 

Ett par följdfrågor då jag också anser mig tillhöra gruppen "född klen": =)

1. kör du maxstyrka året om eller periodvis?

2. över året, kör du perioder med mer A3 respektive A1 träning? (säsongsvariation)

3. i grova drag, hur formtoppar du inför VL?

[Everest]

Mycket intressant med en härlig slutkläm =)

 

Ett par följdfrågor då jag också anser mig tillhöra gruppen "född klen": =)

1. kör du maxstyrka året om eller periodvis?

2. över året, kör du perioder med mer A3 respektive A1 träning? (säsongsvariation)

3. i grova drag, hur formtoppar du inför VL?

1. Efter några år med "normal" styrketräning under april-dec har jag under det sista året övergått till maxstyrka under april- jan. Allt annat än maxstyrka anser jag bara bygger volym och inte styrka, men givetvis så bör man träna ett tag innan man börjar köra max. Fast jag kör inga enorma mängder, i snitt knappt ca 2 pass per vecka 3*12*(3-6) men iof hela kroppen varje gång. Har även här tänkt om lite. har mest kört överkroppen och blivit hyfsat stark men benen har istället blivit min svaga länk. Har därför börjat fokusera mer på benstyrka.

 

2. Rätt traditionellt lite mer A1 under försäsongen och mer A3 närmare tävlingssäsongen. Men nu när jag börjat tävla i rullskidor så blir det mer A3. Försöker köra enligt principen antingen långt och lugnt 2-6 h eller kort och intensivt framförallt 4*4 intervaller. Med vissa inslag av långa hårda pass (tävling) men även ibland 2-4 h A2. Korta A1-pass ser jag enbart som återhämtning.

 

3. Ingen styrka sista månaden, däremot tävlingar. Lugnt sista veckan

[Nike]

Efter att förra vintern (2006) ha läst mycket om att bygga upp en bas genom enbart lågintensiv träning var det med spänd förväntan som jag satte igång med projektet direkt efter VL06.

 

Projektet skulle pågå minst ca 3 månader. Vätternrundan körs ju som bekant helgen innan midsommar och då skulle en utvärdering göras.

För att göra träningen lite mer intressant gjorde jag MAF-test som en del av träningen flera ggr i veckan. Jag ögnade just igenom pulsfilerna för de aktuella månaderna och man kan väl generaliserat beskriva att veckorna bestod av 5-6 pass varav av ett lite längre ca 90-120 min och de övriga ca 50-60 min.

Merparten av träningen genomfördes på cykeltrainer (lv-racer monterad på magnetbromsad trainer inomhus) resten löpning och C2 roddmaskin. Senare på våren racer utomhus. Körde ingen styrketräning eftersom jag läst att även detta "stressade" kroppen.

 

Resultatet för mig var mycket intressant. Man skulle väl bäst kunna beskriva utvecklingskurvan som "omvänt exponentiell". De första veckorna sjönk värdena med en rasande fart för att sedan alltmer plana ut och stabilísera sig på en lägre nivå. Efter 14-15 veckor var värdena ungefär 12-14% lägre än vid starten och det fanns inga tendenser till några förbättringar.

 

Förmodligen hade konditionen hållt sig bättre om jag levt normalt vardagsliv helt utan träningspass. Då hade man säkert av "misstag" sprungit uppför några trappor eller lekt tafatt med barnen. Positivt ändå att risken för överträning och skador under perioden hölls på en synnerligen låg nivå (obs ironi).

 

Sammanfattningsvis är jag glad att jag genomförde projektet så seriöst som jag ändå gjorde, för nu är jag övertygad om att det är ett helt värdelöst upplägg för mig.

Det är ju en sak om man kan investera över 20h/vecka. Men det är ett helt annat projekt.

[Murcas]

Det lilla jag läst om Maffetone stämmer precis in på din beskrivning. Efter några månader med Maffepuls kommer man till en tröskel där man inte sänker km-tiderna. Då ska kroppen vara mogen för högpulsträning med intervaller mm. INTE INNAN! All högpulsträning innan dess ska tydligen förlänga uppbyggnadsperioden. Låter vettigt iofs men för mig som inte har en tydlig tävlingssäsong utan tränar mest för eget välbefinnande, jag får lägga upp träningen mellan LL och VL. Min plan efter LL är Maffe fram till Januari, sedan inslag av intervall blandat med Maffe fram till VL. Sedan tillbaks till Maffe till Maj då jag tävlar ett lokalt stadslopp. Efter det Maffe i 3 månader och Maffe/intervall fram till LL. Då först kan jag se resultatet av mitt upplägg.

 

Lång väntan, visst, men intressant.

[jo]

Utvecklingskurvan som Nike beskriver är ju typisk för allt träning. Med samma tränings metod och samma nerlagd tid kommer kurvan alltid att plana ut. Om man inte har mer tid att lägga ner så måste man försöka utnyttja tiden på effektivaste sätt och fokusera på den träningen som man tror är effektivast för att uppnå önskat resultat. Detta borde innebära att har man lite tid till förfogande så är det viktigare att träna mer specialicerat, speciellt om man har en hyffsad grund sedan tidigare i livet. Har man ingen tidigare grund och lite tid för träning ... tja ... då når man nog platån i utveckligen väldigt fort. Då är det nog bara ökad träningsmängd som gäller.

[Pask]

Missade ni inte något viktigt i Nikes beskrivning?

 

De första veckorna sjönk värdena med en rasande fart för att sedan alltmer plana ut och stabilísera sig på en lägre nivå. Efter 14-15 veckor var värdena ungefär 12-14% lägre än vid starten och det fanns inga tendenser till några förbättringar.

Efter 15 veckor med Maffe-träning var han alltså betydligt SÄMRE än när han började.

 

Jag är själv mitt i ett "Maffe-experiment" och trenden för min del är inte speciellt positiv. Efter 8 veckor ser jag ingen som helst förbättring.

[jo]

Med "muskulär uthållighet" menar du då fettförbränningsförmåga?

Jag menar den uthålliga styrkan i dom lokala musklerna.

OK' date=' men vad är uthållighet? Som jag förstått det blir man utmattad av två skäl: glykogenbrist och dehydrering. Det sistnämnda går inte att träna upp utan kan bara minimeras genom vätskeintag. Tiden till glykogenbrist är den man försöker påverka med sin träning genom att förbättra syreupptagningsförmåga, styrka och lokal fettförbränningsmåga i muskulaturen. Finns det nåt mer, som jag missat?[/quote']

Håller helt med dig. Det jag menar med muskulär uthållighet är kombinationen av syreupptagningsförmåga, styrka och fettförbränningsmåga. Dock skulle jag vilja inkludera lite mer i begreppet fettförbränningsförmåga eller kanse kalla detta energiförbränningsförmåga. Förenklat: kroppens förmåga att effektivt omvandla och förse musklerna med energi under längre distanser. Givetvis kommer energin att räcka längre om andelen fett är större.

 

Det jag menar att man tränar effektivast under långa distanspass är just styrkan och energiförbränningsförmåga. Vid korta lugna pass tror jag inte att detta tränas effektivt.

[jo]

Missade ni inte något viktigt i Nikes beskrivning?

 

De första veckorna sjönk värdena med en rasande fart för att sedan alltmer plana ut och stabilísera sig på en lägre nivå. Efter 14-15 veckor var värdena ungefär 12-14% lägre än vid starten och det fanns inga tendenser till några förbättringar.

Efter 15 veckor med Maffe-träning var han alltså betydligt SÄMRE än när han började.

 

Jag är själv mitt i ett "Maffe-experiment" och trenden för min del är inte speciellt positiv. Efter 8 veckor ser jag ingen som helst förbättring.

OK, jag tolkade det som om det var pulsen som blev lägre :) Jag tror inte heller på Maffes metod, speciellt om man inte lägger ner mycket tid. Men kan inte en förklaring till snabbt försämrade testresultat delvis bero på att "formen" försvinner?

[jo]

Jo, jag tror du missat en del som tycks vara svårt att bevisa vetenskapligt framförallt för norska hjärtläkare ;)

Är helt enig med "norska hjärtläkarna" angående effekten med högintensiv träning. Men jag håller inte med om deras totala sågning av låndistansträning. Jag tror dom underskattar effekten av att i ett tempo som inte sliter så mycket utveckla styrka och olika mekanismer för att effektivt förse musklerna med energi.

 

Roligt att läsa din beskrivning av hur du lägger upp din träning. Det skulle lika gärna ha varit jag som beskrev min träning förutom att jag inte kör benstyrka. Tror generellt att orienterare , som jag är, har väldigt starka ben.

[Knappen]

detta med träningsupplägg är alltid intressant, och den här tråden har lärt mig mycket.

Jag tror faktiskt mycket på "Maffe" eller Pölders teori om den lågintensiva träningen, men som en komponent i träningen som ger styrka att träna "hårt".

Man nöter alltså i lugnt tempo för att stärka muskelfästen och senor etc. så att man sedan klarar den träning som ökar muskelstyrka och kondition.

Mitt upplägg för några år sedan var att börja med en "lugn" nivå för att sedan öka lite varje år, satsning på Göteborgsvarvet under 3 år alltså. Det blev stadigt bättre tider från 1:37 till 1:29 och sist 1:24 och en träningsdos på ca 2 pass i veckan. Men sedan lite "Maffe" i allt annat man pysslar med, cykel till jobbet, gå efter gräsklippare i dryga timmen etc.

 

Nu med satsning på VL så tänkte jag lite samma... start i Augusti (känns som sommar och långt innan VL men bara 6 månader faktiskt) är alldeles för kort tid för att bygga upp kroppen till att tåla vinterns "hårda" pass. Så jag vill köra minst 1.5 år med lågintensiv träning, men istället oftare för att sedan öka den hårda andelen lite varje år.

Och fortfarande på ca 2 "riktiga" pass i veckan (reell träning, d v s 3 bokade pass).

Förra året gav inte mycket utdelning på VL, men redan nu ser jag rejält förbättrad potential i rullskidsträningen, hastigheten närmar sig löpning!

Maffeträning för mig ligger mycket i vardagen... spring med dottern när hon cyklar en runda, eller gräsklipparen eller skotta snö etc. Låg puls och gärna lång tid, man ska vara trött om det ska vara bra...

 

Vi får se om det ger resultat nästa VL, det är första riktiga satsningen. I år var det mest att lära känna kroppen, tekniken och loppet.

[Nike]

OK, jag tolkade det som om det var pulsen som blev lägre :)

Det centrala vid MAF-test är att hålla hyfsat konstant pulsnivå. Man kör sedan en förutbestämd tid/sträcka och mäter sträcka/tid. För övrigt är det fördel om allt annat än mätresultatet är konstant (tid på dygn, uppvärmning, utrustning etc). Men behöver ju inte överdriva.

Eftersom man får en spridning av resultatet som beror på okända/kända (fel-)källor är det bra om man gör testen lite oftare för att få en tydligare bild av trenden. Och om man sen som jag tycker att det är ganska tråkigt att mala A1, får man ju liksom en liten uppgift att göra under passet.

 

Men kan inte en förklaring till snabbt försämrade testresultat delvis bero på att "formen" försvinner?

Det är ju klart att man försökt spetsa formen till VL. Men en försämring på 12-14% på bara drygt 3 mån !!!(var inte sjuk en dag under denna period). Jag är fortfarande förvånad. Tränar man hyfsat likvärdigt under många år är man ju glad för varje % förbättring.

[kustlöparen]

Helgerud och Hoff svarar på GLID:s hemsida på frågor ang träning och optimal träning.

Tyvärr är det bara ett smakprov för att man ska köpa tidningen.

 

http://www.skidsport.com/shownews.asp?ID=5638

[Stefan Sand]

Det centrala vid MAF-test är att hålla hyfsat konstant pulsnivå. Man kör sedan en förutbestämd tid/sträcka och mäter sträcka/tid. För övrigt är det fördel om allt annat än mätresultatet är konstant (tid på dygn, uppvärmning, utrustning etc). Men behöver ju inte överdriva.

Eftersom man får en spridning av resultatet som beror på okända/kända (fel-)källor är det bra om man gör testen lite oftare för att få en tydligare bild av trenden. Och om man sen som jag tycker att det är ganska tråkigt att mala A1, får man ju liksom en liten uppgift att göra under passet.

 

 

Det är ju klart att man försökt spetsa formen till VL. Men en försämring på 12-14% på bara drygt 3 mån !!!(var inte sjuk en dag under denna period). Jag är fortfarande förvånad. Tränar man hyfsat likvärdigt under många år är man ju glad för varje % förbättring.

Inte direkt inspirerande att läsa dina resultat när man själv är 1 mån in i Maffeträning....

 

Men jag måste ändå påpeka några detaljer som du gjort och som står i direkt motsats till vad Dr Phil Maffetone skriver i sin bok "Training for Endurance".

När det gäller MAF-testet så stämmer beskrivningen att man (vid ett löptest) bestämmer en bana som man utför testet på. Betingelserna bör vara så lika som möjligt när varje test utförs. Maffetone föreslår att testet pågår 3-5 miles (5-8km) men säger också att ett så kort test som 1 mile (1,6km) kan ge en indikation. Men sedan säger han att testet inte ska utföras oftare än med 3-4v mellanrum. Detta för att inte testet ska bli "a obsession". Han är i sin bok mycket noga att understryka stressens betydelse för både välbefinnandet men även för utvecklingen av aerob kapacitet. Att då utföra ett MAF-test flera gånger i veckan är inte lämpligt enlit Maffetone och jag kan inte hitta stöd för det i boken.

 

Enligt Maffeone ska en utveckling i possitiv bemärkelse pågå i ca 4-5mån beroende på utgångsläget. Då inträder en plåt och det är då det är dags att ta med inslag av A3 träning i sitt program. 3mån kanske räcker om man redan från början har en god aerob kapacitet, vad vet jag. Jag har själv utfört 1 MAF-test och planerar för mitt andra nu på Söndag (4 veckor efter det 1:a). Av mina träningspass att dömma har jag svårt att utläsa någon förbättring/försämring utan det är variationer mellan passen. I Torsdags sprang jag ett pass och det gick skitkass. Efter sedvanlig uppvärmning sprang jag lite drygt 10km och snittade 7,15 och hade mycket svårt att få en stabil puls under passet. Tidigare pass på samma bana hade jag snittat 6,50-6,55. Igår sprang jag samma bana igen och "persade" med ett snitt på 6,40. Det jag kan säga om torsdagens pass var att jag haft en stressig dag på jobbet. När jag bytt om hemma och precis skulle ut så ringer mobilen och jag måste sticka iväg på ett ärende. 1 timme senare kan jag återigen påbörja passet och det går skitdåligt. Gissar då att stressen den dagen förstörde passet.

 

Hoppas ju givetvis att jag på söndag kan se en förbättring mot mitt första MAF-test och att jag slipper uppleva samma tendens som du gjort!

 

PS. MAF-test = Maximal Aerob Function - Test

[GundeG]

Någon som ni läst om Daniel Thynells senaste träningsupplägg?

"Blockträning" med 1mån enbart distans, 1 mån enbart kvalitet. Intressant, påminner lite om Maffe...

 

"Fördelen med detta är att träningen blir mer effektiv eftersom jag inte som tidigare blandar ihop olika träningsformer. Ta distansträningsblocket som ett exempel. Jag hade inte klarat 90 timmars träning under den perioden om jag lagt in några högkvalitetspass mellan distanspassen, säger Daniel, som efter den fina sommaren verkligen ser fram emot den kommande vintern"

 

http://www.vasaloppet.se/wps/VasaCMS/generated/resources.Nyheter/nyheter/se/Telegram/899.html

[rabbit70warhammer]

Värkar väldigt intressant. Funderar på att prova det. Frågan är om man försämrar sig i det man inte tränar när man tränar det ena och vise versa

 

Det enda man engligt mig måste ha året om är väl styrkan??

[Stefan Sand]

Värkar väldigt intressant. Funderar på att prova det. Frågan är om man försämrar sig i det man inte tränar när man tränar det ena och vise versa

 

Det enda man engligt mig måste ha året om är väl styrkan??

Visst är det ett mycket intressant upplägg som Daniel gör. Håller ju själv på med en liten "Maffe träningstest" för att se om jag kan öka farten i lågpuls zonen. Är ju bara A1 träning så det liknar då Daniels distans block även om jag inte är i närheten av 90 timmer.

 

Kör man 90 timmar distans ska man nog inte blanda in styrketräning i det blocket. Är många av timmarna (vilket är troligt) rullskidor får du styrkan där. Sedan kan man kanske blanda in ren maxstyrka i kvalitetsblocket!?

[Nike]

Men jag måste ändå påpeka några detaljer som du gjort och som står i direkt motsats till vad Dr Phil Maffetone skriver i sin bok "Training for Endurance".

Har själv inte läst boken, bara citat ur den. Vet du hur Maffetone motiverar att man ska använda åldern och inte maxpulsen när man beräknar sin träningspuls. Själv är jag 40 och har 193 i maxpuls. För mig är det obegripligt. För mig är åldern bara en siffra.

 

(Han kanske är rädd att bli stämd om man kolar medan man gör ett maxpulstest!? Eller om man har fördomar: Den kanske riktar sig främst till den amerikanska marknaden)

[GundeG]

Värkar väldigt intressant. Funderar på att prova det. Frågan är om man försämrar sig i det man inte tränar när man tränar det ena och vise versa

 

Det enda man engligt mig måste ha året om är väl styrkan??

Visst är det ett mycket intressant upplägg som Daniel gör. Håller ju själv på med en liten "Maffe träningstest" för att se om jag kan öka farten i lågpuls zonen. Är ju bara A1 träning så det liknar då Daniels distans block även om jag inte är i närheten av 90 timmer.

 

Kör man 90 timmar distans ska man nog inte blanda in styrketräning i det blocket. Är många av timmarna (vilket är troligt) rullskidor får du styrkan där. Sedan kan man kanske blanda in ren maxstyrka i kvalitetsblocket!?

Bäst är nog att testa sig fram vad som känns bäst.

Kvalitetspass och tung eller intensiv styrketräning kräver längre återhämtning. Därför gäller det att hitta ett upplägg som stimulerar uppbyggnad och samtidigt ger tillräckligt med vila och återhämtning.

 

Jag tror man med fördel kan köra styrka i bägge blocken. Det gäller dock att variera styrketräningen. Efter t.ex ett hårt intervall/stakningspass i backe på rullisar känns det fel att köra styrka för överkroppen samma dag eller dagen efter, då kan ett styrkepass för benen kännas mera rätt. Efter ett distanspass löpning kan det vara läge för ett styrkepass för överkroppen, gärna samma dag.

 

Sedan är ju frågan hur man ska köra styrketräningen. Bäst är även här att testa sig fram. För mig skulle det kännas bättre att köra mer intensivt eller tyngre i distansblocken och mindre intensivt eller med lättare vikter i kvalitetsblocken. Men det finns säkert de som föredrar tvärtom.

[Boljohan]

Det enda man engligt mig måste ha året om är väl styrkan??

Kör man 90 timmar distans ska man nog inte blanda in styrketräning i det blocket. Är många av timmarna (vilket är troligt) rullskidor får du styrkan där.

Jag tvivlar på det. Belastningen vid rullskidåkning är för låg för att ge nämvärd effekt på muskelstyrkan. Som kaninen säger måste man köra styrketräning året runt. Förra säsongen gjorde jag uppehåll med styrkepassen tre månader under skidsäsongen och när jag kom tillbaka till gymmet hade jag tappat förvånansvärt mycket i styrka. Och det i alla väl använda "stakningsmuskler"!