tre Vasalopp på samma sicklade skidor

[artur]

Min fråga till Artur och theh som båda är från Luleå: Jag behöver göra en del nya viktiga skidrelaterade inköp.

*Vilken sportaffär i Luleå är den bästa ? (själv har jag oftast använt teamSportia och varit tämligen nöjd i de flesta fall)

Jag skulle nog säga att de flesta affärer i Luleå är rätt mediokra på längdskidor, tidigare har Team Sportia varit bäst tycker jag men jag vet inte riktigt hur det är nu. Jag har mest handlat från näthandlare som Pölder, SkiStart och Oslo Sportslager de sista åren eller från Team Sportia Umeå och Intersport Umeå om jag köpt något i butik.

[MattaP]

Vore inte detta en riktigt intressant produkt för någon som brinner för att "bevisa" stålsicklingens överlägsenhet?

 

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=9830

[Groucho]

Blir nog svårt att sickla den där korta "torpeden"!

[Väggen]

Min fråga till Artur och theh som båda är från Luleå: Jag behöver göra en del nya viktiga skidrelaterade inköp.

*Vilken sportaffär i Luleå är den bästa ? (själv har jag oftast använt teamSportia och varit tämligen nöjd i de flesta fall)

Jag skulle nog säga att de flesta affärer i Luleå är rätt mediokra på längdskidor' date=' tidigare har Team Sportia varit bäst tycker jag men jag vet inte riktigt hur det är nu. Jag har mest handlat från näthandlare som Pölder, SkiStart och Oslo Sportslager de sista åren eller från Team Sportia Umeå och Intersport Umeå om jag köpt något i butik.[/quote']

Team Sportia i Luleå är herregud sämst. De föreslog att jag kunde åka vasaloppet utan kontrollrem till stavarna eftersom de inte hade några i Medium inne. "Jo men du har ju rätt bra grepp i korkhandtaget". Jag gick därifrån.

[Lars-Erik]

Synd att det är så svårt att få bra fakta kring detta.

 

Ett argument mot just valla i denna tråd är att den försvinner fort (sitter några km' date=' kanske upp till en mil), sen visar Kuzmin att valla sitter i 5h utan problem, iof men hans "metod"

 

Alla verkar överens om att rätt valla ger bättre glid initialt, men att vallan sen samlar smuts. Men då ska ju vallan vara bortsliten enl andra studier...

 

Jag lutar mot följande: Stålsickla alltid, lägg hårda HF vallor, nästan oavsett temp och komplettera med pulver om man vill ha bästa glidet. (+ rill så klart)Jag har haft topp glid på detta sätt.

 

Har dock inte testat valla hårt i 0-gradiga förhållanden än men jag tror inte riktigt på mjuk glidvalla. Frågan är om endast stålsicklat är bra kring 0an eller om man ska valla hårt? Erfarenheter?[/quote']

Jag tror så här: Vallan slits bort kring hälen - lite framför o en bit bakåt - samt på ett område precis framför vallazonen. På dessa områden, som lätt blir vita om man inte stålsicklat, är nog vallan rätt helborta efter halva Vasaloppet o senare. Fast jag undrar ändå om det kan lägg lite valla i dalarna i strukturen o täppa till o samla smuts, e kanske... Intill dessa områden, sitter vallan längre, framförallt ligger den nog kvar i dalarna i strukturen o täpper igen o samlar nog smuts det tror jag! Sen mer mot ändarna kan nog mkt valla vara kvar om man har hårda vallor, pulver etc. Jag har bara körteett Vasalopp på stålsicklat o var helnöjd! Jag vallade o tyckte kanske lite att skidorna såg strukturlösa ut i mål. Kanske hade mer av strukturen varit kvar om jag inte vallat tänkte jag då...

Enligt min mening så är det vita som uppstår på vallade skidor efter viss sträcka mikrohår från stenslipningen som kommer fram när vallan nöts bort. Eftersom trycket är störst bakom klacken händer det först där.

Detta fenomen uppstår inte med väl stålsicklade och borstade skidor. Enligt min mening kan detta vara en väl så viktig orsak som smutsansamlingseffekten till att stålsickling är så fördelaktigt i långa lopp typ Vasaloppet (åtminstone för oss motionärer av den klass jag representerar)

Men rent teoretiskt tycker jag att detta vita skulle kunna undvikas även på stenslipade skidor om man FÖRST mekaniskt tar bort alla mikrohår genom ordentlig borstning INNAN man läggger på vallan. Då blir det ju inga mikrohår att baka in så fenomenet "det som göms i snö kommer upp i tö" uppstår inte.

Vad tror ni om detta ?

 

Kul snövinter att även dina stålsicklade skidor går bra på Vasaloppet. Vi kanske träffas träffas före årets lopp ? Hoppas vi nu får tillräckligt med snö i vinter :-)

Edited November 14, 2013 by Lars-Erik

[snövinter]

Synd att det är så svårt att få bra fakta kring detta.

 

Ett argument mot just valla i denna tråd är att den försvinner fort (sitter några km' date=' kanske upp till en mil), sen visar Kuzmin att valla sitter i 5h utan problem, iof men hans "metod"

 

Alla verkar överens om att rätt valla ger bättre glid initialt, men att vallan sen samlar smuts. Men då ska ju vallan vara bortsliten enl andra studier...

 

Jag lutar mot följande: Stålsickla alltid, lägg hårda HF vallor, nästan oavsett temp och komplettera med pulver om man vill ha bästa glidet. (+ rill så klart)Jag har haft topp glid på detta sätt.

 

Har dock inte testat valla hårt i 0-gradiga förhållanden än men jag tror inte riktigt på mjuk glidvalla. Frågan är om endast stålsicklat är bra kring 0an eller om man ska valla hårt? Erfarenheter?[/quote']

Jag tror så här: Vallan slits bort kring hälen - lite framför o en bit bakåt - samt på ett område precis framför vallazonen. På dessa områden, som lätt blir vita om man inte stålsicklat, är nog vallan rätt helborta efter halva Vasaloppet o senare. Fast jag undrar ändå om det kan lägg lite valla i dalarna i strukturen o täppa till o samla smuts, e kanske... Intill dessa områden, sitter vallan längre, framförallt ligger den nog kvar i dalarna i strukturen o täpper igen o samlar nog smuts det tror jag! Sen mer mot ändarna kan nog mkt valla vara kvar om man har hårda vallor, pulver etc. Jag har bara körteett Vasalopp på stålsicklat o var helnöjd! Jag vallade o tyckte kanske lite att skidorna såg strukturlösa ut i mål. Kanske hade mer av strukturen varit kvar om jag inte vallat tänkte jag då...

Enligt min mening så är det vita som uppstår på vallade skidor efter viss sträcka mikrohår från stenslipningen som kommer fram när vallan nöts bort. Eftersom trycket är störst bakom klacken händer det först där.

Detta fenomen uppstår inte med väl stålsicklade och borstade skidor. Enligt min mening kan detta vara en väl så viktig orsak som smutsansamlingseffekten till att stålsickling är så fördelaktigt i långa lopp typ Vasaloppet (åtminstone för oss motionärer av den klass jag representerar)

Men rent teoretiskt tycker jag att detta vita skulle kunna undvikas även på stenslipade skidor om man FÖRST mekaniskt tar bort alla mikrohår genom ordentlig borstning INNAN man läggger på vallan. Då blir det ju inga mikrohår att baka in så fenomenet "det som göms i snö kommer upp i tö" uppstår inte.

Vad tror ni om detta ?

 

Kul snövinter att även dina stålsicklade skidor går bra på Vasaloppet. Vi kanske träffas träffas före årets lopp ? Hoppas vi nu får tillräckligt med snö i vinter :-)

Ja alltså det är ju så som du säger att detta att skidorna inte blir vita helt klart är den absolut absolut största anledningen till att stålsicklade skidor glider så bra andra halvan på Vasaloppet!

 

Jag har dock försökt borsta borsta borsta med mässingsborste stål osv osv o glidvallat massor när jag har haft stenslipade skidor och putsat med fibertex osv osv, men jag har alltid ända fått gråvitt belag bakom hälen. Så inte är det då lätt att undvika detta om man väljer stenslip. Sista gången var det dessutom med splitter ny Wintersteiger-slip! Jag tror på stålsicklat (körde kuzmin) - kanske att det kan vara bra med längre tryckzoner möjligen än med stenslipade skidor! Som jag skrivit om tidigare - du har inte kommenterat min teori Lars-Erik! :)

Vem vet - kanske ses vi...

[Åkarparen]

Däremot är jag klart inne på detta med stålsickling numera, efter att ha kört 18 Vasalopp med andra typer av prepareringar och alltid - hur jag än bearbetat dem och borstat dem, har jag tyckt - med belag som blivit gråvitaktigt (åtm. bakom hälen en bit) typ efter halva Vasan och nu i år, för första gången med stålsicklade skidor, var skidorna så gott som svarta hela vägen till Mora! Stort tack till Sunlake som fick mig att testa stålsicklade skidor :-). Min teori som jag la fram i tråden om spannkurvor, är alltså att man skulle kunna vara betjänt av/ skulle behöva ha, längre tryckzoner om man kör stålsicklat, än vid stenslipat, då stenslipat skulle ge mer friktion. För mig som motionär har jag tyckt att det verkat vara på det viset iaf, att det är svårt få till den där riktigt fina ytan med stenslipat, som står sig efter halva Vasan! Någon för eller emot teorin om att stålsickling skulle - pga att man (i alla fall enklare) får belag med en yta som ger snabbare vattentransport - ge behov av/ möjlighet för att välja skidor med längre tryckzoner (och kanske gärna lite lägre skidor också för fina övergångar?) än om man kör stenslipat?

Hej Snövinter !

 

Föreslår att du tar och diskuterar dina teorier med RS Riller på deras Facebooksida

 

https://www.facebook.com/pages/RS-Riller/317451828365141?fref=ts

 

"

Rapport 25mars 13 - Genomförda tester av RS-RILLER vintern 2013

 

Under 2012 har vi åter börjat arbeta mer med konceptet RS-RILLER för hur man skapar snabba skidor. Nedan beskrivs vad vi genomfört, vad som är på gång och lite resultat.

 

Under säsongen har vi varit ute och tävlat och dessutom hjälpt många skidtävlingar. Tillsammans med våra utvecklare har vi sammanställt några rapporter med mycket intressanta resultat som vi gärna delar med oss utav. Vissa resultat har vi av olika anledningar väntat med att publicera.

 

Det som kanske är mest glädjande för användaren är att vi kommit fram till att både rillning och vallning är mer universella och enklare än vi tidigare har trott. Det är skidans egenskaper och hur bra man lyckats få till ytorna på skidan som styr hur snabba skidorna blir. En sanning med lite förbehåll. Dvs vi har ju så många olika typer av krav beroende på hur långt vi skall åka och även vilken typ av skidåkning vi utför, t ex klassikskt, skejt långlopp, sprint, alpin åkning, alpin tävling och turåkning.

 

Vår modell benämns ”The Perfect Ski”. Detta gäller ännu mer idag. Skidan är mest viktigast, sedan kommer en bra behandling för att skapa fina ytor på skidan, var noggranna både med spannhöjder och belagets kvalitet (ytornas struktur kan skapas både med maskinslipning, stålsickling inkl polersickling med fin stålsickel + borstning med metall och andra borstar). Efter detta så kommer val av metod för att ta bort och samtidigt skapa lämpligt långa och breda bärande kontaktytor dvs struktur i skidan (läs gärna användande av handstrukturverktyg). Sist så gäller det att förbättra ytorna ytterligare och tillföra mycket fluor med lämplig hårdhet för att få så stor vattentransporthastighet som möjligt om det skall bli superglid. Här vill vi poängtera att hög vattentransporthastighet kanske man inte har nytta av om man inte åker nog snabbt dvs nyttan uteblir.

För långlopp så kan det mycket väl vara så att många motionsåkare har större nytta av en vallning som gör att de skapar vattenfilm dvs mindre mängd eller ingen högflour. Dock finns en stark positiv effekt av att få bra högfartsglid för då kommer jag bli mentalt starkare eftersom jag glider förbi mina medtävlare i utförsbackarna.

Ett väldigt tydligt exempel på detta var Eldar Rönnings högfartsglid i slutet av årets Birkebeinerlopp. Han gled mycket bättre än vinnaren Anders Aukland i utförskörning i hög fart. Dock hade Anders Aukland bättre glid i ”stakfart” och han kunde därför i de små motbackarna och plattåkningen på slutet ganska enkelt staka ifrån Eldar Rönning och vinna loppet.

 

Det vi idag har kommit fram till är att vi har hittat en bra standard-rillning för både klassisk- och skejt-åkning.

Gäller vid temperaturerna -2C till – 14C.

 

Klassisk: Fin Diagonal hela skidan + Rak 0,3 fr styrspårets början + Rak 0,75 fr styrspårets början (kallare och torrare dra bak startpunkten + Rak 2,0 hela skidan.

 

Skate: Fin diagonal hela skidan + Rak 0,3 fr styrspårets början + Rak 0,75 fr toppen på skon och bakåt (ändra startpunkt beroende på luftfuktighet + temp.) + Rak 2,0 fr 1 dm bakom skon och bakåt (ändra startpunkt beroende på luftfuktighet + temp.)

Kommentar: Som utgångspunkt vill vi rekommendera att skidan är maskinslipad + preparerad så att mycket fina ytor har erhållits. Vid tävling då vallar vi alltid. Vi har också mer och mer konstaterat att bra belag är viktigt som grundförutsättning för att kunna erhålla bra kontaktytor. Med bra belag avser vi hårda, blänkande, skinande och glatta ytor.

 

När man jobbar med skidorna så skall vallajärn, borstar, sicklar glida på ytan med en känsla att man har såpa/tvål på skidorna. När sådan känsla har uppnåtts så kan man vara ganska säker på att man kommer få snabba skidor.

Vill också påpeka lite om att för skejtskidor har vi blivit lite försiktiga att lägga struktur på främre delen av skidan. Detta har sin förklaring i att – om snön är fin och man kan erhålla mindre snöpartiklar än strukturens bredd. Där kommer man att få snöuppträngning i dalarna på strukturen. Kontaktytan ökar och man kommer få skidor som ”nyper” vid åkning i lägre fart och framförallt i uppförsåkning. Skidan går med skejting-teknik in i uppförskörning med hård tryckpunkt på glidzonen framtill, med risk att snön tränger upp i all struktur som finns i skidan.

 

Vi vill poängtera att vid all handstrukturering så måste man analysera snöns konsistens inkl storlek på snön. Är snön mycket fin i storlek så får inte strukturerna man lägger vara större än snöpartiklarnas storlek. Detta gäller naturligtvis både för skate, klassisk och även till viss del alpin åkning. Alpin åkning har som regel högre hastigheter än längdskidåkning, vilket gör att man där har lättare att få nog mycket friktion för att lättare skapa vattenfilm. Hög hastighet = mer energi.

 

Med början förra vintern har vi tom sagt att det är bättre att hellre lägga en struktur för lite än en för mycket. Detta trots att vi inte borde som riller-tillverkare säga så. Men vi ser när vi testar att det är viktigast att få till fina ytor på skidorna. Speciellt när det gäller lite kallare torrare fören för skejt så gäller detta. Dock kommer det alltid vara så att den åkare som har rätt skidor med så mycket fluor som möjligt och dessutom tagit bort alla kontaktytor som han inte behöver kommer vara den som har snabbaste skidorna.

 

Vi vill också poängtera vikten av att efter rillning skapa fina ytor. Vid tävling använder vi alltid en metod där vi lägger på lite glidvalla efter rillningen med handkloss. Borstar med vatten, blankar med vår Blanka Rulle och slutpolerar.

 

Vi jobbar nu med att utveckla lite nya produkter också. Bl a har vi nu en ”rå-sickel” och en polersickel + ett nytt polerverktyg. Framförallt så är vi mycket nöjda med de resultat vi fått med den nya polersickeln och polerverktyget. Känns nästan lite revolutionerande.

"

[Anl]

Citerar från texten ovan "tillföra mycket fluor med lämplig hårdhet"

Vad gör att det skulle vara bra med olika hårdhet vid olika tillfällen?

[Lars-Erik]

undrar också om inte ganska många motionärer försämrar glidet med glidvallning, genom att de täpper till strukturen, då de inte borstar tillräckligt...?

Jag tror absolut att det är så. Många motionärer borstar alldeles för lite eftersom de inte förstår betydelsen av att borsta så ordentligt att (i stort sett) all valla är bortborstad. Vilka slutsatser drar vi av detta faktum ? JAG tror att det är en mycket bidragande orsak till att många längre bak i leden på Vasaloppet har sämre skidor än de skulle behöva ha.

Och Carl, ibland är dina uttalanden lite kryptiska men ryktesvägen sägs det att du själv stålsicklar och på detta vis lyckats placera dig bland de allra främsta på öppet spår. Stämmer det ?

[D.Sanchez]

Men rent teoretiskt tycker jag att detta vita skulle kunna undvikas även på stenslipade skidor om man FÖRST mekaniskt tar bort alla mikrohår genom ordentlig borstning INNAN man läggger på vallan. Då blir det ju inga mikrohår att baka in så fenomenet "det som göms i snö kommer upp i tö" uppstår inte.

Vad tror ni om detta ?

Om man nu skulle kunna ta bort alla mikrohår mha borstning, vad är det för vits då att stålsickla?

Enligt skistart ska primaterias stålhandborste ta bort mikrohår, men det borde väl gälla alla borstar antar jag?

[Carl A]

Jodå; jag stålsicklar enbart sedan ngra år.

 

hade ngtsånär "tätkänning" på årets Öppet spår söndag 2013. 21:a bästa tid. - Hade lagt Primateria peak glide på stålsicklat och Primateria peak finish. Hade märkbart ngt lite bättre glid (i ren glidning) än de fåtal (3-4 pers) jag hade möjlighet jämföra med.

 

- På årets VL hade jag märkbart (ngt) sämre glid än i princip alla (större skillnad än på ÖSS, men nu åt "fel" håll...) . - Detta torde nog bero på att jag är ett klantarsle, som inte insåg att det var redigt mkt torrare snö än på ÖSS (dessutom inte särskilt hård/välpackad snö i spåret), och hade fästvallat på samma vis, då temp. var desamma. - glidprepp var också identisk med ÖSS. (hade lagt ngt lite tunt VR 55 under foten, 2 lager vr 50 på det o sedan 2 lager vr 45)

[Kramer]

Jodå; jag stålsicklar enbart sedan ngra år.

 

hade ngtsånär "tätkänning" på årets Öppet spår söndag 2013. 21:a bästa tid. - Hade lagt Primateria peak glide på stålsicklat och Primateria peak finish. Hade märkbart ngt lite bättre glid (i ren glidning) än de fåtal (3-4 pers) jag hade möjlighet jämföra med.

 

- På årets VL hade jag märkbart (ngt) sämre glid än i princip alla (större skillnad än på ÖSS, men nu åt "fel" håll...) . - Detta torde nog bero på att jag är ett klantarsle, som inte insåg att det var redigt mkt torrare snö än på ÖSS (dessutom inte särskilt hård/välpackad snö i spåret), och hade fästvallat på samma vis, då temp. var desamma. - glidprepp var också identisk med ÖSS. (hade lagt ngt lite tunt VR 55 under foten, 2 lager vr 50 på det o sedan 2 lager vr 45)

Kul att höra vad en så pass snabb åkare åker på! Vad använder du för sicklar. Primateria eller Kuzmin? Jag har bägge varianterna men jag har inte kunna konstatera vilken som ger bäst skidor.

[Carl A]

hur gärna jag än skulle vilja, så kan ju inte den "placeringen" jämföras med vasaloppet, iaf inte innan man multiplicerat den med typ 50...

 

Jag hade sicklat med Kuzmin +, sedan tagit ned strukturen lite med 8-10 lätta drag med Primateria P-cut. Sedan ordentligt med roto-stålborste, red creed fin, sedan ordentligt med fin roto-nylon. Rillat med rak 1 (om jag minns rätt) sedan roto-nylon igen. Ngnstans i allt detta också primateria polerpapper. Samt sedan Primateria Peak glide, ordentligt borstad med Primateria Hand-stål och roto-nylon. (troligen också ngnstans lite senap, ketchup o rå lök...)

 

--------------

 

Tycker primateria r-cut ger en sanslöst fin yta. Dock är det väl lite för lite struktur i den, har jag iaf fått för mig. Primaterias S-cut tycker jag är svårjobbad; då den generellt ger lite "krull" (Bautamikrohår :-) ) som står upp ur strukturen som är rätt jobbig att få bort. Drömmen vore motsvarande fina/jämna yta som r-cuten ger, men med mer struktur.

[Kramer]

Tack! Kanske bra skärande riller som swix ovanpå R-Cut skulle kunna ge bra resultat.

 

hur gärna jag än skulle vilja, så kan ju inte den "placeringen" jämföras med vasaloppet, iaf inte innan man multiplicerat den med typ 50...

 

Jag hade sicklat med Kuzmin +, sedan tagit ned strukturen lite med 8-10 lätta drag med Primateria P-cut. Sedan ordentligt med roto-stålborste, red creed fin, sedan ordentligt med fin roto-nylon. Rillat med rak 1 (om jag minns rätt) sedan roto-nylon igen. Ngnstans i allt detta också primateria polerpapper. Samt sedan Primateria Peak glide, ordentligt borstad med Primateria Hand-stål och roto-nylon. (troligen också ngnstans lite senap, ketchup o rå lök...)

 

--------------

 

Tycker primateria r-cut ger en sanslöst fin yta. Dock är det väl lite för lite struktur i den, har jag iaf fått för mig. Primaterias S-cut tycker jag är svårjobbad; då den generellt ger lite "krull" (Bautamikrohår :-) ) som står upp ur strukturen som är rätt jobbig att få bort. Drömmen vore motsvarande fina/jämna yta som r-cuten ger, men med mer struktur.

[Hallvardeb]

Blir Primateria sickler like fort sløve som Kuzmin? Ikke spesielt hardt det stålet som brukes til å lage Kuzmin sickler tror jeg. Primateria lager verktøy, så de bør ha bedre kunnskap om riktig stål for sickler.

[Carl A]

nu har jag inte sicklat så jättemkt med Primateria (R-cut främst), men skulle nog säga att de blir slöa ungefär lika snabbt som Kuzmin

[Sunlake]

Tycker att mina har hållt sig vassa rätt länge. Den första U som jag köpte 2012 blev slö rätt snabbt, men förra vinterns sicklar är bättre.

[Lars-Erik]

Däremot är jag klart inne på detta med stålsickling numera' date=' efter att ha kört 18 Vasalopp med andra typer av prepareringar och alltid - hur jag än bearbetat dem och borstat dem, har jag tyckt - med belag som blivit gråvitaktigt (åtm. bakom hälen en bit) typ efter halva Vasan och nu i år, för första gången med stålsicklade skidor, var skidorna så gott som svarta hela vägen till Mora! Stort tack till Sunlake som fick mig att testa stålsicklade skidor :-). Min teori som jag la fram i tråden om spannkurvor, är alltså att man skulle kunna vara betjänt av/ skulle behöva ha, längre tryckzoner om man kör stålsicklat, än vid stenslipat, då stenslipat skulle ge mer friktion. För mig som motionär har jag tyckt att det verkat vara på det viset iaf, att det är svårt få till den där riktigt fina ytan med stenslipat, som står sig efter halva Vasan! Någon för eller emot teorin om att stålsickling skulle - pga att man (i alla fall enklare) får belag med en yta som ger snabbare vattentransport - ge behov av/ möjlighet för att välja skidor med längre tryckzoner (och kanske gärna lite lägre skidor också för fina övergångar?) än om man kör stenslipat?[/quote']

Hej Snövinter !

 

Föreslår att du tar och diskuterar dina teorier med RS Riller på deras Facebooksida

 

https://www.facebook.com/pages/RS-Riller/317451828365141?fref=ts

 

"

Rapport 25mars 13 - Genomförda tester av RS-RILLER vintern 2013

 

Under 2012 har vi åter börjat arbeta mer med konceptet RS-RILLER för hur man skapar snabba skidor. Nedan beskrivs vad vi genomfört, vad som är på gång och lite resultat.

 

Under säsongen har vi varit ute och tävlat och dessutom hjälpt många skidtävlingar. Tillsammans med våra utvecklare har vi sammanställt några rapporter med mycket intressanta resultat som vi gärna delar med oss utav. Vissa resultat har vi av olika anledningar väntat med att publicera.

 

Det som kanske är mest glädjande för användaren är att vi kommit fram till att både rillning och vallning är mer universella och enklare än vi tidigare har trott. Det är skidans egenskaper och hur bra man lyckats få till ytorna på skidan som styr hur snabba skidorna blir. En sanning med lite förbehåll. Dvs vi har ju så många olika typer av krav beroende på hur långt vi skall åka och även vilken typ av skidåkning vi utför, t ex klassikskt, skejt långlopp, sprint, alpin åkning, alpin tävling och turåkning.

 

Vår modell benämns ”The Perfect Ski”. Detta gäller ännu mer idag. Skidan är mest viktigast, sedan kommer en bra behandling för att skapa fina ytor på skidan, var noggranna både med spannhöjder och belagets kvalitet (ytornas struktur kan skapas både med maskinslipning, stålsickling inkl polersickling med fin stålsickel + borstning med metall och andra borstar). Efter detta så kommer val av metod för att ta bort och samtidigt skapa lämpligt långa och breda bärande kontaktytor dvs struktur i skidan (läs gärna användande av handstrukturverktyg). Sist så gäller det att förbättra ytorna ytterligare och tillföra mycket fluor med lämplig hårdhet för att få så stor vattentransporthastighet som möjligt om det skall bli superglid. Här vill vi poängtera att hög vattentransporthastighet kanske man inte har nytta av om man inte åker nog snabbt dvs nyttan uteblir.

För långlopp så kan det mycket väl vara så att många motionsåkare har större nytta av en vallning som gör att de skapar vattenfilm dvs mindre mängd eller ingen högflour. Dock finns en stark positiv effekt av att få bra högfartsglid för då kommer jag bli mentalt starkare eftersom jag glider förbi mina medtävlare i utförsbackarna.

Ett väldigt tydligt exempel på detta var Eldar Rönnings högfartsglid i slutet av årets Birkebeinerlopp. Han gled mycket bättre än vinnaren Anders Aukland i utförskörning i hög fart. Dock hade Anders Aukland bättre glid i ”stakfart” och han kunde därför i de små motbackarna och plattåkningen på slutet ganska enkelt staka ifrån Eldar Rönning och vinna loppet.

 

Det vi idag har kommit fram till är att vi har hittat en bra standard-rillning för både klassisk- och skejt-åkning.

Gäller vid temperaturerna -2C till – 14C.

 

Klassisk: Fin Diagonal hela skidan + Rak 0,3 fr styrspårets början + Rak 0,75 fr styrspårets början (kallare och torrare dra bak startpunkten + Rak 2,0 hela skidan.

 

Skate: Fin diagonal hela skidan + Rak 0,3 fr styrspårets början + Rak 0,75 fr toppen på skon och bakåt (ändra startpunkt beroende på luftfuktighet + temp.) + Rak 2,0 fr 1 dm bakom skon och bakåt (ändra startpunkt beroende på luftfuktighet + temp.)

Kommentar: Som utgångspunkt vill vi rekommendera att skidan är maskinslipad + preparerad så att mycket fina ytor har erhållits. Vid tävling då vallar vi alltid. Vi har också mer och mer konstaterat att bra belag är viktigt som grundförutsättning för att kunna erhålla bra kontaktytor. Med bra belag avser vi hårda, blänkande, skinande och glatta ytor.

 

När man jobbar med skidorna så skall vallajärn, borstar, sicklar glida på ytan med en känsla att man har såpa/tvål på skidorna. När sådan känsla har uppnåtts så kan man vara ganska säker på att man kommer få snabba skidor.

Vill också påpeka lite om att för skejtskidor har vi blivit lite försiktiga att lägga struktur på främre delen av skidan. Detta har sin förklaring i att – om snön är fin och man kan erhålla mindre snöpartiklar än strukturens bredd. Där kommer man att få snöuppträngning i dalarna på strukturen. Kontaktytan ökar och man kommer få skidor som ”nyper” vid åkning i lägre fart och framförallt i uppförsåkning. Skidan går med skejting-teknik in i uppförskörning med hård tryckpunkt på glidzonen framtill, med risk att snön tränger upp i all struktur som finns i skidan.

 

Vi vill poängtera att vid all handstrukturering så måste man analysera snöns konsistens inkl storlek på snön. Är snön mycket fin i storlek så får inte strukturerna man lägger vara större än snöpartiklarnas storlek. Detta gäller naturligtvis både för skate, klassisk och även till viss del alpin åkning. Alpin åkning har som regel högre hastigheter än längdskidåkning, vilket gör att man där har lättare att få nog mycket friktion för att lättare skapa vattenfilm. Hög hastighet = mer energi.

 

Med början förra vintern har vi tom sagt att det är bättre att hellre lägga en struktur för lite än en för mycket. Detta trots att vi inte borde som riller-tillverkare säga så. Men vi ser när vi testar att det är viktigast att få till fina ytor på skidorna. Speciellt när det gäller lite kallare torrare fören för skejt så gäller detta. Dock kommer det alltid vara så att den åkare som har rätt skidor med så mycket fluor som möjligt och dessutom tagit bort alla kontaktytor som han inte behöver kommer vara den som har snabbaste skidorna.

 

Vi vill också poängtera vikten av att efter rillning skapa fina ytor. Vid tävling använder vi alltid en metod där vi lägger på lite glidvalla efter rillningen med handkloss. Borstar med vatten, blankar med vår Blanka Rulle och slutpolerar.

 

Vi jobbar nu med att utveckla lite nya produkter också. Bl a har vi nu en ”rå-sickel” och en polersickel + ett nytt polerverktyg. Framförallt så är vi mycket nöjda med de resultat vi fått med den nya polersickeln och polerverktyget. Känns nästan lite revolutionerande.

"

Intressant, även om jag visste det mest om Samuels ideer. Som ni säkert vet använder jag RS Riller och tycker den är superbra bl.a. eftersom det finns tydliga instruktioner hur man skall använda de olika Rillrarna. Samuel har ju själv dessutom vid några tillfällen hjälpt mig att slutRilla Vasaloppslaggarna så att jag fått extra sprutt på dem. Nytt för mig var att även Samuel utvecklat sickel samtidigt som Primateria utvecklar Riller (med Ronnie Lööf i deras team). Och om JAG förstått saken rätt så står RS för Ronnie och Samuel, eftersom de nog var de som först att uppfinna denna viktiga pryl. Har jag rätt ?

Till snövinter: Du har sagt att jag inte besvarat någon fråga från dig men du har ju flera inlägg med frågor så jag vet inte riktigt vad du menar. Ställ om frågan och jag lovar försöka svara. Kul att du fått ihop 18 Vasalopp. Snart ses vi i "klubben"

[snövinter]

19 Vasalopp! 18 på diverse vallning o borstning o värstingstenslip, ett på stålsicklade! Du glömmer väl inte det stålsicklade? ;) Hade redan hittat rs rillers inlägg då jag sökte på nätet om nåt om glid på Vasaloppet! Men tack för tipset ändå åkarparen!!!

L-E.... Teorin i korthet som jag tänkte du kunde uttala dig om:-): Att man med stålsicklade skidor (läs typ kuzmin primateria etc) skulle - som jag argumenterat för i tidigare inlägg några gånger - vara betjänt av/kunna ha något längre tryckzoner på skidorna än med stenslipade skidor. Detta pga att skidorna faller ner på snön mer med kuzminsicklade/primateria etc, beroende på att vattentransporten blir snabbare o belagsytan mindre hårig o mindre friktionsskapande! Det senare är samma sak som att de har högre vattentransporthastighet än stenslipade! Solklart? ;)

[Lars-Erik]

19 Vasalopp! 18 på diverse vallning o borstning o värstingstenslip, ett på stålsicklade! Du glömmer väl inte det stålsicklade? ;) Hade redan hittat rs rillers inlägg då jag sökte på nätet om nåt om glid på Vasaloppet! Men tack för tipset ändå åkarparen!!!

L-E.... Teorin i korthet som jag tänkte du kunde uttala dig om:-): Att man med stålsicklade skidor (läs typ kuzmin primateria etc) skulle - som jag argumenterat för i tidigare inlägg några gånger - vara betjänt av/kunna ha något längre tryckzoner på skidorna än med stenslipade skidor. Detta pga att skidorna faller ner på snön mer med kuzminsicklade/primateria etc, beroende på att vattentransporten blir snabbare o belagsytan mindre hårig o mindre friktionsskapande! Det senare är samma sak som att de har högre vattentransporthastighet än stenslipade! Solklart? ;)

Jag har funderat en del på detta men förstår inte riktigt din teori. Jag har heller inte stött på den tidigare i t.ex. Sture Hogmarks och Leonid Kuzmins arbeten. Vad menar du med tryckzoner t.ex. Det vita som uppstår bakom klacken på många vallade skidor är mikrohår

som först kommer fram där som trycket är som störst. Detta bromsar definitivt. JAG tror att

skickliga vallare känner till detta och har olika sätt att undvika det. Däremot är jag övertygad om att detta är en orsak till att stålsickling ser ut att vara ett så vasst alternativ för oss motionärer i långa lopp typ Vasaloppet. En annan stor källa, förmodligen större i det skitiga Vasaloppsspåret, till sämre glid efter viss sträcka är att vallade skidor har en tendens att ta upp smuts i betydligt större omfattning än stålsicklade skidor. Detta har ju klart påvisats av Kuzmin i flera av hans uppsatser. Jag vet inte hur detta kan användas i dina teorier om vattentransporthastighet och tryckzoner, men intressant att du funderar och vi kanske kommer fram till något nytt intressant så småningom.

[snövinter]

Tryckzoner är "the thing" L-E! Det och vattenfilm! Skidorna glider på vattenfilm som måste vara optimal (läs lagom)! Belagsytan ska inte vara hårig nej, det är riktigt! Min teori är att stålsicklat alltså har hög vattentransporthastighet - och dessutom på ett enkelt o för oss motionärer tillgängligt o möjligt sätt! Kolla in dropptestet på film från skistart tror jag det är! Teorin är väl lite utifrån det o mina erfarenheter. Stenslip håller mer valla men skapar lätt större friktion tror jag. Många har upplevt att stålsicklat går bra i isiga o fuktiga spår tror jag att jag läst, vilket också skulle kunna förklaras av min teori! Nej nu måste jag sova!

[Andreas T]

Det vita som uppstår bakom klacken på många vallade skidor är mikrohår

som först kommer fram där som trycket är som störst.

Det var ett tvärsäkert uttalande. Vi har ju utrett det där med det vita bakom klacken för flera år sedan här på forumet. Det räcker att titta genom en vanlig lupp eller ett leksakmikroskop för att se att det i de allra flesta fall inte rör sig om mikrohår som kommit fram. Snökristaller är vassa och de karvar fram små "corn flakes" av paraffin där trycket är som störst, men visst, det bromsar och man slipper detta om man inte använder paraffin. För det mesta räcker det med ett par drag med en borste för att ytan ska bli blank och fin igen. När snön är riktigt aggressiv kan den karva även i belaget (is är i de flesta temperaturer hårdare än belaget), och folk här på forumet har rapporterat att även stålsicklade skidor blir lite vita bakom hälen i dessa fören, något som jag också upplevt. I det här fallet skulle man kanske kunna kalla det mikrohår, då det rör sig om upprivet belag.

[skogsvakt]

Ursäkta men jag förstår inte din poäng.Påstår du inte precis samma sak nu? att man kan kalla det microhår som kommer fram, eller skulle microhåren bara finnas på stålsicklade? Oavsett så bromsar det väl? Edited November 25, 2013 by skogsvakt

[Lars-Erik]

Ursäkta men jag förstår inte din poäng.Påstår du inte precis samma sak nu? att man kan kalla det microhår som kommer fram, eller skulle microhåren bara finnas på stålsicklade? Oavsett så bromsar det väl?

Håller med. Och vi verkar ju i varje fall vara överens om att det vita bakom klacken bromsar och det oberoende av förklaring t.ex. har jag inte så mycket emot Andreas sätt att uttrycka sig heller dvs. "...men visst, det bromsar och man slipper detta om man inte använder paraffin" oberoende av att han har en annan teoretisk förklaring. Mina kunskaper om hur ytan ser ut efter stenslipning respektive stålsickling grundar jag på de bilder som jag fick se i samband med att tribologiprofessorn Sture Hogmark använde svepelektronmikroskop för detta ändamål och jag fick vara med. Dessa bilder har ju redovisats flera gånger här på skidforum bl.a. i det examensarbete en av hans elever gjorde. Men eftersom jag vet att även Andreas doktorerat i närliggande ämne och därmed har goda kunskaper av detta slag så vill jag inte undervärdera de slutsatser han dragit genom att bara använda vanlig lupp eller leksaksmikroskop.

* Har du skrivit någon uppsats eller annat Andreas där vi kan se lite mer av dina intressanta "findings" ?

 

En annan intressant detalj: Som jag tidigare sagt så ser det ut som att Primateria även är på väg att lansera en Riller men just nu fick jag reda på att även Kuzmin redan lanserat sin egen variant (XRiller):

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=576773709057041&id=177000155701067&substory_index=0

 

Så RS Riller (som jag använder för närvarande), Red Creek, Swix och andra får uppenbarlign ny konkurrens.

[wille]

Det vita som uppstår bakom klacken på många vallade skidor är mikrohår

som först kommer fram där som trycket är som störst.

Det var ett tvärsäkert uttalande. Vi har ju utrett det där med det vita bakom klacken för flera år sedan här på forumet. Det räcker att titta genom en vanlig lupp eller ett leksakmikroskop för att se att det i de allra flesta fall inte rör sig om mikrohår som kommit fram. Snökristaller är vassa och de karvar fram små "corn flakes" av paraffin där trycket är som störst' date=' men visst, det bromsar och man slipper detta om man inte använder paraffin. För det mesta räcker det med ett par drag med en borste för att ytan ska bli blank och fin igen. När snön är riktigt aggressiv kan den karva även i belaget (is är i de flesta temperaturer hårdare än belaget), och folk här på forumet har rapporterat att även stålsicklade skidor blir lite vita bakom hälen i dessa fören, något som jag också upplevt. I det här fallet skulle man kanske kunna kalla det mikrohår, då det rör sig om upprivet belag.[/quote']

Som info kan jag nämna att jag vallar skidorna, men får inget grått på trycksonerna.

För ganska många år sedan såg jag Bjarne Anderssons skidor efter hans ÖS.

Dom var helt blanka och fina. Vallade? självklart.

Tror det beror mest på belag samt behandling av belaget.

För min del spelar detta ingen roll så länge jag tycker skidorna går bra.