Kuzmin??

[kustlöparen]

...att beställa boken direkt från institutionens sekreterare Anja Hohman (Anja.Hohman@angs...

Så där ja. Nu ligger hennes adress på internet för alltid.

 

Sökmotorer söker efter @ och lägger till alla adresser som den kan hitta. Sedan kommer Anja (och alla andra som lagt sin adress publikt på internet) att få skräpmail i massor. Viagra' date=' diplom, lotteri... lurendrejeri... ja allt.

 

Hon tackar och niger säkerligen.

 

Ett tips för dig Lars-Erik (som jag antar är den enda utom admin, som har rättigheter) är att gå in och redigera ditt inlägg, innan det legat allt för länge i detta forum.[/quote']

är ju numera inget större problem för den enskilde när de flesta leverantörer har hyfsade spamfilter för epost som släpper igenom rätt saker och faktiskt är rätt bra på att stoppa fel saker.

 

har haft min adress offentlig i flera år och när leverantören uppgraderade spamfiltret har det nästan spammet upphört helt och jag får de mail jag ska ha vilket ibland varit ett problem med den typen av applikationer.

 

där emot så tyngs ju nätet ner onödigt all skräptrafik och dessutom är det alltid lämpligt att fråga innan man offetnliggör någons uppgifter på nätet.

[Lars-Erik]

Sökmotorer söker efter @ och lägger till alla adresser som den kan hitta. Sedan kommer Anja (och alla andra som lagt sin adress publikt på internet) att få skräpmail i massor. Viagra' date=' diplom, lotteri... lurendrejeri... ja allt.[/quote']

Hon är nog redan fast i spamträsket...

 

http://www.uu.se/findperson.php?lang=se&uid=N3-622

 

Däremot så håller jag med i sak. Att lägga ut en "oförvanskad" mailadress bör undvikas så länge det inte är gedigna spöstraff (>1000 rapp) på att skicka spam... ;)

Även solen har sina fläckar men jag hade tur denna gång. Den adress jag gav fungerar INTE

(lista ut varför ?), men det har nog ingen betydelse eftersom denna adress givetvis finns på nätet. Däremot fungerar den allmänt tillgängliga adress Kayaker gav ovan utmärkt så ni som efterfrågat detta kan köpa boken.

 

Jag håller med att detta med SPAM är ett elände, eftersom alla våras adresser är hur lättillgängliga som helst. Googla på vem som helst (mig eller denna Anja) och ni får tag på den på hur många ställen som helst.

[Niklas]

Har skummat igenom vad ni skrivit. Tack för att ni tar er tid att sprida detta till andra som ej kunde vara med.

Har några saker jag vill fråga om.

Håller inte med Sture om att det saknar betydelse vilken valla man värmer in.

Har man vallat och jämfört oflourat och flourat i olika fören så vet man att det har betydelse. Eller var det något annat han menade?

...

Tacksam för era svar och synpunkter

Eftersom jag själv vet vilken anorlunda yta skidan får med valla' date=' inklusive olika vallor, så kan jag väl bara säga att jag inte alls delar Stures syn på saken att valla i stort sett bara har betydelsen att släta ut mikrohår. Han hade ju även uppfattningen att valla inte fäster till/i belaget som jag tror de flesta vallapraktiker är ganska medvetna om. Även MC Hammers kunskaper på detta forum gör ju att jag tycker Sture behandlade detta parti mycket styvmoderligt, ja till och med slarvigt. Helt baserat på egna antaganden och ej på tester. Olika typ av rillar diskuterades inte på föredraget. Inte heller hur man bör skilja på rillning i olika temperaturer, fören eller startutgångspunkt på belagsytan (slipat/sicklat). Jag kan inte jämföra med RS-rillar, äger själv "bara" 4st RC-rillar, samt använt klubbens Holmenkoll-riller.[/quote']

Hmmm...

Jo att glidvalla och typ av dito (t ex andel fluor vid olika fören) har stor betydelse för stenslipade skidor råder väl ingen tvekan om från något håll. Och i de tester av "stålsicklat med vs. utan glidvalla" som gjordes i "testtråden" här i vintras så gav ju glidvalla mer glid och längre vad man kunde tro utifrån Kuzmins resutltat tidigare. Så att glidvalla på något sätt kan inverka positivt där finns ju tydliga tecken på.

 

På exakt vilket sätt glidvallan inverkar positivt i dessa fall tycks dock råda delade meningar om (själv tycker jag jag argumenten från Sture och KTH-professorn (som jag förstått dem av det jag läst här) låter mest övertygande hittills, men därifrån till att känna sig helt övertygad är det ju en bit (Mc Hammer hade ju t ex en del intressanta funderingar i ämnet i annan tråd). Det finns ännu mycket kvar att undersöka och reda ut, många stenar att vända på och det väntar säkert fler överraskningar runt hörnet, men jag tror i alla fall att Stures föredrag tog oss ett klart steg närmare sanningen.

 

För åkare som inte jagar sekunder och hundradelar tycker jag dock att det är nog så stort bara att man kan få såpass bra glid med såpass lite arbete som man får med t ex Kuzmins stålsickel. Tycker han har haft en klart viktig roll där som den som fått en lite bredare allmänhet att inse detta.

 

Det blir intressant att följa fortsättningen. =)

[skater]

Är de nån som provat att polera belagen med nåt efter sicklingen och märkt nån förbättring av glidet eller att man med ögat kan se mer glans?

 

För enbart sickling ger ganska matt och grå yta. Ja tror att ju högre glans man får ju bättre borde det ju glida i de allra flesta fören. Ja är inte teoretiskt lagd, lite mer åt de praktiska istället, så ja läser alla kloka inlägg å tänker improvisera å testa senare.

 

Kanske blir premiär på snö till helgen i muonio :-)

[GD]

Jag tror man skall akta sig för att tro att en jämnare eller blankare yta per automatik är snabbare... Släpprover i rännor (båtar alltså) visar att en slipad yta (papper 600) är snabbare än en blank och polerad yta. Tänk också på golfbollar som har sina håligheter -en blank boll lär ju inte gå hälften så långt. Eller prova att lägga en blank glasskiva mot en annan glasskiva med lite vatten emellan .de suger samman.

 

mvh

GD

[Stefan Sand]

Jag tror man skall akta sig för att tro att en jämnare eller blankare yta per automatik är snabbare... Släpprover i rännor (båtar alltså) visar att en slipad yta (papper 600) är snabbare än en blank och polerad yta. Tänk också på golfbollar som har sina håligheter -en blank boll lär ju inte gå hälften så långt. Eller prova att lägga en blank glasskiva mot en annan glasskiva med lite vatten emellan .de suger samman.

 

mvh

GD

Under föreläsningen pratade Sture en hel del om vilken typ av friktion vi har i ett skidspår. Vi har tidigare pratat om "vattenspalt" mm när vi diskuterat skidglid. Enligt Sture är denna vattenmängd mycket liten och självfallet mindre ju kallare väder vi har och ju lägre luftfuktighet. Som jag uppfatttat det hela är utgångsläget ett så plant och slätt belag som möjligt. Utifrån temp (vattenmängd) ska man sedan komplettera med rillning för att lösa "glasskiva mot glasskiva" problemet du beskriver.

 

Vad gäller golfbollar så handlar det väl mer om aerodynamik än friktion. Med ett sådant resonemang så ska ju även en motorcylinder ha en insida som inte är helt slät!?

 

Pratar vi båtar så är ju "vattenspalten" något större än den i ett skidspår......... ;)

[skater]

Tänkte just i samma banor som du Stefan! Ja tänkte givetvis på att man måste ha struktur för det aktuella föret som råder, eller en grund struktur somm man sen kompletterar med rillning vid behov.

 

Men tillbaks till mitt resonemang, ja vet ju att det går att polera upp torra belag någorlunda. Det vad jag upplevde i glidförbättring då var subjektivt sett mycket bättre än med enbart sickling, men glidet å den blanka ytan avtog efter att man åkt ett tag.

 

Lite funderingar som jag delar med mig bara!

[Stefan Sand]

Tänkte just i samma banor som du Stefan! Ja tänkte givetvis på att man måste ha struktur för det aktuella föret som råder, eller en grund struktur somm man sen kompletterar med rillning vid behov.

 

Men tillbaks till mitt resonemang, ja vet ju att det går att polera upp torra belag någorlunda. Det vad jag upplevde i glidförbättring då var subjektivt sett mycket bättre än med enbart sickling, men glidet å den blanka ytan avtog efter att man åkt ett tag.

 

Lite funderingar som jag delar med mig bara!

Tittar man på Kuzmins förslag så ska man ju sickla för att sedan borsta och jag kan tänka mig att just borstningen är ett sätt att polera. Samma sak ser man ju på vallade skidor att just borstningen ökar glansen på ytan.

Vid torrfriktion (kallt väder) gissar jag att snön är aggresiv och därmed ökar nötningen på belag (alt belag och valla). Sture nämnde väl på sin föreläsning att belagen vi använder idag inte är optimal då belaget är mjukare än snö (iskristaller). Han funderade över att ett hårdare belag skulle vara bättre. Nu är vi ju inte i sitsen att vi kan välja belag utan vi har vad vi har. Ett gamalt "knep" är ju att valla för en hårdare yta (Blå rex och dyl) men frågan väl även där hur länge effekten sitter kvar.

 

Är ju också mer praktiskt lagd än teoretiskt så jag, liksom du, får väl göra "hundgörat" att testa och förse de lärde med våra upplevelser ;)

[nick]

om man nu vill ha ett hårdare belag borde man inte kunna gör en skida med stålbelag?, en tunn stålremsa istället för plastbelaget, bör ju vara betydligt lättare att få bra yta på än plast och som sagt avsevärt mycket hårdare.

[Niklas]

om man nu vill ha ett hårdare belag borde man inte kunna gör en skida med stålbelag?, en tunn stålremsa istället för plastbelaget, bör ju vara betydligt lättare att få bra yta på än plast och som sagt avsevärt mycket hårdare.

Jag är absolut ingen materialexpert, men från vad jag läst någonstans tidigare och även nämnt i någon tråd här så är Teflon (som väl egentligen är ett varumärke snarare än namnet på själva materialet, vars vetenskapliga namn jag dock ej kommer ihåg) det hårdaste kända materialet (eller var det lägst friktionskoefficient?), och såvitt jag förstått är det samma material som finns i högflourpulvren (säkert utblandat med något annat för att få fast det på skidan, men det där får gärna nån som kan sånt bättre förklara lite närmare =)), och att göra rena teflonbelag borde inte vara så himla svårt om man skall tro på Sixten Jernberg, för i nån intervju i boken "Ur spår! ..." så sade han att han åkt på träskidor med teflonbelag som nån händig person fixade åt honom (tror det var nittonhundrafyrtio-nånting) och att det gled jäkligt bra. Om materialet sedan går bra ihop med Stures teorier eller om det finns andra problem (svårt att rilla, svårt få helt blankt e dyl) har jag dock inte den blekaste aning om. Men intressant ändå att det tänkts och experimenterats kring såna tankar även så långt tillbak i tiden. =)

[nick]

om man nu vill ha ett hårdare belag borde man inte kunna gör en skida med stålbelag?' date=' en tunn stålremsa istället för plastbelaget, bör ju vara betydligt lättare att få bra yta på än plast och som sagt avsevärt mycket hårdare.[/quote']

Jag är absolut ingen materialexpert, men från vad jag läst någonstans tidigare och även nämnt i någon tråd här så är Teflon (som väl egentligen är ett varumärke snarare än namnet på själva materialet, vars vetenskapliga namn jag dock ej kommer ihåg) det hårdaste kända materialet (eller var det lägst friktionskoefficient?), och såvitt jag förstått är det samma material som finns i högflourpulvren (säkert utblandat med något annat för att få fast det på skidan, men det där får gärna nån som kan sånt bättre förklara lite närmare =)), och att göra rena teflonbelag borde inte vara så himla svårt om man skall tro på Sixten Jernberg, för i nån intervju i boken "Ur spår! ..." så sade han att han åkt på träskidor med teflonbelag som nån händig person fixade åt honom (tror det var nittonhundrafyrtio-nånting) och att det gled jäkligt bra. Om materialet sedan går bra ihop med Stures teorier eller om det finns andra problem (svårt att rilla, svårt få helt blankt e dyl) har jag dock inte den blekaste aning om. Men intressant ändå att det tänkts och experimenterats kring såna tankar även så långt tillbak i tiden. =)

Teflon har låg frictionskoefficient men är inte speciellt hårt. Gamla kälkar brukade ju ha metallbeslag under medarna innan plastkälkarna kom...

[GD]

Teflon finns på sprayburk -man brukar spraya tävlingsbåtar som inte får torrsättas varje dag. Hur vidhäftigt det är mot skidans belag eller hur slitstrak det är vet jag inte men någon kan ju alltid testa?

 

mvh

GD

[Boljohan]

om man nu vill ha ett hårdare belag borde man inte kunna gör en skida med stålbelag?, en tunn stålremsa istället för plastbelaget, bör ju vara betydligt lättare att få bra yta på än plast och som sagt avsevärt mycket hårdare.

Stål går bort pga den goda värmeledningsförmågan. Skidan glider pga att friktionsvärmen smälter snön i kontaktytorna och en tunn vattenspalt bildas. Om värmeledningen är för bra leds värmen i stället in i skidan.

[Niklas]

om man nu vill ha ett hårdare belag borde man inte kunna gör en skida med stålbelag?' date=' en tunn stålremsa istället för plastbelaget, bör ju vara betydligt lättare att få bra yta på än plast och som sagt avsevärt mycket hårdare.[/quote']

Stål går bort pga den goda värmeledningsförmågan. Skidan glider pga att friktionsvärmen smälter snön i kontaktytorna och en tunn vattenspalt bildas. Om värmeledningen är för bra leds värmen i stället in i skidan.

...men om man vill åka med blankt belag på torrfriktion kanske det inte är en nackdel? Fast hypotetiskt ändå, för idén att rilla in struktur i ett helt blankt belag faller väl i så fall så att man t ex skulle vara tvungen att ha en skidpar för varje struktur?

[Boljohan]

...men om man vill åka med blankt belag på torrfriktion kanske det inte är en nackdel?

Nej, kanske det. Men jag åker inte alls när det är så kallt... ;)

[HJN]

Spännande läsning som vanligt.

 

Någon som provat att korka ett belag utan pulver eller annan tillsats? Vad blir resultet tror ni, någon form av polering kanske?

 

Ni som har kork och mikroskåp kanske kan prova en begränsad yta på en stålsicklad eller för den delen nyslipad skida utan struktur.

 

Stefan S. Du pratade cylinderlopp tror jag det var. Det fick mig att tänka på Nickasil. Kanske ett sätt att behandla en slät riller för att få slät "nano yta".

 

/H-J

[Stefan Sand]

Stefan S. Du pratade cylinderlopp tror jag det var. Det fick mig att tänka på Nickasil. Kanske ett sätt att behandla en slät riller för att få slät "nano yta".

 

/H-J

Har inte en susning om vad Nicasil är för någonting. Hittade hemsidan för den som vill kolla:

 

Nicasil

 

Verkar vara en ytbehandlingsmetod. Har ingen aning om den "fyller ut" ojämnheter men det kan vara värt att studera hemsidan lite nogrannare. Eller så kanske RS-Rillern (Canyon/Stevens) fortfarande läser forumet och gör en test. Man kan alltid hoppas. (Saknar honom i debatten!)

 

Ang. Teflon så skulle man kunna tänka sig att det inte är åt det hållet man ska titta. Sture pratade ju om att han var tveksam om hydrofobiteten hade speciellt står inverkan och Teflon är väl mer ett väldigt hydrofobt material snarare än ett det är väldigt slätt!?.

[Murcas]

om man nu vill ha ett hårdare belag borde man inte kunna gör en skida med stålbelag?' date=' en tunn stålremsa istället för plastbelaget, bör ju vara betydligt lättare att få bra yta på än plast och som sagt avsevärt mycket hårdare.[/quote']

Jag är absolut ingen materialexpert, men från vad jag läst någonstans tidigare och även nämnt i någon tråd här så är Teflon (som väl egentligen är ett varumärke snarare än namnet på själva materialet, vars vetenskapliga namn jag dock ej kommer ihåg) det hårdaste kända materialet (eller var det lägst friktionskoefficient?), och såvitt jag förstått är det samma material som finns i högflourpulvren (säkert utblandat med något annat för att få fast det på skidan, men det där får gärna nån som kan sånt bättre förklara lite närmare =)), och att göra rena teflonbelag borde inte vara så himla svårt om man skall tro på Sixten Jernberg, för i nån intervju i boken "Ur spår! ..." så sade han att han åkt på träskidor med teflonbelag som nån händig person fixade åt honom (tror det var nittonhundrafyrtio-nånting) och att det gled jäkligt bra. Om materialet sedan går bra ihop med Stures teorier eller om det finns andra problem (svårt att rilla, svårt få helt blankt e dyl) har jag dock inte den blekaste aning om. Men intressant ändå att det tänkts och experimenterats kring såna tankar även så långt tillbak i tiden. =)

Kastar mig in i debatten.

 

Teflon (varumärke för PTFE, en fluorplast) är nog inte tillräckligt slitstark. Jag jobbar med tejper och det finns friktionsminskande tejper av både PTFE och UHMWPE och där friktionsminskning önskas men slitaget är stort, väljer man UHMWPE, alltså samma polymertyp som skidbelagen består av.

[Murcas]

Dessutom måste jag kommentera de bilder som lades upp. De må se taggiga ut' date=' men detta är ju pga att det är ett tvärsnitt. Eftersom man inte åker på tvären utan på längden, så är längssnitt mer av betydelse.

 

Sannolikheten att den är plan vid stenslipning är nog inte så stor, men om jag förstod Sture rätt, så är det denna som är fördel om den är plan i längsled (på nano-nivå).

 

Därav tanken om polering i mitt förra inlägg, som kanske? sker på nanonivå. http://img524.imageshack.us/img524/406/optimaltki7.jpg

Tanken med kanaler i längsled är vad jag förstår vattenkanaler, något som inte alls behandlades av Sture.[/quote']

Var också du på föreläsningen? vi börjar få ihop en ansenlig mängd "forumare" som var där :)

 

Nja, som jag tolkade det så har ju tvärsnittet också en betydelse då hela idén med så plant belag som möjligt gick ut på att öka kontaktytan mellan belag och snön. Om du har det "taggiga" tvärsnittet så ser man ju hur lite som kan ge kontaktytan. Så plant belag som möjligt = så stor kontaktyta som möjligt = ger bra förutsättning för glid. Är det "torrfriktion" ska dessutom ytan vara så hård som möjligt också. Det är väl min amatörsammanfattning.

 

 

Polering har vi haft uppe till diskussion tidigare. Jag hade vilda planer på att polera/slipa med en excenterslip och jobba sig fram genom de olika kornstorlekarna. Frågan är väl om man kommer i närheten av det plana belag som Sture visade en bild av, jag är tveksam. Tekniken att "valsa" belaget med en slät rulle låter enklare men jag gissar att det ställer stora krav på rullen du valsar med, att rullens yta är extremt plan. Men kanske man ska valsa först för att sedan polera med någon form av duk och polermedel?

På -80 talet gned man med nylonstrumpor..................efter att ha sicklat med stål/glas sicklar............ibland även sandpapprat med fintfint papper. Man var inte helt fel ute då heller........... ;)

Jag var faktiskt oxå där (Stefan Sand snodde min parkering) men kände att jag inte varit tillräckligt insatt i er (vår?) debatt, bara......

[Stefan Sand]

Jag var faktiskt oxå där (Stefan Sand snodde min parkering) men kände att jag inte varit tillräckligt insatt i er (vår?) debatt, bara......

Se där, ytterligare en "forumare" som var på plats!....men snodde parkeringsplatsen.......har jag inget minne av........... ;)

[Osquar]

Någon som provat att korka ett belag utan pulver eller annan tillsats? Vad blir resultet tror ni, någon form av polering kanske?

Inget att rekommendera. Korken har så hög friktion mot skidan att man bränner belaget, om ens borrmaskinen orkar dra runt korken.

Vallan behövs för att överhuvudtaget få korken att glida mot belaget. Däremot så antar jag att belaget poleras med kork+valla.

 

Var det inte det italienska laget som för några år sedan började korka in Cera och fick fördel mot alla som värmde in ceran?

[skater]

Det är sant att korkning alstrar värme men ja tänker nog ändå pröva detta på kalla skidor.

 

Ja höll till utomhus förra vintern när ja preparerade skidorna för att skidorna aldrig behövde svalna inomhus då ja mest sicklade å borstade å polerade med nylonborstar.

 

Varför skulle inte ytan på torra belag få bli varm eller tom het förresten om man ändå inte jobbar med vallor som ska fästa i belaget?

[Niklas]

När det gäller huruvida valla på något sätt kan tränga in i belaget så har jag fått intrycket att det fortfarande är så att ord står mot ord, och det känns lite otillfredställande, så där tycker jag det skulle vara intressant om någon reder ut saken ordentligt en gång för alla. För å ena sidan har vi nu ganska tvärsäkra (om jag förstod saken rätt) expertutlåtanden från Stures föredrag om att valla ej kan tränga in, men å andra sidan har det redan tidigare florerat bilder som påstås visa att valla har trängt in i belaget (se t ex sid 8 i broschyren som länkas till här). Alla kan ju inte ha helt rätt i den här frågan, så där tycker jag det verkar finnas en del kvar att undersöka närmare, reda ut och förklara.

 

Nån som kommer ihåg om Sture sa något om den typen av bilder och påståenden i sin föreläsning?

[skater]

Ja, att det är olika bud om vallans inträngnings förmåga eller inte, det är väl bara att konstatera det i nuläget i allafall.

 

Man skulle vara utrustad med en väldans massa skidpar så hade man i allafall fått experimentera lite. Då hade åtminstone jag till och med prövat att värma med varmlufts pistol å sen låtit det härda, kallna snabbt, sen polerat som bara den.....

[HJN]

Någon som provat att korka ett belag utan pulver eller annan tillsats? Vad blir resultet tror ni' date=' någon form av polering kanske?[/quote']

Inget att rekommendera. Korken har så hög friktion mot skidan att man bränner belaget, om ens borrmaskinen orkar dra runt korken.

Vallan behövs för att överhuvudtaget få korken att glida mot belaget. Däremot så antar jag att belaget poleras med kork+valla.

OK! Att bränna belaget är ju inte bra. Har själv ingen kork eller erfarenhet av korkningen, men min tanke var att just kombinationen av en roterande mjuk yta och värme skulle vara intressant att studera resultatet av. Går det alltså inte att dosera trycket så man slipper bränna belaget?

 

PE är en termoplast så för att få en slät yta borde ju en varmformande process vara att föredra framför en skärande eller t.o.m. rivande som det blir tal om när t.ex. en sickel hålls med fel vinkel. Kuzmin menade visserligen att den där kanadensaren som sicklade upp spånor fick fel struktur p.g.a. alltför mycket skärande sickling.

Om det nu däremot visar sig att en så slät grundyta som möjligt är bäst borde inte då en skärande bearbetning med flackare attackvinkel likt en hyvel vara bättre på att förhindra att mikrohår rivs upp och ojämnheter i form av toppar skapas?

 

Tror att i framtiden varmformas belaget direkt i en gjutform med extrem slät yta. En sådan form kan ju användas för stora mängder och därmed möjliggöra en säkert extremt dyr framtagningskostnad.

 

/H-J