Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

tre Vasalopp på samma sicklade skidor


Lars-Erik

Recommended Posts

  • Replies 4.6k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Rillning sker oftast efter färdig vallning för annars värmer man bort den i vallningsfasen, i blöta fören rillar jag först inann sista lagret med valla sen ett lager till efter. du kan lägga flera olika rillar i samma skida.

 

Riller ligger i som kortast till nästa vallningstillfälle då stiger det nedpressade strukturen upp genom värmen från järnet.om man har en icke skärande rill. en skärande rill kan man få bort delvis men väldrig sällan allt.

 

 

det bästa är att ha en rill som pressar ned struktur och inte skär i belaget. rs rillen är bra holmenkoll också fast den är lite väl dyr 3000kr ungefär.

Tack för uttömmande svar. En nedpressande rill låter bäst då. Sen är väl frågan om man skall försöka värma bort gammal rillning innan man lägger på ny. Men i så fall är frågan med hur varmt järn man vågar värma ett "naket" belag (d v s stålsicklat och ovallat), eller om det är bättre att hålla järnet borta från skidan och bara rilla ny struktur ovanpå den senaste?

 

Nån som vet?

 

/ Niklas

Link to comment
Share on other sites

Rillning sker oftast efter färdig vallning för annars värmer man bort den i vallningsfasen' date=' i blöta fören rillar jag först inann sista lagret med valla sen ett lager till efter. du kan lägga flera olika rillar i samma skida.

 

Riller ligger i som kortast till nästa vallningstillfälle då stiger det nedpressade strukturen upp genom värmen från järnet.om man har en icke skärande rill. en skärande rill kan man få bort delvis men väldrig sällan allt.

 

 

det bästa är att ha en rill som pressar ned struktur och inte skär i belaget. rs rillen är bra holmenkoll också fast den är lite väl dyr 3000kr ungefär.[/quote']

Tack för uttömmande svar. En nedpressande rill låter bäst då. Sen är väl frågan om man skall försöka värma bort gammal rillning innan man lägger på ny. Men i så fall är frågan med hur varmt järn man vågar värma ett "naket" belag (d v s stålsicklat och ovallat), eller om det är bättre att hålla järnet borta från skidan och bara rilla ny struktur ovanpå den senaste?

 

Nån som vet?

 

/ Niklas

Är inte riktigt säker på vallajärn på naket belag. Men det borde fungera........

Ställer du skidor på ett varmt ställe så evaporerar belaget och försöker återgå till sitt "minne" (ursprungsstruktur) Hur mycket som försvinner beror också på hur mycket och djup struktur du valsat/tryckt in.

 

Du kan också med blank rulle eller den finaste strukturen (typ RAK 0,3) trycka bort strukturer och nästan erhålla en mycket fin strukturerad skida - väldigt nära en stålsicklad skida. Just detta att trycka bort dem kan säkert ge en mycket fin grundstruktur med bra egenskaper som utgångspunkt för vidare preparering. Både för vallat och ovallat.

 

Men riktigt vad och hur man skall göra beror på så många faktorer att du får se detta som ett tips för en generell fungerande metod för de flesta kallfören. Är det fören på plussidan skulle jag tycka att du lika gärna bara kan lägga struktur ovanpå den tidigare lagda.

Link to comment
Share on other sites

Rillning sker oftast efter färdig vallning för annars värmer man bort den i vallningsfasen' date=' i blöta fören rillar jag först inann sista lagret med valla sen ett lager till efter. du kan lägga flera olika rillar i samma skida.

 

Riller ligger i som kortast till nästa vallningstillfälle då stiger det nedpressade strukturen upp genom värmen från järnet.om man har en icke skärande rill. en skärande rill kan man få bort delvis men väldrig sällan allt.

 

 

det bästa är att ha en rill som pressar ned struktur och inte skär i belaget. rs rillen är bra holmenkoll också fast den är lite väl dyr 3000kr ungefär.[/quote']

Tack för uttömmande svar. En nedpressande rill låter bäst då. Sen är väl frågan om man skall försöka värma bort gammal rillning innan man lägger på ny. Men i så fall är frågan med hur varmt järn man vågar värma ett "naket" belag (d v s stålsicklat och ovallat), eller om det är bättre att hålla järnet borta från skidan och bara rilla ny struktur ovanpå den senaste?

 

Nån som vet?

 

/ Niklas

Är inte riktigt säker på vallajärn på naket belag. Men det borde fungera........

Ställer du skidor på ett varmt ställe så evaporerar belaget och försöker återgå till sitt "minne" (ursprungsstruktur) Hur mycket som försvinner beror också på hur mycket och djup struktur du valsat/tryckt in.

 

Du kan också med blank rulle eller den finaste strukturen (typ RAK 0,3) trycka bort strukturer och nästan erhålla en mycket fin strukturerad skida - väldigt nära en stålsicklad skida. Just detta att trycka bort dem kan säkert ge en mycket fin grundstruktur med bra egenskaper som utgångspunkt för vidare preparering. Både för vallat och ovallat.

 

Men riktigt vad och hur man skall göra beror på så många faktorer att du får se detta som ett tips för en generell fungerande metod för de flesta kallfören. Är det fören på plussidan skulle jag tycka att du lika gärna bara kan lägga struktur ovanpå den tidigare lagda.

Jag tror att ni Niklas och Cenyon väckt en fundamental fråga som har betydelse . Vid t.ex. stålsickling med Kuzmins sickel så ger ju detta en fix (fin) struktur. Jag har hört ryktas att det redan finns tre olika Kuzminsicklar men jag har inte sett dem. Möjligen kommer detta att i vis mån bidraga till att ge andra strukturer.

Jag lyssnar gärna på nya inlägg om detta ?

Anm: OM jag vore skidfabrikant skulle jag allvarligrt fundera på iden att få oss att köpa ytterligare nya skidor genom att utnyttja denna idé (t.ex. med något fascinerande försäljningsnamn, varför inte Madsus racing structure...)

Link to comment
Share on other sites

Vi har ju diskuterat att rätt struktur (från stenslipning, stålsickling och/eller rillning) ofta/alltid är viktigare än vilken glidvalla man använder (eller inte). Men hur är det med skidans spann och hårdhet?

 

Jag tänker köpa nya skidor om några veckor, Fischer eftersom de gamla är av det märket, jag är nöjda med dem och så för att ha ändrat färre parametrar när jag glidtestar nya (stålsicklade) skidor mot gamla (glidvallade).

 

MEN, mina gamla är två par, märkta "cold" resp "plus" och avsedda för kallföre resp närmare 0, men nu såg jag någonstans att Fischer övergått till en modell som skall gå lika bra i allt från pulversnö och -20 till töväder/is. Eller är det fortfarande så att jag helst borde prova ut två par nya skidor, nu av samma märke och modell, men t ex med lite olika hårdhet i spannet för att funka bäst i hårda resp lösa spår?

 

Frågan blev extra aktuell i årets Vasalopp, där jag (efter att bara ha åkt i hårda fina spår några säsonger) glömde att "cold"-paret gått bättre i kall lössnö nån tidigare vinter, körde på "plus"-paret (som gått bäst i "normalt Vasaloppsföre" senaste åren) och fick urdåligt glid p g a att fästzonen släpade i snön (+ noll fäste efter nån mil, när all fästvalla skrapats bort). En teori som nån nämde i förbigående var att jag kanske hade hårt spann som fick fram- och bakändan att sjunka ned i snön så att fästzonen släpade i. Kanske ytterligare förstärkt av att jag med mina 80 kg är en relativt tung åkare. Vet ej om det är exakt det som hände (men trovärdigaste förklaringen jag hört), men det ger hur som helst upphov till följande fråga:

 

När jag testar stålsicklat mot glidvalla i vinter, räcker det med ett stålsicklat par som (med rätt sickling, rillning och fästvallning) går lika bra i alla väder- och snöförhållanden, ELLER är det bättre att ha två par stålsicklade skidor där t ex spannet eller något annat (vad i så fall?) är lite olika för att gå bra i hårda resp lösa spår?

 

Stort tack på förhand till eventuella svar. =)

Link to comment
Share on other sites

Jag är övertygad om att det enskillda paret har stor betydelse för både glid och fäste. Att hitta 2 identiska par är nog närmast en omöjlighet. Det gör i sin tur att när man stött på ett "kanonpar" så vårdar man dem ömt och kör på dem i många år. Se bara vilka skidor våra toppåkare använder!

 

Det är förvisso en relevant fråga om stålsiklade skidor med olika belag går olika bra i olika fören. Det borde ju vara så. Speciellt när vi pratar klisterföre där man vill ha en liten annan spannkurva att valla fäste på. Men om det är skillnad mellan belagen, vilket det ju är, så borde då ett "plus" belag som är stålsiklat gå bättre i varmföre än ett stålsiklat "cold" belag i varmföre och vice versa.

 

Nåja, jag ska ägna denna vinter till att utröna om stålsiklat eller glidvallning är att föredra. När det eventuellt är klart tar jag nästa steg. om man nu har råd att köpa så många skidor:)

Link to comment
Share on other sites

När jag startade min tråd hade jag precis registrerat mig som användare på detta skidforum och det har varit mycket oväntat för mig att tråden rönt så stort intrese och ibland tom. heta känslor av olika slag. Det mesta torde väl NU vara sagt och jag hade tänkt försöka sammanfatta en del som framkommit genom era inlägg på tråden och som i varje fall jag lärt mig mycket av. Tyvärr har detta inte visat sig så lätt.

Jag kanske försöker mig på en analys senare men nöjer mig här med att konstatera följande:

* 35 olika användare har gjort inlägg på tråden, de flitigaste har varit Finn2 (29), jo (19), Dunderklumpen (10), Niklas (10), Stefan Sand (9), Boljohan (7), Lejonet (6), Canyon (6)

HW (6),...

* Uppenbarligen är det allt från typiska motionärer via förstagruppsåkare (jo och andra) till rena elitmän eller näst intill (Finn2, lejonet, etc.) som uttalat sig och det märks ju i många fall tydligt på argumentationen.

* Jag tycker att det har varit många mycket väl motiverade inlägg i de allra flesta fall

(detta gäller inte Figge35). Uppenbarligen är många av er mycket kunniga i vallningsfrågor (i varje fall mer kunniga än jag) och det har därför varit ett nöje att följa era argument.

Speciellt har jag tagit till mig det här med rillning (tack Canyon och andra) som jag inte förstod kunde påverka så mycket.

* Jag har kommit i direkt kontakt med flera av er som är villiga att direkt utbyta erfarenheterna av nya "tester" till vintern och i ett fall även direkt testa tillsammans med mig. Roligt. Jag hoppas att även t.ex. Stefan Sand ansluter sig till vår "testpatrull".

 

Strax efter att att Kuzmin presenterat sin avhandling framställde jag ju

en hypotes med ungefär följande lydelse:

 

HYPOTES: Kuzmins resultat kan få stor betydelse för bl.a. motionärernas beteende i samband med vallning inför långlopp typ Vasalopp.

 

* Jag har ingen anledning att ändra på denna hypotes efter allt som sagts och efter mina egna erfarenheter från fjolårets lopp (Vasalopp+ båda öppna spåren). Jag tror fortfarande att detta sätt att preparera skidorna är ett mycket bra ALTERNATIV vid långlopp typ Vasaloppet (där ju spåret blir speciellt skitigt i spåret lite längre bak i leden bl.a. av all blåbärssoppa vi spiller, geltuber, valla, etc). Det är ju dessutom billigt och säkert (prepareringen går ju egentligen bara att göra på ett sätt och det finns än så länge bara en Kuzminskrapa, men här kan man ju förvänta sig att det så småningom produceras andra som t.ex. ger andra strukturer etc.)

 

Även om jag får rätt så är det inte säkert att det påverkar den verkliga elitens beteende speciellt mycket, de känner ju säkert till detta och kan utnyttja det som EN KOMPONENT i den arsenal av metoder och antal skidor de har att välja bland. Även detta tycker jag klart framgått av många inlägg på "min" tråd OCH andra trådar.

 

Om min hypotes visar sig vara sann så blir det givetvis stora problem för vallaindustrin men förmodligen leder det istället till en ny guldålder för skidtillverkare och materialutvecklare och vem vet , det kanske leder till att motionärerna köper fler par skidor t.ex av olika material så att det i slutändan inte blir billigare för den vanlige motionären ?

 

Anm: Det är givetvis inte lätt att definiera begreppet motionär men jag anser att i stprt sett alla från grupp 3-4 och uppåt i Vasaloppet tillhör denna kategori+ övriga skidlöpare med ungefär denna kapacitet.

Link to comment
Share on other sites

Vi kanske ska starta en ny tråd där folk som gjort tester med ovallat kontra vallat kan rapportera. För att göra rapporterna mer lika varandra kanske någon kan göra en template för en rapport. Temp, snötyp, luftfuktighet, hur testerna genomförts, resultat m.m. Sedan fyller vi på med mer eller mindre seriösa testrapporter. Man kan kanske även rapportera upplevt glid från tävlingar.
Link to comment
Share on other sites

Vi kanske ska starta en ny tråd där folk som gjort tester med ovallat kontra vallat kan rapportera. För att göra rapporterna mer lika varandra kanske någon kan göra en template för en rapport. Temp, snötyp, luftfuktighet, hur testerna genomförts, resultat m.m. Sedan fyller vi på med mer eller mindre seriösa testrapporter. Man kan kanske även rapportera upplevt glid från tävlingar.

Låter bra. Detta borde vara vallatillverkarnas mardröm :=)

Link to comment
Share on other sites

Vi kanske ska starta en ny tråd där folk som gjort tester med ovallat kontra vallat kan rapportera. För att göra rapporterna mer lika varandra kanske någon kan göra en template för en rapport. Temp, snötyp, luftfuktighet, hur testerna genomförts, resultat m.m. Sedan fyller vi på med mer eller mindre seriösa testrapporter. Man kan kanske även rapportera upplevt glid från tävlingar.

Bra idé som jag stödjer. Och jag tycker att ditt utkast till ram för rapporten

är tillräckligt bra t.ex.

Temperatur:

Snötyp:

Luftfuktighet:

Kortfattad beskrivning av hur testet utfördes:

Kortfattad beskrivning av resultat:

Övrigt (t.ex. hur du själv upplevt glid vid tävling i förhållande till andra):

 

Är det någon variabel jo glömt att ta med ?

Link to comment
Share on other sites

Jag föreslår att den första som har något att rapportera gör detta under en ny tråd. Rapporten ska förslagsvis inehålla:

 

Temperatur:

Snötyp:

Luftfuktighet:

Glidvalla:

Fästvalla:

Ev rillning:

Kortfattad beskrivning av hur testet utfördes:

Kortfattad beskrivning av resultat:

Övrigt (t.ex. hur du själv upplevt glid vid tävling i förhållande till andra):

 

Sedan fyller vi andra på med flera rapporter.

Link to comment
Share on other sites

Glidvalla:

Fästvalla:

Ev rillning:

Vad gäller glidet så räcker det kanske med en rubrik (t ex 'Glidpreparering') där man fyller i vilken stenslipning, gildvalla, sickel och/eller rillning man körde med.

 

Bra idé, hur som helst.

 

Sen kan det ju hända att man testar två par mot varandra, eller t ex fyra par om man är två stycken som växlar mellan var sitt vallat och sicklat par som man testar mot varandra och mot testpartnern, men borde väl bli överskådligt ändå om man t ex namnger dem som PAR 1, PAR 2 o s v när man anger glidpreparering, fästvalla och resultat (borde väl vara samma fästvalla på alla paren för att underlätta jämförelse).

Edited by Niklas
Link to comment
Share on other sites

Jag föreslår att den första som har något att rapportera gör detta under en ny tråd. Rapporten ska förslagsvis inehålla:

 

Temperatur:

Snötyp:

Luftfuktighet:

Glidvalla:

Fästvalla:

Ev rillning:

Kortfattad beskrivning av hur testet utfördes:

Kortfattad beskrivning av resultat:

Övrigt (t.ex. hur du själv upplevt glid vid tävling i förhållande till andra):

 

Sedan fyller vi andra på med flera rapporter.

Jag stödjer detta förslag. Men om någon som Niklas föreslår vill ersätta rubrikerna Glidvalla och Ev. rillning med

Glidpreparering (stenslipning, gildvalla, sickel och/eller rillning )

så går det också.

OBS: skicka gärna rapport även om du inte kan fylla i alla rubriker ovan.

 

Anm: Jag är just på väg ut mot säsongens första skidtur i det just nu snörika Luleå.

Link to comment
Share on other sites

Jag föreslår att den första som har något att rapportera gör detta under en ny tråd. Rapporten ska förslagsvis inehålla:

 

Temperatur:

Snötyp:

Luftfuktighet:

Glidvalla:

Fästvalla:

Ev rillning:

Kortfattad beskrivning av hur testet utfördes:

Kortfattad beskrivning av resultat:

Övrigt (t.ex. hur du själv upplevt glid vid tävling i förhållande till andra):

 

Sedan fyller vi andra på med flera rapporter.

Jag skulle gärna vilja att man satte betyg.

 

Glid

Fäste

 

Skala 5-gradig.

1 = Värdelöst

2 = Dåligt

3 = Medel

4 = Bra

5 = Topp

Link to comment
Share on other sites

Om glidtesterna skall vara "lite vetenskapliga" bör nollingen ske för att kunna jämföra strukturer och glidvalla. Ski-Go har ett bra glidtestprotokoll, se http://minx.se/skigo/pdf/testprotokoll.pdf

Nollning av skidor vore det intressant om någon kunde förklara eller ge något tips om vart det finns förklarat hur man gör. (Finns det t ex beskrivet i Kuzmins avhandling så kan jag ju läsa där.)

Link to comment
Share on other sites

Jag föreslår att den första som har något att rapportera gör detta under en ny tråd. Rapporten ska förslagsvis inehålla:

 

Temperatur:

Snötyp:

Luftfuktighet:

Glidvalla:

Fästvalla:

Ev rillning:

Kortfattad beskrivning av hur testet utfördes:

Kortfattad beskrivning av resultat:

Övrigt (t.ex. hur du själv upplevt glid vid tävling i förhållande till andra):

 

Sedan fyller vi andra på med flera rapporter.

Jag skulle gärna vilja att man satte betyg.

 

Glid

Fäste

 

Skala 5-gradig.

1 = Värdelöst

2 = Dåligt

3 = Medel

4 = Bra

5 = Topp

kommer ju bli konstigt om olika personer gör en bedöming, om tex m.fredrisson tycker det är värdelöst så skulle nog genomsnitts medlemmen på denna sida tycker det va helt underbara skidor.

Link to comment
Share on other sites

Men det är helt ointressant vad Fredriksson tycker.........ungefär lika intressant som att veta hur Schumacher har hjulinställningen på sin F1 bil när han tävlar!

 

Det hela är ju en test om det för oss "medelvasaåkaren" är vettigt att lägga stora pengar på glidvallning eller om vi uppnår samma eller bättre resultat med sickling. Kan vi med tester komma fram till ett resultat som är entydigt utifrån våra förutsättningar får vi ju en mycket intressant svar, eller hur?

Link to comment
Share on other sites

Men det är helt ointressant vad Fredriksson tycker.........ungefär lika intressant som att veta hur Schumacher har hjulinställningen på sin F1 bil när han tävlar!

 

Det hela är ju en test om det för oss "medelvasaåkaren" är vettigt att lägga stora pengar på glidvallning eller om vi uppnår samma eller bättre resultat med sickling. Kan vi med tester komma fram till ett resultat som är entydigt utifrån våra förutsättningar får vi ju en mycket intressant svar, eller hur?

Stefan, du missfoerstaar totalt. Problemet med er _subjektiva_ bedoemning [1,2,3,4,5] aer att den just aer subjektiv - inte att ni inte kan/ska/boer relatera till Fredriksson.

 

Ska ni komma naagon vart med era tester saa maaste ni vara naagotsaanaer metodiska. Bedoemningen av glid maaste ni givetvis goera utan faestvalla, eftersom den laer paaverka glidet bra saa mycket. Alltsaa kan ni bara testa glid dom dagar ni skatar - eftersom ni vael vill se hur glidet foeraendras efter en 5-10 km aakning?

 

 

Naer vi boerjade diskutera Leonids uppsats saa var det flera haer som lite nedlaatande viftade undan landslagets normala glidtestande som ovetenskapligt. Intressant att ha i minnet naer ni planerar. Ska ni goera det boer ni goera det ordentligt om det ska faa naagot mer vaerde aen "han sa att en kompis vallat med ditten-datten och hade kanonglid".

Link to comment
Share on other sites

Problemet med er _subjektiva_ bedoemning [1,2,3,4,5] aer att den just aer subjektiv - inte att ni inte kan/ska/boer relatera till Fredriksson.

 

Ska ni komma naagon vart med era tester saa maaste ni vara naagotsaanaer metodiska. Bedoemningen av glid maaste ni givetvis goera utan faestvalla, eftersom den laer paaverka glidet bra saa mycket. Alltsaa kan ni bara testa glid dom dagar ni skatar - eftersom ni vael vill se hur glidet foeraendras efter en 5-10 km aakning?

Jag håller helt med om att subjektiva bedömningar är av mindre värde om man ej känner personen bakom. Rent allmänt kanske man i det här sammanhanget vågar lita mer på bedömningar från de som t ex håller till i samma eller bättre led i Vasaloppet, så där kan subjektiva bedömningar ändå ha ett visst värde.

 

Själv kör jag bara klassiskt (har ett par skate-skidor men nästan aldrig använda), och har ingen backe nära nog för att testa annat än i samband med träningspass, så ett glidtest före träningen och utan fästvalla skulle förstås vara möjligt (den tanken slog mig nu, så tack för inspirationen till det), följt av fästvallning (samma på båda skidparen), ny glidtest (där jämförelse med den föregående borde kunna ge indikation på om fästvallningen blev så lika som man tyckte), träning (säg 25 km på vardera skidparet) och om möjligt åkande mot testpartner så att man hela tiden kan göra inbördes bedömningar av att glidvallat mot ett stålsicklat par, och kanske kunna göra någon subjektiv bedömning av om skillnaden mellan dem tycks vara olika i olika åkhastigheter och efter träningen nytt glidtest för att se om skillnaden i glid har förändrats på de 25 km man kört med respektive par. Skulle det vara som vissa tycks mena/tro/veta att glidvallat glider bäst före men sämre efter så borde det ju visa sig tydligt i en sån test. Och kunna vara av intresse för andra (även om det allra intressantaste för de flesta är hur de egna skidparen går med olika preparering).

 

Så för att summera så tycker jag nog subjektiva bedömningar kan vara av intresse (även om man förstås får läsa dem med lite källkritik, som allt annat) och att en del glidtester med fästvallade skidor också kan vara det. Även om det förstås är betydligt mindre vetenskapligt genomförda tester än de som t ex Kuzmin och olika vallateam utför, men inte ointressant för det. Tycker jag. =)

Edited by Niklas
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...