tre Vasalopp på samma sicklade skidor

[Stefan Sand]

De recensioner som finns i Glid och Vasalöparen är så löjligt dåliga att de inte är värde mer än att läsa respektive producents eget reklamblad. Jag skrev för dryga året sedan till tidningen Glid och lämnade en del kritik och många förslag på hur de skulle kunna bli bättre. Mitt intryck av svaret jag fick var att de kännde sig påhoppade. Det finns hursomhelst hur mycket som helst att göra när det gäller tester' date=' recensioner mm

 

Visst är Ferrari F1-team ett hemligt "näste" som inte många får insyn i. Men de innovationer de tar fram kopieras ganska snabbt vilket i sin tur gör att man hela tiden pressar sig till det yttersta för att hela tiden komma ännu en bit längre.

Tittar vi på skidindustrin och vallaindustrin så finns det inte mycket av den varan. Cera F pulvret kom till VM 1987, Swix Blå Extra fanns när inte ens jag var född, och Fischer Air Core kärna har funnits sedan Drutten och Gena gick på TV. Salomon Profil dök upp 1988 och först i år kommer en efterföljare. Rode klistertuber anses fortfarande vara grymma osv osv osv.

 

Eftersom det antaligen är MYCKET små skillnader mellan vallafabrikatens vallor finns inte mycket att "bevis" genom reklam. För ska man i reklam tala om att man är bäst måste det bevisas!. Därför bygger man varumärkes image vilket betyder att Ski-Go tycker det är intressant att ha Södergren med en Ski-Go logga på sina kläder. För att marknadsföra märket Ski-Go snarare än just vallaburken "Racing universal". På samma sätt driver Ferrari sitt F1 team för att på så sätt sälja mer "normala" bilar. Hemlighetsmakeriet i vallabodarna är ett spel där det gäller att skaffa sig en status. Ungefär som spelet i alla dockusåpor. Helt övertygad om att de allra flesta har rätt bra koll på vad den ena eller andra gör men för att hålla sin status i gruppen så försöker man hålla uppe mystiken.[/quote']

Håller med helt om Glid och Vasalöparen! men om det är gjort av amatörrer för motionärer så blir de som detblir...

 

 

ja skillnaderna är ganska minimala eg om man går 10 år bakåt. Belagen har blivit lite bättre finns flera olika typer av belag. slipmaskinenrna gör bättre resultat, pulvren har definitivt blivit renare och det finns speciella racing pulver, paraffiner som landslagen kör med men det är minimalt egentligen.

Visst har det hänt några små förbättringar men i jämförelse med mycket annat är det löjeväckande lite!

Delar helt din uppfattning om tidningarna.........lite "landet lagom" över dem......inte så lite heller när jag tänker efter :)

[finn2]

De recensioner som finns i Glid och Vasalöparen är så löjligt dåliga att de inte är värde mer än att läsa respektive producents eget reklamblad. Jag skrev för dryga året sedan till tidningen Glid och lämnade en del kritik och många förslag på hur de skulle kunna bli bättre. Mitt intryck av svaret jag fick var att de kännde sig påhoppade. Det finns hursomhelst hur mycket som helst att göra när det gäller tester' date=' recensioner mm

 

Visst är Ferrari F1-team ett hemligt "näste" som inte många får insyn i. Men de innovationer de tar fram kopieras ganska snabbt vilket i sin tur gör att man hela tiden pressar sig till det yttersta för att hela tiden komma ännu en bit längre.

Tittar vi på skidindustrin och vallaindustrin så finns det inte mycket av den varan. Cera F pulvret kom till VM 1987, Swix Blå Extra fanns när inte ens jag var född, och Fischer Air Core kärna har funnits sedan Drutten och Gena gick på TV. Salomon Profil dök upp 1988 och först i år kommer en efterföljare. Rode klistertuber anses fortfarande vara grymma osv osv osv.

 

Eftersom det antaligen är MYCKET små skillnader mellan vallafabrikatens vallor finns inte mycket att "bevis" genom reklam. För ska man i reklam tala om att man är bäst måste det bevisas!. Därför bygger man varumärkes image vilket betyder att Ski-Go tycker det är intressant att ha Södergren med en Ski-Go logga på sina kläder. För att marknadsföra märket Ski-Go snarare än just vallaburken "Racing universal". På samma sätt driver Ferrari sitt F1 team för att på så sätt sälja mer "normala" bilar. Hemlighetsmakeriet i vallabodarna är ett spel där det gäller att skaffa sig en status. Ungefär som spelet i alla dockusåpor. Helt övertygad om att de allra flesta har rätt bra koll på vad den ena eller andra gör men för att hålla sin status i gruppen så försöker man hålla uppe mystiken.[/quote']

Håller med helt om Glid och Vasalöparen! men om det är gjort av amatörrer för motionärer så blir de som detblir...

 

 

ja skillnaderna är ganska minimala eg om man går 10 år bakåt. Belagen har blivit lite bättre finns flera olika typer av belag. slipmaskinenrna gör bättre resultat, pulvren har definitivt blivit renare och det finns speciella racing pulver, paraffiner som landslagen kör med men det är minimalt egentligen.

Visst har det hänt några små förbättringar men i jämförelse med mycket annat är det löjeväckande lite!

Delar helt din uppfattning om tidningarna.........lite "landet lagom" över dem......inte så lite heller när jag tänker efter :)

jo men lite har ju hänt! ;) kneissel kom med skejtcut på ena sidan av skidan, flopp..

Atomic kom med Carving skejt året efter kom fischer med skejtcut. båda kör nu med raka skidor igen.

 

ifjol kom karhu med "skejtcut" på klassiskt?

 

har dom inte bättre fantasi?

[Stefan Sand]

Det som jag själv tycker är det mest spännande som dykt upp sista åren är NIS systemet. Nu kör jag på Salomon sedan gammalt så det svider i plånboken att byta men jag är jäkligt sugen.

 

NIS känns så där självklart som bra idéer burkar kännas. Att kunna flytta balanspunkten för att ändra fästet är självklart i mina öron. NIS plattan i skidkosntruktionen har ockås visat sig förbättra spannen även för dem som skruvar (!?!?!?!) fast Salomonbindningar i NIS plattan. En bonus kan man säga.

 

MEN, det pratas väldigt lite NIS här på forumet och överhuvudtaget tycker jag. Är det för att Salomon haft en sån dominerande ställning att inte många provat? eller är det inte så bra som jag vill tro att det är?

 

Sedan kan vi väl addera controlremmar på stavarna. Det är en jädrigt bra förbättring.............även om Moon hade ett "tummgrepp" i sina remmar redan 82-83 någonting ;)

[finn2]

Det som jag själv tycker är det mest spännande som dykt upp sista åren är NIS systemet. Nu kör jag på Salomon sedan gammalt så det svider i plånboken att byta men jag är jäkligt sugen.

 

NIS känns så där självklart som bra idéer burkar kännas. Att kunna flytta balanspunkten för att ändra fästet är självklart i mina öron. NIS plattan i skidkosntruktionen har ockås visat sig förbättra spannen även för dem som skruvar (!?!?!?!) fast Salomonbindningar i NIS plattan. En bonus kan man säga.

 

MEN, det pratas väldigt lite NIS här på forumet och överhuvudtaget tycker jag. Är det för att Salomon haft en sån dominerande ställning att inte många provat? eller är det inte så bra som jag vill tro att det är?

 

Sedan kan vi väl addera controlremmar på stavarna. Det är en jädrigt bra förbättring.............även om Moon hade ett "tummgrepp" i sina remmar redan 82-83 någonting ;)

jo men nis va ja vet så flyttas det inte så mycket när man väl har hittat rätt och sen hur myket kan du flytta 2cm?

 

Swix banyklubba som bara neumanova åker med är också något revelotionerande;)

[Lars-Erik]

Det som jag själv tycker är det mest spännande som dykt upp sista åren är NIS systemet. Nu kör jag på Salomon sedan gammalt så det svider i plånboken att byta men jag är jäkligt sugen.

 

NIS känns så där självklart som bra idéer burkar kännas. Att kunna flytta balanspunkten för att ändra fästet är självklart i mina öron. NIS plattan i skidkosntruktionen har ockås visat sig förbättra spannen även för dem som skruvar (!?!?!?!) fast Salomonbindningar i NIS plattan. En bonus kan man säga.

 

MEN, det pratas väldigt lite NIS här på forumet och överhuvudtaget tycker jag. Är det för att Salomon haft en sån dominerande ställning att inte många provat? eller är det inte så bra som jag vill tro att det är?

Jag visste inte om detta, men det låter intressant. Jag har ju tänkt köpa ett par nya skidor i vinter (Madsus ?) men kanske man skulle slå till med detta på en gång.

Men om jag förstår det rätt så måste jag köpa inte bara bindningen utan även nya skor.

* Vad kostar detta i runda slängar ?

* Har någon av er prövat att detta verkligen är bra och bättre än tidigare system?

[finn2]

Det som jag själv tycker är det mest spännande som dykt upp sista åren är NIS systemet. Nu kör jag på Salomon sedan gammalt så det svider i plånboken att byta men jag är jäkligt sugen.

 

NIS känns så där självklart som bra idéer burkar kännas. Att kunna flytta balanspunkten för att ändra fästet är självklart i mina öron. NIS plattan i skidkosntruktionen har ockås visat sig förbättra spannen även för dem som skruvar (!?!?!?!) fast Salomonbindningar i NIS plattan. En bonus kan man säga.

 

MEN' date=' det pratas väldigt lite NIS här på forumet och överhuvudtaget tycker jag. Är det för att Salomon haft en sån dominerande ställning att inte många provat? eller är det inte så bra som jag vill tro att det är?[/quote']

Jag visste inte om detta, men det låter intressant. Jag har ju tänkt köpa ett par nya skidor i vinter (Madsus ?) men kanske man skulle slå till med detta på en gång.

Men om jag förstår det rätt så måste jag köpa inte bara bindningen utan även nya skor.

* Vad kostar detta i runda slängar ?

* Har någon av er prövat att detta verkligen är bra och bättre än tidigare system?

nisplattan sitter på vissa modeller av madshus, peltonen, rossignol, och fischer nästa år.

 

Det är samma nnn system som förut förutom att du kan flytta bindningen alt, ha en uppsättnning bindningar som du flyttar mellan dina olika par Nis skidor.

[Johaaan]

Vad är NIS?

[finn2]

Vad är NIS?

Från Rotefellas sida:

Rottefella has - in cooperation with the ski producers Madshus and Rossignol - developed a system in cross-country skiing. A NIS plate attached to the ski and a series NNN bindings developed for NIS.

 

By using the NIS system, the bindings may be mounted quickly and easily directly on skis without the use of screws - "click-on".

 

The ski producers attach a NIS-plate to the ski, making it an integrated part, and the

NNN NIS binding slides on to the plate. The binding may be adjusted in the longitudinal direction and be locked in five different positions, depending on how sohisticated the NIS plate is and what suits the skiier best.

 

For the winter season 2006/2007 the following NIS plates will be available on skies from our NIS partners: Racing - 5 positions (click), Traning/touring - 3 positions (click), Touring - 1 positions (click) and junior - 1 positions (click)

 

The system has great advantages when compared to what is available on the market today. The close connection between ski and binding offers an excellent stability, ski control and kick. By adjusting the binding forward or backward; the skier is able to adapt an individual kick and technique, thus creating a more relaxed and efficient style.

[Niklas]

Det som jag själv tycker är det mest spännande som dykt upp sista åren är NIS systemet. Nu kör jag på Salomon sedan gammalt så det svider i plånboken att byta men jag är jäkligt sugen.

 

NIS känns så där självklart som bra idéer burkar kännas. Att kunna flytta balanspunkten för att ändra fästet är självklart i mina öron. NIS plattan i skidkosntruktionen har ockås visat sig förbättra spannen även för dem som skruvar (!?!?!?!) fast Salomonbindningar i NIS plattan. En bonus kan man säga.

 

MEN' date=' det pratas väldigt lite NIS här på forumet och överhuvudtaget tycker jag. Är det för att Salomon haft en sån dominerande ställning att inte många provat? eller är det inte så bra som jag vill tro att det är?[/quote']

Jag visste inte om detta, men det låter intressant. Jag har ju tänkt köpa ett par nya skidor i vinter (Madsus ?) men kanske man skulle slå till med detta på en gång.

Men om jag förstår det rätt så måste jag köpa inte bara bindningen utan även nya skor.

* Vad kostar detta i runda slängar ?

* Har någon av er prövat att detta verkligen är bra och bättre än tidigare system?

Jag kan bara uttala mig om nya Pilot-bindningen, för jag köpte Fischer skidor och Salomon pjäxor (de gamla var bra, men jag fick lappa ihop dom med epoxilim inför Vasaloppet i fjol, så när jag nu hade lite bättre ekonomi så var det ganska hög tid köpa nytt =) ). Under en första provtur på 15 km kändes både skon och bindningen kanon. Om det sen har någon betydelse för åktiden eller är mer en komfortgrej att ha bättre styrsel på skidan vet jag ej. Kostade ca 500-600 kr för bidningen och 1795 kr för pjäxorna (näst dyraste modellen) och pjäxor för nya bindningen funkar även på gamla, så man kan köra med dem på sina gamla skidor också.

 

Jag köpte även en

 

"CRAFT PRO ZERO G

LOVE LINER

Black",

 

som det stod på prislappen. Nu var 'professionellt idkande av älskog i tyngdlöst tillstånd' inte riktigt vad jag tänkte på när jag köpte produkten, så jag fick fundera lite innan jag insåg att det var ett radbyte efter G i GLOVE som ändrade den avsedda innebörden (innerhandske för skidhandskar) en liten aning. =)

 

Vad gäller skrivandet om Canyon i annan tråd så vill jag bara (som flera andra) påpeka att jag uppskattat hanns kunniga inlägg och hoppas få läsa fler. Jag tycker överlag att inläggen varit objektiva och att Canyon jobbat mycket med glidtester (ideellt eller betalt) har ju framgått ganska tydligt, så frågan har väl mer varit om han jobbar i branchen eller testar/vallar åt någon firma eller något lag. Och annars tycker jag allmänt att på ett forum där de flesta skriver anonymt får man ju läsa lite kritiskt om någon anonymt skulle tala sig varm för metod X eller märke Y, och i de fall någon gör såna uttalanden så blir det förstås mer trovärdigt om personen uppger namn eller talar om ev koppling till branchen. För min del får gärna såväl sickel- som riller- ocgh vallatillverkare och andra argumentera för sin sak här, men bör då ange t ex att "jag jobbar med ... och våra tester visar att ...". Ja det var min spontana kommentar i den frågan.

 

/ Niklas

[Dunderklumpen]

[Men om jag förstår det rätt så måste jag köpa inte bara bindningen utan även nya skor.

* Vad kostar detta i runda slängar ?

* Har någon av er prövat att detta verkligen är bra och bättre än tidigare system?

Jag har inte prövat, då jag är nöjd med det jag har (salomon profil till klassiskt). Ska man börja köpa nya bindningar och dessutom skor till 10 par skidor blir åtminstone jag lite fattig i onödan tror jag. Sen har jag hört någon som sagt (samt läst i pölderkatalogen tror jag) att man kan sätta även salomon på NIS-plattan. Men om den då får samma funktion som Rotterfella låter jag vara osagt. Någon som prövat?

 

Vad gäller nya grejer så undrar man ju lite över nya salomon-piloten på klassiskt. Jag har hört lite "vandringssägner" vad gäller Thynell efter VL, att han:

 

1 ...fick ta av sig i strumporna med pjäxorna kvar på skidorna för att de hade fastnat.

 

2 ...var tvungen att få hjälp av med skidorna då pjäxorna hade fastnat.

 

Salomonflopp???

Det är väl inte dumt att försöka få trycket för fästet mer likt Rotterfellas, med "pinnen" längre bak på pjäxan. Men jag väntar i alla fall ett tag med att byta, både av ekonomiska skäl samt att man blir lite skeptisk när man hör vandringshistorierna ovan...

Edited November 20, 2006 by Dunderklumpen

[finn2]

[Men om jag förstår det rätt så måste jag köpa inte bara bindningen utan även nya skor.

* Vad kostar detta i runda slängar ?

* Har någon av er prövat att detta verkligen är bra och bättre än tidigare system?

Jag har inte prövat' date= då jag är nöjd med det jag har (salomon profil till klassiskt). Ska man börja köpa nya bindningar och dessutom skor till 10 par skidor blir åtminstone jag lite fattig i onödan tror jag. Sen har jag hört någon som sagt (samt läst i pölderkatalogen tror jag) att man kan sätta även salomon på NIS-plattan. Men om den då får samma funktion som Rotterfella låter jag vara osagt. Någon som prövat?

 

Vad gäller nya grejer så undrar man ju lite över nya salomon-piloten på klassiskt. Jag har hört lite "vandringssägner" vad gäller Thynell efter VL, att han:

 

1 ...fick ta av sig i strumporna med pjäxorna kvar på skidorna för att de hade fastnat.

 

2 ...var tvungen att få hjälp av med skidorna då pjäxorna hade fastnat.

 

Salomonflopp???

Det är väl inte dumt att försöka få trycket för fästet mer likt Rotterfellas, med "pinnen" längre bak på pjäxan. Men jag väntar i alla fall ett tag med att byta, både av ekonomiska skäl samt att man blir lite skeptisk när man hör vandringshistorierna ovan...[/quote]

vet inte om det är vandrings sägen eller ej men den nya salomon är lite lurigare att kliva ur . det är en säkerhetsgrejj så att det inte blir "peter larsson dysseldorf" fast fattar inte varför dom har de på skejt oxå, SEN kan de vaara så att Tynell åker med en protypsko samma med bindingarna kanske?

[Niklas]

Vad gäller nya grejer så undrar man ju lite över nya salomon-piloten på klassiskt. Jag har hört lite "vandringssägner" vad gäller Thynell efter VL, att han:

 

1 ...fick ta av sig i strumporna med pjäxorna kvar på skidorna för att de hade fastnat.

 

2 ...var tvungen att få hjälp av med skidorna då pjäxorna hade fastnat.

 

Salomonflopp???

Det är väl inte dumt att försöka få trycket för fästet mer likt Rotterfellas, med "pinnen" längre bak på pjäxan. Men jag väntar i alla fall ett tag med att byta, både av ekonomiska skäl samt att man blir lite skeptisk när man hör vandringshistorierna ovan...

Jag får väl rapportera om min nya pilpot-bindning krånglar på något sätt, men första gången jag skulle kliva ur bindningarna satt pjäxan faktiskt fast, för jag hade inte fällt upp "öppnings-spaken" i helt öppet läge, så det är väl inte helt otänkbart att nya bndningen är lite känsligare för om det fryser på is som hindrar att fälla upp öppningsanordningen i helt öppet läge. Men nu gissar jag bara.

 

Du behöver dock inte byta bindningar på gamla skidor, för nya pjäxan funkar i gamla Pilot-bindningen också, fast då förstås utan den där extra stabiliteten som man får med nya bindningen (känns lite mer som att pjäxa och skidor sitter som gjutna i en enhet, var mitt första intryck efter 15 testkilometer).

 

Om nya Pilotbindningen på NIS-platta stod i Pölder att det funkar också, men då måste de skruva fast den som de alltid gjort.

Edited November 20, 2006 by Niklas

[Andreas T]

Vad gäller nya grejer så undrar man ju lite över nya salomon-piloten på klassiskt. Jag har hört lite "vandringssägner" vad gäller Thynell efter VL' date=' att han:

 

1 ...fick ta av sig i strumporna med pjäxorna kvar på skidorna för att de hade fastnat.

 

2 ...var tvungen att få hjälp av med skidorna då pjäxorna hade fastnat.

 

Salomonflopp???

Det är väl inte dumt att försöka få trycket för fästet mer likt Rotterfellas, med "pinnen" längre bak på pjäxan. Men jag väntar i alla fall ett tag med att byta, både av ekonomiska skäl samt att man blir lite skeptisk när man hör vandringshistorierna ovan...[/quote']

vet inte om det är vandrings sägen eller ej men den nya salomon är lite lurigare att kliva ur . det är en säkerhetsgrejj så att det inte blir "peter larsson dysseldorf" fast fattar inte varför dom har de på skejt oxå, SEN kan de vaara så att Tynell åker med en protypsko samma med bindingarna kanske?

Hmm, det känns som om vi kommit lite off topic på den här tråden... Hur som helst,

när jag beställde mina klassiska S-lab pjäxor (ej levererade än. Salomon har tydligen leveransproblem...) fick jag bindningen demonstrerad av en Salomon-representant, och det är en medveten feature att skon inte ska lossna från bindingen förrän "spaken" är helt öppen och det är ett extra motstånd på slutet innan bindningen öppnar sig helt (vilket gör att man kan få för sig att man öppnat bindingen helt, trots att det är en bit kvar). Anledningen sas vara att bindningen på så sett skulle vara säkrare om t.ex. en stav skulle komma emot bindingen vid mass-starter odyl.

[Niklas]

Salomon har tydligen leveransproblem...

Jo de sa de i butiken där jag handlade också. Värstingmodellen av pjäxan hade de ej i min storlek och de sa att även ordinarie leveranser var försenade, så om jag valde att beställa den så kunde jag få vänta ett tag (jag tror de sa till årsskiftet, men minnet är inte helt glasklart).

 

Så både pjäxor och skidor blev av "näst värsta" modellen och jag frågade de representanterna som tillverkarna hade på plats och de sa att enda skillnaden (bortsett från priset) var lite lägre vikt (samt för pjäxorna smalare läst fram) på värstingmodellerna.

 

...Vilket ger mig en galant möjlighet att glida lite mer "on topic" igen: Bortsett från faktorer som träning, teknik, glidpreparering och spann, har någon något att säga om viktens betydelse för glidet? I löpning är ju vikten av stor betydelse, men t ex i Vasaloppet, som till största delen är plant och utför, många uppförsmeter i början då det ändå inte går att åka fort och fler höjdmeter utför än uppför, borde det inte rentav kunna vara så att lite extra vikt rentav gör att man får mer hjälp av tyngdkraften och kommer en liten aning snabbare i mål? På TV har jag sett åkare långt fram som har egna drickaflaskor med, så det verkar ju i a f som att även där tycks ju finnas de som tycker att lite extra vikt uppför i början kostar mindre än lite egen dricka ger senare i loppet.

 

Åsikter/kommentarer någon? Finns skäl att (inte) betala mer för mindre vikt, eller är det bara träning, teknik, spann och glidpreparering som har märkbar betydelse för resultatet?

Edited November 20, 2006 by Niklas

[enklaresport]

Visst har vikten betydelse även i skidor fast förstås inte lika mycket som i löpning. Ser man bara till glidet så är det ju t.o.m. positivt när man åker ned men det är ju bara det. Så till verkligheten då! Nä, x-tra vikten kostar ganska mycket även i skidor! Men vätska är ju viktigt som sjutton så snackar vi energi så kan det ju förstås vara värt att släpa med den men pratar vi vikt på kroppen så sparar man definitivt tid på att inte släpa på onödiga kilon runt magen. Lite som i cykel om jag får jämföra fast lite viktigare inom skidsporten.

[Boljohan]

I löpning är ju vikten av stor betydelse, men t ex i Vasaloppet, som till största delen är plant och utför, många uppförsmeter i början då det ändå inte går att åka fort och fler höjdmeter utför än uppför, borde det inte rentav kunna vara så att lite extra vikt rentav gör att man får mer hjälp av tyngdkraften och kommer en liten aning snabbare i mål?

Att Vasaloppet mest skulle vara plant och utför är ju en sanning med modifikation! Visst faller det några hundra meter efter den första stigningen men på 85km blir det inte mycket till lutning.

 

Hur som helst så är vikten inte alls lika kritisk i skidåkning i plan terräng som i löpning. Det har att göra med att du inte flyttar tyngdpunkten lika mycket upp och ner i skidåkning som när du springer. Men det är aldrig en fördel att vara tung. Friktionskraften är ju som bekant proportionell mot normalkraften, dvs vikten. Undantaget är branta utförslöpor då normalkraften också kan skjuta på en del.

[Niklas]

I löpning är ju vikten av stor betydelse' date=' men t ex i Vasaloppet, som till största delen är plant och utför, många uppförsmeter i början då det ändå inte går att åka fort och fler höjdmeter utför än uppför, borde det inte rentav kunna vara så att lite extra vikt rentav gör att man får mer hjälp av tyngdkraften och kommer en liten aning snabbare i mål?[/quote']

Att Vasaloppet mest skulle vara plant och utför är ju en sanning med modifikation! Visst faller det några hundra meter efter den första stigningen men på 85km blir det inte mycket till lutning.

 

Hur som helst så är vikten inte alls lika kritisk i skidåkning i plan terräng som i löpning. Det har att göra med att du inte flyttar tyngdpunkten lika mycket upp och ner i skidåkning som när du springer. Men det är aldrig en fördel att vara tung. Friktionskraften är ju som bekant proportionell mot normalkraften, dvs vikten. Undantaget är branta utförslöpor då normalkraften också kan skjuta på en del.

Jo det borde ju vara lät att räkna på om man vet friktionskoefficienten hos sina skidor (eller innom vilka intervall den ligger) för då är det väl bara att räkna ut hur mycket energi det minst kostar (kraft gånger väg) att frakta t ex ett kg vätska i 9 mil och kvitta det mot hur mycket energi man vinner på att sänka tyngdpunkten si-och-så-många meter från start till mål. Fast då måste man veta hur friktionskoefficienten varierar längs banan (eller åt minstone vad den är som mest eller minst), och det vet inte jag. Skulle kanske passa som miniproblem i Ny Teknik. =)

 

TILLÄGG: Nä det är ju enklare än jag trodde. Både lägesenergin som man får från tyngdpunktssänkningen och den energi det kostar att motverka friktionen är ju proportionell mot massan, så med resonemanget ovan blir ju resultatet att om jag t ex väger 80 kg och hänger på mig 1 kg vätskebälte i starten så måste den vätskan tillföra mina muskler minst 1/80 av den energi jag bränner under hela loppet för att det jag ur ren energisynpunkt skall tjäna på det. Och omvänt, betalar jag extra för 100 g lättare utrustning så sparar det 1/800 av den energi som jag bränner för att komma i mål. Rätta mig om jag glömt någon viktig faktor i sammanhanget. =)

Edited November 20, 2006 by Niklas

[HW]

Jo det borde ju vara lät att räkna på om man vet friktionskoefficienten hos sina skidor (eller innom vilka intervall den ligger) för då är det väl bara att räkna ut hur mycket energi det minst kostar (kraft gånger väg) att frakta t ex ett kg vätska i 9 mil och kvitta det mot hur mycket energi man vinner på att sänka tyngdpunkten si-och-så-många meter från start till mål. Fast då måste man veta hur friktionskoefficienten varierar längs banan (eller åt minstone vad den är som mest eller minst), och det vet inte jag. Skulle kanske passa som miniproblem i Ny Teknik. =)

 

TILLÄGG: Nä det är ju enklare än jag trodde. Både lägesenergin som man får från tyngdpunktssänkningen och den energi det kostar att motverka friktionen är ju proportionell mot massan, så med resonemanget ovan blir ju resultatet att om jag t ex väger 80 kg och hänger på mig 1 kg vätskebälte i starten så måste den vätskan tillföra mina muskler minst 1/80 av den energi jag bränner under hela loppet för att det jag ur ren energisynpunkt skall tjäna på det. Och omvänt, betalar jag extra för 100 g lättare utrustning så sparar det 1/800 av den energi som jag bränner för att komma i mål. Rätta mig om jag glömt någon viktig faktor i sammanhanget. =)

Det är ju inte allsa säkert att du kan tillgodogöra dig 100% av den energin du släpar med dig. Dessutom så finns ju andra faktorer som tex blodsockerfall och insulinhalt att ta hänsyn till ... men visst rent energimässigt med 100% verkningsgrad så stämmer nog ditt resonemang :)

[deas]

Å andra sidan så ligger målet lägre än starten, eller hur? Om du då för med dig ett kilo hela vägen, borde ju ge lite också, eller hur? Dvs omsätta lägesenergin(som är beroende av vikten) till rörelseenergi) Rent teoretiskt

;o)

[Nalle Puh]

Å andra sidan så ligger målet lägre än starten, eller hur? Om du då för med dig ett kilo hela vägen, borde ju ge lite också, eller hur? Dvs omsätta lägesenergin(som är beroende av vikten) till rörelseenergi) Rent teoretiskt

;o)

I absolutmängder energi kanske (mycket teoretiskt. Den energiomvandlingen är väl försumbar jämfört med friktionsenergin under loppet), men inte i fart. I en friktionsfri värld är accelerationen oberoende av vikt, eftersom rörelseenergin är beroende av vikt på samma sätt som lägesenergin.

[deas]

Å andra sidan är det uppskattningar vi pratar om. Det är ju ingen friktionsfri sport vi sysslar med(hänvisar till glidvallainläggen ;o) ). Vi har dessutom luftmotstånd att ta hänsyn till bl a. Jag väger lite under 90 kg, min kompis väger kring 65. Jag åker alltid från honom i nedförsbackarna, får högre maxfart och glider längre, dvs jag gör av med mindre av min egen energi(Muskelenergi). Men för att komma dit måste jag klättra endel i backarna och det är skillnad på att lyfta 65 kg och 90 kg.

 

Om man slår ihop alla fördelar och nackdelar och sätter in det i min värld kan jag:

1. Försöka gå ner lite mer i vikt(dvs fett)

2. Träna bra

3. Ta med mig ca 1-2 l energidryck vilket gör att jag får den sort som passar mig, rätt styrka och när jag vill. Dessutom kan jag åka igenom några kontroller, ffa de första(blir då också tidigare av med extravikten) och tjänar in en hel del tid.

 

Ffa ser jag möjligheten att dricka när jag vill som den största fördelen, ibland känns det långt mellan kontrollerna.. Man brukar ju säga att man ska försöka få i sig lite energidryck var 20-30 minut för att få så lite svängningar som möjligt! Det bästa vore dock om släkten kunde langa bättre, men bor de 100 mil ifrån så!

,o)

[Niklas]

Mycket intressant: Egentligen kanske man i kan kalla detta för ett försök att utveckla själva belagsmaterialet? För om preparaten visar sig vara bättre (och hårdare) än belagen, borde de kanske ingå i belagen redan från början. Det borde väl vara möjligt? Vad tror ni?

Söker man på

 

+ski +friction

 

i Google så får man en salig massa träffar. Jag har bara hunnit kolla in första, men där fanns på http://ffden-2.phys.uaf.edu/211_fall2002.web.dir/Tyler_Freeman en länk till ett gammalt (1981) patent http://www.delphion.com/details?pn=US04272577__ som beskrivs med orden "A no-wax ski base is formed of a composite material in which relatively harder particles are uniformly distributed in a plastic matrix."

 

Fast 1981 är ju ett tag sen, så om materialet kom till användning eller är omsprunget av de material som finns idag vet jag inte, men det var lite kul i alla fall att se att historien går igen. =)

[Niklas]

Å andra sidan så ligger målet lägre än starten, eller hur? Om du då för med dig ett kilo hela vägen, borde ju ge lite också, eller hur? Dvs omsätta lägesenergin(som är beroende av vikten) till rörelseenergi) Rent teoretiskt

;o)

Jo det hade jag med i min lilla överslagsräkning. Och som andra påpekat blir det bara en grov uppskattning, och skall man vara jättenoga får man ta med allt från psykologiska faktorer till tekniska detaljer som att friktionen kostar energi utför, men kanske sparar energi uppför (lättare åka energisnålt utan bakhalt). Men uttryckt lite mer i formler och med beteckningar från skolfysiken (gymnasienivå, tror jag) än ord så var min överslagsräkning alltså som följer

 

 

M = 80 kg (vikt, åkare + utrustning)

m = 1 kg (extravikt som t ex dricka)

h = ca 100 m (höjdskillnad start-mål)

L = ca 90 000 m (gissa det ni...)

c = okänd friktionskoefficient (genomsnitt under loppet)

 

Utvunnen lägesenergi = (M+m)gh

Friktionskraft som skall motverkas = (M+m)gc

Muskelarbete = (M+m)L (effekt ut)

 

(och här menar jag multiplikation om jag ej skriver ngt mellan två storheter, som gh i stället för t ex g*h)

 

Exakta storlekarna beror sen förstås på väder, snötyp, teknik, glidpreparering, psykologiska faktorer etc, men även om man ej känner till de detaljerna så ser man att totala energiåtgången blir

 

Total energiåtgång: (M+m)g(cL-h)

 

Så från detta skulle man då få en uppskattning av hur ungefär hur mycket energiåtgången i vasaloppet ökar om man ökar sin vikt från M till M+m genom att plocka med extra dricka eller annat.

Edited November 21, 2006 by Niklas

[pelikan]

Jag hittade dessutom följande artikel av Swix: http://www.swixsport.com/dav/babc49f803.pdf

som jag tror kan vara av intresse för dig och andra.

Intressant att Swix bekräftar att det inte finns porer i ett modernt belag! Mättning sker genom inlösning och diffusion av paraffinets kolväten. Eftersom diffusion handlar om koncentrationsskillnad' date=' tid och temperatur finns det vad jag kan förstå absolut ingen logisk anledning att under mättningen lägga på paraffin i flera omgångar och sickla av emellan.[/quote']

Dette er meget interessant og viktig. I løpet av mange år har i hvert fall jeg, og mange andre formoder jeg, brukt altfor mye tid til å mette sålen med glider. Mange av disse timer (+ penger!) kunne vært brukt til andre ting. Skulle gjerne ha fått mer informasjon om dette (diffusjonsprosessen). Forstår at dette egentlig dreier seg om forholdsvis basal fysikk/kjemi (?), men som likevel er langt utenfor min kunnskap. Mitt spørsmål beror kanskje på at jeg ikke forstår dette, men jeg spør likevel:

 

Du sier at metting skjer ved diffusjon, betyr dette at glideren trenger inn i sålen?

 

Du sier også at, jfr. SWIX, så finnes det ikke porer i belegget, man hvordan kommer glider i så fall inn i sålen?

 

Tidligere er det påvist ved skanning i mikroskop (se tidligere innlegg fra undertegnede) at glider i alle fall legger seg i ”mikro” groper og spor i sålen, og således jevner ut sålen kan man si (skjuler/jevner ut flimmerhår). Men dette har vel ingen ting med diffusjon å gjøre, men ordinær smeltet voks som legger seg i groper etc?

 

Under forutsetning at glider ikke trenger inn i sålens belegg, så betyr dette at det å mette sålen mange ganger er helt uten poeng?

 

Velger man glider istedenfor uvallat (Kuzmin metode), er det i så fall noe poeng med parafin glider i bunn, kan man ikke isteden gå rett på topp laget (dyr flour glider direkt!)?

[Boljohan]

Du sier at metting skjer ved diffusjon, betyr dette at glideren trenger inn i sålen?

 

Du sier også at, jfr. SWIX, så finnes det ikke porer i belegget, man hvordan kommer glider i så fall inn i sålen?

Belagsmaterialet består av högmolekylärt (långa kolvätekedjor) polyeten som efter sintring består av ungefär lika delar kristallin och amorf fas. I den kristallina fasen ligger molekylerna ordnade och packade, i den amorfa ligger de mer oregelbundet och mindre tätpackade. Glidern, som består av kortare molekylkedjor, kan röra sig in i den amorfa delen om värme tillförs. Det är denna rörelse, som alltså sker i fast fas, som kallas diffusion.

 

Genom att tillföra paraffin av olika typer till den amorfa delen kan dess egenskaper påverkas, den kan bli mjukare eller hårdare. Dessutom ökar andelen amorf fas något om man mättar.

 

Tidligere er det påvist ved skanning i mikroskop (se tidligere innlegg fra undertegnede) at glider i alle fall legger seg i ”mikro” groper og spor i sålen, og således jevner ut sålen kan man si (skjuler/jevner ut flimmerhår). Men dette har vel ingen ting med diffusjon å gjøre, men ordinær smeltet voks som legger seg i groper etc?

Ja, det skulle jag tro.